Gerdaus skolblog

Klokt från Lärarförbundet och SKL

2010-11-01T09:20:00.003+01:00

De två dominerande aktörerna i Skolvärlden, Lärarförbundet och Sveriges Kommuner och Landsting, gör idag gemensam sak på DN Debatt.

Klargörande och klokt skriver de om att skolan inte blir bättre av ett förstatligande. Det är lärarnas skicklighet, skolledarskapet och vilket fokus man har på elevernas kunskapsutveckling som avgör i stället. Och allt detta går före ett förstatligande. Ett förstatligande skulle inte ens underlätta sådana insatser. Bra också att båda organisationerna har en samsyn i en så här viktig fråga och bemödar sig om att gemensamt ta ansvar för att utveckla skolan.

Det är väldigt talande att endast 1 procent lyfter förstatligande som en av de viktigaste åtgärderna. Nu borde vi kunna lämna den tröttsamma diskussionen bakom oss. Men det gör inte det mindre lärarfacket LR, som skriver på SvD Brännpunkt i stället. Det verkar inte riktigt som om LR hängt med i vad som nu händer, för det de säger sig efterlysa - ökat statligt ansvar - pågår redan i högt tempo. Jag säger bara Skolinspektionen, ny skollag, ny läroplan, Lärarlyftet, ny Gymnasieskola...

Men de vill ju gå längre - inte bara utreda, utan faktiskt förstatliga hela skolan. Byta arbetsgivare på 250 000 anställda och ge utrymme för centraldirigerande igen...

I DN-artikeln ställs en avgörande fråga som LR inte har något svar på: "På vilket sätt blir en matematiklärare bättre på att undervisa och hålla ordning i klassrummet om kommunerna ersätts av staten som huvudman?"

Aftonbladet

Likhet mellan sjukvården och skolan

2010-10-27T16:26:00.003+02:00

Jag intensivläser nu in mig på mitt nya ansvarsområde, social- och sjukvårdspolitik. Det finns många likheter med skolan. Allt styrs av statliga ramar och regler med huvudmannaskapet är kommunalt. Det finns stor valfrihet och många fristående aktörer. Värdet för medborgarna skapas i mötena - mellan läkare/sjuksköterska/psykolog/etc och patient samt mellan lärare och elev. Därför är det viktigt med stort friutrymme för professionen att utforma verksamheten.

Samtidigt ser jag direkt skillnader. När jag läser regeringens budget för hälso- och sjukvård så utformas de stora statliga satsningarna i överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Det gäller t ex kömiljarden (stimulans för att beta av köerna), bidragen till läkemedel och den stora psykiatrisatsningen. Likadant blir det med satsningen på patientsäkerhet och stimulanspengar för förbättringar i vården av äldre som införs kommande år. Det är bra, här skulle man nog kunna lära lite inom skolans område.

Jag ser också skillnader i attityden till ny teknik. Regeringen är mycket angelägen om att stimulera tillkomsten av och sprida ny kunskap och ny teknik i vården. Det är helt nödvändigt för att vården ska kunna bli bättre. Ett långt stycke i budgeten handlar om eHälsa. Sammanhållna IT-system ska skapa mer patientnytta för pengarna i form av bättre information (om vårdgivare, kötider, behandlingar etc) men också direkt rådgivning och behandling via nätet. Vårdgivarna kan få snabbare och säkrare information om patientens tidigare behandlingar, remissvar etc. Den synen saknar jag lite i skolan.

Säkert har vården och socialtjänsten en hel del att lära av skolan också, har inte kommit dit än. Mina fördomar säger t ex att fokus på mål och resultat och effektiv uppföljning kan bli bättre inom det sociala området. Säkert kan vården lära sig en del om behovet av bra ledarskap från skolan. Liksom rektorerna är avgörande för skolans kvalitet så har de motsvarigheter på sjukhusen och vårdcentralerna. Frågan är om man lägger lika mycket kraft på ledarutvecklingen där.

Hur som helst, vi borde hitta former för att lära mer av olika politikområden. Sättet att styra är inte så väldigt olikt, men kulturerna är det. Här finns mycket att göra.

Valfrihet i länet

2010-10-26T09:20:00.003+02:00

Äntligen ger Stockholm upp sitt långvariga motstånd mot full regional valfrihet på gymnasiet. Det är verkligen på tiden, moderaterna har varit framgångsrika i sin envetna kamp för elevens rätt att välja skola. Och jag ska säga att det är ingen annan än moderaterna som drivit denna för eleverna självklara rätt.

Historien började för mig redan på 90-talet. Då såg vi hur eleverna försökte komma runt alla regler om kommuntillhörighet för att komma in på den skola de valt. Vi gjorde en ordentlig analys och jag kommer bl a klart ihåg att mer än hälften av eleverna på Södra Latin inte gått i grundskola på Södermalm. Med de då gällande reglerna om närhetsprincip så borde ju alla ha gjort det. Reglerna då inbjöd till att fusk, pengar och kontakter avgjorde var man kom in.

När jag blev ordförande i den regionala samarbetsorganisationen KSL:s utbildningsberedning 1999 så var en gemensam gymnasieregion det som stod allra överst på agendan för mig. Länets moderater var överens, folkpartisterna i Stockholm stad mer tveksamma och socialdemokraterna inte särskilt medgörliga. Det gällde alltså att tjata, tjata och tjata och ta ett steg i taget.

Jag tycker att vi lyckades ganska bra, men inte fullt ut. Vi fick en gemensam intagningsfunktion, vilket underlättade överblickbarheten. Vi började enas om prislistor, vilket är en förutsättning för att valfriheten ska fungera. Och vi tog något steg framåt i hur eleverna skulle tas in. Stockholm krävde dock att Stockholmseleverna skulle gå före länskommunernas elever vid intagningen på Stockholms gymnasieskolor. Efter ett tag släppte de alla program utom de stora Naturvetenskapliga och Samhällsvetenskapliga programmen för fritt sök och ren betygsintagning. Och kommun efter kommun har anslutit sig, från början var det bara de blåa närmast Stockholm, medan socialdemokratiskt styrda kommuner inte ville släppa iväg sina elever över kommungränsen. Ville en Botkyrkaelev promt gå i gymnasiet i Stockholm så var det friskola som gällde, inte kommunal skola. Märklig konsekvens av socialdemokraternas inställning.

Nu blir det fritt sök i hela länet och betygen avgör vilken skola man kommer in på. I grund och botten är det den enda rimliga intagningsprincipen tycker jag. Då är det de egna insatserna som avgör, det är något man kan påverka själv. Alternativet lottning är inte särskilt tilltalande. Alternativet närhet gynnar dem som har råd att köpa lägenheter nära attraktiva skolor eller mostrar som bor nära. De utan kontakter i Rinkeby, Farsta och Haninge gör sin inte besvär.

Nej, betygen är det enda rättvisa systemet och det gäller även för friskolorna. Bra att det äntligen blir den rådande principen.

DN, SvD

Nu kan jag motionera om skolan

2010-10-25T14:22:00.002+02:00

Eftersom jag inte är ledamot i utbildningsutskottet längre så kan jag väcka egna motioner i skolfrågor, så är vår arbetsordning.

Mitt utskottsbyte kom lite hastigt på, så det blev bara en det här året och den handlar om att vi borde förnya reglerna för att starta friskola. Dagens regler har varit i kraft i stort sett oförändrade sedan friskolereformen 1992. Nu finns erfarenheter och verkligheten visar att reglerna inte riktigt fyller sin funktion.

Syftet med tillståndsprocessen måste ju vara att se till att trygga utbildningens kvalitet för de elever som går där. Verksamheten ska vara stabil och de som startar friskola måste ha nödvändiga förutsättningar för att klara uppdraget. Det handlar om ekonomi, kompetens och juridik. Att driva skola är inte detsamma som att sälja synålar. Här krävs särskilt kompetens.

Men idag tror jag att man silar bort många som är fullt kompetenta och kapabla att driva skola, samtidigt som en och annan kanske inte borde ha fått tillstånd men som är duktiga på att skriva ansökningar.

Sakligt är det så att endast 38 procent får tillstånd att starta, ibland låter det i den politiska debatten som om varenda en får det. Ser man på tillståndsbesluten så verkar det vara annat än kvalitet, kompetens och stabilitet som avgör. Jag har faktiskt lite svårt att följa en tydlig linje och det känns som om det finns ett drag av godkycklighet över det hela.

Alltså - dags för översyn av hela regelverket! Vi har inte råd att säga nej till goda idéer som förbättrar skolan.

Mot nya uppdrag

2010-10-20T14:54:00.002+02:00

Har varit en vecka i New York och massor av saker händer. Regeringen lägger ett efterlängtat förslag om lärarlegitimation, Skolinspektionen kritiserar bristande matematikundervisning på gymnasiet och statsbudgeten presenteras med bl a nya lärlingsplatser.

Och jag får ett nytt uppdrag. Ny mandatperiod innebär att ett nytt pussel ska läggas och det tar ett tag innan alla bitar är på plats. I går kväll valde vår riksdagsgrupp mig till ny gruppledare för moderaterna i socialutskottet. Ser verkligen fram emot det, även om det är vemodigt att lämna utbildningsutskottet. Förhoppningsvis kan jag få ha en liten fot eller i alla fall tå kvar i utbildningsutskottet som ersättare.

Socialutskottet är en stor och ny utmaning med många viktiga frågor. Hela hälso- och sjukvården och läkemedelsfrågorna. Tandvården. Alkohol och narkotika och missbruksfrågorna. Äldrefrågor, fast inte pensioner. Socialtjänsten, ekonomiskt bistånd, fattigdom och hemlöshet. För att bara nämna lite.

Ett saftigt område att sätta sig in i. Lite erfarenheter har jag från tiden i Nacka, den bakgrunden är rätt bra tror jag. Jag har suttit i socialnämnd, tvingats omhänderta barn, sett elände och haft möjligheter att skapa bättre förutsättningar för de som har det sämst. Jag har varit med och utvecklat valfriheten för äldre, funktionshindrade och missbrukande och andra. Bara för att man är behövande så saknar man inte förmåga att bestämma själv.

Jag tror också att det arbete vi la ner i utvecklingsgruppen om Ungas villkor för något år sedan kommer väl till pass nu. Barns och ungas villkor känns som en hjärtefråga. Nu blir arenan socialutskottet i stället för utbildningsutskottet, men engagemanget finns kvar.

Men jag har ändå mycket att lära. Tips på vad jag bör göra och vilka jag borde träffa tas tacksamt emot.

Kristendomen har präglat oss mest

2010-10-10T10:22:00.003+02:00

SvD skriver att regeringen i morgon ska presentera nya kursplaner i grundskolan. En uppdatering, konkretisering och modernisering är verkligen välkommen, de har varit för allmänt hållna hittills.

En stridsfråga blir - så klart - religionsämnet. Ska kristendomen ha en särställning eller ska alla världsreligioner ges samma utrymme? De "politiskt korrekta" på vänsterkanten säger att vi nu slopar mångfalden, men det är helt bakvänt.

För mig, som inte är med i någon religiös församling alls, är det självklart att kristendomen är viktigast. Inte bättre, men viktigare. Inte så att det ska vara en återgång till gamla tiders kristendomsundervisning och att undervisningen ska vara bekännande. Det ingen kristen motsvarighet till talibanernas koranskolor det handlar om. Men ingen kan väl förneka att det är just kristendomen som har präglat oss i Sverige mest? 1 000 år går inte spårlöst förbi. Måste vi då inte ägna mest utrymme åt att förstå varför och hur? Allt annat vore ju att förneka vår historia.

Kanske är det just den typen av historie- och kulturlöshet som vänstern vill åstadkomma? Kanske ser de det som ett sätt att förändra samhället i en riktning de önskar? Sudda ut historien och religionen och traditioner, så kan du skapa något nytt... Det försökte man under franska revolutionen och i Sovjet, men det går inte. Människor behöver sin historia, sin religion och sin kultur.

Om man tänker efter så vore det helt uppåt väggarna att inte ge får egen historiebärande religion en särställning. Vi kan inte förstå vår historia och varför vi lever som vi gör bättre, om hinduismen får mer utrymme och kristendomen mindre.

Självklart ska andra stora religioner också finnas med i skolan. Det ena utesluter inte det andra. Men att inte betona våra rötter och det som gjort Sverige till det land det är idag skulle göra oss historie- och identitetslösa. Kultur, religion och språk är det som håller ihop ett land. Vi läser mest om svensk historia, inte indonesisk. Vi läser mest svenska, men även andra språk. Hur skulle det se ut om alla språk och all historia vägde lika tungt?

Aftonbladet, Expressen, TV4, Expressen2,

Pusselbitarna faller på plats

2010-10-08T09:52:00.004+02:00

Pusselbitarna efter valet börjar nu falla på plats. Jan Björklund fortsätter som utbildningsminister men får en ny parhäst på departementet i form av Nyamko Sabuni. Det blir en spännande kombination med lite olika ingångar i utbildningspolitiken.

Jan ansvarar för grundskolan, gymnasiet, högskolan och forskningen medan Nyamko tar hand om förskolan, vuxenutbildningen, folkbildningen och jämställdhetsfrågor. Det sistnämnda är viktigt att lyfta upp, skolan ger inte alla lika villkor idag.

Moderaterna får ta över ordförandeskapet i riksdagens utbildningsutskott och den posten går till partiets vice gruppledare Margareta Pålsson. Grattis! Visar att vi på allvar nu ska ge avtryck i skolpolitiken med en så tung och kompetent ordförande. Jag kommer också att arbeta vidare med skolpolitiken, vilket naturligtvis känns stimulerande. Det finns fortfarande så mycket att göra.

Skolfrågor var den viktigaste frågan i valet, enligt SVT:s stora ValU-undersökning. 54% av väljarna angav skola och utbildning som den mest betydelsefulla frågan för partivalet, tätt följt av 53% för jobb och ekonomi. 52% angav att Alliansen har bäst skolpolitik, endast 40% för de rödgröna. Men det kan ändras snabbt. Nu krävs fortsatt förnyelse om vi ska kunna utöka försprånget och moderaterna ska synas mer.

På den röda kanten rapporterar DN idag att Marie Granlund lämnar utbildningsutskottet och att Mikael Damberg blir ny vice ordförande. En skicklig debattör som väl hör hemma lite mer på högerkanten inom socialdemokratin. Borde gå att hitta beröringspunkter mellan oss om viljan finns och han har ett tydligt mandat från sitt parti att göra sig av med flum-oket. Kan vi komma överens, så ska vi naturligtvis anstränga oss för att göra upp också tycker jag.

Miljöpartiets Mats Pertoft åkte ur riksdagen, vem som ersätter honom i utbildningsutskottet återstår att se. Hoppas på en lika kunnig och valfrihetsvänlig person.

DN,

Tillbaka - nystart

2010-10-05T08:26:00.004+02:00

I´m back. Efter en intensiv valrörelse har jag tagit paus från bloggande och annat. Fjällvandring några dagar för att rensa hjärnan - underbart även om det var lite väl mycket snö. Städa igenom riksdagsrummet, först var budskapet att alla skulle flytta runt men jag fick sitta kvar.

Idag är det högtidligt öppnande, därefter åter till vardagen. En nystart skulle man kunna säga och det känns skönt att få börja igen.

Valresultatet var så klart en stor glädje för oss moderater och för Alliansen. Även om de andra partierna backade så ökade stödet för Alliansregeringen och de rödgröna backade. Moderaterna har fördubblats på 8 år, vi nådde vårt bästa resultat sen den allmänna rösträtten infördes. Jag blev omvald - stort tack för det! Smolket är att vi inte fick egen majoritet. Men enda gången vi inte får igenom vår politik är om socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet gör gemensam sak med sverigedemokraterna. Vi får se hur ofta det blir.

Skolpolitiken känner jag mig trygg med. Vi i Alliansen är enade och har ett genomarbetat program. De rödgröna är splittrade. Vad sverigedemokraterna vill med skolan, mer än att modersmålsundervisningen ska tas bort och det bara ska vara svensk historia och kultur som det undervisas i, är det väl ingen som vet.

Den första frågan vi tar ställning till är när betyg ska ges och jag är övertygad om att vi vinner där. Det intressanta under kommande år tror jag blir hur länge de rödgröna håller ihop. Eftersom de har så olika syn så har deras gemensamma förslag i skolpolitiken mest varit pliktskyldigt och inte av övertygelse. Orkar och vill de fortsätta ge sken av att vara sams? De har haft väldigt få helt gemensamma reservationer under de gångna fyra åren. Hur ska de göra med friskolor, ordningsregler och gymnasiet framöver?

Min prognos är att de kommer att lägga varsina parti- och kommittémotioner om skolan i höst. Möjligen blir olika delar synkroniserade mellan de tre, men likväl olika motioner där de gemensamma delarna blir delar i olika helheter.

En spännande höst väntar.

Vi har lösningarna på skolans brister

2010-09-16T08:02:00.005+02:00

Skolinspektionen skriver idag i en rapport till regeringen att många elever inte får den utbildning de har rätt till. Skolan lider av likvärdighetsproblem och kvalitetsbrister på sina håll.

Engagerad personal finns, men det är ledningen och styrningen som ofta fallerar, menar Skolinspektionen. Stämmer väl med mina intryck också. Många kommuner har ingen medveten tanke i hur man styr för att nå målen. Många rektorer är bakbundna.

Det som verkligen förvånar är att många lärare inte följer läro- och kursplanerna, att undervisningens kvalitet och innehåll brister. En del kan kanske skyllas på obehöriga lärare, men absolut inte allt. Det är ju ledningens ansvar att se till att läroplanen och skollagen följs, kanske borde de säkra det i synnerhet för obehörig personal. Att undervisningen likriktas kring en medelnivå där såväl de som är i behov av extra stöd som de som behöver nya utmaningar lämnas därhän svider också ordentligt. Här finns så mycket att göra.

Apropå undervisningens kvalitet så hörde jag igår ett skräckexempel på P1:s Tendens. Läraren Maja Lundgren på Kvarnbackaskolan i Husby i Stockholm pratade om valet med sina andraklassare. Tant Mona vill ha mer rättvisa medan farbror Fredrik vill att man ska köpa sig det man vill ha i stället, att man kan köpa sig frisk om man har pengar. Eleverna sträckte upp knytnävar och skanderade "Mona, Mona, Mona..." efter lärarens insatser. Skollagen är oerhört tydlig i att undervisningen ska vara saklig och allsidig, den får inte på något sätt vara indoktrinerande. Sannolikt ett enstaka olämpligt tilltag.

Dessbättre har vi konkreta förslag på hur kvaliteten ska kunna höjas, lösningar som de rödgröna inte har. Vi vill genomföra ett Rektorslyft, de rödgröna stoppade intagningen till rektorsutbildningen när de styrde. Vi vill ha mer lärarfortbildning, de rödgröna kommunerna deltar högst motvilligt i den satsningen idag. Vi förtydligar målen i en ny läroplan, miljöpartiet vill inte ens att man ska få kalla det kunskapskrav. Vi ger Skolinspektionen muskler att ingripa mot dålig kvalitet, de rödgröna ville avslå hela skollagen så sent som i juni.

De pratar bara om fler lärare, men det löser ju inget av dessa problem alls. Den enkla lösningen på svåra och komplexa problem fungerar sällan. Fler lärare kan säkert vara bra, och det har kommunerna råd med nu tack vare regeringens ansvarsfulla ekonomiska politik, men det är inte den stora lösningen på skolans problem.

Jag vill gärna att ett antal kommuner och skolor får tuffa böter och hot om stängning om de inte skärper sig. Ingen elev ska behöva gå i en dålig skola, alla måste få lyckas. Därför hoppas jag på förnyat förtroende för Alliansen på söndag.

SVT, SR, Lärarnas Nyheter,

Peter Eriksson okunnig om den rödgröna politiken

2010-09-15T21:27:00.003+02:00

Ikväll är det de rödgröna partiledarnas tur att frågas ut i TV4 och redan efter 3 minuter känner jag ett behov av att reagera.

De börjar prata om skolan. Bra. Men varför är utfrågarna så otroligt dåligt pålästa?

Sahlin&Co hävdar att Björklunds skola stänger dörrar och "tar bort chanser" när man inte kan läsa upp på komvux längre. Det är ett ständigt mantra, låter nästan som att komvux lagts ned. Men en lögn blir ju inte sannare för att den upprepas. Sanningen, enligt Skolverket, är att antalet personer som studerar på komvux nu ökar för första gången på 2000-talet. Komvux är viktigt och behövs. Vi hindrar ingen att få nya kunskaper, utan lagfäster t o m rätten att läsa på komvux.

Nästa fråga är gymnasiet, som de gled över för snabbt. Utfrågaren undrade varför det var så viktigt med behörighet till högskolan för alla gymnasister och inte ha mer utrymme för yrkeskurser. Peter Eriksson sa att så var det inte alls. För honom är det inte viktigt att alla får behörighet till högskolan. Och därmed lät utfrågarna det vara.

Men det är ju just här som en av de största skiljelinjerna mellan Alliansen och de rödgröna finns i skolpolitiken. De hävdar med kraft att alla gymnasieprogram ska leda till behörighet till högskolan. Så här står det i den rödgröna regeringsplattformen, s 10: "Gymnasieskolan ska ge alla högskolebehörighet."

Så är gymnasiet utformat idag och det har lett till massavhop, 25% slutför inte gymnasiet. Det leder i sin tur till hög arbetslöshet, eftersom outbildade och felutbildade har svårt att få jobb. Det ändrar vi nästa höst, då vi får lärlingsutbildning och mer yrkesutbildning som är anpassad till branschernas krav.

Ärligt talat, Peter Eriksson svamlar hejdlöst. Skrämmande. Jag får rysningar, känns inte kompetent alls. Jag vet ju mer om miljöpartiets skolpolitik än deras eget språkrör. Och varför fortsätter inte utfrågarna på detta spår utan droppar frågan?

Mat i förskolan

2010-09-15T10:26:00.004+02:00

Igår debatterade jag maten i förskolan. Initiativtagare var Allebarnsrätten, en organisation som verkar för mer kunskaper och opinionsbildning just den offentliga maten.

Viktig och lite bortglömd fråga. De flesta föräldrar jag möter har två krav på sin förskola - det ska vara bra mat och barnen ska vara ute mycket. Ändå är det påfallande ofta just maten som fallerar.

Jag tror att alla partier och politiker är överens om att maten är oerhört viktig, både för den totala kvaliteten på förskolan och för barnens välbefinnande. Den ska vara god, smakrik, näringsrik och ätas i en trivsam miljö. Mat är också kultur och tradition, inte att förglömma.

Frågan vi måste ställa oss är hur vi kan se till att maten blir just så god som vi alla vill. Hur skapar vi de förutsättningarna? Här ser jag skillnader i politiken.

När jag tycker att personalen på förskolorna och skolorna ska få mer att säga till om, så vill de rödgröna lyfta frågan upp till central nivå i stället. Ett av mina första beslut som politiker i utbildningsnämnden handlade om att vi skulle fastställa skolmatsedeln i Nackas skolor. Är detta verkligen ett politiskt beslut? Är det inte bättre att låta skolorna själva få bestämma vad de ska äta?

Då handlar det om att ge förutsättningar för skolorna och förskolorna att kunna ta ansvaret. Kompetens och självständighet är nyckelord. Stärk skolköken, vi moderater har pratat om ett Skolkökslyft. Det är också en statusfråga. Se till att skolorna har möjlighet att anställa utbildade kockar och kan laga maten på plats om de vill det. Eller köpa maten på restaurangen brevid om de vill det. Se till att de slipper den centralkokta blomkålen och de färdiggjorda potatisbullarna om de vill det.

Låt oss som föräldrar bli medvetna konsumenter, som kan ställa krav på barnens förskolor att ha riktigt bra mat. Valfriheten är avgörande för att det ska fungera.

Jag har varit på några debatter nu i valrörelsen och tyvärr anpassas ofta budskapen efter åhörarna. Igår var maten det viktigaste av allt. På en annan debatt var pedagogisk mångfald viktigast. På en tredje debatt var det fritidspedagogernas ställning. Och på en fjärde...

Jag försöker hålla mig till samma linje hela tiden. Vi måste ha tydliga mål och en skarpare inspektion och framför allt lyfta ledarskapet och lita på personalen. Centrala detaljregler tar bort kreativitet och lokal frihet och bakbinder skolorna.

Så var det med de sk Wärnerssonpengarna för 10 år sedan. Då gick det ut centrala direktiv och pengar för att det skulle bli fler vuxna i skolan. Det gjorde att annat fick stryka på foten - fortbildning, läromedel, utemiljö. Och - självklart - maten. Nu är de rödgröna inne på samma linje igen, detaljreglera hur pengarna ska användas och misstro personalen. Jag tror inte på det den här gången heller.

För övrigt fick vi en fantastiskt god lunch för 11 kronor (vad den kostar på förskolan brevid). Det var kocken Karolina Sparring på förskolan Eurenii som lagat och visade vad man kan göra med stor kompetens och mycket engagemang men lite pengar. Varför kan inte alla förskolor se ut så?

Rödgrön utbildningsminister?

2010-09-14T22:58:00.002+02:00

Alla opinionsmätningar pekar tydligt på att Alliansen får fortsatt förtroende. Bra! Men det är ju ändå lite roligt att spekulera i hur det skulle se ut med de rödgröna vid makten. Inte för att det skulle hända, men ändå...

Vem skulle Mona Sahlin utse till utbildningsminister?

Ylva Johansson lanseras friskt. Hon verkar ha livliga anhängare i lärarfacken. Men kommer de inte ihåg hennes tid som skolminister på 90-talet? Det gör jag. Då hände ingenting som förbättrade skolväsendet. Tvärtom, det var då som raset tog fart. Hon lovade och pratade, men levererade aldrig något. Jo, två saker. Hon rev snabbt upp betygssystemet och försämrade för friskolorna, tog bl a bort kravet att elever med särskilda behov skulle få extra pengar med sig om de valde friskola.

Sen var det mest en massa prat om Kunskspslyftet. Det hade kunnat vara en stor satsning på att höja kompetensen hos människor, men alltför ofta handlade det om att dölja arbetslösheten. Jag minns hur förnedrande många tyckte det var att bygga ställningar med sugrör, att gå en datorkurs där deltagarna kunde mer än läraren etc. Visst fanns det bra utbildningar också, men fokus var på kvantitet och inte kvalitet.

Johansson skrev på DN Debatt 12 april 1998 att "dåliga skolor ska kunna straffas". Sanktioner mot kvalitetsbrister och otillräckliga resultat skulle införas. Det var precis det vi moderater krävt, det hade varit ett verkningsfullt instrument mot dåliga skolor. Men så blev det aldrig. Hon genomförde det inte och ingen av hennes efterträdare heller. I stället fortsatte kvaliteten att sjunka.

Jag hoppas verkligen att ingen vill ha tillbaka henne som skolminister.

Övriga socialdemokrater då?

Marie Granlund verkar avpolletterad. Hon är mest emot, svårt att se hennes visioner och vad hon egentligen är för. Inte så mycket nytänkande där heller, det skulle socialdemokraterna behöva.

Den som vill ha nytänkande tittar på Robert Noord, oppositionsråd i Haninge. Under förra mandatperioden tog han initiativ till att börja mäta elevernas kunskapsutveckling från början och gjorde då upp med de låga förväntningar på elever i förorterna som florerade. Gott så, men det var en linje som moderaterna lanserat redan tidigare och man blivit överens om. Men han är helt isolerad inom socialdemokratin. Drömmen om Robert Noord är mer drömmen om en borgerlig skolpolitik men med rödgrön regering. Den ekvationen går aldrig ihop.

Troligare är det kanske att något av de andra rödgröna partierna får ansvaret för skolan. Jag ser tre skäl till att det vore rätt sannolikt. Socialdemokraterna prioriterar inte skolan särskilt mycket, de har inga starka, profilerade och kunniga företrädare och har inte lyckats förnya sin skolpolitik utan är djupt internt splittrade.

Lars Ohly vore en högst tänkbar rödgrön utbildningsminister. När jag för fram det så häpnar många. Men varför inte? Den som röstar på socialdemokraterna röstar också på Lars Ohly i regeringen och någon tung post måste han ju få. Finansminister eller utrikesminster tror jag inte på, de verkar dessutom vikta åt andra och då finns ju det tunga utbildningsdepartementet kvar. En av hans viktigaste frågor i den här valrörelsen har ju varit att ge sig på valfriheten och friskolorna. Det vore en vänstersväng som heter duga, en uppgörelse med allt som nu pågår i skolan. Läxförbud, bort med betygen, avveckla valfriheten och ös skattepengar över allt.

Eller Rossana Dinamarca, vänsterpartisten i utbildningsutskottet. Arg och röd.

Blir det miljöpartiet som får ansvar för skolfrågorna ligger nog Peter Eriksson nära till hands. Hans meriter från Kalix förskräcker dock. Under hans tid som kommunalråd i början av 2000-talet sjönk elevernas resultat kraftigt och SALSA-värdena var sämst i landet. Inget upplyftande, men kanske inte heller så förvånande att kunskapsresultaten sjunker under mp-styre eftersom de prioriterar annat i skolan i stället.

Nej, det känns väl säkrare att fortsätta med Alliansens skolpolitik en mandatperiod till.

Skoldebatt på Centralen

2010-09-13T10:38:00.002+02:00

Miljöpartiets Mats Pertoft bjöd in mig till en skolpolitisk debatt på Centralen i lördags. Trevligt initiativ och trevlig debatt. Tack för det!

M och Mp står inte så långt ifrån varandra i olika skolpolitiska frågor, t ex i synen på valfrihet och skolors självständighet. Mitt problem, eller snarare miljöpartiets problem, är att de sitter i knät på Lars Ohly. De rödgröna lockar liksom fram det sämsta hos varandra.

S har försökt anpassa sin skolpolitik till oss och vill ha tydligare kunskapsfokus och mer ordning. Men de tvingas till reträtt av V och Mp, t ex när det gäller betygen och tryggheten. Betyg ska inte ges förrän i 7:an, trots att S tidigare accepterade vårt förslag om betyg i 6:an. Och V och Mp vill förbjuda kvarsittning, skolk i betygen, drogtester och flyttning av mobbare. Var ska det sluta?

Mp har vi däremot gjort upp med historiskt när det gäller valfrihet och friskolor, men de tvingas nog till reträtt nu av S och V. Varför är de annars så tysta? De kan ju inte driva sin egen linje, utan måste ha med Lars Ohly. Jag skulle tro att Mp också innerst inne välkomnar våra förändringar i gymnasiet, som innebär att praktiska ämnen graderas upp, att det inte bara är akademiska kunskaper som ska räknas. Det borde vara något som tilltalar miljöpartister. Men de tvingas ge efter för V och S även här, gymnasiet ska göras ännu mer teoretiskt för alla.

Vare sig jag eller åhörarna fick några klara svar av Mats Pertoft tyvärr. Men det är ju också klargörande på sitt sätt.

3 debatter

2010-09-09T08:23:00.004+02:00

Jag har medverkat i tre debatter de senaste dagarna. En rolig del av valrörelsen. Men varför kan man inte sprida politiken lite jämnare över åren?

Organisationen "Vetenskap och Allmänhet" har gett ut en liten bok om värderingar till vetenskap och forskning där jag är en av nio intervjuade personer. Teckningen brevid är därifrån. Vid boksläppet diskuterade jag med Helle Klein och Sören Holmberg en undersökning om folks inställning till vetenskap.

Det visar sig t ex att det finns samband mellan politiska sympatier och inställning till forskning. Ungefär 70% av sympatisörer till Fp, M och FI anser att ökad satsning på forskning ger ett bättre samhälle, men bara drygt 40% av sverigedemokraterna och piratpartisterna. S-sympatisörerna har förvånansvärt låg tilltro till forskningen, bara 51% tror på den som en väg för att skapa ett bättre samhälle.

Microsoft arrangerade en debatt där kanadensiska skolreformatören Michael Fullan var huvudattraktion. Han beskrev framgångsreformerna i Ontario och mycket av vad de gjort verkar handla om vad forskningen i Sverige kallar "framgångsrika skolor", dvs starkt ledarskap, tydligare mål och uppföljning, höga förväntningar och gott förtroende. Jag skulle kommentera detta i en paneldiskussion efteråt. Erfarenheterna från Nacka är väldigt värdefulla, jag skulle kunna säga att vi gjorde det han pratade om.

Lite förvånande att så stor del av auditoriet inte trodde att det spelar någon roll för skolan vilket parti man röstar på. Det kan jag lova att det gör, även i detta avseende. Jag har besökt så många S-kommuner där skolorna är bakbundna av kommunbyråkratier och stadsdelsnämnder. Styrningsfrågorna är avgörande, men lite bortglömda. Om jag fick bestämma skulle vi tydligare markera tilltro till personalens förmåga och kompetens, både från statens och kommuernas sida.

Ett perspektiv som Fullan tog upp som självklart är viktigt är förotrende. Förtroende mellan ledning och medarbetare, mellan politik och profession. Det kan jag sakna lite idag. Tyvärr blir klimatet lite för polariserat, men det kanske är så när man förändrar? Det finns alltid de som försvarar det bestående och ska man vrida utvecklingen åt ett annat håll så känner sig en och annan trampad på tårna. Mycket av det vi gjort känner jag dock ett väldigt stort stöd för i skolan - betygen, nya lärarutbildningen, nya gymnasiet, nya skollagen etc. I sak är vi ganska överens med lärarna och rektorerna. Det kanske vi skulle markera lite oftare?

Den tredje debatten handlade om fritidshemmen, ordnad av fritidspedagogutbildningen på Södertärns högskola. 2 timmar fritidsdebatt - det har man inte särskilt ofta, men det var bra att den kom till stånd. De känner sig bortglömda och osedda, det med rätta. De rödgröna lovade mycket, men de har inte levererat ett dugg under denna mandatperiod i de kommuner där de själva styr. Tror att det är ett kollektivt problem fritidshemmen inte uppmärksammats, något vi alla får ta åt oss av. Vår ambition är att öka andelen fritidspedagoger till minst 50% och vi tror att den nya utbildningen gör rollen mer distinkt.

DN,

Arvidsjaur bästa skolkommun

2010-09-09T07:43:00.006+02:00

Lärarförbundets ranking visar att Arvidsjaur är landets bästa skolkommun. Grattis Arvidsjaur!

Men jag blir alltmer fundersam över hur rankingen görs, vilka parametrar som Lärarförbundet bedömer viktiga.

Att Luleå och Olofström ligger på 10-i-topp-listan förtar lite värdet av alltihop. Olofström dömdes ut av Skolinspektionen för något år sedan för omfattande kvalitetsbrister. Det saknades ett systematiskt kvalitetsarbete och man uppfyllde inte lagarnas krav på flera områden. Har man verkligen hunnit åtgärda det nu så att skolorna ligger i topp i landet?

Luleå har gjort omfattande neddragningar och sparkat massor av lärare. Friskolorna motarbetas kraftfullt av kommunen. Det är fler elever i Luleå som inte når målen på de nationella proven än i landet som helhet. Hur kan det bli en föregångskommun?

Det verkar som om kostnader och lärartäthet är viktigare än resultaten, vilket blir lite märkligt. Det är ju ändå resultaten och om man når målen som är avgörande. Hur kommer det sig att kommuner där nästan alla når målen i nationella prov och får höga betyg ligger långt ned i rankingen? Varför finns inga Stockholmskommuner med, trots att betygen är höga, SALSA-värdena väldigt positiva?

Det borde inge viss skepsis när det mest är väldigt små kommuner som placeras högt. Arvidsjaur, Pajala, Vindeln, Mörbylånga, Norsjö - kanske spelar några enskilda lärare avgörande roller i dessa kommuner eftersom det inte finns så många elever. I Arvidsjaur gick 59 elever ut nian i hela kommunen. Det säger inte så mycket om styrningen och skolpolitiken i de fallen.

Jag tror att det vore bra om Lärarförbundet går igenom sina rankingkriterier så att de ger en lite mer rättvisande bild. Gärna utifrån elev- och föräldraperspektiv och inte bara ett fackligt perspektiv. Varför inte ta med vilken mångfald av aktörer det finns i kommunen, exempelvis? Nuvarande ordning missgynnar kommuner som har familjedaghem. Är det verkligen rätt?

SvD, DN, Lärarnasnyheter, Aftonbladet, Ab2, Expressen, Norran, Sydsvenskan,

Man ska ha rätt incitament

2010-09-07T20:18:00.003+02:00

Alla behöver vi drivkrafter i livet. Att skaffa utblidning och jobb. Att utföra jobbet på ett bra sätt. Lön är självklart en viktig drivkraft, om än inte den enda. Jobb skapar också sammanhang och tillhörighet, utmaningar och meningsfullhet, kollegor och kanske livskamrat.

Dagens fp-utspel om stopp för bonusar i skolan ger anledning till en del funderingar. Vad finns det för drivkrafter egentligen i skolan?

Incitamenten måste styra rätt. Precis som Anders Borg kritiserade bonusar i bankvärlden förra året för att de premierade för stort risktagande så ska man inte ha bonusar i skolan som leder till att lärare och rektorer sätter för höga betyg, betyg som inte motsvaras av elevernas kunskaper.

Samtidigt behöver även lärare och rektorer incitament för att driva skolutvecklingen åt rätt hål. Vi i Alliansen vill ha en skolbonus för att premiera duktiga skolor i utanförskapsområden. Vi har infört en SFI-bonus för invandrare som snabbt lär sig svenska. Jag tycker att duktiga medarbetare i skolan måste ha bättre lön än de som inte är lika duktiga. Extra goda insatser ska belönas lite extra.

Det verkar helt befängt att ha system som bygger på att rektorerna, och kanske även lärarna, får lön som är direkt kopplad till vilket betyg eleverna får. Det skulle verkligen ge upphov till betygsinflation. Förstår Björklunds reaktion i det avseendet. Misstänker dock att det inte finns så många sådana konkreta exempel. Något?

I Nacka har alla rektorer resultatkontrakt med sin chef. Det handlar om ekonomi, medarbetarnas nöjdhet, elevernas/föräldrarnas nöjdhet och resultat samt individuella mål för varje rektor. Man väger in flera viktiga dimensioner i uppdraget. Hur väl rektorerna lyckas avspeglar sig sedan i lönekuvertet. Det ger commitment och det är en av orsakerna till att Nackas skolor tillhör landets bästa.

Några avslutande ord om betygsinflation, ett ord som är på modet nu. Ohly skyller på friskolorna (de verkar vara roten till allt ont i hans värld). Men jag minns min egen gymnasietid, då hette det förstås inte betygsinflation utan att det var "enklare att få bra betyg på vissa skolor". Det är samma sak och inget nytt fenomen. Oavsett bonusar och friskolor så behöver vi skarpare kontrollmekanismer för att betygssättningen ska bli rättssäker. Det har de rödgröna aldrig levererat eller efterfrågat.

SR, SVT, DN,

Alliansen vinner skolfrågan

2010-09-06T20:24:00.008+02:00

Äntligen en partiledardebatt i TV om skolan. Viktig framtidsfråga, bra att den lyfts till absolut högsta politiska nivå.

Fredrik Reinfeldt påminde på ett bra sätt om hur skolan såg ut förr, när han och jag gick där på 70- och 80-talet. Han satte in frågorna i sammanhang och visade engemang. Ofta är det så i debatten att de problem vi ser idag verkar har uppstått nyligen. Men i den skola jag gick sopades också problem under mattan och det var ständiga diskussioner om att man enklare fick bättre betyg på vissa skolor. Skolan var inte särskilt likvärdig, men däremot väldigt likadan överallt. Nu åtgärdar vi det.

Lars Ohly påstår att vi tagit bort elevinflytandet i skolan. My God, vad får han allt ifrån? Men jag och en (fd?) kommunist har ju olika demokratisyn, förstås. Elevdemokratin finns verkligen kvar, den är självklar och viktig.

Mona Sahlin mumlade lite tyst att Maria Wetterstrand får bestämma om det ska finnas kvarsittning och det vill hon inte ha. Fast det tyckte S när vi röstade om skollagen i juni. Det blev en eftergift för Mp...

Betygsdebatten var inte så klargörande. Varför pressades inte de rödgröna om hur deras betygssystem ska se ut? Wetterstrand sa att "om" man ska ha graderade betyg... Ska man det, då? Hur ska deras betygssystem se ut?

Det var bättre diskussion om valfrihet och friskolor, här hettade det till. Segregation är ett allvarligt problem, men man bryter den inte genom att ta bort valfriheten, sa Reinfeldt. Här syns en stor skillnad mellan Alliansen och de rödgröna. Ohly tycker att "valfrihetens pris är för högt". Slutsatsen måste ju vara att han vill ha en starkt centralistisk och planekonomisk modell utan valfrihet även om han inte erkände att det är konsekvensen.

Synd att gymnasiet inte kom upp mer än bara i förbifarten i början. Det är stora avhopp och många misslyckanden, det hade förtjänat att diskuteras mer. Långt in i vänsterleden finns en uppslutning kring den förändring vi vill genomföra.

Mitt bestående intryck var att Wetterstrand var talande tyst under valfrihetsdiskussionen. Hon protesterade inte alls mot Ohlys linje. Slutsatsen är att Mp vunnit dragkampen om att ta bort ordningsregler i skolan och förlorat om friskolor. Där har V vunnit i stället. Det har utlovat gemensamma besked, men inget kommer. Vad är det de ska göra som de inte vågar berätta för svenska folket?

Expressen, Expr2, Aftonbladet, SvD, DN, GP, Ab2, Expr3,

Bröstmjölkspumpsvänstern

2010-09-06T18:31:00.003+02:00

Vissa saker kommer man ihåg långt efter en valrörelse. Moderaternas valaffisch från 2002: "Rösta på din frisör" är en sån. Helt obegriplig. Så gick det som det gick också.

I gårdagens partiledarutfrågning av Lars Ohly fick vi något som blir en klassiker från årets valkampanj. Bröstmjölkspumpen. Han vill inte bestämma när mammor ska sluta amma, sa han. "Man kan ju använda bröstmjölkspump." Så försvarar han sin självpåtagna rätt att inkräkta i vårt familjeliv. Det är så korkat att man inte tror att det är sant.

Tack, Lars Ohly. Du fick mitt adrenalin att rinna till och påminde om att det spelar roll hur man röstar. Kampen för frihet är inte över än.

Jag har svårt att förstå hur politiker kan tycka att det är okej att ta på sig rollen att bestämma hur föräldrar ska leva sina liv. Varje familjesituation är unik och varje familj vet själv vad som är bäst för just dom. Men de rödgröna tycker sig minsann veta bäst.

Jag avskyr deras förmyndarattityd. Den syntes tydligt när vi införde möjligheten att vara dagmamma/dagpappa åt sina egna barn i Nacka 2006. De var våldsamt emot. Gårdagens intervju var avslöjande i så motto att de rödgröna döljer sina egentliga avsikter. De verkar skämmas för sin politik eftersom de inte deklarerar vad de ska göra. Alla tre vill kvotera föräldraförsäkringen, men ändå säger de inget om vad som väntar. Hade de väntat sig att det skulle vara tyst så att de skulle kunna smyga igenom en förändring efter valet?

Sahlin låter meddela att uttalandet var "mindre smart". Då menar hon uttalandet, inte själva förslaget. Det står hon bakom. Hon vill också kvotera föräldraförsäkringen.

Varför ska man kunna välja förskola åt sina barn om man inte kan bestämma vem som ska vara föräldraledig och hur länge? Valfrihet är inte att politiker väljer, utan att människor väljer själva hur de vill leva sina liv.

PS. Andra minnesbilder (hittills) från årets valrörelse är butler i tunnelbanan, pajas på ålderdomshemmen och ny vikarieskatt. Kanske blir det fler.

SvD, SvD2, SvD3, DN, Aftonbladet, Ab2, Expressen, Expr2,

Ohlys skola skrämmer

2010-09-05T20:48:00.003+02:00

Tittar på partiledarutfrågningen av Lars Ohly och adrenalinet rinner till.

Han ogillar betyg och vill helst bli av med dem. Sjunkande behörighet till gymnasiet menar han beror på friskolorna, de som tar pengar från den gemensamma skolan. På frågan om man kan lära sig något av de fristående skolorna svarade han nej. En kvarts miljon barn och deras föräldrar fattar inte sitt eget bästa.

Det nästan lyser hat ur ögonen på honom när han pratar om friskolor och den valfrihet som den möjliggör.

Undrar hur han förklarar att 14% av eleverna i Borlänge inte blev behöriga till gymnasiet trots att bara 1,3% går i friskolor. I Emmaboda, Hagfors, Högsby och Mellerud går 0,0% i friskolor och 16%, 21% respektive 23% respektive 25% är obehöriga till gymnasiet. I Solna och Sollentuna går ca 24% av eleverna i friskolor och endast 8% är obehöriga till gymnasiet. Kanske beror det på att de förstnämnda kommunerna styrs av de röda och de andra av oss blå?

Det finns ju ingen logik alls, han är helt ute och cyklar, vet inte vad han pratar om. Kör bara trist klasskampsretorik. Hur ska det gå i regeringsställning? Med tanke på glöden i engagemanget mot friskolor så kanske Ohly aspirerar på utbildningsministerposten? Varför ger inte de rödgröna gemensamma besked om friskolorna? Vad säger miljöpartiet?

Annars var det bara skatter, skatter och skatter. Förstår inte hur han får ihop logiken i att miljonärspensionärer och elitfotbollsspelare ska få sänkt skatt men vårdbiträden och lärare ska få högre skatt. Det är välfärd, det.

Fler obehöriga till gymnasiet

2010-09-03T09:23:00.003+02:00

Skolverket redovisar idag preliminär statistik som säger att något färre elever blev behöriga till gymnasiet nu i höst. 11,9% av niondeklassarna, nästan 14 000 elever, klarade inte de ganska lågt stälda kraven på att få godkänt i svenska, engelska och matematik.

Första året elever gick ut med de nya betygen var 1998. Då blev 91,4% behöriga till gymnasiet. Sen har det varit ett sluttande plan.
1999: 90,3%
2000: 89,4%
2001: 89,2%
2002: 89,5%
2003: 89,9%
2004: 89,6%
2005: 89,2%
2006: 89,5%
2007: 89,1%
2008: 88,9%
2009: 88,8%
2010: 88,1%

Trist utveckling, men det visar samtidigt att Alliansens skolpolitik måste få fortsätta för att få genomslag. Nya kursplaner, nationella prov i trean, nya skollagen etc har inte fått genomslag eller ens hunnit genomföras än. Det tar tid att vända en atlantångare.

Vilka förklaringar kan finnas till de sjunkande resultaten? Skärpt kontroll av Skolinspektionen och diskussionen om betygsinflation kan ha gjort lärarnas bedömning lite strängare. Större andel invandrarelever utan skolbakgrund i sina gamla hemländer kan också påverka lite på marginalen.

Skolverket konstaterar att det finns stora skillnader mellan kommunerna, men den rapporteringen kommer först i november. Varför ska det behöva ta så lång tid? Statistiken hittills visar dock att det är stora skillnader på röda och bå kommuner. Sundbyberg kan ju tjäna som exempel. 2006 var 91,6% behöriga till gymnasiet. 2009 var det bara 85,7%. Kanske har den skillnaden förstärkts också under förra läsåret? Medelbetygen skiljer sig väsentligt.

Skolpolitiken är i stor utsträckning kommunal. Vem som styr i kommunen spelar stor roll.

SvD, DN, Aftonbladet,

Lägst lärartäthet i rödgröna kommuner

2010-09-01T13:59:00.006+02:00

Ett viktigt moment i ett val är att ställa de styrande till ansvar för vad de gjort eller inte gjort.

Vi har gjort en sammanställning av utvecklingen inom skolan under den senaste mandatperioden, ett slags bokslut av hur resultat, ekonomi, lärartäthet etc förändrats i kommunerna i Stockholms län. Moderaterna är med och styr i 20 av kommunerna, socialdemokraterna i 6.

Skillnaderna är större än jag trodde och klyftan ökar. De blå kommunerna stiger, de röda sjunker eller står och still och stampar som bäst.

Resultatmässigt, det som är allra viktigast, är skillnaderna som störst. I 19 av 20 M-kommuner når fler målen i alla ämnen, men bara i 2 av 6. I den återstående M-ledda kommunen (Upplands Väsby) beror skillnaden på att tre skolor knoppats av, så underlaget är inte längre detsamma. I genomsnitt når 81% av eleverna målen i alla ämnen i de moderatledda kommunerna, men bara 69% i de socialdemokratiskt styrda.

Genomsnittsbetyget i M-kommunerna har ökat från 213 till 221. S-kommunerna har rört sig från 201 till 202. Ingen av S-kommunerna når ens upp till riksgenomsnittet. Tar man hänsyn till social bakgrund så vinner M-kommunerna också, de sk Salsavärdena är betydligt högre.

Skolverksstatistiken visar också att den lägsta lärartätheten finns i S-kommunerna. Det förvånade, för retoriken säger ju något annat. Utgångsläget före valet var lika stor lärartäthet, 7,4 lärare/100 elever. I S-kommunerna har lärartätheten sjunkit till 7,0 men bara till 7,3 i de moderatledda. De rödgröna har långt från retorik och löften till konkret handling. De har ju haft chansen att öka lärartätheten, med gjort motsatsen. Hur trovärdiga är då de nya vallöftena?

När det gäller resurser, då? Vi satsar ungefär lika mycket på skolan, 83 000 kr/elev. Men det skiljer hur pengarna används. M-kommunerna satsar 1 400 kr mer på undervisningen för varje elev, och det är ju undervisningen som är skolans kärnuppgift. Man skulle kunna säga att man får mer värde för pengarna med moderat ledning.

Jag hoppas att väljarna i Sundbyberg frågar sig varför de styrande socialdemokraterna har genomfört den största neddragningen på lärare i hela länet? I Nynäshamn kan de fråga varför socialdemokraterna satsar minst på undervisning i hela länet. I Sigtuna blir den givna frågan varför allt färre elever klarar alla ämnen, när socialdemokraterna lovade motsatsen?

Haninge, Huddinge, Järfälla, Solna och Stockholm är exempel på kommuner där utvecklingen går åt rätt håll sedan moderaterna fick förtroende att leda kommunen i senaste valet. Varför kan inte Sundbyberg?

Eleverna är värda moderat skolpolitik. De rödgröna har försökt, men misslyckats. Nu är det dags att släppa fram andra krafter som kan förbättra skolan. Eleverna i Södertälje och Nynäshamn måste få samma chans att lyckas som eleverna i Nacka och Solna. Det handlar om fler lektioner, bonus till bra skolor i utanförskapsområden, modernisera skolan och kompetensutveckla lärarna.

Waldorfdebatt

2010-09-01T09:20:00.003+02:00

Igår kväll hade föräldraföreningarna vid Waldorfskolorna bjudit in till debatt. God stämning, även om vi inte var riktigt överens allihop. Det som alltid retar mig på sådana här tillställningar är debattanter som anpassar budskapet till publiken eller talar om vad man själv tycker.

Jag satt inte i panelen för att tala om vad Mats Gerdau tycker, utan för att representera moderaterna och deklarera hur vi resonerar. Mats Gerdaus personliga åsikter är rätt ointressanta i det sammanhanget. Men så resonerar inte alla. Vänsterpartisten sa att hon "värnar och vill främja friskolorna". Det är ju jättebra, men då måste hon ha hamnat i helt fel parti. Det finns inte ett enda förslag från vänsterpartiet om att värna och främja friskolor, vare sig i riksdagen eller Stockholm. Däremot mängder av förslag som hotar både valfrihet och friskolor. Sänkt skolpeng, minskat friutrymme, vinstförbud, krav på att alla skolor ska drivas av det offentliga och kommunalt veto vid nyetablering är bara några exempel.

Oppositionsborgarrådet Roger Mogert representerade socialdemokraterna men försvarade inte deras omsväning som innebär att de vill ha nationella prov i trean. "Ett sjunkande vrak" sa han att den linjen var.

Diskussionen handlade mest om två frågor som Waldorfrörelsen är upprörda över. Det ena är att alla skolor nu måste göra nationella prov i trean, vilket de ser som ett ingrepp i deras pedagogik. Det andra är att Waldorflärarhögskolan blivit av med sin examinationsrätt.

Jag har lite svårt att förstå den våldsamma aversionen mot nationella prov. Här möts vi inte alls, kanske är det för mycket förutfattade meningar om vad detta innebär? Jag tycker att vi ska ställa samma krav på alla skolor, vilket innebär att man ska följa läroplanen, ha elevhälsovård, erbjuda ett visst antal lektioner etc. Vägen fram till målen ska vara fri för skolorna att utforma, men vi måste ha några kontrollstationer längs vägen. Skattebetalarna lägger 200 miljarder kronor på skolväsendet och har rätt att veta hur det går. Vi föräldrar har rätt att veta hur det går och vad man väljer mellan. Att slippa göra proven är ingen option för mig.

Däremot är det trist att Waldorflärarutbildningen lagts ned. Det beror dock på att Stockholms Universitet avbröt samarbetet eftersom de inte ansåg att utbildningen uppfyllde kvalitetskraven. Det var inga politiska beslut bakom. Nu måste Waldorflärarhögskolan finna en ny samarbetspartner och visa att man håller akademisk och vetenskaplig kvalitet, det får man inte tumma på.

Tunn soppa från de rödgröna

2010-08-31T16:05:00.006+02:00

Dagen före vallokalerna öppnar kom den äntligen, de rödgrönas valplattform. Vad besviken jag blev. Kan de inte bättre än så? Den rödgröna röran har blivit en tunn soppa.

Jag saknar visioner och svar. Höga ambitioner räcker liksom inte, man måste tala om hur man ska komma dit också. Och vem som ska betala. Skolan var som vanligt styvmoderligt behandlad.
Att ha ambitionen att Sverige ska nå världstoppen i framtida PISA-undersökningar är ju bra. Men hur? Det är ju inte brist på ambition som gjort att Sverige åkt rutchkana i 15 år, utan brist på konkreta åtgärder och bortprioritering av kunskapsuppdraget. Hur blir det nu då, ska de nationella proven bort som vänstern vill? Kunskapskraven i trean - ska de också bort? Där mörkar de. Varför satsar de 100 miljoner mer på hemspråk när PISA i första hand gäller matematik och naturvetenskap?

Synd att inga rödgröna var med på IFAU-konferensen igår. Där konstaterades att lärarkompetens avgör kvaliteten och eleverans resultat. Lärartäthet sågades som relevant kvalitetsmått helt och hållet av den samlade forskningen. Men de rödgröna satsar precis tvärtom.

"Vi vill investera i ett kvalitetsprogram för skolan, med ambitionen att lärartätheten ska öka till nio lärare per 100 elever." Vad blir det - en halv lärare till per 100 elever? Varför inte intressera sig mer för vad de redan befintliga lärarna kan och gör? Eller hur många lektioner eleverna får? Lär man sig köra bil bättre om det sitter en lärare till i bilen eller behöver man kanske fler körlektioner?

"Högre kvalitet går inte att uppnå utan fler anställda i välfärden." Jo, personalens kompetens är ännu viktigare men där satsar de inget. Och vi ser ju att det inte deltar i Lärarlyftet i särskilt stor utsträckning idag, de verkar inte bry sig riktigt. Jag vill ha mer fortbildning för lärarna och fler lektioner, det betyder mycket mer.

Och gymnasiet blir nästan parodiskt. "Många unga som inte får jobb saknar en fullständig gymnasieexamen." Äntligen inser de detta, som vi har tjatat om det och nu åtgärdar. Men deras slutsats är ju bakvänd. I stället för att se till att de får en bra utbildning i gymnasiet, så ska ett Ungdomslyft införas. Vi kommer redan 2011 att införa ett Ungdomslyft för att ge unga arbetslösa möjlighet att läsa in gymnasiet." Den möjligheten finns ju idag via komvux, glömt bort det? Det finns en sån statisk syn i deras värld, en slags självklarhet att många måste slås ut som sedan ska hjälpas upp igen. Varför inte göra rätt från början och undvika misslyckanden?

Det var mycket som fattades i plattformen, många frågor som inte blev besvarade. Inte ett ord om friskolorna och valfriheten. Inte ett ord om arbetsro i skolan. Inte ett ord om skolornas självständighet eller ledarskapets betydelse. Oenigheten lyser mellan raderna. Det är vad som INTE står som är intressant. Därför är väl skolpolitiken och rättsområdet så kort, de kom inte överens eller vågar inte tala om vad de ska göra.

Däremot svarar de på en fråga som egentligen aldrig ställs - sänkta avgifter i förskolan. Att sänka maxtaxan till 900 kronor i månaden från dagens 1 260 kr skulle kosta över 2 miljarder. Är det verkligen väl använda pengar? Det skapar inga jobb. Det höjer ingen kvalitet. Det gynnar bara höginkomsttagare, låginkomsttagarna får inget. Nej, det leder bara till höjda skatter och möjligen också lägre kvalitet. Det såg vi av förra maxtaxesänkningen, kvaliteten sjönk på många håll eftersom det inte var finansierat fullt ut.

De rödgröna verkar vara desperata i jakten på väljare - allt ska bli gratis. Gratis på muséer. Gratis tandvård. Snart gratis i hemtjänsten och förskolan. Sänkta skatter för folk som inte jobbar, men höjda för alla andra. Det är ju inga satsningar på välfärden, utan populistiska försök att köpa väljare.

Nej, jag blev rejält besviken, men samtidigt lite upplivad. Vi måste se till att deras program aldrig får prövas. Nu måste vi jobba ännu hårdare för att övertyga väljarna om att det är Alliansen som har svaren på framtidsfrågorna och det ledarskap som behövs.

SvD, SvD2, SvD3, Aftonbladet, DN, DN2, Expressen, Expr2, Expr3, SVT,

Frizoner eller hemspråk?

2010-08-31T08:28:00.005+02:00

Morgon-TV rapporterar att de rödgröna vill ha mer hemspråk i skolan. Eleverna ska få rätt till mer modersmålsundervisning, 9 år mot dagens minimikrav på 7 år. 100 miljoner kostar det.

Konstig prioritering tycker jag. Är det verkligen skolans största problem att eleverna inte lär sig tillräckligt med arabiska?

Av de 7 565 eleverna som fick betyg i modersmål våren 2009 var det 3,5% som inte nådde målen. 45% fick MVG. Ganska hyfsat. Inget annat ämne har bättre resultat.

I matematik var det 7,4% som inte nådde målen och endast 13% fick MVG. I svenska som andraspråk (som många som läser modersmål också läser) är situationen ännu värre. 25% nådde inte målen och endast 5% fick MVG. De rödgröna vill förbättra det som uppenbarligen fungerar hyfsat men inte göra något åt de stora bristerna.

Vi moderater vill förstärka framför allt matematiken, men även svenskan. Fler lektioner i matte är viktigare än fler lektioner i modersmålet, här är förbättringsbehovet så mycket större. Gårdagens Alliansförlag om bonus för de skolor i utanförskapsområden som lyckas väl, i bl a svenska, är raka kontrasten mot de rödgröna. Vi löser verkliga problem, de rödgröna öser pengar. Vi bryter segregationen med ekonomiska frizoner och bättra svenskkunskaper, de satsar på hemspråk... Kan det bli tydligare?

Man kan också se hur deltagandet i modersmålsundervisning ser ut idag, Skolverket har bra statistik. 19% av eleverna är berättigade till modersmål, ungefär hälften av dem deltar. Om man jämför blåa och röda kommuner ser man att det i genomsnitt är ungefär lika stor andel som är berättigade till modersmål, men att fler deltar i de moderatledda kommunerna. Kanske skulle de rödgröna städa i eget bo först?

SVT, DN, SvD,

Rödgröna retirerar om gymnasiet

2010-08-30T15:31:00.007+02:00

De rödgröna har enats om att inte riva upp gymnasiereformen. Klokt. Men de har väl insett att det finns ett så massivt stöd för det vi gör att de tvingats retirera från vad de egentligen tycker. Om reformen vore så dålig som de sagt skulle de naturligtvis riva upp den. Reträtt bakom rökskjutning kanske?

Arbetarrörelsens tankesmedja gör egentligen tummen upp för vår reform i en rapport häromdagen, liksom vänsterprofilen Jonas Sjöstedt. LR, Svenskt Näringsliv, SACO, SKL, Företagarna - ja, de flesta är positiva. Och forskningen, som jag lyssnade till idag, sågade socialdemokraternas/Göran Perssons gymnasiereform.

Nu vet lärarna och rektorerna vad som gäller och kan planera för ett bra införande nästa höst. Det bådar gott. Samtidigt säger de rödgröna att de ska förändra i alla fall, fast lite senare. Då tar de ju tillbaka lite av det de säger och gör lärarna osäkra. Inte så klokt.

Miljöpartiets Mats Pertoft ställer ut ett löfte han aldrig kommer att kunna leva upp till: "vi lovar att alla ska få högskolebehörighet". HUR ska det gå till? Det är inte seriöst. Idag är det endast 68% som når dit, trots ganska låga krav. Hur ska nu alla få behörighet? Ska kraven sänkas ytterligare? Vad är det som ska bort från yrkesprogrammen för att fylla med mer teori, för så måste det ju bli? Den svåra frågan svarar de aldrig på.

Expressen, Aftonbladet, SvD, DN, DN2, SvD ledare,

Forskare: Lärarkompetens viktigare än lärartäthet

2010-08-30T14:26:00.007+02:00

Jag stal mig lite tid från valkampanjandet idag för att gå på en konferens om vad forskningen säger om den svenska utbildningspolitiken - vilka effekter har den egentligen (Rapport 2010:13)? IFAU arrangerade och jag var enda riksdagsledamot på plats. Superintressanta resultat. IFAU är duktiga.

Professor Jan-Eric Gustafsson inledde med en genomgång av vilken betydelse resurser och lärarkompetens har. Lärartäthet dömdes i princip ut som relevant mått helt och hållet. Klasstorlek har nästan ingen betydelse för elevernas lärande, möjligen något för små barn, utländska barn och barn från familjer utan utbildningstradition samt högpresterande. Att klasstorleken spelar viss roll för de mindre barnen kan dels bero på att det blir högre kvalitet i läsinlärningen som i sin tur är grunden för vidare skolgång och dels att det blir en effektivare insocialisering i skolans normer och regler.

I storskaliga försök med "class size reduction" i bl a USA har de positiva effekterna helt uteblivit, enligt forskningen. På forskarens knastertorra sätt konstaterade han att "det framstår inte som troligt att förändringar i lärartäthet kan föranleda resultatförsämringarna". Tål att tänka på när alla kräver mindre klasser och fler lärare som lösningen på alla skolans problem.

Lärarkompetens spelar däremot en mycket stor roll, lika stor som elevernas sociala bakgrund. Forskningen kunde inte säga hur en lärare ska "se ut" för att vara bra, men ämnesdidaktiska kunskaper förefaller ha större betydelse än ämneskunskaper. Fast samtidigt är goda ämneskunskaper en förutsättning för god ämnesdidaktik... De underströk också att det är viktigt att tiden för undervisning maximeras.

Professor Peter Fredriksson gick igenom avhoppen på gymnasiet och kopplade dem till gymnasiereformen och det nya målrelaterade betygssystemet som infördes i mitten av 90-talet. Avhoppen ökade rejält när man gick över från 2-årig till 3-årig yrkesutbildning där det extra året i huvudsak har teoretiskt innehåll, i synnerhet bland elever med låga grundskolebetyg. Motivet för det tredje året - att förenkla och öka övergången till högre studier - sågades totalt. Han kunde inte se några sådana effekter alls. Och den ökade utbildningsinsatsen har inte resulterat i högre inkomster heller.

När det gäller betygens påverkan så fick han mothugg av en annan professor, Christina Cliffordson, som ägnat sig mer åt betygen. Fredriksson menade att dagens betygssystem med meritpoäng lett till att färre tar examen och att det är de elever som har sämst grundskolebetyg som påverkats mest. Cliffordsson kontrade med att konstatera att det statistiska urvalet skedde när det var som rörigast i gymnasiet i mitten av 90-talet när strukturen ändrades samtidigt som betygssystemet och det var massor av implementeringsproblem. Hon ifrågasatte också hur generaliserbara resultaten är över tid. Initiala resultat är inte nödvändigtvis långtiktigt giltiga.

Den tredje genomgången handlade om högskolan och hur rekryteringen och antagningen går till. Fil dr Björn Öckert konstaterade att högskoleprovet inte har något värde alls när det gäller att prognostisera framgång i högskolestudierna. Högskoleprovet har t o m ogynnsamma egenskaper, därför att de skjuter upp högskolestarten och därmed leder till lägre ekonomisk avkastning på högskolestudierna samt att de tenderar att gynna personer från socialgrupp 1.

Mina tankar om detta då?

Att förändra gymnasiet är mer angeläget än någonsin. De rödgrönas linje känns helt fel och forskningen belägger detta. T o m LO är inne på samma spår - när ska S ändra sig?

Resursfrågan borde handla mer om kompetens och kvalitet och mindre om kvantitet. Högre utbildade, mer kompetenta och bättre betalda lärare känns viktigare än fler vuxna i skolan. Fortbildning och koppling till forskningen måste lyftas på dagordningen men det är tyvärr inte så "hot" i populistiska utspelstermer, men det är så väldigt rätt om syftet är att förbättra kvaliteten.

Och det är bra med fler lektioner och att avlasta lärarna jobb som kuratorer, psykologer och skolsköterskor kan göra bättre så att de i stället kan ägna sig åt undervisning.

Sammanfattningsvis: moderaternas utbildningspolitik ligger rätt utifrån vad forskningen säger.

Slutligen, LR-ordföranden Metta Fjelkner var på plats och meddelade att LR minsann inte "ropar efter mer resurser till skolan, däremot en annan användning av resurserna" för att citera vad hon sa. Låter klokt och bra. Trots det kan jag ju erinra mig en mängd utspel från samma fackförbund om just behovet av mer resurser... Men man kan ju ändra sig.

100-lapp med Mp eller 500 med M?

2010-08-29T18:24:00.004+02:00

Igår presenterade de rödgröna en uppgörelse om högskolan. Äntligen ett utbildningsområde de är överens om. Det stora frieriet mot studenterna var höjt studiebidrag med 100 kronor nästa år och därefter en ambition att fortsätta höja kommande år. Vi säger 500 kronor i höjt studiemedel redan nästa år, fast då är det lånedelen.

Studenterna får alltså 400 kronor mer med Alliansen nästa läsår.

Det är väl rätt rimligt att främst höja lånedelen, det är ju trots allt studenten som har störst fördel av sin utbildning och lånet är helt frivilligt. Det är en framtidsinvestering.

De rödgröna vill också ha 5 000 ytterligare platser på högskolan, trots att det finns tomma platser. De beskriver vår utökning som minimal. Sanningen är att antalet inskrivna på högskolan har ökat från 231 000 hösten 2007 till 273 000 nu i höst, alltså 18% fler. 5 000 platser till, lite överbudspolitik är det allt.

De vill också att arbetslivserfarenhet ska ge poäng vid antagningen. Har man jobbat på McDonalds i två år så ska man ha lättare att komma in på en attraktiv utbildning än en ungdom som visserligen har högre betyg men inte har jobbat. Jag förstår inte logiken alls. Det kommer bara att skjuta upp studiestarten.

Häromdagen kom en utvärdering som sa att betygen är det bästa sättet att prognostisera förutsättningarna att klara en högskoleutbildning. Utifrån detta finns det heller inget skäl att göra avkall på betygsintagningen.

Trots uppgörelsen så är det fortfarande flera frågor som vi inte fick svar på. Hur blir det studieavgifterna för utländska studenter? Kvar eller bort? Hur blir det med kårobligatoriet? Återinföras eller frivilligt som idag? Här anar jag djup splittring, annars hade det så klart funnits med. Men så kan de inte fortsätta att ducka. En rödgrön regering måste hantera frågorna. Hur ser svaren ut?

DN, DN2, DN3, SvD, SvD2, Aftonbladet, Ab2,

Friskolornas Dag och HQ-bank

2010-08-29T17:08:00.003+02:00

Kungsträdgården i Stockholm fylldes av friskoleanhängare idag för att fira Friskoledagen och 15-årsjubileet för Friskolornas Riksförbund. Amy Dimond och Timo Räisänen underhöll och jag debatterade med Marie Granlund (s).

Det var en annan Marie Granlund än den jag brukar möta. Hon såg likadan ut, men hade andra åsikter. Varför är hon aldrig så positiv till friskolor och valfrihet i riksdagen, som hon var inför de församlade friskoleanhängarna? Nu kändes hon inte vid att det skulle bli några inskränkningar, sänkt skolpeng eller svårare att starta, men det just den linjen hon driver i riksdagen. Och hon har röstat emot alla förslag om lika villkor och möjlighet att pröva skolpengen i domstol men det höll hon tyst om.

Jag hade hoppats på att hon skulle presentera en rödgrön uppgörelse om friskolorna, men icke. Trots alla löften vet vi fortfarande inte vad de planerar. Klart är väl i alla fall att alla rödgröna uppgörelser kommer att innebära försämringar för friskolorna och sämre valfrihet. Vänsterpartiet och fotfolket inom socialdemokratin kommer ju inte att gå med på något annat.

Fick också klart för mig att SVT:s Uppdrag granskning ska ägna sig åt vinst i friskolor några dagar före valet. Säkert kan de hitta någon skola som tagit ut ohemula vinster på bekostnad av kvaliteten även om de allra flesta sköter sig och fungerar väldigt bra. Det finns ruttna ägg även i denna korg, precis som i alla korgar. Usel kvalitet förekommer också i kommunala skolor och i friskolor som inte går med vinst. Hoppas förstås att det blir ett sakligt och nyanserat program, men är lite skeptisk.

Överhuvudtaget tycker jag att det är trist att blanda ihop eventuell vinst med kvalitet. Det viktiga måste ju vara att alla skolor håller bra kvalitet. Här har statsmakten varit alldeles för slapphänt under socialdemokraternas tid. Precis före sommaren ändrade vi lagen så att Skolinspektionen får muskler att ingripa mot dålig kvalitet.

Idag kunde vi läsa i tidningarna att Finansinspektionen drar in tillstånden för HQ-bank. Här finns vassa instrument mot brister. Det får vi i skolan nu också. Dåliga skolor ska kunna stängas eller få böter. Det kommer att vara mycket mer effektivt än att förbjuda aktieutdelningar som sker 1-2 år efter det att man åsidosatt kvaliteten.

Nu ska barnens skolgång skyddas lika mycket som vi skyddar våra pengar. Tacka Alliansen för det!

DN, SvD, DN,

Rödgröna lovar, men betalar inte

2010-08-27T10:12:00.004+02:00

Jag har besökt tre förskolor de senaste tre dagarna. Det blev mycket diskussioner om kvalitet och vad personalen skulle vilja utveckla. Ingen lyfte frågan om barngruppernas storlek som ett problem, vilket förvånade mig.

Den nya läroplanen för förskolan har tagits emot väldigt väl. De är glada över tydligheten och större betoningen på lärande lek. De törstade lite efter mer fortbildning och kanske bättre anpassade lokaler.

Att barngrupperna inte var någon stor fråga kanske beror på att de inte var så orimligt stora. Nacka och Jönköping ligger runt 5 barn per anställd. Det kändes som att de kommit förbi storleksdiskussionen. Det beror ju på vilka barn, vilka lokaler, hur gamla barnen är, hur länge de är på förskolan, organisationen och personalens utbildning, sa de.

Igår presenterade de rödgröna sin stora satsning. Personaltätheten ska bli 5,0 barn/anställt (jämfört med 5,3 idag). Deras stora problem är att de lovar bort andras pengar. Dels räknar de inte med den faktiska kostnaden, dels lovar de att kommunerna ska betala hälften. Det är inget annat än bluffpolitik. Mona Sahlin kan ju inte lova bort kommunernas pengar. Statliga löften och ambitioner ska också betalas av staten, det har vi varit väldigt noga med.

Nu lovar Sahlin&co bort pengar som de inte har. Det är oseriöst och hotar naturligtvis ekonomin. Ansvarslöst faktiskt. Antingen undergräver det kommunernas ekonomi eller så tvingar det fram stora skattehöjningar om man håller på så.

I sak har jag inget emot ambitionen om 5 barn per anställd även om det inte går att göra så statiskt. 1-2-åringar behöver kanske mer personal och 5-åringarna kan vara i större grupper en del av dagen.

Däremot tycker jag att man kan vara kritisk till de rödgrönas märkliga kvalitetsbegrepp. Det är bara gruppstorlek i deras värld. Personalens kompetens och utbildning är minst lika viktig. Den har ökat under mandatperioden så att 54% nu har pedagogisk högskoleexamen, mot 51% när vi tog över. Men jag skulle gärna se en ännu högre ambition. På en avdelning med tre anställda kanske 2 borde vara förskollärare? Ställer de rödgröna upp på det?

Och vad säger de om den nya läroplanen för förskolan? Vill de ta bort den?

Och förskollärrarlyftet, vår stora satsning på fortbildning, hur blir det med den? Skrota den också?

DN, SvD, SVT,

Manifestet känns bra

2010-08-26T15:57:00.005+02:00

Nu har Alliansen presenterat sitt valmanifest. Det är späckat av insatser för fler jobb, mer frihet och bättre utbildning och vård. Förslagen om nya jobb, lärlingsutbildning, fler lektioner etc har redan presenterats, så det är inget nytt.

Nytt är däremot kontexten och att de gemensamma värderingarna kommer fram, det är inte bara konkreta förslag. Nu ser man helheten. Jag tycker att hela dokumentet andas framtidstro och humanism. Människor ska ges utrymme att växa och klyftor ska bort. Det blir fler jobb och fler skattebetalare i stället för högre skatter.

Känns väldigt bra. Tryggt, ansvarstagande och inga överbud eller löften om allt till alla. Det är seriöst helt enkelt.

Återstår att se vad de rödgröna lanserar. Mer bidrag och höjda skatter är väl stalltips?! Kommer de att presentera någon gemensam politik på viktiga områden, t ex på utbildningsområdet eller för rättsväsendet?

De rödgrönas kommentarer känns prefabricerade, tillkomna innan de läst valmanifestet. Helt tagna ur luften. "Mycket skattesänkning, lite välfärd" menar Östros. Hur är det då? 9,8 miljarder för att förstärka välfärden (varav skolan och kommunerna får mest) och 3 miljarder för att sänka skatterna (för pensionärer) nästa år. För mig är 9,8 miljarder mycket mer än 3. Men Östros är ju inte så bra på ekonomi...

Expressen, Expr2, SvD, DN, Aftonbladet, SR, SVT

Alliansen storsatsar på utbildning

2010-08-25T20:27:00.002+02:00

Idag presenterade Alliansens partiledare en stor satsning på utbildning och jobb för unga. Det hör ju ihop. Arbetslinjen fullföljs i skolan.

Här är några av förslagen:

Fler lektioner i matematik

Läsa-skriva-räkna-satsning

Lärarpaket

Fjärde teknkiskt år på gymnasiet

Bonus till skolor i utsatta områden

Höjt studiemedel 500 kr/månad och höjt studiebidrag till komvuxstuderande

1000 nya platser på folkhögskolorna

Arbetspraktik för 12 000 arbetslösa ungdomar

Fler lärlingsplatser både för ungdomar och vuxna

650 miljoner kronor i satsning på elevhälsan för att stärka elevernas sociala utveckling med rätt kompetens och avlasta lärarna uppgifter så att de kan ägna sig mer åt undervisning.

Mångmiljardsatsning till kommunerna.

Jag tycker att det är väl avvägda förslag och ett bra sammansatt paket. De bygger på seriösa bedömningar av vad som behövs, inga nycker från uppblåsta tidningsartiklar. Och många miljarder kostar det och det tas ur det förväntade reformutrymmet. Det är våra prioriteringar för framtiden och visar att vi främst satsar på att höja kvaliteten i välfärden.

Mot detta ska t ex ställas vänsterns förslag om en storsatsning på fritidshemmen som kostar 7,5 miljarder kronor. Där är nästan alla pengar använda. Vad är viktigast? Jobb för ungdomar, elevhälsa och fler lektioner? Eller bara satsa på fritidshemmen? Visst, det är stora grupper på fritids på en del håll och det behöver man åtgärda, men att gå till en nivå med 1 anställd per 10 barn (som är där i huvudsak efter skoldagens slut) känns väl lite väl mycket.

Och var finns de rödgrönas gemensamma alternativ i skolpolitiken? Svaren saknas faktiskt. Håller med Göran Persson, "de får skärpa sig".

GP, SvD, Aftonbladet, Expressen, DN, DN2, DN3, SVT, SVT2, TV4,

De har lovat kvalitet i skolan förut

2010-08-25T19:20:00.006+02:00

Mona Sahlin vill ha kvalitetskrav i skolan, sa hon i partiledarintervjun i radion i morse.

Som om det inte finns några idag, då?! Läroplanen, kursplanerna och skollagen är full av kvalitetskrav. Där står vad eleverna ska lära sig, vad de har rätt till och vad skolorna är skyldiga att erbjuda och göra. Jag tror att det vore farligt att vika av från den målstyrningen. Men, och det är viktigt, det var varit tre problem med detta under lång tid - kraven har varit otydliga, de har inte följts upp och inget händer om man inte uppfyller kraven.

Allt det ändrar vi på nu. Skollagen och betygskriterierna blir mycket tydligare och sanktioner införs. Utvärderingen har skärpts, bl a genom att vi inrättat en helt ny inspektionsmyndighet. Socialdemokraterna har röstat emot det mesta, senast i juni när sanktionsmöjlighetena infördes.

Att socialdemokraterna under lång tid nonchalerat kvalitetskraven gör att dagens utspel inte är trovärdigt för fem öre. De har lovat så mycket förut, men aldrig levererat. Jag skrev en rapport till moderaternas partistyrelse om utvärdering av skolan 2005 och som tur var så har jag den kvar.

I rapporten gick jag igenom vad som sagts om utvärdering av skolan. Dåvarande skolminister Ylva Johansson (s) skrev t ex på DN Debatt 12 april 1998 att "dåliga skolor ska kunna straffas" och att "staten måste skärpa sina instrument för att värna varje barns rätt till en likvärdig utbildning". Jättebra, det hade vi krävt länge. Men det blev aldrig gjort.

Nästa skolminister, Ingegärd Wärnersson (s), skrev i sin utvecklingsplan för skolan (maj 1999) att ”metoder behöver utvecklas för att också kunna mäta mer komplexa frågor som t ex i vilken grad eleverna har tillägnat sig skolans värdegrund och i vilken utsträckning de uppnår skolans mål när det gäller samarbetsförmåga, förmåga till kritisk granskning, att se sammanhang och lösa problem etc. Regeringen anser att det finns skäl att särskilt understryka behovet av kontinuerlig uppföljning och avstämning genom hela grundskoletiden.
Perfekt. Men det blev heller aldrig gjort. Avstämningen i 5:an var frivillig och gällde bara vissa ämnen. Några metoder för att mäta de komplexa frågorna togs aldrig fram.

Perssons tredje skolminister, Thomas Östros, skrev i sin utvecklingsplan (maj 2002) att ”ett decentraliserat och målstyrt system kräver en omfattande och noggrann nationell uppföljning, utvärdering, granskning och tillsyn kombinerad med konsekventa insatser för att utveckla det lokala kvalitetsarbetet” samt att ”Skolverket kommer att ges i uppdrag att utveckla de enhetliga resultatmått för förskolan, skolan och vuxenutbildningen som bör ingå i varje kvalitetsredovisning". Kanon! Men det gjordes heller aldrig. Enhetliga resultatmått finns inte. Och den som sett någon omfattande och noggrann granskning så kan ju höra av sig...

Ministrar kom och ministrar gick, nya löften ställdes ut, men inget hände. Nu lovar socialdemokraterna (dessutom samma personer!) nya kvalitetskrav och kvalitetsmått igen. Vem tror på dem? Varför skulle de lyckas nu?

Dessutom - de kan ju inte lova saker de inte avsätter pengar för. Sedelpressen går varm hos de rödgröna.

SvD,

Snälla, snälla, snälla, snälla... Svara!

2010-08-23T12:50:00.004+02:00

Fråga 10 till de rödgröna får väl bli: när ska ni svara vad ni ska göra med skolan?

I god tid före valet har de sagt, men än så länge finns endast ett knapphändigt papper som säger att det ska bli betyg i 7:an. Men resten? När får vi veta vad de tänker om gymnasiet, friskolor, ordning och reda, högskolan, mobbning, kunskapskrav och allt det andra som är viktigt för att vi ska få ett riktigt bra utbildningsväsende. Valkampanjen pågår för fullt, men svaren uteblir.

Jag får väl låna Caroline af Ugglas låt och säga: snälla, snälla, snälla, snälla, snälla... Vi är nog rätt många som vill veta. Jag tycker att alternativen ska vara tydliga. Det är en demokratisk skyldighet att före valet deklarera vad man ska göra efter.

Vi i Alliansen har en rapport på 46 sidor där vi både redovisar våra gemensamma värderingar och konkreta förslag som vi vill genomföra - språksatsning, fler lektioner, mer matte, rektorslyft, spetsutbildningar, fortsatt lärarfortbildning etc. Men vad vill de rödgröna gemensamt?

Beror tystnaden på att de inte kan ena sig? Det lutar åt det.

Ständigt denna Bodström

2010-08-23T08:47:00.005+02:00

I helgen hörde jag socialdemokraternas radiospot i Stockholms reklamradio. Thomas Bodström säger att i Sundbyberg, där får minsann alla elever det stöd de behöver i skolan och ingen elev hålls tillbaka. De kan inte vänta med att göra det så bra som i Sundbyberg för alla elever i hela länet.

Det finns säkert många bra skolor och hängivna lärare i Sundbyberg, men statistiken visar att Bodström ljuger. Det är ju trist att behöva säga det, men så är det tyvärr. Jag utgår från att man pratar sanning och ogillar när man beskyller varandra för lögner. Därför bär det mig emot att beskylla Bodström för att vara en lögnare. Han vill säkert att alla ska få det stöd de behöver, men verkligheten är långtifrån där. Vad sägs om detta:

27,4% av eleverna i Sundbyberg blev underkända i något ämne 2009 och det är fler än vid förra valet (25,6%). Det är färre som är behöriga till gymnasiet, 85,7% jämfört med 91,1% år 2006. Allt enligt Skolverkets officiella statistik.

Om alla elever får det stöd de behöver i Sundbyberg, hur kommer det sig då att resultaten försämrats? Att mer än var fjärde elev inte klarar de lågt satta målen i grundskolan? Vad har Bodström för belägg för sitt påstående att alla får det stöd de behöver?

Sundbyberg har gjort de största neddragningarna av lärartätheten i hela Stockholms län. Före valet (läsåret 2005/2006) var det 7,5 lärare/100 elever (exkl modersmålsundervisning och svenska som andraspråk). Läsåret 2009/10 hade det sjunkit till 6,5. Den rödgröna politiken har alltså lett till att en lärare per 100 elever tagits bort. Sundbyberg har nu, tillsammans med också rödgrönt styrda Södertälje, länets lägsta lärartäthet. Är det så de vill göra för alla andra i hela länet?

I min hemkommun Nacka - som också är Bodströms hemkommun - har man jobbat mycket med att stödja och stimulera eleverna att nå så långt de kan. Resultaten är långt bättre än i Sundbyberg (11,4% underkända i något ämne och 96% behöriga till gymnasiet), men jag skulle ändå inte våga påstå att alla elever får det stöd de behöver. Det finns säkert exempel där det inte är så. Man kan alltid bli lite bättre.

Frågan är var Bodström och socialdemokraterna tycker att skolan är bäst - i moderatledda Nacka eller socialdemokratiska Sundbyberg?

Och så läser jag i Aftonbladet och Expressen om radioprogrammet P3 Morgon som handlar om drogtester. Bodström säger först att han ska göra samma test som ungdomar får göra, men backar sedan ur eftersom det skulle vara för kränkande. Heder år justitieminister Beatrice Ask, som däremot gör testet. (SvD, DN)

Kanske är testerna kränkande, men jag tror inte det. Men om man vill utsätta ungdomar för drogtester, frivilligt och slumpmässigt eller vid misstanke om droganvändande, så kanske man borde vara beredd att göra dem själv också?

Bodströms agerande inger inte riktigt respekt tycker jag. Med lögner och hattande fram och tillbaka blir man inte trovärdig.

Fråga 9: ska ni höja skatten för lärarna?

2010-08-22T22:06:00.004+02:00

Fråga 9 till de rödgröna om den gemensamma skolpolitiken handlar om lärarna.

Vi har gjort en hel del för att stärka lärarna under mandatperioden. Bättre grundutbildning, mer fortbildning, högre lön för alla duktiga lärare och större utrymme att få vara professionell - det tror jag leder till högre status och stärkt yrkesroll för lärarna. Och det är viktigt. Våra lärare är helt avgörande för elevernas kunskapsutveckling. Cheferna måste ha tillit till deras vilja och förmåga, de måste ha befogenheter men också ta ansvar.

En utredning som jag lät Riksdagens utredningstjänst (RUT) göra förra året visade att lärarlönerna är högst i moderatledda kommuner och lägst i de som har socialdemokrater i ledningen. En grundskollärare tjänade 7 000 kronor mer per år i en genomsnittlig M-kommun, jämfört med en S-kommun.

Resultatet är likadant med deltagandet i den statliga mångmiljardsatsningen Lärarlyftet. Moderatledda kommuner deltar betydligt mer än S-styrda. Förra året deltog inte 38 kommuner alls. 20 av dem var röda och 3 med moderat ledning. M-kommunerna utnyttjar 70 procent av statsbidragen och S-kommunerna bara hälften av vad som finns tillgänligt. Det visar på skillnad i intresse.

Vi har visat hur vi vill utveckla lärarna och lärarrollen. Men vad vill de rödgröna?

Ska Lärarlyftet skrotas? De säger att det är viktigt, men engagemanget är i praktiken mycket lågt. Ska fortbildningen återgå till något som nästan inte finns på skolorna?

Vad händer med den nya lärarutbildningen, som högskolorna nu förbereder med glatta livet? Ska den rivas upp och återgå till den gamla utskällda modellen? Ska det finnas lågstadielärare som inte läst de ämnen de undervisar i?

Lärarlegitimationen - hur blir det med den? Vi inför en legitimation som bidrar till att säkra kvaliteten och kompetensen. Men vad gör de rödgröna?

Och lönerna? Det är ju inte bara lön före skatt som räknas, de flesta är mest intresserad av lön efter skatt. Hur mycket ska skatten höjas för lärare? Är det rimligt att lärare betraktas som höginkomsttagare och tvingas betala statsskatt? Varför ska a-kasseavgiften höjas för lärarna

Arbetsmiljön har jag frågat om tidigare. Skolan är inte bara elevernas arbetsmiljö utan även lärarnas. De är lika intresserade av ordning och arbetsro som eleverna. Ska de få de verktyg som de behöver för att skapa trygghet? Ska signalen från styrande till medarbetare vara att mobbare inte kan flyttas, att elever som slår eller hotar lärare inte ska kunna stängas av temporärt? Det är ju miljöpartiets linje, kanske blir det även de rödgrönas?

Om vi inte satsar på skolans anställda så spelar de andra förändringarna vi gör inte så stor roll. Lärarna måste trivas, känna sig uppskattade och få utvecklas för att kunna göra ett verkligt bra jobb med eleverna. Lärarna är en nyckel för att kunna förbättra skolan.

Vad vilja de rödgröna? Svara snarast, valdagen närmar sig.

Arbetarrörelserapport sågar s-politiken

2010-08-19T12:10:00.002+02:00

Har just läst en rapport från Arbetarrörelsens tankesmedja, "De andra 50 procenten, då?". De rödgrönas mål är ju att hälften av en ungdomskull ska börja på högskolan och rapporten handlar om den andra halvan, den som inte ska börja på högskolan.

Initiativet är intressant och rapporten välskriven och klarsynt. Anne-Marie Lindgren ger en bra historisk beskrivning av yrkesutbildningen och hur det kollektiva minnet inom socialdemokratin ser ut. För oss som inte har det minnet ger det nya perspektiv för att förstå den oro många på vänsterkanten känner inför de förändringar på gymnasiet som vi beslutat om, men som genomförs först nästa höst.

Det är förstås lite pliktskyldigt gnäll på regeringen, även om det i huvudsak riktas mot vad man menar är de onda borgerligas avsikter, och inte dess förslag. Men den riktigt skarpa kritiken riktas mot socialdemokratin. Det måste svida lika mycket som om Timbro skulle kritisera Alliansens skattesänkningar.

Ann-Marie Lindgren skriver bl a följande:

"Den något paradoxala effekten av inriktningen mot breda kunskaper (som socialdemokraterna länge drivit, min kommentar) har dock åtminstone delvis blivit att arbetsmarknadsvärdet av en gymnasieutbildning urholkats, eftersom den inte ansetts ge tillräcklig yrkeskompetens. Utbildningen har uppfattats som så allmän att den inte meriterar för något särskilt och därmed stärker den inte arbetsmarknadspositionen för den som fått den." (s 6)

"Och ska man tala om kunskap som maktfaktor hör ett gott yrkeskunnande dit – för ett gott yrkeskunnande stärker den enskilde på arbetsmarknaden. Medan otillräcklig utbildning, eller utbildning från ett program i skolan som arbetsgivare finner alltför lättviktigt, snarast försvagar den enskildes möjligheter att välja. " (s 8)

Just det. Yrkesutbildningen har varit för torftig och inte gett den utbildning som krävs för att få jobb. Och så har vi hög arbetslöshet bland ungdomar. Ingen borde vara förvånad.

Hon har också en klar poäng när hon skriver om varför det ansetts så viktigt att hålla dörrarna öppna så länge som möjligt för högskolestudier:

"Ambitionen att undvika återvändsgränder är naturligtvis riktig. Men ligger det inte en, om än omedveten, värdering av vad som är en fortsättningsväg och vad som är en återvändsgränd, när det är just yrkesprogrammen man ser som återvändsgränder? Faktum är ju att även de teoretiska programmen i gymnasieskolan – samhällsvetenskaplig och naturvetenskaplig – kan ses som återvändsgränder. I den meningen, nämligen, att om man efter att ha gått igenom något av de programmen skulle upptäcka att man vill bli elektriker, eller verkstadsmekaniker, ja, då måste man börja om från början." (s 5)

Jag skulle egentligen vilja gå ännu längre i slutsatsen. Det har i praktiken varit omöjligt att sadla om från naturvetare till elektriker. Yrkesvux, som vi startat, är faktiskt ett väldigt bra sätt att ta bort denna återvändsgränd. Och visst visar det på en nedvärderande syn på yrkesutbildning inom socialdemokratin?!

Anne-Marie Lindgren avslutar sin text med att ge så tydligt stöd hon kan (och vågar?) för vår nya gymnasiereform, som innebär att elever på yrkesprogram får en möjlighet att välja till så att man också blir behörig till högskolan om man vill.

"Det kan ju ses som en salomonisk kompromiss mellan de som förespråkar denna behörighet och de som menar att behörighetskraven blir stötestenar för en grupp elever som annars skulle klarat sig igenom gymnasiet. Det går att argumentera för sådan lösning, på samma sätt som det går att argumentera för att en – önskvärd – förstärkning av yrkesämnena kan försvara en viss neddragning av teoriämnena. Men då bör det samtidigt finnas möjligheter att senare i livet bygga på med de kunskaper man som tonåring valde bort – eftersom människor faktiskt förändras, och kan vilja byta inriktning. Då är det ett avgjort problem att regeringen, parallellt med denna omläggning av gymnasieskolan, skär ner på vuxenutbildningen och gör den konjunkturbestämd. Och det är också ett problem att de nya antagningsreglerna till högskolan missgynnar de personer som fått komplettera för att vara behörig." (s 9).

Chefen för Arbetarrörelsens tankesmedja har alltså inget emot vår gymnasiereform i sig, utan argumenterar egentligen för att det vi nu gör stärker yrkesutbildningen och ungdomars etablering på arbetsmarknaden. Det hon argumenterar emot är det som kommer efter gymnasiet, men det är klent underbyggt.

Jag tycker att det är rimligt att dimensioneringen av komvux anpassas både till efterfrågan och konjunkturen. När det finns mycket jobb och hög efterfrågan på arbetskraft är det rimligt att det är färre platser än i en lågkonjunktur. Det kan ju inte vara något självändamål att så många som möjligt alltid ska läsa på komvux, eller? Dessutom var det ju socialdemokraterna som påbörjade neddragningen av komvux. Skolverket kom häromdagen med statistik som visade att antalet studerande på komvux nu ökat för första gången på 10 år. 7 av de åren med minskande antal studerande styrde socialdemokraterna. Nu ökar vi antalet platser och satsar dessutom på yrkesutbildningar, vilken nästan inte funnits tidigare.

Vad gäller antagningsreglerna så ska ju de ses över igen, vi får se vad det leder fram till.

Det gamla arbetarpartiet har uppenbarligen inte förstått yrkesutbildningens värde, men det har det nya arbetarpartiet

Toppuniversitet med lediga platser

2010-08-18T19:27:00.007+02:00

Karolinska Institutet, Stockholms Universitet och Uppsala Universitet stiger som raketer på rankingen över världens bästa universitet. Det är Jiao Tong-universitetet i Shanghai som listar 12 000 universitet och bl a kommit fram till att KI har Europas bästa medicinutbildning. Totalt sett finns KI på plats 42 (+8 placeringar), UU 66 (+10) och SU 79 (+9). Grattis! (SvD,)

Det som mätts är citeringar av andra forskare och publiceringar i ansedda vetenskapliga tidskrifter och fina priser. Just citeringar och publiceringar ingår i de kvalitetsutvärderingar som vi ska börja med i Sverige och som det var sådant liv om i våras. Universitet med hög kvalitet ska få extra pengar är vår tanke, kvalitet ska premieras och kanske kan fler universitet landa på topp 100. De rödgröna protesterade våldsamt emot mot kvalitetsbeslutet, förresten, men det behövde jag väl inte skriva...?

Samtidigt skriver DN och SvD att det fortfarande finns lediga platser på tusentals utbildningar på universiteten. Vi har ökat antalet platser så att fler än någonsin redan tagits in nu till hösten. De lediga platserna är både till enstaka kurser och program och runt om i hela landet. Man kan t ex läsa till ingenjör i Karlstad, receptarie i Uppsala, datologi i Stockholm, kultur- och medieproduktion i Malmö och lärare lite överallt.

Klingar det inte lite falskt när de rödgröna nu kräver ännu fler platser? Vad ska vi med ytterligare 40 000 platser när det fortfarande finns tusentals platser tomma? De rödgröna är inte sansade i sina förslag utan försöker mest skapa konflit och inte lösa problem.

Bättre att satsa de pengarna på mer coachning, praktikplatser och kortare utbildningar för arbetslösa i stället. Precis som vi föreslår idag. Socialdemokraterna säger att jobbsatsningen är desperat. Hm. Vem är desperat? (DN, DN2, SvD, Aftonbladet)

Aftonbladet, Aftonbladet2, Sydsvenskan,

Åsa Rosenberg, Catharina Elmsäter-Swärd, Minamoderatakarameller,

Fråga 8: hur blir det med skolornas självständighet?

2010-08-18T09:45:00.003+02:00

Jag är ihärdig och fortsätter kräva svar från de rödgröna om skolan. Inte från socialdemokraterna. Inte från vänsterpartiet. Inte från miljöpartiet. Utan gemensamma svar från de rödgröna.

Dagens fråga, nummer 8, handlar om skolornas frihet och självständighet. Hur mycket politiskt klåfingeri blir det med ett rödgrönt styre?

Jag, och vi alla i Alliansen, har en stark tilltro till skolornas professionalitet. Rektorer, lärare, vägledare, skolsköterskor, kuratorer och alla andra som jobbar i skolan måste ha stort friutrymme för att kunna anpassa verksamheten till de elever som går där. Uppdraget ska vara tydligt och utvärderingen effektiv, men vägen fram till målen måste få variera. Jag är övertygad om att det både blir högre kvalitet och en trivsammare arbetsplats då.

Vi har gjort en del för att föra utvecklingen åt det hållet, men eftersom skolan är kommunal så finns mycket politiskt detaljstyre kvar på lokal nivå i en del kommuner, föredrädesvis i röda sådana. Jag har sett alltför mång skräckexempel på att rektorer är bakbundna till händer och fötter av sina politiker och skolförvaltningar.

Från statens håll kan vi däremot styra mot professionen i stället för mot kommunen i olika regelverk. Det gör vi numera i större utsträckning än förut. Skollagen blir tydligare och lämnar utrymme åt professionen att t ex utforma de skriftliga omdömena, vi slopar kraven på att man ska ha en massa olika dokument och ger skolorna nya verktyg för att skapa arbetsro och trygghet. Det gillar inte de rödgröna, de ska detaljreglera hur det ska se ut i stället. De vill reglera hur pengarna ska användas, hur kvalitetsarbetet ska gå till, hur omdömena ska se ut. De litar inte på att lärarna användas befogenheter med omdöme. V vill t o m förbjuda läxor och Mp kvarsittning.

Jag tycker att de rödgröna ofta har en förkärlek att ge sig in i hur-frågor, de har ingen tydlig gräns för vad som är politik och vad som är skolornas eget utrymme. Det verkar som om de inte riktigt litar på personalen.

Ibland tycker jag att de abdikerar från det som verkligen är politik. De vill t ex att skolor ska kunna göra undantag från läroplanen och annat. Mp vill t o m att skolorna ska kunna ha egna ämnen - hur går det ihop med en likvärdig skola? Ska de lärare som inte vill sätta betyg slippa göra det? Vilka ämnen behöver en skola inte undervisa i?

Det kan ju inte vara så att skolorna själva bestämmer sitt uppdrag, då försvinner likvärdigheten och rättssäkerheten. Och det kan bli hur flummigt som helst.

Så hur ser det rödgröna beskedet ut till skolorna? Hur mycket/litet frihet får de?

Härliga Sverige, men skolan drar ned oss

2010-08-17T19:50:00.004+02:00

Ansedda tidskriften Newsweek har rankat världens 100 bästa länder. Sverige kommer på en hedrande tredjeplats. Finland toppar listan, följd av Schweitz.

Rankingen baseras på faktorer inom fem områden - utbildning, hälsa, livskvalitet, ekonomisk utveckling och politiskt klimat. Vårt vackra land har bäst politiskt klimat, tredje bästa hälsa, femte bästa ekonomiska klimat och åttonde bästa livskvalitet.

Vår akilleshäl är utbildning, föga förvånande. Här ligger vi bara på 19:e plats, efter bl a Kazakstan, Tjeckien och Polen. Socialdemokraterna styrde den svenska skolan åt vänster på 70-talet. Vi är rätt extrema i att inte ha betyg och nationella kontrollpunkter i de lägre åldrarna och att kunskapsmålen tonats ned. Vi har bland de största avhoppen från gymnasiet i Europa. Det är lätt att tro att Sverige är världens medelpunkt, men sanningen är väl att vi är världens mest udda land och det gäller skolväsendet i synnerhet.

Det känns verkligen angeläget att de reformer vi nu beslutat om också får genomföras och inte rivas upp av de rödgröna. Då halkar vi säkert ned ytterligare. Med bättre funktionalitet i skolan skulle vi i stället kunna ta oss upp till toppen.

SVT, SvD, DN,

Talanger behövs

2010-08-17T13:13:00.012+02:00

Alla ska kunna växa, det måste vara en utgångspunkt för varje framtidsinriktat samhälle. Man ska få pröva sina vingar, utveckla sina talanger, satsa och kunna lyckas. Det har varit lite fult i Sverige. Jantelagen är stark och kvävande och skattenivån har gjort resten för att ta död på mycket av kreativiteten.

Regeringens förslag att tillåta spetsutbildningar på grundskolan utmanar Jante. Även duktiga elever ska ha rätt att utvecklas och lära nytt. Det finns för många som har tråkigt i skolan, de måste få utmaningar. Mattesnillen behövs! Språkgenier är värda sin vikt i guld. Varför är det bara accepterat att springa snabbt, men inte vara duktig på mer akademiska områden? Varför ska man bara sitta av tiden, om man redan kan allt?

För mig är det en fråga om att se varje individ. Om man menar allvar med att alla ska få utvecklas så fordrar det åtgärder också. Camilla Wallström kommer i dagarna med en bok om just begåvade personers skolgång, "Se mig som jag är". Detta är ett tabubelagt och obeforskat område. Här finnns väldigt mycket kvar att göra fortfarande.

Sk elitklasser är en del för att ändra på kulturen, men det får verkligen inte stanna där. De flesta vill inte flytta hemifrån för att gå i skola som utmanar just dem, utan de vill gå i sin vanliga skola. Därför måste varje skola ha program för hur man möter särbegåvade och högpresterande elever. Det saknar jag idag. Men efter valet kanske vi kan göra större insatser, om vi får nytt förtroende förstås. I den moderata arbetsgrupp om Ungas villkor som jag ledde för något år sedan tog vi upp frågan om att möta talanger bättre, så det är kul att hela Alliansen nu står bakom det.

De rödgröna är så klart emot. Men Ylva Johansson resonerar helt bakvänt, när hon frågar varför man ska välja ut elever. Det är ju eleven som väljer skola, inte tvärtom. Är det svårt att förstå?

Ibland verkar det som om de rödgröna tror att talang, begåvning och ambition är något konstant som kan fördelas lika för alla. Men det går inte. Talang är dessvärre medfött och i så motto orättvis. Jag har uselt bollsinne och är inte särskilt teknisk. Men jag är en hejare på historia och en del andra saker. Vi är bra på olika saker, och alla måste få utveckla det just han eller hon är bra på och intresserad av. Om min språkbegåvade dotter skulle fått läsa mer språk och bli duktigare i det, så blir ju inte någon annan sämre. Summan är inte konstant. Det blir inte orättvist för att talanger utvecklas.

Det måste ju vara en viktig politisk uppgift att se till att alla får växa. Sen kan man ju också fråga sig om ett samhälle har råd att tacka nej till sina talanger. Jag tror att vi får ett bättre samhälle om vi tillåter och uppmuntrar talanger att blomma ut.

SvD, DN, Aftonbladet1, Aftonbladet2, Expressen, Minamoderatakarameller, Aftonbladet, DN,

Ska Butlern hjälpa mot skolstress också?

2010-08-16T14:24:00.006+02:00

Två intressanta nyheter hittills idag. Jag vaknade med socialdemokraternas utspel om Butler i tunnelbanan. Pigor duger inte, Butler ska det vara. Fint ska det va´.

S vill tydligen att man ska kunna lämna in smutstvätten till spärrvakten. Eller kanske få frukost på bussen, hur nu det ska gå till, så trångt som ofta är. Och Butlern ska fungera som springpojke och uträtta småärenden under dagen. Låter nästan om 1 april... Men det är ju bra att de inser att vi behöver hjälp med hushållsnära tjänster för att få tiden att räcka till bättre. Frågan är bara varför de vill avskaffa RUT då, det fungerar ju utmärkt.

Sen läste jag ny statistik från SCB om att skolelever upplever ganska stor stress. Flickor upplever (förstås) mer stress än pojkar. Prestationsprinsessor och glidarkillar gör skäl för generaliseringarna... Stressen är både över läxor och prov, men också över höga krav på sig själv. Självklart hänger det ihop. Tjejer vill ha alla rätt, killar nöjer sig med att klara godkänt.

Har stressen ökat? Det får vi inget besked om, men jag tror inte det. Elever har alltid upplevt stress i skolan, även jag på 70- och 80-talen. Nu finns det möjligen mer som konkurrerar om elevernas uppmärksamhet. Tekniken gör att man alltid är tillgänglig. Det finns otaliga TV-kanaler och möjligheter till nedladdning av filmer och serier man vill se. Det finns inte heller samma självklarhet i att man ska plugga som det fanns förut, att man måste avsätta tid till läxor också. Kanske upplevs stressen mer om kraven är otydliga, om man inte riktigt vet vad som förväntas? Och betygskriterierna är ju rätt suddiga idag, men det ändrar vi nästa mandatperiod om vi får chansen.

Lösningen är i alla fall inte att förbjuda läxor och prov som vissa på vänsterkanten vill, utan att bli tydligare i förväntningarna och framför allt ge tjejer bättre självförtroende. Man måste inte ha alla rätt jämt!

Hur kommer Butlerförslaget in i det här då? Ja, inte minskar det stressen i skolan i alla fall. RUT-avdraget kan däremot användas för att få hjälp att hämta och lämna barn på förskolan och skolan. Man kan få hjälp med läxläsning. Eller så kan man få hjälp med städning så att man hinner hjälpa barnen med läxorna själv. RUT är en fantastisk uppfinning, kan användas till det mesta.

Det är ju kul att S kommer med nya pigga utspel, men tänk om de kunde tala om vad de rödgröna vill med skolan också?! Eller skatterna eller jobben för den delen...

DN, Aftonbladet, SvD, Expressen, Expressen2, Expressen3, DN,
Edvin Alam, Paul Lindqvist, MinaModerataKarameller,

Anfall är inte bästa försvar

2010-08-15T11:21:00.006+02:00

Socialdemokraterna presenterade igår en granskning av moderaternas (eller egentligen regeringens) skolpolitik. Den fick ingen som helst uppmärksamhet i media, så tunn och ovederhäftig är den. Följer samma spår som den sjukvårdsgranskning som Ylva Johansson presenterade förra veckan och som direkt motsades av professionen för lögner. Nu är Ylva Johansson ute i ogjort väder igen.

Jag har tre reflektioner kring rapporten.

Först är det lite intressant att de utmålar regeringens skolpolitik som moderaternas och inte folkpartiets, annars är det ju folkpartiet som brukar få äran/kritiken för Alliansens skolpolitik. Men vi moderater tar gärna diskussionen med S!

Sen att den är så tunn. Det lilla som finns kan man skjuta sönder och samman. S-rapporten vill ge bilden att skolan blivit sämre de senaste åren. De börjar med att påstå att "den moderatledda regeringen har inte förbättrat situationen i skolan, tvärtom sjunker kunskapsresultaten" och att "andelen elever som klarar grundskolan har minskat varje år sedan 2006".

Hur ser det ut i verkligheten?

2006 var slutbetygen i nian 205,3 i de kommunala skolorna. Våren 2009 var betygen 207,4. 3 betygspoäng högre alltså. Andelen elever som fick godkänt betyg i alla ämnen har ökat från 75,7% till 76,2%. Långsam förändring, men ändå åt rätt håll. Att kunskapsresultaten sjunker är direkt fel. Ser man till de kommuner som styrs av M respektive S så är skillnaderna däremot påtagliga. Resultaten förbättras i M-ledda kommuner, men sjunker i de röda.

S försöker göra stor sak av att lärartätheten sjunkit. Men båda deras mättillfällen är EFTER valet. Om man jämför med den sista mätningen FÖRE valet med den senast tillgängliga så har lärartätheten faktiskt ökat, från 8,1 lärare/100 elever (läsåret 2005/2006) till 8,2 (läsåret 2009/2010). Kostnaderna för skolan har ökat med 21 miljarder kronor under mandatperioden, trots att vi gått igenom den värsta internationella krisen. Vi har fredat skolan och satsat på en en mängd reformer för att förbättra resultaten.

Slutligen tar de upp komvux och menar att vi minskat antalet platser. Det faller också platt. Skolverket rapporterade häromdagen att antalet platser på komvux ökar för första gången på 10 år och då styrde S under 7 av dem... Ibrahim Baylan drog ned på statsbidragen till komvux med 1 440 miljoner kronor 2003-2006 (-810 Mkr 2003, -50 Mkr 2004 och -580 Mkr 2006). Vi fortsatte neddragningen 2007 eftersom konjunkturen var hög då (-600 Mkr), men därefter har vi ökat massivt med 2 000 miljoner kronor framför allt i yrkesinriktad vuxenutbildning. Och det är fler som går på högskolan nu än någonsin tidigare.

Den tredje reflektionen är att S väljer smutskastning i valet och blir lite desperat. De fortsätter på samma låga nivå som LO. Är detta allt de har att komma med? Skrämsel och lögner? Kan de inte presentera några egna gemensamma förslag med de rödgröna i stället?

Jag ska försöka hålla mig till fakta, få svar på vad de rödgröna egentligen vill med skolan och argumentera för min linje.

Skatterna och skolan löser jobben, sa Reinfeldt

2010-08-14T15:59:00.007+02:00

Fredrik Reinfeldt hade flyttat det traditionella sommartalet från Vaxholm till Slussen och moderaternas valupptakt idag. Han inledde med skolans betydelse - för att få ett jobb, för att lyckas i livet, för att utjämna livschanser och han återkom till skolan flera gånger som ett viktigt område att höja ambitionerna ännu mer.

Valet kommer att handla om jobben. Hur de skapas, hur de blir fler, hur drivkraften att ta jobb kan ökas och hur man får bäst utbildning som leder till jobb. Vi och de rödgröna har helt olika lösningar.

De har svårt att se människors individuella företagsamhet och kanske också vinstmöjlighet som en drivkraft för att starta företag och därmed skapa nya jobb. Allt ska ske i offentlig sektor i deras värld och vinster ses som något fult. De vill införa en ungdomsskatt på 10 miljarder kronor och tror att det blir fler som anställer ungdomar när det blir dyrare. De förnekar att skattenivån har viss betydelse för viljan att jobba. Hur mycket man får kvar när skatten är dragen spelar faktiskt roll. Jobbskatteavdragen har bidragit oerhört till att fler jobbar nu och ytterligare steg kan öka drivkraften ännu mer. Därför är löftet om att 4,4 miljoner personer som jobbar ska få sänkt skatt - till skillnad från de rödgröna som vill höja skatten för 3,1 miljoner - viktig. Hoppas att övriga Allianskollegor hänger på.

Det sista punkten, utbildningen för att få jobb, är också väldigt skiljande. De rödgröna säger att alla gymnasieprogram ska vara studieförberedande, varav en del med vissa yrkesinriktade inslag. Vi säger att gymnasiet ska förbereda för arbetslivet eller vidare studier och därför se olika ut. Eleven väljer och kan komplettera senare om man vill ändra bana, det är viktigt. T o m vänsterpartisten Jonas Sjöstedt och LO-ekonomen Irene Wennemo har åsikter som liknar våra.

De rödgröna har faktiskt en hål-i-huvudet-politik på det här området, deras gymnasieskola är så teoretisk för yrkeselever att många hoppar av. Det är en gemensam faktor hos många unga arbetslösa - de har aldrig slutfört gymnasiet. I stället för att anpassa gymnasiet, som vi vill, så vill de satsa på mer yrkesvux efteråt. Det är förstås bra att satsa på utbildning och det startade vi med, men varför inte göra rätt från början? Varför tvinga ungdomar att få självkänslan knäckt och slås ut först?

En engagerad del av talet handlade om medarbetarnas och medborgarnas brist på inflytande. Han tog sjukvården som exempel, där politiker, tjänstemän och överläkare sitter på makten medan medarbetarna på golvet och patienterna har för lite inflytande. Vårdvalet ändrar detta. Han skulle lika gärna ha kunnat tala om skolan, för det är snarlikt. Mycket av inflytandet finns hos skolförvaltningar och utbildningsnämnden och för lite på skolorna. Ändring krävs!

Bra med en statsminister som är så glasklar i vad som är de stora samhällsutmaningarna och som har en analys av vad som måste göras. Kommande skattesänkningar för "samhällsbärarna" som han kallade lärare och sjuksköterskor är naturligtvis välkomna. Och att moderaterna vill göra Sverige till ett skatteparadis för låginkomsttagare är också en lite spännande nyhet.

SvD, DN1, DN2, Aftonbladet, GP,

Fråga 7: vem ska gå i den rödgröna skolan?

2010-08-14T11:00:00.002+02:00

Fråga 7 till de rödgröna om skolan är kanske liten, men viktig för de som berörs. Den handlar om vem som ska gå skolan. Hur man ska ta in elever i skolan och förskolan.

En årskull barn och ungdomar är ungefär 100 000 stycken, give and take a bit. Det vanliga är att man väljer förskola eller dagmamma när det är dags för det, sedan väljer man låg- och mellanstadieskola, högstadieskola och sist gymnasium. Det är åtminstone 4 gånger som en familj väljer skola för varje barn.

På en del ställen finns inte så mycket att välja mellan, man har kanske bara en skola på rimligt avstånd hemifrån. Där är det ingen fråga. Men på andra håll, framför allt i storstäderna (och där bor ju hälften av alla barn och ungdomar), är valalternativen många och det finns mer och mindre populära skolor.

Frågan är i vilken ordning barnen ska tas in. Närhet? Lottning? Syskonförtur? Antagningstest? Betyg? Kötid?

Jag tycker att det är en svår fråga och har alltid försökt att driva linjen att det viktigaste måste ju vara att så många som möjligt får sina förstahandsval tillgodosedda. Populära skolor måste byggas ut och mindre populära krympa. Platsantalet får inte vara statiskt.

Nåväl, ibland behövs urval och hur ska det då gå till?

De tre rödgröna partierna vill föra in en ny paragraf i skollagen som handlar om att varje skola ska ha en socialt och kulturellt blandad sammansättning av elever. I klartext innebär ju det att en skola i Danderyd inte bara får ha blonda etniskt svenska elever eller att en skola i Rosengård inte bara får ha invandrarbarn. Judiska skolan får sannolikt inte bara ha judiska elever, utan måste blanda upp med lite kristna och muslimer.

Den blandade sammansättningen kanske låter bra i teorin, men i praktiken? Det blir ju skolorna som väljer ut elever, inte eleverna som väljer skola längre. Valfriheten får en helt ny innebörd. Det blir inte valfrihet för den enskilde, utan för skolan. Det blir omfattande och klåfingrig centralplanering och bussning om det ska bli verklighet.

Samtidigt säger socialdemokraterna i sin skollagsmotion att närhetsprincipen ska gälla fullt ut för alla skolor, dvs även friskolor, och att kötid ska bort som urvalsprincip. Hur ska detta gå ihop med blandningsprincipen? Om man ska gå efter närhetsprincipen så ska ju barnen i Rosengård gå just där och inte i Västra hamnen där fler etniska svenskar går.

För att krångla till det ytterligare så får de mothugg av S i Stockholm, som vill att syskonförtur ska gälla. Det innebär ju att båda principerna om blandning och närhet sätts ur spel.

De tre rödgröna verkar dock rörande överens om att man inte ska få ha någon form av antagningsprov i grundskolan. Man får inte kräva att man kan spela fotboll för att börja en fotbollsklass eller någon sorts rytmisk kompetens för att börja en dansskola.

V vill lagstiftningsvägen förbjuda dagens betygsintagning till gymnasiet, i stället ska det vara närhet även där, och närhetsprincipen i förskolan ska skärpas.

För egen del har jag en ganska pragmatisk inställning. Det behöver inte se likadant ut överallt. Dagens lagstiftning fungerar ganska bra, det handlar i stället om att skolorna måste bli bättre på att möta efterfrågan. Sen kan skolorna få ha lite olika urvalsmetoder, så länge de inte diskriminerar någon. Antagningsprov är helt okej till vissa profilerade skolor tycker jag. Betygsintagnings på gymnasiet är självklart - då är det ju de egna insatserna som avgör vilken skola man ska gå i och inte föräldrarnas bostad.

Men hur tänker de rödgröna reda upp förvirringen om antagningen till skolan? Man kan ju inte ha alla principer lagstadgade samtidigt.

Vart tog omprövningen vägen, Mona?

2010-08-13T21:01:00.006+02:00

Efter valet 2006 förklarade Mona Sahlin att den socialdemokratiska skolpolitiken inte varit någon valvinnare. När hon blev partiledare krävde hon mandat för att förändra skolpolitiken.

Det har väl gått sådär, tycker jag. Eller, rättare sagt, ganska dåligt. Det var mycket tomma ord. Ok, jag ger dem cred för att de numera tycker att betyg och nationella prov behövs tidigare, men det är väldigt ljummen omsvängning. Men resten då? När det gäller valfrihet, gymnasiet och lärarkompetens så verkar de närmast gått åt andra hållet för att hålla sig väl med sina kompisar i vänstern.

Idag kom socialdemokraternas valmanifest, Vägval 2010. Här syns tyvärr inga resultat av den omtalade omprövningen. Fler vuxna i skolan, fler platser på komvux och höjda bidrag. Inte ett ord om hur det ska betalas, vilka nya skatter som ska höjas.

Programmet verkar upplagt för att det ska bli lätt att komma överens med vänsterpartiet, inte för att det ska ge några bestående bidrag för att förbättra skolan och att våra elever ska lära sig mer och bli mer konkurrenskraftiga. Det känns som en återgång på den politik som socialdemokraterna förde 2006.

Visst, det är bra med fler platser på komvux, därför satsar vi mer på det nu. Häromdagen kom statistik från Skolverket som sa att antalet komvuxplatser nu ökar för första gången på 10 år.

Visst, det är bra med fler lärare. Men vi har fler lärare nu än 2006. Nu är det 8,2 lärare per 100 elever, då var det 8,1, trots att vi gått igenom den värsta internationella finanskrisen som någon kan minnas.

Visst, det är bra att S numera tycker att det är viktigt att Sverige ligger på topp-10-listan i matematik. Men vi sjönk ju som en sten förra gången de styrde och nu har de inga konkreta förslag på hur vi ska klättra uppåt igen. En vällovlig ambition räcker inte, man måste visa på vägen dit också.

Men det här räcker ju inte. Politikens innhåll måste också förändras och här står S tomhänta.

Nej, Mona Sahlin har inte fått igenom den förändring av skolpolitiken som hon begärt mandat för. De fyra oppositionsåren har gnällts bort, inte används för förnyelse. Hon är svag som ledare, har inte sitt parti med sig. Jonas Gardell säger idag att det "inte är Mona som är problemet, utan det trötta gubbgänget". Ja, och det är ju uppenbarligen dom som bestämmer.

Jag saknar moderniteten, de nya tankarna, den spännande samhällsanalysen och de nya lösningarna hos socialdemokraterna. Det vore mycket roligare att debattera med ett sådant parti.

Expressen, Expressen, Aftonbladet, SvD, DN, Kent Persson, Norahr4you,

Allians för förskolan

2010-08-12T15:00:00.005+02:00

Regeringen har idag fastställt en ny läroplan för förskolan. Den utgår från barnens nyfikenhet och lust att hela tiden lära nytt. Vi ska skapa en mer lärorik förskola.

Jag applåderar, liksom Lärarförbundet. Det är en bra framtidsreform. Förskolan är viktig för barns lärande, där läggs grunden.

I sanningens namn ska jag säga att detta är ett exempel på att vi moderater omprövat vår politik. När nuvarande läroplan för förskolan tillkom 1998 så var vi emot. Många moderater såg dagis som mer av omsorg när föräldrarna jobbar. Nu står kunskapsinhänmtandet i fokus och det är bra.

Det här är en av flera reformer som vi genomfört för att stärka förskolan. Det blir nytt innehåll i förskollärarutbildningen och inför egen examen för förskollärarna. Förskollärarlyftet är en stor satsning på fortbildning för befintliga förskollärare. Den allmänna förskolan har byggts ut till att också omfatta treåringar.

Nu förtydligar vi förskolans uppdrag. Det pedagogiska arbetet ska ledas av en förskollärare och inte av en diffus personalgrupp. Målen för språk och matematik och naturvetenskap har förtydligats och det ska bli bättre utvärdering också av om hur målen nås.

Samtidigt presenterar moderaterna i Stockholm ett program för en ännu bättre förskola, Framtidshoppet. Känns braaaaa!

Intressant att se vad oppositionen säger.

Expressen,

Fråga 6: får man vara duktig i den rödgröna skolan?

2010-08-11T16:31:00.005+02:00

Fråga 6 till de rödgröna är ganska enkel och kort. Hur duktig får man egentligen vara i den rödgröna skolan? Och vad får man vara duktig på?

För egen del tycker jag att varje barn och ungdom ska kunna utvecklas maximalt utifrån sina förutsättningar och behov. De som har svårt att nå målen ska få extra stöd och hjälp. Det har skolan generellt blivit bättre på att erbjuda, men fortfarande återstår en del att göra. Rätten till stöd ökar därför i nya skollagen.

De elever som med lätthet når målen behöver också tänja sina tränser, men det är nästan en tabubelagd fråga idag. Tar man upp de elevernas behov av utmaningar blir man beskylld för att vara elitist. Men sanningen är ju att många elever är understimulerade idag, har tråkigt. Dessutom: har Sverige råd att avstå från sina talanger?

Alliansen försöker se också till dessa ungdomars behov av ny kunskap. Spetsutbildningar har skapats i naturvetenskap, teknik och humaniora på gymnasienivå. Nu vill vi gå vidare också till grundskolan, där man ska kunna ha särskilda klasser i mer än idrott och musik. Talanger i språk och kemi ska också få utvecklas. Socialdemokraterna har motvilligt accepterat de gymnasiala spetsutbildningarna, men Mp och V gillar dem inte alls.

Valfriheten och friskolereformen har inneburit att det finns ett enormt utbud av skolor idag, skolor med väldigt olika inriktning. En del rynkar på näsan åt "udda" skolor, men även de får ju talanger att utvecklas. En cirkusskola passar vissa, men inte alla. De behövs! S och V står för den sammanhållna skolan. Valfrihet som leder till olikheter ska motarbetas, när vi i Alliansen i stället ser olikheter som berikande och att det ger möjlighet för fler att komma till sin rätt.

De nya kunskapskraven, de nationella proven och nya betygen signalerar också att kunskaper är det viktigaste i skolan och att alla ska få utvecklas. För att nå långt behöver man träna. Ska man bli riktigt bra på något behöver man lägga ned 10 000 timmar på det har någon sagt. Man behöver öva, öva och öva.

Ett sätt att bli bättre är att göra läxor, men det vill V förbjuda. Att träna glosor, räkna några tal, läsa några sidor i en bok ska man bara göra i skolan.

Vi i Alliansen föreslår fler lektioner för eleverna (vi har näst minst i EU idag). Det tycker Mp är "korkat".

Så hur ska talanger utvecklas i den rödgröna skolan? Talanger i vad? Får man ens vara duktig?

Fråga 5: ska flumskolan tillbaka?

2010-08-10T09:02:00.006+02:00

Fråga 5 till de rödgröna om skolan ägnar jag åt det som har med trygghet och arbetsro att göra.

Nidbilden av svensk skola är en kaotisk miljö där elever kommer och går som de vill, säger och gör vad de vill, där regler inte existerar och ingen bryr sig och många känner sig rädda. Den bilden är förstås oerhört överdriven. Men det måste finnas ett korn av sanning, annars skulle den aldrig kunna bita sig fast.

Om man letar efter lite fakta så kan vi t ex gå till Skolverkets rapport "Attityder till skolan" som presenterades i maj. Glädjande nog stiger andelen elever som trivs i skolan, nu är det mellan 80 och 90%. Men när det gäller arbetsron hopar sig orosmolnen. 20% av flickorna i högstadiet säger att det är arbesro på några få eller nästan inga lektioner. 22% av eleverna känner sig störda av klasskompisar på de flesta lektionerna. Endast 39% säger att de i princip inte blir störda alls. Men så borde det ju vara för alla. Var tredje lärare överväger att byta jobb, ofta p g a arbetsmiljön.

Våld med koppling till skolor är också stort. Jag skrev lite om det här i maj. Och det finns en mängd uppmärksammade fall där elever slagit ned skolpersonal och hemska mobbningsfall, jag säger bara Bjästa...

Det här inger verklig oro. Politiken måste visa ledarskap och ge skolorna förutsättningar att bemästra problemen.

Det handlar inte om att skapa kadaverdisciplin där sinnebilden blir någon scen ur filmen Hets. Jag vill ha en skola fylld av nyfikenhet, tillit, motivation, vetgirighet och iver att hela tiden lära nytt. Det kräver, förutom gott ledarskap, vissa gemensamma normer och regler som alla följer och måttfulla sanktioner om man inte gör det. Om skolorna ska kunna skapa en bra arbetsmiljö för både elever och lärare så måste de ha medel för att åstadkomma det. Trygga elever lär sig mer än rädda, så enkelt är det.

S track record är inte särskilt bra. De gjorde inget under sina regeringsår, men har försökt närmat sig oss på senare tid och det är bra. Miljöpartiet driver däremot på åt andra hållet, för att vrida verktygen ur lärares och rektorers händer.

I nya skollagen ger vi skolorna några ytterligare verktyg. Kvarsittning och tillfällig avstängning är två exempel och Mp röstade emot båda. Mp vill inte att man ska kunna flytta mobbare. V tar bort de statliga pengar som finns för att bekämpa mobbning.

De som inte vill ha ytterligare sanktionsmöjligheter säger att det inte ska behövas. Nej, det kan man hålla med om och så är det nog på de flesta skolor. Men de blundar för verkligheten, där det finns elever som slås ned, där allvarlig mobbning förekommer, där droger langas i skolor, och där tusentals elever störs på lektionerna. Skolan behöver både morot och piska, mest morot förstås. Men sanktionsmöjligheterna har varit näst intill obefintliga hittills. Det fungerar inte.

Vi i Alliansen är överens om att ge skolorna fler verktyg, exakt vilka kan vi kanske diskutera men färdriktningen är tydlig. Skolorna måste ha befogenheter att skapa trygghet. Eftersom vi litar på professionen så är vi övertygade om att de kommer att användas med förnuft.

Men vad vill de rödgröna? Maria Wetterstrand har profilerat sig som den hårdaste motståndaren som står längst från Alliansen. Är det miljöpartiets flumlinje som ska gälla?

De senaste dagarna har skolk i betygen diskuterats. Det har bevisad effekt på närvaron och närvaron har bevisad effekt för resultaten. S är svagt för, men Mp och V är kraftigt emot.

Ska man kunna ta drogtester på elever som man misstänker är påverkade och kanske en fara för andra elever? S är tysta, men V och Mp är emot.

Ska skolorna få ge omdömen i ordning och uppförande och annat som har med ett socialt beteende att göra?

Svar från de rödgröna önskas omgående. (DN)

Jajamensan, skolan är viktigast

2010-08-09T17:54:00.007+02:00

Det är ju kul att man hamnar rätt någon gång. DN skriver idag om en ny undersökning från FSI som säger att väljarna tycker att skolan är den viktigaste politiska frågan nu inför höstens val. Håller verkligen med!

Att skolan är viktigast borde gynna oss i Alliansen. Stödet för vår skolpolitik är betydligt större än för de rödgrönas (om de nu har någon gemensam linje). Väljarna vill ha betyg, valfrihet och fokus på kunskaper. Och de inser att det behövs mer lugn och ro och därmed vissa ordningsregler också.

Det var skolan som gjorde att jag engagerade mig politiskt för länge sen. Vi hade lärarlösa lektioner och betygen "tog slut". Valfrihet var inte att snacka om, vare sig att välja skola eller ämnen. Därför är det en förmån att få vara med och påverka skolpolitiken. Det har hänt en hel del sen jag gick i skolan. En del till det bättre, en del till det sämre och nya problem har tillkommit. Det gäller att inte göra sig av med det som är bra, för det finns mycket sådant, när vi reformerar och moderniserar. Barnet ska inte åka ut med badvattnet.

Utbildning är viktigt. Det handlar om unga människors framtid. Och det är väl just om framtiden som politiken ska handla?! Brister i utbildningskvaliteten leder till avhopp, arbetslöshet, felmatchning, höga kostnader och krasade drömmar. Jag vill ha ett samhälle där alla kan skapa sig en lycklig framtid med hjälp av utbildning. Det är vart man är på väg som är intressant, inte varifrån man kommer. Skolan ska ge möjligheter och livschanser.

SvD, Linda Norberg, Kent Persson,

Fråga 4: river ni upp gymnasiereformen?

2010-08-09T14:16:00.012+02:00

Lazy sunday, så det blev ingen fråga till de rödgröna då. Fortfarande inga svar, men jag matar på med en ny aktuell skolfråga och hoppas på svar innan valet.

Fråga 4 handlar om vad de rödgröna vill med gymnasiet.

63% av ungdomarna slutför gymnasiet inom avsedd tid, 3 år. Andelen stiger till 76% om de får ytterligare ett år på sig (man valde fel skola eller program, utlandsstudier etc) . 90% av dessa uppnår grundläggande behörighet till högskolan (dvs lägst betyget godkänt i kurser som omfattar minst 90% av poängen). Det innebär att endast 68% av de som börjar gymnasiet är behöriga till högskolan. Faktiskt katastrofalt låga resultat, var någon annanstans i samhället skulle man acceptera det?

Låt mig ta fordonsprogrammet som exempel på hur det ser ut idag. Hösten 2002 började 3 631 elever på fordonsprogrammet. Fyra år senare (våren 2006) hade 2 534 slutfört gymnasiet och av dem hade 2 129 behörighet till högskolan. Våren 2009 hade sammanlagt 51 börjat på högskolan, alltså 1,4% av de som började.

Man kan alltså säga att priset för att 51 fordonselever ska komma in på högskolan är att 1 502 inte ska klara gymnasiet och många kanske bli arbetslösa.

Detta är en av utgångspunkterna för vår stora gymnasiereform, Gy11, som träder i kraft nästa höst. Det är vår övertygelse att strukturen i gymnasiet är fel och leder till massavhopp och misslyckanden. Syftet med all gymnasieutbildning idag är att den ska ge behörighet till universitetet, inte behörighet till arbetsmarknaden. Konsekvensen av denna i och för sig goda tanke om allmän högskolebehörighet är att den vare sig passar för arbetslivet eller universitetet. Och konsekvensen av detta syns i form av hög arbetslöshet bland ungdomar.

Förändringen nästa höst innebär bl a att gymnasiet delas upp i yrkesprogram och högskoleförberedande program. Samtidigt ger vi en rätt för den yrkeselev som vill att gå kurser för att bli behörig till högskolan, antingen under gymnasietiden eller på komvux efteråt. Det blir en möjlighet, men inget tvång.

Jag uppfattar att det finns ett mycket stort stöd för gymnasiereformen. Skolorna applåderar. LR, som organiserar gymnasielärare applåderar. Företagen applåderar. T o m LO är positivt. Men de rödgröna är emot, här går den största skiljelinjen mellan oss.

Frågan är nu vad som händer med hela gymnasiereformen. Ska den rivas upp vid ett maktskifte och dagens utslagningsskola bestå för ytterligare några generationer? 100 000 niondeklassare är nog intresserade av att veta hur det kan bli. 1 000 gymnsaieskolor med över 40 000 anställda är kanske ännu mer intresserade. Är deras förberedelser förgäves? Besked kommer, har vi hört. Men när?

Om de låter reformen stå fast, men ändrar så att alla program leder till högskolan så inställer sig ett antal frågor som måste besvaras. Konsekvensen blir nämligen att det måste bli mer allmän teori på yrkesprogrammen. Vad är det för kurser på exempelvis fordonsprogrammet som ska bort för att släppa fram bild, litteraturkunskap, engelska etc? Svetsning? Lackeringsteknik? Skadebesiktning? Klart är att man blir en sämre fordonsmekaniker, oavsett vad som tas bort. På motsvarande sätt blir det på alla program, man blir sämre förberedd för arbetslivet.

En komplikation för de rödgröna är de nya behörighetskraven till högskolan som införts nu i höst. Kraven på grundläggande behörighet har skärpts och 17 områdesbehörigheter har införts för olika utbildningar utöver den grundläggande behörigheten. Ska man bli högskoleingenjör med inriktning mot maskinteknik (sannolikt om man gått fordonsprogrammet och är intresserad av maskiner) så krävs att man läst (och klarat) kurserna i matematik B, C, D, E, fysik A och B, kemi A och B och biologi A, alltså 500 poäng ytterligare. Om fordonseleven ska få in även detta under gymnasietiden så blir det inte så många fordonskurser kvar. I princip varenda yrkesutbildning på högskolan kräver mer än grundläggande behörighet - till lärare, ekonom, jurist, sjuksköterska. Eller ska kanske behörighetskraven till högskolan sänkas igen, så att alla oavsett förkunskaper kommer in?

Så - hur ska det bli med gymnasiet? River ni upp allt och börjar om?

OSA - snarast. Valet har börjat!

Fråga 3: vad ska hända med högskolan?

2010-08-07T14:55:00.008+02:00

Fråga 3 till de rödgröna handlar om högskolan.

De rödgröna partierna har inte redovisat någon gemensam politik för högskolan heller. Visst, de vill ha fler platser och det är ju enkelt att enas om överbudspolitik. Faktum är att det aldrig har varit så många som studerar på högskolan som nu.

273 106 studenter tas in nu i höst. Hösten 2007 var det 230 555 som togs in, medan antalet hösten 2006 (före maktskiftet) inte ligger ute på VHS hemsida. Klart är i alla fall att det är väsentligt fler som studerar nu än när de rödgröna styrde. Nu vill de att det ska bli ännu fler och det är väl inget fel i det.

Men politik är ju inte bara kvantitet och platser. Två frågor som diskuterats mycket under sommaren är de nya studieavgifter som införs för utomeuropeiska studenter och hur själva intagningen ska gå till. Här finnns inga gemensamma besked från de rödgröna.

När vi beslutade om studieavgifterna i våras röstade S med oss, medan V och Mp var emot. Hur blir det vid en rödgrön seger - ska avgifterna vara kvar eller tas bort?

Intagningen till högskolan är komplicerad. Före valet 2006 beslutade S-regeringen om nya regler, där bl a komvuxbetyg inte skulle väga lika tungt som gymnasiebetyg och nya meritpoäng infördes för språk och matematik. 2007 ändrade vi lite i detta, bl a så att man kan få meritpoäng för fler gymnasiekurser. Nu inför antagningen till hösten 2010 träder de nya reglerna i kraft och då utbryter protesterna, även från S som egentligen införde dem. Nu är det orättvist att komvuxbetyg inte är lika betydelsefulla längre.

Okej, man kan ju ändra sig. Men det räcker ju inte med att tala om hur antagningen INTE ska se ut. Hur SKA den se ut? Vilka regler ska gälla? Ska vi återgå till hur det såg ut 2006, då tusentals ungdomar gick direkt från gymnasiet till komvux för att läsa om kurser de redan hade ett godkänt betyg i och där kursen i filmkunskap vägde lika tungt som den svåraste mattekursen vid intagningen till ingenjörsutbildningen? Över en kvarts miljon ungdomar berörs och vill säkert veta hur de ska göra för att få bäst chanser att komma in där de vill.

Och hur blir det med studiemedlen? Mp och V driver på för att höja rejält, medan S hållit tillbaka länge. Vilket gemensamt besked har de rödgröna till studenterna? Ska studiemedlen höjas - hur ska det i så fall betalas?

Och kårobligatoriet - ska det återinföras? Våren 2009 beslutade vi att ta bort det och avskaffandet trädde i kraft 1 juli i år. Nu behöver studenter inte vara med i en kår eller en nation för att få plugga. S och V röstade emot, medan Mp var mer på vår linje. Så vad kommer att gälla? Blir det en återställare?

Hur ska resursfördelningen till högskolorna se ut? I våras beslutade vi efter långt utredande och många diskussioner om ett nytt system som ska premiera god kvalitet i utbildningen med extra pengar. De rödgröna var emot, utan att närmare tala om vad de är för i stället. Ska det nya systemet rivas upp?

V och Mp föreslår i olika motioner mer detaljregleringar av högskoleutbildningarna. Det ska bli obligatoriska kurser i sexualiserat våld på flera av de stora utbildningarna tycker V. Mp vill satsa på obligatoriska kurser i alkoholberoende. Vad blir den rödgröna kompromissen?

Som vanligt, frågorna är många men svaren få. Vilka besked ger den rödgröna kartellen?

OSA - snarast, valet pågår!

Fråga 2: ska skolor slippa sätta betyg?

2010-08-06T10:36:00.005+02:00

Idag skriver Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén på DN Debatt att de politiska blocken ska göra upp om betygen. Det vore ju bra förstås, men frågan rymmer flera dimensioner än vad skribenten tar upp i artikeln.

Fråga 2 till de rödgröna handlar därför om betygen.

För en månad sedan gjorde de rödgröna upp om att betyg ska ges från årskurs 7. Socialdemokraterna, som tidigare accepterat betyg från 6:an i enlighet med vad vi i Alliansen kommer att genomföra, fick ge sig på ett år. Jag kan tycka att det är lite löjligt att strida om ett år, men V och Mp kunde väl inte ge sig för socialdemokraterna.

I sak tycker jag att det är viktigt med betyg tidigare än idag och sexan är absolut senaste tidpunkten. Det är en statusfråga för låg- och mellanstadieskolor att de också blir betygssättande skolor, det blir ett slutkvitto på hur det gått och passar in med de nationella proven. Det ger tid att fylla i eventuella kunskapsluckor.

Miljöpartiet vill att kommunala skolor ska kunna slippa sätta betyg om de vill. Blir det den gemensamma rödgröna linjen, som de inte sagt något om än?

Men betygsfrågan rymmer mer än när de ska ges och här har de rödgröna inte lämnat några besked än så länge.

Hur blir det med betygsskalan? Vi har beslutat att det blir 5 godkända betyg (A-E) och 2 underkända (F och -). Nationella betygskriterier ska finnas för steg A, C och E. Betygen B och D får man om man uppyller flera, men inte alla, av kriterierna i betyget "ovanför".

De tre rödgröna passar i antal steg men, säger att de ska ha nationella kriterier för alla steg. Skolverket, som utformar kriterierna, säger att det i praktiken är en omöjlig uppgift att ha så tydliga och distinkta kriterier för fem steg. Så hur ska det gå till? Varför litar de inte på lärarnas professionalitet att göra rätt bedömningar?

Samtidigt säger miljöpartiet i sin skollagsmotion från i våras att skolorna ska kunna ha egna lokala ämnen och egna kursplaner. Hur blir det med nationella betygskriterier i de ämena? Det går ju inte ihop alls.

Hur ska betygsskalan se ut om de rödgröna får bestämma? Hur många steg blir det? Blir det dagens tre steg, som många uppfattar som orättvisa och orättvisande? Blir det kanske bara ett steg - godkänt - som vänstern vill?

Hur ska betygen se ut på gymnasiet? Blir det ämnesbetyg, som de ville ha 2006, eller ska dagens kursbetyg finnas kvar? Det är en väldig skillnad. Ämnesbetyg innebär att det är det sist satta betyget i ett ämne, där det finns flera kurser, som gäller. Det är inte ovanligt att man får bra betyg i första mattekursen och lite sämre i den sista eftersom den är svårare. Då är det det lägre betyget som gäller för alla. Det gör att man hela tiden sätter de första betygen "i pant" och riskerar dem. Vågar man ta fördjupningskurser med det systemet? Ska det dammas av ändå?

Det var bra att de rödgröna enade sig om när de vill att eleverna ska få betyg, men den som gör anspråk på att regera måste också ha konkreta svar på andra frågor.

Så, rödgröna partier, hur blir det med betygen?

OSA - snarast!

Uppdaterat 8 augusti. Dagens utspel av V-ledaren Ohly på DN Debatt (vinstförbud och förbut mot att äga mer än en skola mm) visar hur stort behovet är av gemensamma besked från de rödgröna. Ska Pysslingen, Vittra, Rytmus, Baggium, Aspero, NTI-gymnasierna, Engelska skolan m fl tvingas stänga massor av skolor? Miljöpartiet försöker att vara de stora friskolevännerna, men med Ohly i regeringen så är det väl ganska uppenbart att en kompromiss kommer att ligga långt till vänster om miljöpartiet. För att undvika spekulationer så kan de väl tala om vad de ska göra? FÖRE valet?!
(SvD, GP)

10 frågor till de rödgröna om skolan

2010-08-05T14:09:00.011+02:00

I över ett års tid har de rödgröna sagt att de " i god tid" före valet ska redovisa en gemensam skolpolitik. De har ju rakt motsatta uppfattningar i viktiga frågor som friskolor, kunskapskrav, ordningsregler och har lovat att redovisa gemensamma ståndpunkter så att alternativen blir klara och väljarna vet vad de röstar på. Nu har vi väntat länge nog.

Idag börjar valrörelsen. Nu kan utlandssvenskar börja rösta. Men fortfarande vet vi inte vad de rödgröna vill med skolan. Jag tycker att det är en demokratisk skyldighet att redovisa vad man vill och hur man ska åstadkomma det man vill. Det handlar om trovärdighet och ärlighet. Nu är det hög tid att ge besked.

I blogginlägg framöver kommer jag därför att ställa 10 frågor till de rödgröna om skolan, frågor som jag ärligen hoppas att de svarar på. Jag är nyfiken.

Fråga 1 handlar om friskolorna och valfriheten. Hur blir det med den om de rödgröna vinner?

För att valfriheten ska fungera krävs dels att det finns olika alternativ att välja mellan och dels att villkoren mellan alternativen är likvärdiga så att det rent praktiskt är möjligt att välja. Friskolereformen och skolpengssystemet garanterar det idag. Intresset är enormt. 1991, när reformen infördes fanns 61 fristående grundskolor med 8 000 elever. Idag finns över 700 skolor med 100 000 elever. Massor av lärare har fått chansen att utveckla en skola utifrån sina egna pedagogiska idéer. Lägger man till fristående förskolor och gymnasier så gick 265 000 barn och ungdomar där, ännu fler nu i höst.

Vi är många som tar valfriheten för given idag. Men det är den långt ifrån. Attackerna från vänster är konstanta. Här finns också en av de största konflikterna mellan de rödgröna partierna. Hälften av skolmotionerna till den senaste s-kongressen handlade om att göra det svårare för friskolorna. De motionerar också om det i riksdagen. Mona Sahlin varnade de brittiska väljarna för att följa i våra spår med valfrihet i skolan i våras. Igår sa Luciano Astudillo att friskolereformen gått för långt. Lokala socialdemokrater och vänsterpartister avstyrker regelmässigt att nya friskolor ska få starta. Vänsterpartiet vill helst förbjuda alla friskolor helt och hållet.

Mot detta står miljöpartiet, som historiskt har stått oss nära i värnandet av valfrihet och mångfald, men verkar börja vackla.

Vad blir kompromissen? Säljer Mp ut friskolorna för lite höjd bensinskatt?

Ska det bli lättare eller svårare att starta friskola? S och V vill ge kommunerna veto, och då är det nog slut på valfriheten och nya alternativ. Vi ändrade lagen i juni så att Skolinspektionen, när de beslutar om en ny friskola ska få starta, också ska väga in elevernas behov av fler valalternativ. Ska det rivas upp?

Vi har tydliggjort att det ska vara lika ekonomiska villkor för friskolor och kommuala skolor och infört en rätt för friskolorna att överklaga kommunernas skolpengsbeslut, eftersom bl a Göteborg och andra medvetet fuskar och svälter ut eleverna som väljer friskolor. Kommer den möjligheten att överklaga att tas bort? De ville ju S och V när den infördes.

S och V vill sänka skolpengen till friskolorna så att det inte längre blir lika villkor. Kommunerna ska få göra sk "skolpliktsavdrag" trots att några sådana kostnader inte finns. Ska skolpengen sänkas och i så fall hur mycket?

Blir det något förbud mot vinster?

Flera företrädare från S och V vill förbjuda religiösa skolor. Blir det de rödgrönas linje? Vad händer i så fall med de som finns idag? Ska Judiska skolan stängas? Kommer Waldorfskolor att räknas till skolor med särskild ideologisk grund som i så fall räknas in? Vad är kravet på en religiös skola förresten? Plymouthbrödernas skola, som verkar vara den som fått klä skott för alla religiösa friskolors existens, är inte ens religiös. Hur ska de bli av med den?

Ska vuxna få samma rätt att välja skola som ungdomar har, alltså ska Frivux införas i någon form? Eller ska kommunernas monopol på att erbjuda komvux fortsätta som idag?

Det är viktiga och verkliga frågor som berör hundratusentals människor, både elever, föräldar och lärare. Nu väntar vi på svar, konkreta sådana.

OSA - snarast!

Uppdaterat 2010-08-10. Ohlys hatiska utfall har fått många reaktioner (SvD). När ska de enas?

Slöjförbud - en lösning som söker sitt problem

2010-08-04T19:01:00.008+02:00

Nej, jag är inte riktigt med på Jan Björklunds förslag om ny lagstiftning för att förbjuda eleverna att bära viss klädsel i skolan.

Jag tycker att vi som är politiker ska lösa stora och allvarliga samhällsproblem. Och allvarligt talat - burka på elever i skolan är verkligen inget sådant. Jag har aldrig hört någon rektor kräva ny lagstiftning. Skolverket/Skolinspektionen översköljs inte av frågor om detta. DO har fått in ett enda fall. Det känns snarare som att det är en politisk lösning som söker sitt problem. En ickefråga. Lite klåfingrigt också. Jag litar på professionen, de löser det här bra idag.

Rektorerna ska ha stora befogenheter för att kunna skapa trygghet och studiero. Det ska finnas regler om hur man uppför sig och bemöter varandra, regler som man bestämmer lokalt. Självklart ska man veta vem som sitter i klassrummet, ingen ska kunna låtsas vara någon annan genom att gömma sig under en burka. Och eleverna måste känna igen sin lärare och kommunikation är inte bara ord utan också kroppsspråk och minik. Ett uttrycksfullt ansikte kan säga mer än tusen ord. Därför är det naturligtvis helt olämpligt med lärare som är helt beslöjade. Och det inser ju rektorerna också och anställer inte sådana personer.

Men som sagt, jag har inte hört en enda rektor som säger att det är ett problem idag. Jag tycker att man ska vara väldigt rektriktiv med att använda lagstiftningsmakten och införa förbud till höger och vänster mot saker man inte gillar. Jag erkänner gärna att jag inte gillar burka och niqab, min personliga uppfattning är att det stänger in kvinnor och hindrar integration i samhället. Men innebär det att jag direkt ska använda min makt som en av 349 i riksdagen och förbjuda det? Nej. Man måste respektera människors rätt att leva sina egna liv som de själva vill. Förbud ska användas i yttersta fall, inte bara mot det man ogillar.

Om Sveriges rektorer skulle ställa sig upp som en man och påvisa att detta är ett omfattande problem som behöver politiska lösningar så skulle frågan komma i ett annat läge. Men där är vi inte.

Jag tycker att det finns större problem i skolan - kunskapsklyftor, utanförskap, mobbning och många elever som inte får tillräckliga utmaningar, det är synd att ta fokus från det med ett sådant här förslag.

Fp verkar vara rätt ensamma om det här förslaget av kommentarerna att döma, känns bra. Men varför ska sossarnas talesman Astudillo skälla på friskolorna (SvD). Oavsett vad det är för problem i skolan så är det friskolornas fel. Friskolereformen har gått för långt säger han. Så vad vill han göra åt det? Börja montera ned valfriheten? Tala klarspråk!

Slutligen frågar jag mig lite vart ordet "liberalerna" i partinamnet tagit vägen. Liberal innebär väl att man är för frhet och mot onödiga förbud? Tur att det finns andra riktigt liberala partier i regeringsalliansen i alla fall.

DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, SvD, Aftonbladet, Expressen, SR,

Närvaro viktig i skolan

2010-08-02T15:00:00.005+02:00

Skolk - olovlig frånvaro - ska skrivas in i betygen, enligt ett Alliansförslag idag. Och skolk ska rapporteras till hemmen redan samma dag.

Jag tycker att det är bra, ganska odramatiskt. Skolket måste bort, så enkelt är det. Ingen kan vara borta från jobbet hur som helst, det ska inte elever heller vara. Närvaro är dessutom viktigt för elevernas kunskapsutveckling, självklart är det lättare att lära om man är med än om man inte är det.

Skolket är mer utbrett än man tror. CSN rapporterade under Almedalsveckan att över 15 000 gymnasister blev av med studiemedel därför att de skolkat för mycket, dvs över 20% av tiden. Vem kan vara borta en dag i veckan från jobbet och ändå få fullt betalt? Skolket under 20% är ett mörkertal, men på tok för stort.

Att skriva in skolk i betygen - har det då någon effekt? Ja, definitivt. Man kan tycka att det gynnar ögontjäneri, men faktum är att det fungerar. Jag vet av egna erfarenheter. I början av 2000-talet hade Nacka gymnasium problem med mycket skolk. Då började man rapportera skolket på terminsbetygen och skolket minskade snabbt. Men några elever, under ledning av dåvarande utbildningsminister Pagrotskys dotters ledning, protesterade. Som av en händelse reagerade utbildningsministern och sa att så här får man inte göra. Vilket ledde till att Nacka gymnasium tvingades ta bort frånvarorapporteringen igen. Och skolket ökade.

Det är självklart inte det enda instrumentet för att bli av med skolk. Eleverna måste trivas i skolan, vilja gå dit och känna att det är meningsfullt. Klimatet måste vara sådant att mobbning aldrig accepteras, att ingen uppträder kränkande och att undervisningen är intressant och givande. Schemaläggningen måste utgå från elevernas bästa och inte lärarnas. Två-tre timmars håltimme före sista lektionen bäddar för skolk. De som känner att de inte hänger med i skolan och därför skolkar, måste få bättre hjälp.

Sossarna kan nu leva med den här ändringen, säger Ylva Johansson. Bra! Välkommen kursändring mot Pagrotskys linje. Eller är det bara ett populistiskt beräknande? 70-80% av beflkningen tycker nog som vi, det inser hon nog och vill ligga så nära oss som möjligt. Eller är det bara ett personligt tyckande från Ylva Johansson? Några s-bloggare som stödjer henne hittar jag inte och tidigare har de (bl a i utbildningsutskottet) varit lika mycket emot som vänstern.

De rödgröna kompisarna är ju nämligen väldigt emot? Flummarna i miljöpartiet och vänsterpartiet säger nej. När får vi besked om en samlad rödgrön linje i frågan? Ett besked från Ylva Johansson räcker ju inte, de måste enas alla tre. En regering med Lars Ohly som utbildningsminister skulle ju aldrig lägga fram ett förslag om skolk i betygen.

Aftonbladet, Expressen, SvD, DN, DN, DN,

Summering av Almedalen 2010

2010-07-14T22:15:00.004+02:00

De största händelserna under Almedalen 2010 var självklart Tottos avgång och Schymans pengabränning. Det första väldigt trist och det andra obegripligt korkat.

Men det hände ju annat också. Jag var på ett stort antal seminarier, några bra och andra mindre bra. Och träffade en massa kollegor, vänner och andra kontakter. Några reflektioner:

1. CSN rapporterade om skolket i gymnasiet. Fast det borde nog egentligen vara statistik över skolornas inrapporterade skolk och det är ju inte riktigt samma sak. Jag är rätt övertygad om att många skolor slarvar rätt mycket med detta. I alla fall är det illavarslande att över 15 000 gymnasieungdomar skolkar så mycket (20% av tiden) att de får studiebidragen indragna. 9 000 av dem får dessutom återkrav. Skolverket har tidigare undersökt vad skolket beror på och frågar man eleverna själva så beror det f a på att de inte förstår, att lärarna inte bryr sig och lärarnas bemötande. Här finns en del att göra.

2. På ett seminarium om "Förskolan - en svensk exportsuccé" framkom två intressanta saker. Statssekreterare Karin Pilsäter (fp) aviserade ökade insatser från utbildningsdepartementets sida för att få fart på avknoppningarna på samma sätt som man gjort inom socialdepartementet. Bra! Miljöpartiets Mats Pertoft välkomnade export av svenska förskolor men kunde inte lova att de rödgröna inte förbjuda att svenska skattepengar kan användas för investeringar utomlands. Hur går nu det ihop? Däremot sa han att de rödgröna är överens om att etableringsfrihten (i Sverige) i förskolan inte ska rivas upp. Alltid något. Fast fan tro´t. Jag har inte hört Vänstern bekräfta det.

3. LR anordnade 5 seminarier där politiker medverkade, sammanlagt 10 stycken. Det var 3 från Fp, 2 från C, 2 från S och 3 från V. Ingen från M, Mp eller Kd. Är inte det en lite konstig prioritering? Sveriges, enligt de aktuella opinonsmätningarnas, största parti är inte inbjudet att medverka alls. De två partier som väljarna verkar vara mest nyfikna på är inte LR ett dugg nyfikna på. Beror det på oss, att vi är ointressanta och har trista företrädare? Eller säger det kanske mer om LR:s inställning?

Rekordmånga kommer in på högskolan

2010-07-13T20:59:00.007+02:00

Verket för högskoleservice (VHS) rapporterar idag att rekordmånga studenter tas in till landets högskolor och universitet i höst. Perfekt!

273 106 personer har tagits in, 8 000 fler än förra hösten. Hösten 2007 var det 230 555 som togs in. Intagningsstatistiken för hösten 2006 ligger inte ute på VHS hemsida, så jag kan inte jämföra hur det såg ut innan vi tog över. Klart är dock att det väsentligt fler som tas in på högskolan idag, med Alliansregering, än med den förra röda regeringen.

Tittar man bara på antalet antagna på programutbildningarna (och inte enstaka kurser) så ser man också en tydlig ökning. Hösten 2006 togs 68 500 studenter in på program. Nu till hösten är det 84 500. En ökning med 23% med Alliansen.

Allt snack om nedskärningar och att vi inte satsar på högskolan är alltså helt fel. Nu med hög arbetslöshet är det rätt satsa på utblidning och det är precis det vi gör.

62% av de intagna är kvinnor. Lite intressant i relation till diskussionen om kvotering till börsbolagens styrelser, där det är fler män. Där krävs kvotering alltmer högljutt, men man hör knappast någon diskussion alls om hur det ser ut på högskolorna. Hade det varit manlig övervikt så hade det säkert låtit annorlunda.

Jaja, den som är bäst lämpad som ska tas in, oavsett kön tycker jag. Betyg och högskoleprov avgör och den som kämpar mest och skaffar sig bäst förkunskaper ska ha platsen. Killarna måste skärpa sig lite mer helt enkelt.

Två nya stora förändringar träder i kraft i och med den här intagningen, meritpoängen och nya kvotgrupper för betygsintagningen.

Man kan få 2,5 poäng extra i betygspoäng om man läst "rätt" kurser på gymnasiet (t ex matematik, språk och kurser som är relevanta för just den utbildning man sökt). Betygsgruppen (minst en tredjedel av platserna fördelas efter betyg, minst en tredjedel på högskoleprovet och resten får högskolan bestämma om själv) får fyra undergrupper och de som endast har gymnasiebetyg gynnas något och de som också har komvuxbetyg missgynnas något.

Vi är många som applåderar det nya - det stimulerar fördjupning och att läsa relevanta kurser samt att läsa på gymnasiet och inte skjuta upp det till komuvx. Mattekursen ska väga tyngre än filmkunskap om man ska bli ingenjör exempelvis. Ett önskvärt beteende premieras. Men som alltid finns det också kritiker. De menar att det är orättvist och att de som mognar senare och behöver komplettera på komvux aldrig kommer att komma in på högskolan. Det har varit väldigt mycket skrik om just komvuxgruppen. Nu finns facit och de hade fel.

Betygspoängen i komvuxgruppen är bara någon tiondel högre än i gymnasiebetygsgruppen. När det gäller juristprogrammet i Uppsala är poängen t o m lägre i komvuxgruppen. Oron var alltså helt obefogad.

Det finns drygt 1 000 programutbildningar på universiteten och endast på 100 av dem så krävs betyg över 20,0 för att komma in. Alltså en väldigt liten andel, i princip endast veterinär-, läkar-, arkitekt- och juristutbildningarna.

Sammantaget, intressant och bra statistik. När kommer tidningarna att skriva om en så här positiv nyhet?

Friskolorna större än de egna gymnasierna i Stockholm

2010-07-09T11:23:00.007+02:00

Nu mitt i sommaren får tusentals elever besked om vilken gymnasieskola de kommit in på. I Stockholms län har vi en gemensam intagning för att underlätta för eleverna. Statistiken kom i veckan och är lite intressant. Friskolorna fortsätter att vinna terräng, trots minskande elevkullar.

23 500 elever har tagits in i någon av länets gymnasier. 39% på en friskola, 38,6% på den kommunala skolan i hemkommunen, 22% i en kommunal skola i en annan kommun och 0,4% på landstingets gymnasieskola. Förra året var friskoleandelen 36,5% och det egna gymnasiet 41,5%.

Den gängse bilden att eleverna går i kommunens egna gymnasieskola stämmer inte. Inte ens hälften gör det. Det är fler som valt friskolor än den egna kommunens skolor. Fortfarande utgår mycket av planering och organisation och tänkande att det är just så. Nu måste det till ett nytt mind set. Vi har fått en skolmarknad. Nu gäller det att vi utvecklar den och får den att fungera ännu bättre. Inte stoppa, som de rödgröna vill.

Igår avslutade jag Almedalsvistelsen med ett seminarium om öppna kvalitetsjämförelser mellan skolorna, arrangerat av Friskolornas riksförbund. Alla verkade rörande överens om att det behövs öppna, jämförbara och oberoende uppgifter om varje skola. Såväl SKL som Friskolorna vill ha det, men det är uppenbarligen svårt att få till.

Ett problem är att det inte finns så mycket relevant statistik. Det mesta handlar om hur mycket pengar som läggs på olika delar av skolan, hur stora klasserna är etc. Outcome, t ex hur mycket man lär sig, om eleverna är nöjda med sin skola och tycker att lärarna är duktiga, finns få uppgifter om. Nu kommer nationella prov i trean och betyg i sexan (om vi får fortsätta), så snart finns lite sådana uppgifter också om låg- och mellanstadieskolor. Hittills finns inget alls och det är oacceptabelt. Jag skulle också gärna se nationella elevenkäter som alla skolor i landet gör, då blir det jämförbart.

Även om det kan tyckas vara självklart med mer statistik och siffror om resultat etc så är det inte så självklart. När vi arbetat med det i Stockholms län inför den gemensamma gymnasieregionen så fanns det partier som bromsade. Socialdemokraterna och vänstern ville inte ha med indikatorer som betyg och resultat på nationella prov. Det skulle mer handla om trivsel och gruppstorlek. Jag tycker att vi behöver både ock.

Jag tycker inte heller att de rödgröna är så trovärdiga i frågan. De lovade flera gånger i olika utvecklingsplaner och under olika ministrar att ta fram bra kvalitetsmått, men det hände inget. De finns fortfarande inte. Lite självkritisk kan man väl också vara och önska att vi hade fått fram det nu, men fokus har ju varit på alla andra reformer - skollag, gymnasieskola, betyg etc - vilket nog är rätt prioritering även om man är otålig. Men nästa period måste vi få fram det.

Mer undervisning och fler lärlingar eller längre tid på dagis?

2010-07-08T13:38:00.004+02:00

Alliansens storsatsar på skolan idag. Igen. Så här ser politik ut när det är som bäst. Tydliga och konkreta åtgärder med ett bestämt syfte: att höja kunskapsnivån och ge ungdomarna bättre livschanser.

Det är inte populistiska åtgärder, alla kanske inte ens är populära. Det är inga särintressen. Nej, det handlar om att stärka individen och Sverige och då måste man göra det som är rätt.

Långsiktigt är det viktigaste att eleverna får mer undervisning. Alla kanske inte tycker att det är så kul med fler lektioner, men faktiskt nödvändigt. Sverige ligger i botten i EU, det håller så klart inte. Moderaternas utvecklingsgrupp om Ungas villkor, som jag ledde, föreslog detta för ett och ett halvt år sedan så det känns kul att hela Alliansen sluter upp bakom detta. I februari förra året hade jag en TV-debatt med miljöpartiets Mats Pertoft, som då karaktäriserade det som ett "korkat" förslag. Får se vad han säger nu.

Det blir också fler lärlingsplatser, både för ungdomar och vuxna (drygt 40 000). Även här har Sverige varit urdåligt, trots att det är bra sätt att komma in i ett yrke och dessutom få in en fot på arbetsmarknaden. Det blir 10 000 fler platser på yrkesvux. Båda dessa åtgärder kommer att underlätta för ungdomar att få jobb.

Bonus för duktiga lärare och skolor i utsatta områden som lyckas väl är andra bra inslag, liksom ett Rektorslyft. Ledarskapet har en helt avgörande betydelse för skolornas kvalitet och det gäller att stärka detta ledarskap.

Och vad försöker de röda matcha detta med?

Socialdemokraterna lovar mer tid på förskolan. "Barn ska inte straffas" för att man får ett syskon eller en förälder blir arbetslös, som Sahlin uttryckte det. Eller "15 timmars avlastning räcker inte". Hm. Straff att vara hemma med föräldrarna? Avlastning - är inte förskolan till för barnen...? Dessutom är det inte finansierat. S förutsätter att kommunerna står för halva betalningen, så kan man inte göra. Om staten bestämmer så ska staten också betala. Och man kan inte kalla det konjunkturstöd heller, det ska väl vara en permanent satsning? Nej, fuskförslag utan täckning. Hafs och slafs i ekonomin, som vanligt.

Jag har inget emot att öka tiden för pedagogiska aktiviteter i förskolan för barn till föräldralediga och arbetslösa, det genomförde jag själv när jag var kommunalråd i Nacka. Men då ska det vara genomtänkt och syfta till ökad måluppfyllelse. Inte som ett sätt för mer "avlastning", det ger mer intrycket att förskolan är en parkeringsplats för barn.

Vi i Alliansen är eniga och sätter åtgärderna först och pengarna sen, det viktiga kan inte vara att göra av med skattepengar utan måste vara att nå resultat. För de rödgröna är pengarna uppenbarligen viktigast. 9 miljarder mer än oss ska de satsa, men har uppenbarligen inga idéer om till vad. Oklart dessutom om dagens S-utspel har stöd av miljöpartiet och vänstern.

Jag gillar att skolan återigen seglar upp som en viktig valfråga. Den är en ödesfråga för vårt land och våga unga. En framtidsfråga, och valet ska ju handla om framtiden och vem som är mest trovärdig i att ge bäst livschanser. Mer tid på dagis eller mer undervisning i skolan?

SvD, SvD, DN, DN, Aftonbladet, Aftonbladet, Expressen,

IT-diskussion i Almedalen

2010-07-07T10:45:00.004+02:00

Idag medverkade jag på ett seminarium om IT i skolan som Telia arrangerade. Hyfsat välbesökt i en oerhört vacker rosenträdgård. Varför ser det inte ut så hemma...?

Telia redovisade en ny enkätundersökning de gjort till landets kommuner, lite dystert. Var tredje kommun saknar en strategi för IT i skolan. 60% av kommunerna har vare sig påbörjat eller planerat 1-1-satsningar (dvs se till att alla elever har en egen dator).

Nu måste vi faktiskt vässa oss. Alla kommuner. Jag förväntar mig att det händer mer, att skolan moderniseras fullt ut. Överallt. Precis som sjukvården hela tiden och överallt ska vara modern och använda ny teknik och nya läkemedel.

En sak som vi gjort, men som inte uppmärksammats hittills, är vad den nya skollagen säger om detta. Vi har fört in en ny paragraf som säger att "eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning". Motivtexten handlar om den snabba utvecklingen av informationsteknologin och vilka möjligheter det medför för skolan.

Det här är uppfordrande och kräver insatser, i klassrummen, i skolorna, i kommunerna, på Skolverket, Skolinspektionen, lärarutbildningarna och utbildningsdepartementet. Av politiker, tjänstemän, rektorer och lärare.

Digital kompetens skrivs in i kursplaner och betygskriterier. IT-kompetens finns med i nya lärarutbildningen och examenskraven för nya lärare. Lärarlyftet måste få fler kurser med IT, som ger lärarna bättre redskap. Skolinspektionen får muskler och kan ingripa när det brister, t ex avseende den nya skollagens skrivningar.

Enligt datorleverantörerna så händer mycket nu. Proppen har gått ur, som någon uttryckte det. Det är min bild också, efter besök på 56 skolor det gångna läsåret. Men inte överallt. Det är väldigt olika, skillnaderna ökar. Ska vi ha en likvärdig skola, vilket jag verkligen vill, måste ALLA med.

Frågan är var hindren finns. Pengar säger en del, men det håller jag inte alls med om. De kommuner som går i främsta ledet nu satsar inget extra (Falkenberg, Nacka, Ystad m fl). Det handlar om prioriteringar. Dessutom så hade kommunerna 10 miljarder kronor över förra året och skolan hade 21 miljarder kronor mer 2009 än 2006. Däremot tror jag att det handlar om ledarskap och kommunernas organisationer. Ofta är IT-avdelningarna för starka, de som i verkligheten bestämmer och inte skolorna, och rektorerna har inte alltid de befogenheter de behöver. Ett annat hinder är att IT är en teknikfråga och inte en pedagogisk fråga. Lärarna är ofta ointresserade av teknik (precis som jag), de vill lära eleverna läsa, skriva, räkna, kemi, engelska och allt annat som ingår. De vill veta att de kan göra det bättre med hjälp av IT, för det kan de. Jag har sett otaliga exempel på hur undervisningen förbättras med fler hjälpmedel.

Vinnarna är eleverna. Undervisningen blir mer relevant och motiverande. IT visar att skolan hänger med i samhällsutvecklingen, är "på riktigt". Skolan måste motarbeta digitala klyftor.

Kristina Björn beskrev Falkenbergs resa på ett väldigt bra sätt. Deras nya budskap är "tänk vidare". Bra slogan, tycker jag. Det är ett budskap både till lärare, rektorer och elever. Tänk vidare, gör inte som man alltid gjort som slentrian. Tänk vidare, våga pröva nytt.

Nej till betyg. Men resten?

2010-07-06T23:03:00.004+02:00

Som väntat säger de rödgröna nej till betyg. Vänstern och miljöpartiet tvingas acceptera betyg i sjuan, men socialdemokraterna säger nej till betyg i sexan. En kompromiss någonstans vänsterut. S försöker få det till att de rödgröna nu vill ha betyg, men verkligheten är ju att betyg i sexan försvinner med de rödgröna. Det blir färre betyg om de vinner valet.

Förutom att det är oerhört fånigt att bråka om ett år - sexan eller sjuan - så är det intressanta att det är en vänstersväng. Många har nog trott att det är socialdemokraternas skolpolitik som de rödgröna ska föra, men sanningen är att vänstern får mycket inflytande.

Omdömena, som vi infört, får inte vara betygsliknande. I prakiken innebär det att de inte får finnas alls. Jag vet hur det var i Nacka när vi införde dem 2000 och Skolverkets jakt. Ja, de fick finnas i teorin, men aldrig i praktiken. Så fort man bedömer hur eleverna ligger till i förhållande till målen så blir det betygsliknande enligt Skolverket. Och det är ju just det som är syftet med omdömena, inte att skriva om vädret.

Det andra intressanta med uppgörelsen (endast 10 powerpointblad) är vad som INTE står. Allt utom betygen var gammal skåpmat. Men vad händer med de nationella proven, läxorna, friskolorna, valfriheten, kunskapskraven, antalet betygssteg, IT i skolan, frivux, Lärarlyftet och allt annat som de inte säger något om? Det här räcker ju inte lång väg.

En kvarts miljon elever går i friskolor och tiotusentals jobbar där. De vill nog veta hur deras villkor ska bli. Läste igår att Ohly gick till storms mot privatiseringen. Tyst som i graven från de andra två. Vad är det som kommer att gälla?

DN, Expressen, Aftonbladet, SvD,

Som försvarets hudsalva

2010-07-05T10:36:00.005+02:00

DN har idag en stort uppslagen artikel där Lärarnas Riksförbund går till storms mot ökade betygsskillnader i skolan. Se där, ett särintresse som klär sig i allmänintressets kläder, men de gör det bra och lyfter en angelägen fråga. Kunskapsskillnaderna i skolan är oacceptabla.

Men jag blir så trött när LR-ordföranden Fjelkner säger att inget parti vill göra åt betygsskillnaderna. Suck. Hon ger bilden av politiker som inte bryr sig och inte gör något. Var har hon varit de senaste åren???

Jag säger bara Lärarlyftet, ny lärarutbildning, ny läroplan, nytt betygssystem, nationella prov, skärpt skolinspektion, ny skollag, ny gymnasieskola... Allt syftar ju främst till att höja kunskapsresultaten i skolan. Att påstå att "ingen vill göra någonting åt det" är faktiskt både oförskämt och oinsatt.

Men det är klart, vi har ju inte riktigt samma lösning som LR. Vi tror inte att ett förstatligande av skolan leder till förbättrade resultat. Grundproblemet i skolan är inte att lärarna och annan skolpersonal har fel arbetsgivare, utan att man inte haft fokus på kunskaper under lång tid.

LR:s patentlösning mot allt är Förstatligande. De upprepar det som en papegoja. Oavsett om det är resursbrist, ojämlikhet, mobbning, dåliga kunskapsresultat eller något annat så är Förstatligandet lösningen. Jag kommer att tänka på försvarets hudsalva, den som fungerar till allt.

Men vad blir bättre av att lärarna får en diffus arbetsgivare långt bort? Att skolans vardagsbeslut flyttas bort från skolan? Eller att valfriheten monteras ned? Slutar eleverna mobba om lärarna får en annan arbetsgivare? Får arbetarbarn bättre kunskaper om staten betalar ut lönen till lärarna? Blir lärarna bättre på att lära ut med Staten som arbetsgivare? Det större fackförbundet som organiserar lärare, Lärarförbundet, har ju insett att det inte vore bättre och det inger ju tillförsikt.

IFAU, som forskar om utbildning, kom med en intressant rapport häromveckan som visade att det bl a var borttagande av betyg i låg- och mellanstadierna på 70-talet som resulterade i sämre betyg för arbetarbarn. IFAU förklarar skillnaderna med skolans arbessätt. Ju mindre lärarna undervisar och i stället går runt och agerar handledare, desto sämre går det för eleverna. Men det stödjer ju inte LR:s tes...

Sen några ord om att valfriheten skulle ge kunskapsskillnader. Suck igen. Det är ju inte valfriheten som skapar segregation och kunskapsklyftor, utan dåliga skolor. Vi har tillåtit skolor att vara dåliga i Sverige för länge. Det måste bli slut på det nu. Valfriheten borgar för att alla ska kunna hitta en skola som passar just honom eller henne, men det ska vara bra skolor fast med olika inriktningar. Man ska inte kunna välja - eller bli hänvisad till - dåliga skolor. Det är här det verkliga problemet finns. Och som vi verkligen ska göra något åt.

Allmänintresset före särintressena

2010-07-04T22:35:00.006+02:00

Sänder en kort rapport från Almedalska politikerveckans första dag. Det blev bl a Fårö och underbara raukar på förmiddagen och Fredriks tal på kvällen. Jag tycker att det var en av hans bästa, också hur han levererade. Det var passion och kom från hjärtat. Det handlade om vad som skapar välfärd och bygger vårt land, nämligen arbete och ansvarstagande.

Det är så lätt att lova än det ena och än det andra, utan att ha klart för sig hur det hela ska betalas, vilka konsekvenserna blir eller hur helheten då kommer att gestalta sig. Fredriks exempel var alla krav på att använda skattebetalarnas pengar till att stödja banker och bilföretag och en massa annat de senaste åren. Alliansregeringen har stått emot och nu har vi Europas starkaste ekonomi. Det hade vi aldrig haft om man gått särintressena till mötes.

Men samma resonemang skulle man precis lika gärna kunna föra om skolan. Där möter jag t ex lärare med support av andra grupper som vurmar just för "sitt" ämne. Det ska vara mer idrott, annars blir ungarna fetare. Det ska vara mer musik och estetisk verksamhet, annars förlorar vi en del av vårt kulturarv och vår bildning. Det ska vara mer matematik, svenska elevers resultat i matte rasar ju. Det ska vara mer hemkunskap, ämnet kan fyllas med mer innehåll som t ex privatekonomi. Det ska vara mer språk, globaliseringen kryper ju inpå oss. Och så kan man fortsätta i all evighet, ämne efter ämne. Alla vill ha mer av sitt, mycket säkert rätt och riktigt. Men ingen talar om vad man ska prioritera ned i stället. Vem ska ta ansvar för helheten? Dygnet har ju bara 24 timmar och våra våra barn och ungdomar ska ju inte gå i skolan hela tiden...

Självklart gäller det om pengar till skolan också. Trots att resurserna för skolan ökat med drygt 20 miljarder kronor hittills den här mandatperioden så krävs ännu mer, av både fack och opposition. Detta trots att kommunerna beräknas gå med över 10 miljarder kronor i överskott i år. Varför ska man ge krishjälp till en mångmiljardär? Och hur var det nu, vem ska betala?

Fredrik kritiserade, med rätta, de rödgröna för att vara särintressenas partier. De lovar lite till den ena gruppen och lite till den andra, utan att tala om vem som ska betala. Det är oansvarigt och faktiskt också lite oseriöst. Och det är det som väljarna ser, det måste gå ihop. Precis likadant som de gör med ämnena i skolan. De rödgröna vill ha mer estetisk verksamhet och svenska på yrkesprogrammen i gymnasiet, men talar inte om vad som ska bort i stället. Är det svetsningen som ska ge plats för musik för blivande fordonsmekaniker?

Fredriks tal kändes för mig så befriande. Äntligen en tydlig reaktion mot alla dessa organiserade särintressen, där grupp ställs mot grupp och leder till splittring. Vi politiker ska företräda allmänintresset. Ska ta ansvar för helheten först och främst. Det gäller framför allt ekonomin men även skolan. I grund och botten är det samma tänk som går igen.

SvD, DN, Aftonbladet, Expressen,

Sunda ungdomsvärderingar i Sverige

2010-07-02T13:05:00.004+02:00

Svenska ungdomar har goda medborgarkunskaper och ganska sunda demokratiska värderingar, visar en ny internationell studie som Skolverket publicerade häromdagen (Morgondagens medborgare). Varför skriver inte tidningarna om detta? Men det är ju klart – det är ganska bra resultat och ger inga svarta krisrubriker.

14-åringar i 38 länder har besvarat samma kunskapsprov och samma enkäter, vilket har gjort det möjligt att jämföra deras kunskaper, värderingar och deltagande på områdena demokrati, samhälle och medborgarskap. På det hela taget är det lite bättre än för 10 år sedan och Sverige ligger bra till i jämförelse med andra länder. Det motbevisar att det bara är hårda värden och faktakunskaper som gäller nu när vi ändrat riktningen för skolpolitiken.

I kunskapsprovet ligger Sverige på femte plats, med fyra länder som har signifikant bättre resultat (Finland, Danmark, Sydkorea och Taiwan). Återigen Finland i topp, alltså.

Men det finns också illavarslande tecken i de svenska resultaten. Det är större skillnader mellan elever i Sverige än i andra länder. Det är inte så stora skillnader mellan skolor, men väl mellan elever på samma skola. En förklaring som ges är att socioekonomisk bakgrund spelar större roll i Sverige än i andra länder.

”Med högutbildade föräldrar är chansen större att eleven får många poäng på provet. Denna effekt är ganska hög i Sverige jämfört med många andra länder och inget av de europeiska länderna i studien har en signifikant större effekt på individnivå av föräldrarnas utbildningsbakgrund än Sverige.”

Trots att likvärdighet har varit ett centralt mål i svensk skolpolitik i decennier så är vi nästan sämst, endast Bulgarien och Polen är värre. Socialdemokraterna måste ta det största ansvaret för detta, det är deras misslyckande.

Tidigare har vi sett rapporter som visar att det är elever med sämre förutsättningar som drabbats av socialdemokraternas flumskola där kunskaper inte sätts i fokus. De är sämre på att läsa och räkna. Nu visas att de också har sämre medborgarkunskaper. I högtidstalen är det just dessa elever som ska gynnas av den röda skolan, men verkligheten ser annorlunda ut. Elever med lågutbildade föräldrar, elever med utländsk bakgrund och elever med fattiga föräldrar har svårt att lyckas i den svenska skolan, det är sanningen. Och vår stora utmaning är att vända den utvecklingen. Den skola som vi ska bygga måste göra skillnad för just dessa elever, de starkare klarar sig alltid.

Ungdomarna svarar också på frågor om attityder i ett antal viktiga frågor och det visar sig att de har riktigt sunda värderingar. Jämställdhet mellan män och kvinnor är en fullständig självklarhet, liksom att alla oavsett etnisk bakgrund ska ha samma möjligheter. Rasistiska strömningar bland ungdomar finns det inget belägg för i den här undersökningen, tvärtom så uttrycker de ett stort stöd för invandrares rättigheter. Det känns ju också skönt att tre av fyra har stort eller ganska stort förtroende för riksdagen, att jämföras med t ex media som bara varannan har förtroende för.

Svenska ungdomar är mindre intresserade av politik och samhällsfrågor än andra. Att lita till sin egen förmåga och kompetens är centralt för att kunna utöva ett medborgerligt engagemang, men självförtroendet är inte på topp i Sverige och inte engagemanget heller. Våra ungdomar är bland de allra sämsta på att delta i aktiviteter som föreningar och olika grupper arrangerar.

Elevinflytandet är lite mediokert i Sverige, vi ligger t o m något under det internationella genomsnittet. Lite förvånande att länder som Indonesien och Colombia ligger i topp, de framställs ju ofta som ganska auktoritära. I relationen till vår läroplan, som talar om elevinflytande, så är resultaten inte så goda. Diskussionsklimatet är gott, men bara hälften av ungdomarna upplever att de får vara med och påverka undervisningen i klassrummen. Det räcker ju inte med att bara snacka, man måste handla också! Här blev det en liten känga åt lärarna, för det är ju dom som avgör vad som händer i klassrummet.

Idéfattigt från S

2010-06-28T09:03:00.006+02:00

Under rubriken "skola, vård och omsorg går före skattesänkningar" (DN Debatt) försöker Mona Sahlin och Thomas Östros ge sken av att socialdemokraterna vill satsa på välfärden. Samtidigt vet ju alla att de vill använda skattepengarna till att höja bidragen för alla som inte jobbar, så ytterligare pengar på skola och omsorg kommer bara att bli på marginalen. Det är höjningar av a-kassan och ändringar i sjukförsäkringen som kostar de riktigt stora pengarna, och som kommer att kräva kännbara skattehöjningar. Men det skriver de förstås inte om.

Vad innebär då deras sk satsning på välfärden? Först mer pengar. Förstås. Jag kommer ihåg en bok av Anders Isaksson från början av 90-talet som hette "Alltid mer, aldrig nog". Lite så känns det fortfarande i det partiet. De har inga direkta idéer om hur pengarna ska göra mer nytta eller att det är just brist på pengar som orsakar revor i välfärden. Men mer pengar ska ändå till.

När vi föreslår mer pengar till skolan eller vården så är det ju med uttalade syften. Lärarlyftet exempelvis. Alla vet att lärarnas kompetens är avgörande för elevernas resultat och därför gör vi nu miljardsatsningar på fortbildning av lärare. Synd bara att många sossekommuner inte deltar. Läsa-skriva-räknapengarna är ett annat exempel. Vi följer upp elevernas resultat redan från skolstarten med omdömen och nationella prov och för att stödja snabba insatser så tillför vi mer pengar. Kömiljarden för att beta av sossarnas köer i sjukvården är ett tredje exempel.

Det andra är fler heltidsanställda i kommunerna. Självklart välkommet för dem som ofrivilligt har deltidstjänster, men inte kan man säga att det är ett sätt att stärka välfärden? Det blir ju inte fler anställda av det, utan kan faktiskt bli det motsatta. I stället för två halvtider i skolmaten och på fritids så blir det en heltidstjänst.

För det tredje vill de ha en starkare kvalitetsuppföljning. Jättebra! Men varför röstade de emot det i riksdagen förra veckan, när vi antog den nya skollagen? Från i höst så kan Skolinspektionen döma ut viten och t o m stänga skolor som har stora brister. Men socialdemokraterna ville avslå hela lagsförslaget. De skriver också att de vill ha medborgarnas valfrihet, inte företagens. Så rätt, så rätt. Men hur förklarar de då att de vlil ge skolorna möjlighet att välja ut elever? De vill ge skolorna ett nytt uppdrag, de ska nu se till att de har en socialt och kulturellt blandad sammansättning av elever. Hur ska de gå till om de inte får välja ut elever? Sortera bort några man redan har för många av?

Nej, det var en märklig artikel. Innehållslös på något sätt. Panikartad i omfamnandet av höga skatter. Det är väl fjärde artikeln på en månad, utan att det blir särskilt konkret vad socialdemokraterna faktiskt vill. Bara mer pengar utan idéer om vad skattepengarna ska göra för nytta ger jag inte mycker för. Det visar hur svaga och idéfattiga socialdemokraterna är. De har inte gjort sin förnyelseresa på allvar.

Vi har efterfrågat besked om vad socialdemokraterna - och de rödgröna tillsammans - vill med skolan i över ett år nu. Men de har inget att redovisa. Då blir det så platt som dagens artikel.

Jag kan nog lova att vi i Alliansen kommer att leverera konkreta förslag på hur vi ska höja kvaliteten i välfärden, förslag där idéerna kommer först och pengarna som en följd av detta.

Friskolor ger högre lärarlöner

2010-06-23T11:23:00.002+02:00

IFAU, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, presenterade igår en intressant rapport. Den visar att den konkurrens som friskolorna medför har lett till högre lärarlöner. Inte så konstigt kanske, utan mer det man skulle kunna förvänta sig. Men inte desto mindre viktigt att seriösa forskare kunnat konstatera att det blev just så också.

I genomsnitt blir ingånglönen 2% högre i de konkurrensutsatta regionerna än i områden utan friskolor. Kanske inte så mycket, men mer än ett års löneökningar i alla fall.

I rapporten diskuterar forskaren Lena Hensvik hur konkurrensen om lärarna påverkat lönebildningen och hon rensar för regionala skillnader, skillnader i produktivitet och olika sammansättning av lärarkåren och kommer fram till fyra slutsatser.

1. Konkurrensen som friskolorna medfört har lett till något högre lärarlöner, även i kommunala skolor.

2. Friskolorna verkar värdera andra läraregenskaper än de kommunala skolorna för att attrahera nya elever och rekryterar därför yngre och fler obehöriga lärare och oftare från andra branscher.

3. Effekten av konkurrensen är inte jämnt fördelad bland lärarna. Kvinnliga yrkeslärare och manliga matte- och no-lärare har vunnit mest.

4. Konkurrenseffekten är starkast för duktiga lärare.

Det här är också ett intressant citat: "Resultaten pekar på att den bristande konkurrensen inom skolväsendet har bidragit till att hålla nere lönerna för lärare och att mer konkurrens har pressat upp lönerna i takt med att risken att förlora arbetskraften till andra skolor ökar."

Min slutsats av rapporten är att konkurrens är ett bra medel för att höja lärarlönerna. Lärarfacken borde välkomna fler friskolor, men nu hör jag tyvärr ofta att de motarbetar nya skolor som vill starta. Är det så klokt om man vill få upp lönenivån?

Skolan nästa mandatperiod

2010-06-22T14:07:00.004+02:00

Idag presenterade Alliansens arbetsgrupp för nästa mandatperiods utbildningspolitik sin slutrapport. 46 sidor gediget material.

Jag gillar inledningen med tydliga värderingar. Skolan ska inte vara värdeneutral, inte politiken heller. Ibland får jag intryck att man bara ska lyssna till forskning. Det blir lite teknokratiskt. Visst är forskning oerhört viktigt (men någonsin samstämmig?), men politik är ingen vetenskap utan bygger på värden som man tycker är rätt och fel. De lyfter vi fram och det blir en ganska skarp kontrast mot de rödgröna tror jag.

Vi har en tydligt individualistisk infallsvinkel. Varje elev ska ha rätt att utvecklas maximalt utifrån sin fömåga, det är uppfordrande och nödvändigt. Vi ser varje individ som unik och läraktig, med rätt att bestämma själv om sitt liv och att få utvecklas och nå nya kunskaper. Om alla får utvecklas efter sin förmåga så får vi ett tryggare och rättvisare samhälle.

Vi säger att bildning och kunskap har ett egenvärde. Skolan är ingen instrumentell anstalt som i första hand är till för staten. Bildade medborgare gör att Sverige håller ihop, därför är det viktigt med tydliga kunskapskrav redan från början och se till att alla når en gemensam lägstanivå.

Vi säger ja till globalisering och valfrihet, här finns ingen tvehågsenhet. Visst finns det lite nackdelar också men de ska övervinnas. Som gammal utredare av Frivux är jag vädligt glad att Alliansen nu går vidare med valfrihet i vuxenutbildningen. Det är något djupt orättvist och konstigt att vuxna och myndiga människor inte får välja skola på samma sätt som barn och ungdomar. Skam den som ger sig! :-)

Så många "nyheter" är det kanske inte. Reformtempot blir lugnare under nästa period. Fokus blir på genomförande - av skollagen, den nya gymnasieskolan, nya kursplaner och nytt betygssystem, ny lärarutbildning mm. Det tror jag att lärarna och rektorerna uppskattar.

Men lite nytt är det ändå, utöver Frivux. Ett nytt Rektorslyft lanseras. Vi ska satsa mer på att ta vara på den nya teknikens möjligheter. Vi ska lyfta skolorna i utanförskapsområdena, alltså våra segregerade förorter. Forskningen om framgångsrika skolor ska spridas och få mer genomslag.

Sammantaget: ett klart borgerligt och framtidsinriktat skolprogram som det borde vara lätt att vinna väljarna för. Frågan är när de rödgröna enas om sin skolpolitik och vad det blir då. Eller om de enas...

Aftonbladet, DN,

Essunga visar vägen

2010-06-21T22:13:00.006+02:00

Essunga kommun i Västergötland har visat hur man kan göra för att vända en negativ trend (DN och SvD). Från att ha haft riktigt risiga resultat för några år sedan så ligger man nu i topp. Andelen elever som är godkända i alla ämnen har ökat från 62% till 96%. Fantastiskt! Grattis till alla elever!

Utan att på något sätt förringa insatserna i Essunga, så kanske det ändå är på sin plats att tala om att det bara finns en enda högstadieskola i kommunen (Nossebro skola) och ungefär 70 elever i 9:an. Det är inte så stort underlag att dra allt för stora slutsatser på.

Inte desto mindre är det strålande. Kan man i Nossebro, så borde man väl kunna överallt annars också?! Det handlar om attityder och förväntningar säger både skolan och Skolinspektionen. Så rätt, så rätt. Det går att förändra med rätt attityd till eleverna, en tro att de kan lyckas. Det visar också forskningen om framgångsrika skolor. Och TV-serien Klass 9A visade det också.

Essunga är en borgerlig kommun med moderat ledning i utbildningsnämnden, förresten...

Anfall är bästa försvar

2010-06-21T17:08:00.003+02:00

I dagens skollagsdebatt mötte de rödgröna våra frågor om deras gemensamma politik med hätska angrepp och rena lögner. Marie Granlund (s), var värst. "Med nya skollagen så inför folkpartiet hemmafruar", sa hon. Alliansen ägnar sig bara åt att "slakta komvux" och "inte bygga ut högskolan". Sanningen är att fler än någonsin går på högskolan idag. Vi har byggt ut tusentals platser. Sanningen är att vi har ökat resurserna till komvux med 2 miljarder kronor de senaste två åren. Det är mer statliga pengar till komvux idag än när socialdemokraterna lämnade över makten. Var hemmafruarna kom in förstod jag aldrig riktigt.

Jag hade faktiskt väntat mig lite mer, i synnerhet av socialdemokraterna. Men de är väl hårt trängda av den djupa interna splittringen och oförmågan att komma överens.

Vi fick inga besked om vad de rödgröna tänker göra med friskolorna, valfriheten och mångfalden. Inte heller om kunskapskraven, betygen och nationella prov. Eller om läxor eller ordningsregler.

Både s och v pratade om hur hemsk vår politik är med vad de kallar "tidig sortering". De hävdar att den ändring vi gjorde 2007, som innebär att man kan få extra meritpoäng om man läst vissa kurser på gymnasiet, leder till sortering redan i femman. Om man inte läser rätt språk då så kan man inte få full poäng, men det är ju helt fel. Meritpoäng ges inte bara för moderna språk, utan också för matematik och olika områdesspecifika kurser (t ex fordonsämnen om man söker till ingenjörsutbildning). Språkvalen i femman påverkar inte alls möjligheten att få full meritpoäng.

Den intressanta frågan är ju då vad de vill göra med meritpoängen. Ska de bort? Där fick vi inget svar heller... Men det är ju viktiga besked till alla som planerar att söka till högskolan. Vad är det som väntar framöver? Ska fördjupningar belönas eller straffas?

Nej, det var en tomhänt opposition som framträdde idag. Trist. Jag hade hoppats på mer, men jag kommer att kräva svar varenda gång jag träffar dem före valet.

Ny skollag debatteras idag

2010-06-21T10:54:00.004+02:00

Idag är det på något sätt final i riksdagen. Inte sista dagen före sommaruppehållet, men final för vårt slitsamma arbete med ny skollag. 1 348 sidor och hundratals paragrafer. Det var det första vi tog itu med efter valsegern 2006. Det färdiga förslaget skickades till lagrådet i december och blev proposition i mars. Idag debatteras vårt förslag i Kammaren men omröstningen beräknas till i morgon, tisdag. Det känns så skönt att gå i mål med detta.

Jag har skrivit mer om vad nya skollagen handlar om här. Mot vår skollag står... ingenting. De rödgröna har inget gemensamt alternativ. Då, när vår skollag presenterades i december 2009, lovade de rödgröna att leverera en gemensam skolpolitik i god tid. Vi har inte sett skymten av det än. Det skrev jag om här när vi behandlade förslaget i utskottet och min kollega Margareta Pålsson efterlyser svar på SvD Brännpunkt idag.

Lika mycket som det är final för oss i Alliansen, så är det examen för de rödgröna. Idag är sista tillfället före valet att presentera en samlad linje i de viktiga skolfrågorna i riksdagen. Jag tror inte att de tar den. Nu när vi röstar om skolpolitikens alla delar, stora som små, är de rödgröna djupt splittrade. De är inte sams om friskolor, betyg, läxor, ordningsregler, timplan, skolornas lokala frihet, nationella prov, kunskapskrav etc. De vill ha makten tillsammans, men kan inte enas om vad de vill använda den till. Seriöst? Nä, inte ett dugg.

Altenberg, Björndahl, Erenius,

Waldorf hotas inte alls

2010-06-19T11:59:00.003+02:00

SvD har en märklig artikel om att den nya skollagen, som vi debatterar i riksdagen på måndag, skulle hota Waldorfskolorna. Det är ju helt fel!

"Hotet" består i att lärarna framöver ska vara utbildade. Det kravet finns ju egentligen idag också (på alla skolor, inte bara Waldorf), men det följs inte. Ungefär 15% av lärarna är obehöriga i de kommunala skolorna. Och ja - nu inskärper vi det kravet. Eleverna har rätt att möta utbildade lärare, det är väl inte så konstigt?

Att Stockholms Universitet avbröt samarbetet med Rudolf Steinerhögskolan 2008 var tråkigt och beklagligt, men innebär inget dråpslag mot Waldorfskolorna. Man kan utbildas till lärare på vanligt sätt och sedan bygga på med Wadorfpedagogik. Så gjorde man tidigare och så gör Montessoriskolorna, det är inget konstigt. Samtidigt vill jag gärna säga att jag tycker att det vore önskvärt med flera och fristående lärarutbildningar, både Waldorf och andra.

Miljöpartiets Mats Pertofts kommentar är intressant. Han säger att det är "märkligt att den pedagogiska mångfalden hotas när vi har en borgerlig regering". Motfrågan blir ju vad miljöpartiet tycker? Ska vi inte kräva utbildade lärare på Waldorfskolorna? Dålig journalistik, SvD, som inte följer upp ordentligt.

I nya skollagen skärper vi kraven på flera sätt. Men vi ger också uttryckliga undantag för Waldorfskolorna på en del punkter. De behöver t ex inte sätta betyg. Så allt snack om att vi nu hotar mångfalden är inget annat än - just snack. Vi tryggar kvaliteten i alternativen.

Kärnkraft 3.0

2010-06-18T09:31:00.006+02:00

Igår fattade vi det historiska beslutet att tillåta ny kärnkraft i Sverige. Med 174 röster mot 172 blir det en ny och framtidsinriktad energipolitik där vi satsar på mer förnybar energi, kan ersätta gammal kärnenergi med modern och minska kol- och oljeeldningen som är så dålig för klimatet.

2010 är ett magiskt år i sammanhanget. Jag kommer ihåg folkomröstningen 1980. Min mamma var emot och de flesta lärare hade nej-till-kärnkraft-knappar på sig i min högstadieskola. Det var en av de första politiska frågorna jag engagerade mig i och har hängt med sedan dess. Det är inte bara skolpolitik. Folkomröstningen slutade med att kärnkraften skulle vara avvecklad 30 år senare, dvs 2010.

Så blev det inte. Socialdemokraterna, som styrt när omställningen och avvecklingen skulle ske, klarade inte sina löften. Nu är de helt i händerna på fanatikerna i miljöpartiet, trist för Sverige.

Den gamla tankeförbudslagen, att man inte fick forska och utveckla ny kärnenergiteknik i Sverige, har vi redan tagit bort. Det är märkligt att man kan ha en lag som förbjuder forskning på det här området. Alla borde ju vara betjänta av en säkrare energiförsörjning. Det är konstigt - vi har fått kritik förut för att vi detaljstyr forskningen (orättvist tycker jag). Men vad är forskningsförbud om inte detaljstyrning?

Alliansen är nu överens om att satsa på forskning om kärnenergi, att möjliggöra ett teknikskifte i vår elförsörjning och höja säkerheten ännu mer och få ut mer effekt. Det är modigt att centern att våga ompröva sin politik och inte stå kvar i 70-talet. Men vad vill de rödgröna? Riva upp allt och förbjuda forskning igen? Nostalgi är sällan en lyckosam framtidsväg.

DN, SvD,

56 skolbesök under året

2010-06-17T07:57:00.002+02:00

Ännu ett läsår läggs nu till handlingarna. En miljon barn och ungdomar får ett långt och efterlängtat sommarlov och lärarna går på ledighet. Njut av det!

För egen del börjar jag också summera läsåret som varit. Sammanlagt blev det besök på 56 skolor. Från Skurup i söder via Ronneby, Kalmar, Halmstad, Falkenberg, Varberg, Göteborg, Linköping, Norrköping, Västerås, Enköping, Södertälje, Stockholm, Norrtälje, Uppsala, Sandviken, Örnsköldsvik till Umeå i norr. Och London och Canada i väst, förstås. Tack alla som ställt upp och visat runt och velat prata med mig! Alla besök är roliga och dessutom ger kött och blod åt all statistik och alla papper man tvingas läsa och värdefull input när vi formar skolpolitiken.

Jag har haft mycket fokus på IT och lärt mig oerhört. IT i skolan fungerar. De som tvivlar borde följa med till Mona I Sandviken, Kristina i Falkenberg eller Hans på YBC i Nacka. Det motiverar och engagerar. Det är ett modernt hjälpmedel som lyfter undervisningen. Inte så att det är en dunderkur som kan lösa alla problem eller ersätta kompetenta och entusiastiska lärare eller bra läroböcker. Men det blir en dimension till.

De flesta av oss klarar oss inte utan IT i vardagen på våra jobb. Krånglande datorer och dålig uppkoppling kan förstöra en hel dag, i alla fall för mig. Men på en del skolor verkar man vara kvar på Kompisdatorernas tid. Samtidigt måste jag säga att det verkar som om proppen gått ur nu och många satsar på 1-1. Investeringar i IT är kanske lättare att göra nu när det finns pengar över i kommunerna. Och både intresset och kunskaperna stiger. Det bådar gott för framtiden.

Annat jag engagerat mig i är vad man gör att möta duktiga och begåvade elever. Här ser det inte lika bra ut. När jag frågar på skolorna vad man gör för dessa elever så får de ofta något tomt i blicken, förstår liksom inte riktigt frågan. När vi klubbat nya skollagen på måndag så höjer vi kraven så att alla får rätt att utvecklas maximalt. Det är uppfordrande. Frågan är om kompetensen i vad man kan göra är tillräckligt stor. Det är en viktig framtidsfråga för Sverige.

Jag har också följt friskolornas utveckling. Vid årsskiftet trädde en ny lag i kraft som ger friskolorna en möjlighet att få sina bidrag prövade i domstol. Många har gjort det, säkert pågår hundratals ärenden nu, bl a mot Göteborg som länge utmålats som storfuskare som inte skapar lika villkor. Tror inte att något avgjorts än.

I riksdagen har vi beslutat om en ny gymnasieskola, ny rektorsutbildning, ny lärarutbildning och nytt kvalitetssystem för högskolan.

Nu under sommarlovet blir det nog lite sparsammare med kommentarer, men jag ska försöka vara aktiv med bloggen trots sommarstiltje. Det är ju trots allt valår och jag brinner för att få förnyat förtroende.

I Allians-Sverige satsar vi 22 miljarder mer på skolan

2010-06-16T11:08:00.004+02:00

Det finns dom som påstår att vi inte satsar på skolan i rent ekonomiska termer. Det är inte sant och jag ska bevisa det nu. Jag ska visa att vi tvärtom ökar resurserna mer än vad de rödgröna gjorde.

I Sverige har vi ganska bra offentlig statistik. Inte friserad som i Grekland, utan ganska trovärdig. Skolverket och SCB har mycket matnyttigt för alla intresserade.

2006 var de samlade kostnaderna för skolväsendet 177,1 miljarder kronor (54,6 Mdr för barnomsorgen och 122,5 Mdr för skolan).

Idag kom SCB:s statistik över det preliminära bokslutet för kommunerna för 2009. Den visar att kommunernas kostnader för samma verksamhet nu ökat till 198,9 Mdr (65,5 Mdr för barnomsorgen och 133,4 Mdr för skolan). Det är 21,8 Mdr mer än när vi tog över regeringsmakten. Visst finns det kommuner som drar ned (t ex Eskilstuna som minskade kostnaderna för skolan med 25 Mkr förra året, Nybro -32 Mkr, Lysekil -27 Mkr, Borlänge -19 Mkr och Sundsvall -20 Mkr), men de våldsamma nedskärningar som de rödgröna och lärarfacken försöker inbilla svenska folket skett är inget annat än lögner.

Jämför vi våra tre år med de rödgrönas tre senaste så blir det så här:

2004-2006: +17,5 Mdr (+11 %)
2007-2009: +21,8 Mdr (+12 %)

Vi sa före valet att vi skulle värna välfärdens kärna, bl a skolan, och det har vi gjort. Både från statens sida och i kommunerna. Trots en massiv internationell finanskris och lågkonjunktur har vi fredat skolan och satsar nu mer än någonsin tidigare på denna viktiga framtidssektor. Inte för att pengar är allt, men de är ändå en väldigt viktig faktor för att åstadkomma bra verksamhet.

Vår politik med att få fler i jobb, fler som blir skattebetalare i stället för bidragstagare, har gett oss denna möjlighet att prioritera skolan. Eftersom fler jobbar nu så får vi in mer skattepengar, trots att var och en betalar lite mindre i skatt.

Det här är en klok politik som vi vill fortsätta med. Någon som törs släppa loss Sahlin&gänget med att höja bidragen och ta pengarna från välfärden i stället?

Ökad frihet för högskolorna

2010-06-15T18:07:00.003+02:00

Idag har vi både debatterat och röstat om högskolornas autonomi. Vårt förslag - som blev riksdagens beslut - handlar om att göra högskolorna friare. Ambitionen med detta är att de bättre och snabbare ska kunna anpassa sig till en internationell konkurrens och därigenom höja kvaliteten för alla studenter.

Vi avreglerar när det gäller högskolornas interna organisation, men säkrar ändå studentinflytandet och att forskningsbeslut ska fattas av personer med vetenskaplig kompetens. Det finns ju inte ETT sätt att organisera en högskola. Nu låter vi högskolorna bestämma mer själva och det borde ju inte vara så kontroversiellt. Men det är det.

De tre rödgröna är överens om att avslå alltihop. De säger i och för sig att de vill ha ökad frihet, men är samtidigt emot alla sätt som vi gör det på och vill ha kvar alla regler. Det ger inget trovärdigt intryck direkt. Sossarna har ju en lång tradition av denna politik, allt från Carl Tham som utbildningsminiter på 90-talet till Thomas Östros. Den omtalade omprövningen av s-politiken ser vi tyvärr inte mycket av. Om de menat allvar hade de ju kunnat föreslå konkreta ändringar i stället för att avslå allt, det hade varit mer seriöst.

Att miljöpartiet köper socialdemokraternas centralistiska politik förvånar lite. Eller kanske inte. Det är väl emot vad de egentligen tycker, deras rötter kommer ju från en ganska uttalat anitetablissemangskultur med tydliga lokala förtecken. Att då inte rösta för ökad lokal frihet och självständighet måste ta emot lite. Men det visar kanske att de är på väg att sälja sin själ för att få möjligheten att regera.

De rödgrönas vanligaste argument handlade om att universitetskanslern Anders Flodström avgick för någon vecka sedan p g a att Högskoleverket (dvs han själv) inte fick bestämma så mycket. Men de verkar ha missat något fundamentalt i hela diskussionen. Vårt syfte har aldrig varit att öka friheten för Högskoleverket. Det är för högskolorna vi gör detta. Högskolorna är helt självständiga myndigheter och inte alls underordnade Högskoleverket, vilket man kanske kan tro. Såväl högskolornas rektorer som universitetskanslern har generalsdirektörs ställning.

Därför blev deras argument lite avslöjande om hur de ser på frihet och självständighet. Frihet för myndigheten, men inte för verksamheten. Jag tycker att det vittnar om en bristande tilltro till högskolorna och alla som jobbar där. De litar inte på att de ska göra ett bra jobb och ökad frihet kan de nog inte klara av. Nu är frågan om de ska riva upp detta beslut vid en eventuell valseger. Får vi besked före valet, mån tro?

Mer poäng för språk i skolan

2010-06-14T11:58:00.003+02:00

Regeringen har nyss lämnat ett förslag som innebär att det ska löna sig bättre att läsa ytterligare ett språk på högstadiet, utöver engelska. Bra, språk är viktigt! Det leder till bättre kommunikation och förståelse mellan folk. Jag skulle gärna se lite fler språk också, inte bara tyska, franska och spanska. Varför inte mandarin och arabiska?

Idag räknar man bara med 16 ämnen när man tas in till gymnasiet och maxpoängen blir då 320. Om man har läst 17 ämnen, vilket man har om man läser språk, så får man i alla fall bara räkna 16 ämnen. Förslaget nu är att man ska få räkna även det 17:e ämnet och maxpoängen blir då 340.

Ett problem idag är att många väljer bort B-språket. Nästan 20% av grundskoleeleverna väljer att bara läsa svenska och engelska och av de 80 procenten som börjar med ett B-språk så avbryter en uppåt fjärdedel. Av de 116 983 niondeklassarna som fick betyg förra våren så var det bara 75 817 som hade betyg i ett modernt språk.

Från början var nog tanken god att elever med stora svårigheter i skolan skulle kunna koncentrera sig på svenska och engelska och därför kunna välja bort ett ytterligare ett språk. Men effekten har blivit förödande. Tanken var att det skulle handla om ett fåtal elever, men det har blivit var tredje. Misstanken att en och annan väljer bort det av taktiska skäl är nog inte så långt bort. Det är ju lättare att få bra betyg i 16 än 17 ämnen. Taktiken blir kortsiktig och går ut över viktiga kunskaper. Nu blir det nya morötter i stället.

Det är svårt att lära sig ett nytt språk. Det kräver nötning av glosor, en ny grammatik, annorlunda böjning av verb och nya kasus och annat. Därför är det bra att eleverna får extra poäng för sitt slit.

SvD, Aftonbladet, GP, SR,

Böter mot mobbning

2010-06-14T11:25:00.005+02:00

Både bra och dåligt, så kan man väl sammanfatta rapporterna om ökad anmälning om mobbning i skolan som DN skriver om idag. Bra att det anmäls och - förhoppningsvis - åtgärdas och att böteskraven skärps. Men givetvis dåligt och hemskt på alla sätt att mobbningen är så utbredd.

Jag förstår faktiskt inte varför inte mer görs på detta område. Hur svårt kan det vara? Vuxna i skolan har ett ansvar att se och reagera. Visst inträffar incidenter i en organisation som omfattar 1 miljon elever, det är ofrånkomligt. Men man måste vara vaksam och reagera omedelbart. Det är när vuxna blundar eller vänder bort huvudet som det blir avancerad mobbning och sveket blir som störst.

Finns det någon politisk dimension i detta? Ja, att på flera sätt. Den viktigaste är nog att vi använder ordets makt att försöka påverka attityder och tala om att det aldrig är okej. Liksom skolans anställda måste reagera, så måste vi också göra det.

Sen handlar det om lagstiftning. Vi skärper kontinuerligt kraven på skolorna och med den nya skollagen, som vi beslutar om nästa vecka, får staten också möjligheter att döma ut böter mot skolor som inte sköter sig. Det kan säkert vara befogat i ett och annat fall. Vi har redan skärpt lagen så att man kan flytta mobbare, det gick inte förut och de rödgröna var ju inte jätteförtjusta i den förändringen. Vänsterpartiet röstade emot förändringen och miljöpartiet ville bara att man skulle kunna flytta en elev om det är en fara för övriga elevers trygghet (alltså inte bara mobboffrets trygghet). Så kan man också se på saken.

Frågan är i vilken utsträckning skolorna använder detta. Det får så klart inte bli slentrian i att flytta på lite halvstökiga ungdomar, men grov mobbning som inte slutar måste få den konsekvensen. Alternativet - att mobboffret tvingas flytta - är långt mycket sämre.

Vi anslår också lite pengar (40 miljoner kronor) för att se till att skolorna använder forskningsbaserade program mot mobbning och inte hemmasnickrade lösningar som är byggda på välvilja men inte fungerar. Det kunde gott vara lite mer, behovet verkar outsinligt. Men vänsterpartiet vill ta bort pengarna helt och hållet.

Så politiken spelar faktiskt roll, även när det gäller mobbning i skolan. Tydliga regler och fungerande program med Alliansen eller flum-och-tycka-synd-om-skolan med de röda.

DN, DN, Aftonbladet, DN

Lön för att läsa upp G till VG med de rödgröna

2010-06-09T13:04:00.010+02:00

Mona Sahlin och de rödgröna blir dyra för skattebetalarna. Idag har de presenterat ett "kontrakt" med alla unga. 14 punkter om som ska göra att unga röstar på dem. Fan tro´t. De "glömde" ju att säga att de ska göra det dyrare för arbetsgivare att anställa ungdomar. Mycket dyrare. Väldigt mycket dyrare. De vill höja arbetsgivaravgifterna för ungdomar med 10 miljarder kronor. På vilket sätt blir det mer intressant för arbetsgivare att anställa ungdomar då?

Det intressanta är vad Mona Sahlin säger i Aftonbladet.

"Unga som inte har klarat av gymnasiet ska få hjälp med det och de som vill bättra på sina gymnasiebetyg ska också kunna få stöd för det.
– De ska kunna plugga upp sina gymnasiebetyg utan att behöva ta studielån för att göra det, sade Sahlin."

Hon vill införa en lön - eller ungdomsbidrag - för att man ska läsa upp ett G till ett VG i matte på komvux. Fast det gäller bara arbetslösa. Så om man först blir arbetslös så kan man få lön för att höja sina betyg, men om man inte är arbetslös så får man ta lån. Verkligen jämlikt. Och rättvist. Och det ökar inte alls drivkraften att bli arbetslös, nejdå. (Obs - ironi!)

Efter valet 2006 tog vi bort möjligheten att konkurrenskomplettera på komvux, dvs en möjlighet läsa en kurs på komvux som man redan har ett godkänt betyg i. Jag tycker att det är helt okej att tentera upp men inte att gå om kursen. Varför ska man ta fler körlektioner om man redan fått körkort? I synnerhet som det är på skattebetalarnas bekostnad och man tar upp en plats från någon som behöver gå där bättre. Kostnaderna för konkurrenskompletteringen beräknades då till 600 miljoner kronor.

Tidigare har de sagt att det ska vara 8 000 platser i deras sk ungdomslyft, men nu står inget om begränsat antal platser som i andra punkter. Då måste man väl tolka det som att det är ett generellt löfte?! Dyrt, dyrt, dyrt och det har de ingen teckning för i sitt budgetalternativ. Där finns bara 525 miljoner, inklusive lönen. Sahlin och Östros måste väsentligt låna mer för att klara även det löftet. Det krävs miljardbelopp. Oansvarigt, som vanligt.

Jag minns i Nacka var det 91 elever som gick direkt från gymnasiet på våren till komvux på hösten och läste om samma kurser de redan hade ett godkänt betyg i. Om man kan få lön för att läsa upp betygen så kommer naturligtvis många att hoppa på de kurserna. Många fler än 8 000 ungdomar. Det är 70 000 ungdomar som vare sig är i arbete eller studier idag. Men till vad nytta då? Är det så vi ska använda skattepengarna?

Komvux ska väl vara till för att man får ny kunskap och gå kurser man inte gått tidigare för att man lättare ska få jobb eller kunna läsa vidare.

SR, DN, Altenberg, Jadarian, Lidman, Högberg, Moderatnytt, Aftonbladet,

Dyra pennor i Oskarshamn

2010-06-09T09:53:00.006+02:00

Någon gång skulle jag vilja åka till Oskarshamn och lära mig lite mer om skolan där. Jag undrar vad de pysslar med.

För något år läste jag att de har ett politiskt kostutskott i tekniska nämnden som bestämmer vilken typ av mjölk som ska serveras i skolorna (här). Idag läser jag i DN och Nyheterna att de gjort en ny upphandling av bl a skolmaterial i kommunen. En uppsättning pennor, sudd, block och linjaler och lite annat till en klass som förra året kostade 100 kronor kommer nu att kosta 1 500 kronor.

Det är helt osannolikt. Hur kan man ens överväga att anta ett sådant anbud? Hur tänkte de? Tänkte de ens?

Jag skulle uppmana skolorna till civil olydnad. En skola som förra året köpte materialet för 3 700 kronor ska nu punga ut med 55 000 kronor för samma saker. Handla på Ica eller den lokala bokhandeln i stället! De borde väl sälja pennor och block lite billigare? Det vore faktiskt mer ansvarsfullt mot skattebetalarna och eleverna och eventuell kritik mot att man inte följer upphandlingsavtalet får man väl ta om det kommer. Jag skulle vilja se den som hotar med avsked eller andra reprimander för att man är ansvarsfull med skattepengar.

Förra våren var betygen i Oskarshamn de sämsta på 10 år. Var fjärde elev var icke godkänd i något ämne. Salsavärdena är alarmerande låga och sjunkande. De styrande socialdemokraterna borde ha annat att tänka på än hur man fördyrar skolmaterialet för eleverna.

Stora betygsskillnader oroar

2010-06-08T21:44:00.003+02:00

SvD skriver idag att det är väldigt stor skillnad i betyg mellan elevgrupper. Nyheten är inte att utländska elever klarar sig sämre än svenska elever, så har det varit länge. Nyheten, som oroar, är att det är stor skillnad mellan olika invandrargrupper.

Sämst verkar ungdomar från Somalia klara sig, där blir bara 25% behöriga till gymnasiet när de slutar grundskolan. Bland finska elever är det i princip lika många som bland svenskfödda. Bland de stora grupperna från arabisktalande länder och Turkiet är det ungefär 50% som blir behöriga till gymnasiet.

Så här kan vi ju inta ha det. Hur länge ungdomarna varit i Sverige påverkar självklart resultaten. Kan man inte svenska tillräckligt så är det svårt att bli behörig till gymnasiet. Kommer man från krigsdrabbade länder och kanske inte gått i skolan alls så är det inte heller förvånande. Även föräldrarnas utbildningsnivå påverkar.

Jag läser också en annan intressant artikel i samma ämne. Vetenskapsrådet konstaterar att det är mycket klent med forskning på området. Forskaren Nihad Bunar menar att "det är en gåta hur ansvariga myndigheter i nästan 40 år kunnat sätta barn i förberedelseklasser på så klent kunskapsunderlag".

Jag vill inte kasta bort förberedelseklasserna helt och hållet. Det måste ju lite bero på när eleverna kommer och det får inte bli en standardlösning - in ett-två år i förberedelseklass. Men en särskild grupp när man är nyanländ för specialgnuggning i svenska, men ändå tillhöra en vanlig klass som man sedan slussas in i allteftersom man lär sig svenska bättre.

När sossarna kör sitt standardrecept - mer pengar - så klingar det lite falskt. Det var ju så de löste alla problem på sin tid, men det hjälpte ju inte. Behörigheten till gymnasiet sjönk under deras tid, trots alla Wärnerssonpengar och Storstadspengar och annat. Jag utesluter inte att pengar kan hjälpa till, men Vetenskapsrådet visar att det är annat som behövs också. Vet man inte hur man ska möta de nyanlända eleverna så spelar det ju ingen roll hur mycket pengar man har. Man måste också ha fokus på kunskaper och lärande, det hade aldrig sossarna.

Det handlar också om förväntningar och attityder från skolans sida. Jag vet ju att det finns skolor som lyckas bra också med somaliska och arabisktalande elever, skolor som inte sänker kraven och lägger huvudet på sned och tycker synd om, om jag ska vara lite provokativ. Återigen blir forskningen om framgångsrika skolor aktuell. Både Martina Mossberg och Maria Stockhaus är inne på samma linje.

I SvD:s uppföljningsartikel läser jag att moderaterna inte vill att utlandsfödda elever ska kunna läsa kärnämnen på sitt modersmål. Det känner jag inte igen alls. Folkpartiet föreslog ju i februari förra året att man skulle förbjuda matematik på arabiska och det skrev jag om här. Jag har inget problem med det upplägget alls. Nog kan det vara bra att läsa delar av ämnena på modersmålet, bara det inte går ut över svenskan. Om man inte har de svenska begreppen i matematik, biologi och religion så är det svårt att nå målen i de ämnena. Det måste ju gå att kombinera.

Däremot kan jag fundera över om man ska ha kvar ämnet svenska som andraspråk. Det tenderar att bli lite av "light-svenska" där ribban sätts lägre. Mer stöd och mer tid för svenska, men vanlig svenska, kanske vore bättre?

DN,

Fega rektorer vågar inte utvärdera sina lärare

2010-06-07T22:02:00.006+02:00

Skolinspektionen har kommit med ännu en intressant rapport. Nu handlar det om hur skolorna utvärderar sitt eget arbete. Eller inte utvärderar, snarare.

Rapporten handlar om hur systematiskt skolorna arbetar för att se till att eleverna når målen. 40 skolors arbete har granskats. Inspektörerna har granskat hur rektorerna tar det övergripande ansvaret för utvärderingen, om det finns fasta rutiner för hur det ska gå till, om det är en tydlig ansvarsfördelning och om man har adekvata verktyg för utvärdering och utveckling.

Resultatet är intressant. Skolinspektionen bedömer att endast ett fåtal av de 40 skolorna har ett systemtänkande och driver ett systematiskt kvalitetsarbete i sin helhet. Detta trots kraven på kvalitetsredovisningar sedan flera år tillbaka. Man ska inte ha så stor tro på statliga styrdokuments värde, därför faller socialdemokraternas krav på att behålla kvalitetsredovisningarna ganska platt. Den modellen fungerar ju inte riktigt.

Skolorna är bättre på att beskriva elevernas kunskapsutveckling bland de äldre eleverna än bland de yngre. Det är ju ingen nyhet. Skolorna är sämst på att analysera resultaten.

Skolinspektionens övergripande slutsats är att rektorerna och lärarna måste bli bättre på att sätta kunskapsmålen mer i fokus. Tänk att det ska behöva påpekas år 2010. Vi hade ett val för snart fyra år sedan som handlade om just detta, att sätta kunskaperna i fokus igen. Det verkar inte ha trängt igenom överallt, kan man väl konstatera.

Verket har en lite intressant slutsats i att man oftare verkar utvärdera eleverna, men inte sitt eget arbete. Att se sig i spegeln är svårare, det är lättare att hitta orsaker utanför - hos eleverna.

Följande citat är bland de mest intressanta i rapporten: "Flera rektorer ger uttryck för att det är känsligt att analysera hur resultaten hänger ihop med lärarnas insatser och drar sig för sådana analyser av hänsyn till lärarna."

Alla vet ju att det är lärarnas insatser det hänger på. Här måste rektorerna ikläda sig den ledarroll de har och våga utvärdera. Det är fegt att banga ur. Och lärarna måste låta sig utvärderas. Sen kan man alltid diskutera på vilket sätt det ska gå till, det måste vara förankrat bland lärarkollegiet. Men att det ska utvärderas får inte vara en fråga. Det är en central fråga för att vi ska förbättra resultaten i våra skolor och ge eleverna den kunskap de har rätt till.

SR, DN,

Medborgarskolans friskolor

2010-06-07T09:50:00.004+02:00

Idag är det möte med styrelsen för Medborgarskolans friskolor. Jag har förmånen att vara ordförande där sedan några veckor tillbaka. Hedersamt och lärorikt. Det är lätt att dela de värderingar som finns i Medborgarskolan, det humanistiska studieförbundet. Det är bildning i fokus, lite vidare än bara utbildning. Alla kan lyckas och det är roligt att lära sig. En hel del kultur finns med också.

Medborgarskolan i Stockholm har ett bolag som driver tre skolor, Spanska skolan i Solna, Textila gymnasiet och Påhlmans gymnasium i Stockholm. Det är tre ganska små och nischade skolor. Jag hoppas kunna bidra till att skolorna utvecklas.

Jag har varit ordförande i en kommunal utbildningsnämnd, nu är jag ordförande i kommunfullmäktige, och ser skolan från det perspektivet. Med friskolestyrelsen blir bilden på något sätt komplett. Det ska bli roligt att få bidra till att skapa bättre utbildningsmöjligheter för ungdomar också på detta sätt.

Säkert kan någon ha åsikter om att jag som riksdagsledamot sitter i en friskolestyrelse. Men kan Thomas Bodström sitta i Pysslingens styrelse, så kan väl jag sitta i Medborgarskolans? Drygt en kvarts miljon barn och ungdomar går i friskolor, det kan ju vara bra att det finns någon i riksdagen som ser verkligheten från deras horisont också och inte bara från kommunens.

Ska bli intressant och berikande att se friskola inifrån. Det är första gången jag sitter i en friskolestyrelse. Jag var med om att starta ett föräldrakooperativt dagis för mina barn på 80-talet, men det var något annat. Redan inser man den totala nödvändigheten att hela tiden ha överskott. Det blir påtagligt för hela verksamheten. Blir det röda siffror så hotas allt på en gång. Det är inte fråga om aktieutdelning, Medborgarskolan har inga sådana ägare, men man måste bygga upp en buffert. Det ger stabilitet och trygghet åt alla elever och lärare. Därför är de rödas förslag om vinstförbud så idiotiskt.

Förvirrat om betygen

2010-06-05T09:18:00.004+02:00

Anna Sjögrens forskarrapport om att borttagande av betygen på låg- och mellanstadiet på 70-talet har missgynnat lågutbildades barn har skapat panik bland de rödgröna och otydligheten är större än någonsin.

Mona Sahlin säger att det inte är så överraskande resultat och att socialdemokraterna nu accepterar betyg från sexan. Partikamraten och den utbildningspolitiska talespersonen Marie Granlund säger däremot, tillsammans med vänsterns Rossana Dinamarca, att man så klart inte kan jämföra dagens skola med skolan för 40 år sedan. Därmed förminskar de betydelsen av den nya forskningen. Eftersom Granlund säger samma sak som vänstern, som inte vill ha betyg, så blir intrycket att hon inte heller vill ha betyg.

Miljöpartiets Mats Pertoft säger att betyg är fel men att man i stället behöver mer utvärdering, men det får inte vara betyg. Men betyg är ju en form av utvärdering... Hur tänkte han nu? Vanlig miljöpartistisk logik, kanske?

Vi kombinerar ju betyg från sexan med omdömen i lägre åldrar. Ibland låter det som om i alla fall socialdemokraterna och miljöpartiet också vill ha omdömen. Men det finns en avgörande skillnad, de vill förbjuda att de får vara betygsliknande.

Vad är då betygsliknande? Skolverket gjorde en ordentlig granskning av de skriftliga omdömena i Nacka år 2000 och kom fram till att alla var betygsliknande, även de som var skrivet i löptext på ett vitt papper och inte hade några bokstäver eller siffror som sammanfattning. Det som, enligt Skolverket, karaktäriserar betyg är att de relaterar till målen och ges vid förutbestämda tidpunkter och i förutbestämda ämnen. Då är det väl självklart att allt blir betygsliknande.

Ska omdömena ges slumpartat under året med utlottade ämnen och inte relatera till målen? Vad ska de handla om då? Och vad skulle då vara vitsen med dem?

Som jag ser det ska omdömena handla om i vilken utsträckning eleven når målen och vad man kan göra ytterligare för att nå längre. Det innebär att man måste kunna säga att en elev i trean inte riktigt når målen i matematik eftersom han eller hon inte riktigt förstår division än.

Med de rödgrönas språkbruk innebär detta betyg och att eleven i fråga skulle bli underkänd, vilket de aldrig kan acceptera.

Men vad ska då omdömena innehålla? Om de rödgröna menar allvar med att vi ska ha omdömen och att de ska relatera till kursplanerna så måste man ju ockås kunna beskriva om man når målen eller inte, annars blir det ju helt värdelöst. Det handlar verkligen inte om att vara taskig mot någon, men att vara tydlig och se det som en möjlighet att förbättra och kanske få extra stöd där man har svårt.

Så vad menar de rödgröna egentligen? Vad vill de med betygen och hur får omdömena se ut? Det var oklart före forskarrapporten kom, men blev helt förvirrat nu. Varför inte skingra dimmorna?

DN, Dagens samhälle,

Skandalöst att mörka politiken

2010-06-04T14:48:00.002+02:00

Igår hade de rödgröna ett ypperligt tillfälle att presentera en gemensam skolpolitik. Vi slutbehandlade den nya skollagen i utbildningsutskottet och då fanns alla stora frågor på bordet. Betyg, friskolor, gymnasiet, ordning och reda, skolornas lokala frihet och läxor. Nu hade de chansen att leverera en gemensam uppfattning.

Tyvärr tog de inte tillfället. I stället blev det 58 reservationer, varav endast 23 är gemensamma. Det är skandalöst att de, tre månader innan valet, inte lyckats komma överens om i en av de viktigaste frågorna. Tillsammans vill de avslå hela vår nya skollag och vet vad de inte vill. Men gemensamma idéer om vad de faktiskt vill i de centrala frågorna lyser med sin frånvaro.

Vi får veta att de kommit överens om att förskolechefen ska döpas om till rektor, att skolorna ska få ha styrelser med elevmajoritet och att kommunala skolor ska kunna få göra undantag från läroplanen. Är det verkligen tillräckligt för att styra Sveriges skolor?

Vi har enats i alla frågor inom Alliansen, trots att vi är fyra partier med lite olika ingångsvärden. Det beror på att vi har gemensamma värderingar i botten. Vi vill åt samma håll. Kunskap är viktigt och skolans självklara huvuduppdrag. Elevernas kunskapsutveckling måste utvärderas genom hela skolgången, därför behövs omdömen, nationella prov, tydliga kunskapskrav och betyg. Valfrihet är bra och friskolor tillför något positivt. Skolorna måste få verktyg att skapa trygghet och arbetsro, både för elevernas och lärarnas skull.

Det finns frågor där jag gärna skulle gå lite längre eller inte lika långt, så är det i ett samarbete. Vi har löst frågor där vi har lite olika uppfattning mellan de borgerliga partierna, t ex om timplanen.

Där vi i Alliansen kanske har nyansskillnader och vill gå olika snabbt fram, så är de rödgröna oense om själva färdriktningen. Man vet aldrig var det slutar.

De tre rödgröna partierna står långt ifrån varandra i många centrala frågor som t ex kunskapskrav, betyg, friskolor, ordning och därför har de hela tiden gett olika besked, både för och emot. Den bekymrade väljaren har kunnat lyssna på det man vill höra och filtrera bort det man ogillar. Gillar man till exempel valfrihet så hör man miljöpartiets lockrop. Ogillar man valfriheten så hör man socialdemokraternas och vänsterns attacker.

Nu går de rödgröna till val på att bilda en gemensam regering och då kan man ju inte hålla på så här längre. Då måste man ha en gemensam politik också. Och den måste redovisas före valet. Rimligen nu, när vi tar ställning till en av de viktiaste lagförslagen den här mandatperioden.

Jag tycker mig se att de tre partierna lockar fram det sämsta hos varandra. Miljöpartiet har stått oss nära i synen på valfrihet och lokal frihet på skolan, men ger efter för friskolemotstånd och centralism inom socialdemokraterna och vänstern. Miljöpartiet är till och med beredd att bryta principen om att det är eleven som väljer skola, och i stället ge skolan rätt att välja ut elever så att det blir en jämn sammansättning kulturellt och socialt.

Socialdemokraterna har försökt att tvätta bort stämpeln som flumskolans främsta förespråkare. Det har väl lyckats sådär, men ambitionen är vällovlig. Nu säger de sig acceptera betyg, nationella prov och att skolan ska få lytta mobbare. Men när de andra två partierna spjärnar emot kommer förnyelsen av sig. Eftersom halva socialdemokratin tycker lika illa om kunskapskrav, läxor och kvarsittning som miljöpartiet och vänstern så är det lätt att gissa var kompromissen landar. De mäktar inte med att hålla emot när v och mp vill vrida verktygen för att skapa ordning och arbetsro ur rektorernas händer.

Nu har de rödgröna två veckor på sig att komma överens. När riksdagen röstar om den nya skollagen 22 juni vore det mer än klädsamt om de redovisar gemensamma svar och skingrar alla dimmor om vad som väntar två miljoner barn, ungdomar och lärare i våra skolor vid ett maktskifte.

Betyg hjälper, säger forskare

2010-06-03T20:59:00.009+02:00

Betyg i tidig ålder är bra, visar en ny unik forskarstudie från IFAU (Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering) i Uppsala. Det gynnar i synnerhet döttrar och barn till lågutbildade föräldrar, tvärtemot vad många på vänsterkanten länge hävdat.

Forskaren Anna Sjögren har studerat hur det gått för elever som fick respektive inte fick betyg i låg- och mellanstadiet på 70-talet. När socialdemokraterna avskaffade betygen blev det en övergångsperiod så att vissa elever i landet fick betyg och andra inte fick fast de tillhörde en och samma årskull. Det ger en unik möjlighet att följa hur det gått för eleverna med och utan betyg.

Och det gick bättre i livet för alla tjejer som fått betyg tidigt och för de flesta killar. Nu finns det svart på vitt. De som fick betyg hade större chans att klara gymnasiet än de som inte fick betyg. Jaaaa, och så funderar vi över varför var fjärde elev aldrig slutför gymnasiet idag...

Haha, vad säger de rödgröna nu då? Själv är jag inte ett dugg förvånad, men det är ju försmädligt för de rödgröna som säger att forskarna stödjer dem i att betygen inte behövs. De har ju förfäktat det betygslösa skolan länge. Nu visar forskarna att deras politik lett till ökad utslagning. Ajajaj, så det kan gå. Det är nästan rörande att se miljöpartisterna i TV och olika artiklar att slå knut på sig för att tala om att det behövs MER utvärdering, men inte betyg.

Det är ju bra att forskarna bekräftar det som vanligt sunt förnuft säger. Man måste få en tydlig utvärdering av hur det går i skolan, redan från skolstarten. Det gäller i synnerhet för dem som inte har så bra studietraditioner hemifrån. Därför inför vi nu de skriftliga omdömena och betyg från sexan. Framtiden kommer att tacka oss, be sure!

DN, Aftonbladet, Lotta Edholm,

Lite om friskolor

2010-06-03T12:51:00.005+02:00

De senaste dagarna har varit fyllda av friskolor på olika sätt för mig. Det måste betyda något.

Jag kommer just från en votering i Kammaren om friskolor. Vi förtydligar nu att Skolinspektionen endast kan säga nej till en friskola (som i övrigt uppfyller villkoren) om det medför påtagligt negativa konsekvenser för eleverna och skolväsendet i kommunen på lång sikt. Elevernas behov av valfrihet ska väga tyngre än hittills. Skolinspektionen ska beakta om en nyetablering berikar och bidrar till ett breddat utbud, vilket ju är bra för eleverna. De negativa effekterna ska också bestå på längre sikt. Tanken är att skolorna ska få besked om de får tillstånd betydligt tidigare än idag, vilket underlättar planeringen för alla parter. Socialdemokraterna ville i stället skärpa etableringskraven och i praktiken ge kommunerna veto.

Igår pratade jag i franska senaten om det svenska systemet med skolpeng och friskolor. Fantastiskt kul, men lite svårt eftersom jag inte pratar franska och de inte pratar svenska (och helst inte engelska heller)... Det blev tolk emellan. När man summerar de 18 åren med nuvarande modell så är det svårt att inte häpna över utvecklingen. 1991 fanns 61 fristående grundskolor med 8 000 elever. Idag är det nästan 100 000 elever i 700 friskolor. Totalt sett går 265 000 barn och ungdomar i fristående förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. Mångfalden har ökat enormt och alla olyckskorpar som varnade för hur illa det skulle gå har fått helt fel. I allt väsentligt har valfrihetsmodellen lyckats. Det är svårt att förstå hur någon fortfarande kan vara emot den.

Frågorna i Frankrike kändes bekanta. Vad händer om man inte kan ta emot alla elever? I ett system där man får pengar per elev så finns en otrolig motivation att ta emot eleverna. När 70 000 kronor knackar på dörren så öppnar man... Och blir det inte dyrt? Nej, kostnaderna beror på vad man fastställer skolpengen till. Marknadsekonomi är sällan dyrare än planekonomi.

Före mig på konferensen pratade Natacha Polony, fd lärare och numera journalist på tidningen Le Figaro. Hon var bedrövad över det franska skolsystemet. "Är man fattig i Frankrike så kan man inte lyckas i skolan" var hennes hemska erfarenhet. Som lärare kände hon sig livegen och helt i händerna på statliga inspektörer som detaljstyrde skolorna. Hon ville ha mer frihet och det var vad jag pratade om också och fick översvallande vänlig feed back för efteråt.

Uppenbarligen vill fransmännen också ha mer frihet i skolan. Enligt en färsk opinionsmätning vill 74% ha ett system med skolpeng (ticket scolaire eller chèque éducation). Störst stöd finns bland anhängarna till vänster (47% vill säkert ha det och 38% troligen), medan högerväljarna är mer ljumma (22% säkert och 58% troligen). Partierna är dock fega, enligt mina sagesmän, och vågar inte stöta sig med de mäktiga lärarfacken och marginalväljare i mitten. Därför driver ingen frågan och det är ett allmänt status quo som förlamar allt.

Som av en händelse fick jag en bok från Timbro i min hand i fredags, "Varje dag lite bättre" som handlar om friskolor med kvaliteten som ledstjärna. Sista kapitlet handlar om Lärarnas Riksförbund och är en intervju med Metta Fjelkner. Hon säger att LR nog var "bland dem som var mest positiva till friskolereformen när den genomfördes". Jag känner inte riktigt igen den bilden, jag kanske är glömsk. Fast någonstans i bakhuvudet kommer kommer ihåg utspel från samma Metta Fjelkner för två år sedan då hon ville ha ett moratorium för nya friskolor eftersom det var kaos och applåderade socialdemokraternas förslag om kommunalt veto. Men det är ju roligt att LR är positiva igen. Kanske kan de lära de franska lärarfacken något?!

Helgutspel

2010-05-31T22:12:00.005+02:00

Det kom två utspel om skolan i helgen.

Stockholmsmoderaterna diskuterade barngruppernas storlek i SvD och tvingades retirera dagen efter (SvD). Folkpartiet vill satsa 1 miljard kronor på att få 40 000 lärlingar.

Barnomsorgsutspelet blev väl inte så bra. I sak kan jag förstå hur de tänker, att det är fler faktorer än hur stor barngruppen är som avgör kvaliteten, men att sluta diskutera storleken går inte. Storleken har faktiskt betydelse också. Det kan inte vara hur många barn som helst i en barngrupp. Det viktiga är ju att komplettera med andra viktiga kvalitetsfaktorer och det är väl precis det som de landat i nu också.

Jag vet från min tid i Nacka att det inte fanns någon som helst korrelation mellan gruppstorlek och hur nöjda föräldrarna var med sin förskola. Mest samband fanns fanns det med förtroendet för ledningen och det stärkte mig i att vi måste jobba mer med att stärka förskolecheferna.

Lärlingsutspelet är intressant. Bra i sak, vi behöver fler lärlingsplatser. Vi har ju redan skapat 8 000, men fler är självklart välkomna. Också för dem som fyllt 20 skulle det behövas. Men att det ska behöva kosta 1 miljard kronor håller inte. Det går inte att köpa sig fler lärlingsplatser, eleverna måste söka också och det finns lite tomma platser här och där idag enligt de rapporter jag fått.

De nuvarande 8 000 platserna har vi gett ett extra statsbidrag på 25 000 kronor per plats för. Jag uppfattade det som smörjmedel för att komma igång, utveckling av nya kocept och utbildning av handledare på företagen. Det skulle också kunna gå som ersättning till företagen för att de tar emot lärlingen, men det är skolan som avgör.

Startskedet är ju över nu. Och det är inte dyrare att utbilda som lärling jämfört med traditionell skolförlagd yrkesutbildning. Om en vanlig plats på byggprogrammet kostar 90 000 kronor så ska det ju inte behöva kosta 115 000 kronor som bygglärling. Det finns väl inget skäl för staten att ta över kommunernas finansieringsansvar på det här sättet eller att säga att en viss utbildningsform ska kosta mer än en annan.

DN, SR, SVT,

Sverige kan bli bättre för ungdomar

2010-05-28T13:41:00.003+02:00

Svenskt Näringsliv har tagit fram en intressant rapport om ungdomars möjligheter och hur det är att vara ung i Sverige kontra andra länder. I korthet kan man säga att våra ungdomar har bland de bästa förutsättningarna, men att de inte tas tillvara. Därför hamnar Sverige tyvärr på 14:e plats i rankingen av 22 EU-länder. Vi tillvaratar inte ungdomarnas potential helt enkelt.

Rapporten konstaterar att dagens unga är mer välutbildade, mer internationellt orienterade, mer företagsamma och mer it-kunniga än tidigare generationer. Men att möjligheterna på arbetsmarknaden är ganska begränsade. Indexet är en sammanvägning av faktorerna arbetslöshet, företagande, chefskap, utbildningsnivå, inkomst, köpkraft, attityder till unga och självupplevd hälsa.

Trist att vi ligger så dåligt till, men viktigt att lyfta fram och göra något åt. Att länder som Irland och Cypern ligger i topp är lite förvånande. Vi kanske inte alltid ska slå oss för bröstet och säga att vi är så himla bra. Ungdomar har det uppenbarligen bättre i flera andra länder. Det måste vi lära av.

Det är svenska ungdomars position på arbetsmarknaden som vi är svaga i. Vi hamnar långt ned när det gäller arbetslöshet, det vet vi redan. Det som var lite nytt för mig var att vi är så dåliga på företagade bland unga och att unga i Sverige har sämre karriärmöjligheter än andra. Vi är näst sämst när det gäller unga (under 39 år) chefer.

En hel del av detta kokar ned till vårt utbildningssystem och vad vi egentligen utbildar för. Det gäller att få in mer entreprenörsskap tidigt tror jag och att få tydligare kopplingar mellan skolan och arbetslivet. Ofta är det för vattentäta skott. Det har varit ett gigantiskt feltänk att alla gymnasieprogram i första hand ska förbereda för högskolan, i stället för att vissa ska förbereda för arbetslivet. Då får ungdomar så svårt att komma in på arbetsmarknaden.

För mig är rapporten en bekräftelse på att vi är på rätt väg, men att en del fortfarande återstår när det gäller modernisering och attityder.

Skolplikten försvann i Borlänge

2010-05-27T21:54:00.005+02:00

34 invandrarbarn i Borlänge har ingen skola att gå till (Dalarnas Tidning och Dalademokraten). De får inte den undervisning de har rätt till, och faktiskt också skyldighet att delta i. Kommunen har inte kunnat skaka fram skolplatser. Vissa har väntat i månader.

Det är inget annat än ren SKANDAL. Hur kan de misslyckas så kapitalt??? De skadar ju medvetet integrationen när de hindrar barnen från att lära sig svenska. De riskerar att hamna i ett permanent utanförskap och misströsta om Sverige som framtidsland. Heder åt min partikamrat Clas Jacobsson som reagerar ordentligt.

Elevantalet i Borlänges grundskolor har minskat med 1 000 under 2000-talet. Det borde alltså finnas någon liten lokal kvar att driva skola för invandrarbarn i. I det perspektivet blir den lokala s-ordföranden Nordlöfs uttalande helt obegripligt märkligt när hon skyller på lokalbrist. Borlänge är ju inte en så het stad att alla lokaler är helt upptagna.

Tydligen är det inte första gången heller, men något större ansvar för situationen verkar hon inte känna trots att det är just hon som är ansvarig. Hon är inte ens ny på posten så att hon kan skylla på företrädaren heller. Jag tror inte att viljan brister, men väl förmågan och ledarskapet i det här fallet.

Hur kan de bara komma på tanken att ställa skolpliktiga ungdomar utan undervisning? Hoppas att det inte finns en främlingsfientlig attityd som gör att det är just invandrarbarnen som inte får plats. Det finns ju massor av anställda i kommunen som är avlönade av skattebetalarna för att lösa sådana här saker. Och staten betalar massor av pengar till kommuner som tar emot flyktingar, bl a för att de ska få gå i skolan.

Borlänge är en socialdemokratisk mönsterkommun och borde väl kunna bättre. Den förre kommunstyrelseordföranden Peter Hultkvist sitter i riksdagen och utbildningsutskottet nu och har alltid ett högt och kritiskt tonläge. Vore intressant att höra vad han har att säga. Han sitter ju kvar i kommunen och är en av de ansvariga för dessa brister.

I sådana här fall önskar jag att vi redan infört det nya sanktionssystemet mot kommuner och skolor som brister. Då hade det kunnat bli svidande böter för Borlänge. Detta är helt oacceptabelt.

I Dalademokraten och DT läser jag att de nu, efter skriverierna, ska få börja skolan nästa vecka. När de andra eleverna packar ihop och har skolavslutning.

Parlez-vous francais?

2010-05-26T16:45:00.004+02:00

Skolinspektionen presenterade idag en studie över språkundervisningen i skolan. De har gjort nedslag på 40 skolor. Återigen får man bekräftat att så mycket handlar om attityder, förväntningar och förhållningssätt och inte bara om resurser.

Eleverna och lärarna pratar för mycket svenska på lektionerna, konstateras i rapporten. Många elever hoppar och skolorna analyserar inte riktigt varför. Det finns t o m exempel på att elever uppmanas att hoppa av franskan och läsa mer svenska i stället. Så är det ju inte tänkt. Ofta kopplas avhoppen till elevernas vilja och förmåga, inte till skolans egna attityder och förväntningar på eleverna eller hur undervisningen bedrivs.

Skolinspektionens kvalitetsgranskning är jättebra. Deras rapporter blir ögonöppnare för alla med ansvar i skolan.

I vårt förslag till ny skollag täpper vi till lite av de hål som finns om just språkundervisningen. Det är för lätt att hoppa av idag, samtidigt som vi alla vet att språk blir allt viktigare i globaliseringens tidevarv. Det är inte bara matte vi borde bli bättre på, utan även språk.

Fram för mer och fler språk i skolan. Gärna mandarin och arabiska som modernt språk också.

Det kallas att vara förälder

2010-05-26T10:49:00.006+02:00

Miljöpartisten Helene Sigfridsson skriver på Newsmill om hur jobbigt det är att vara med sina barn i förskolan och skolan, att skolans krav på föräldranärvaro knäcker yrkeskvinnorna. Det är öppet hus, utvecklingssamtal, avslutning, vårfest mm och dessutom bullbakning och annat som förväntas.

Det kallas att vara förälder, Helene!

Barn tar tid och plats och måste få göra det. Förhoppningsvis skaffar man barn för att man vill se ett nytt liv växa och utvecklas, för att man älskar. Som mamma och pappa tar man ansvar för sina barn. Man är intresserad av vad de gör på dagarna i förskolan och skolan. Man förväntas göra det och lagen ålägger oss det dessutom.

Livet blir inte sig likt när man skaffar barn. De sena krogsvängarna kan man glömma. Den oplanerade kompisträffen direkt efter jobbet hinner man inte med. När man blir förälder så kommer alltid barnen först. Barn är inget man kan ta fram när det passar, utan ett livslångt engagemang.

Miljöpartiets lösning på stressig småbarnstid (jag har också varit där, så jag vet hur det är!)verkar vara att skolan ska sluta involvera föräldrarna i sin verksamhet. Jag har väldigt svårt för den synen. Alla vet ju att föräldrarna har en avgörande betydelse för hur väl barnen lyckas i skolan.

För mig har det aldrig varit plikten mot skolan som gjorde att jag deltog i skolavslutningar och utvecklingssamtal och bakade bullar, men så är det uppenbarligen för Helene Sigfridsson. För mig var det plikten mot mina barn. Föräldraansvaret. Barnen vill visa upp vad de gör och vad de lärt sig. De är stolta och vill se föräldrarna ge dem beröm. Luciatåget på dagis var faktiskt viktigt.

Självklart ska man hinna med jobb och annat som förälder också. Här tycker jag att politiken måste underlätta för föräldrarna att hinna vara just föräldrar. Utbyggnaden av förskolan är helt central i detta och här tycker jag att moderaternas förnyelse känns väldigt välkommen. Problemet är inte att skolan kräver för mycket, utan att samhället inte är ritkigt uppbyggt för att vi ska kunna vara föräldrar. Jag uppfattar att miljöpartiets förslag skulle leda åt rakt motsatt håll - det skulle bli ännu svårare. De vill begränsa föräldrarnas ansvar för sina barn och låta Stora Starka Staten ta över.

Att kvotera föräldraförsäkringen innebär att föräldrarna inte längre får bestämma själva hur man ska lösa den första tiden när barnet fötts. Att höja skatterna innebär att småbarnsföräldrarna måste jobba mer för att få lika mycket pengar kvar i plånboken för att kunna betala alla räkningar som kommer i brevlådan varje månad. Att avskaffa RUT och ROT gör det dyrare att anlita hjälp hemma, vilket får till följd att många inte längre kommer att ha råd och därmed i stället måste slita ännu mer. Att stänga igen vägar och höja bensinpriset gör det svårare, långsammare och dyrare att skjutsa till simningen eller fotbollsmatcherna.

På vilket sätt skulle den här rödgröna politiken förbättra uppväxtvillkoren för våra barn eller underlätta för föräldrarna? Alla de föräldrar som faktiskt vill vara aktiva i sina barns vardag skulle få det ännu stressigare för att livspusslet skulle gå ihop.

DN, Kent, Tokmoderaten, Aftonbladet,

V-profil stödjer M om gymnasiet

2010-05-25T14:01:00.003+02:00

Jonas Sjöstedt är vänsterpartisten som tippas bli nästa partiledare. Idag skriver han primärt om betygen på sin blog, men kommer även in på gymnasiet. Så här skriver han:

"Det måste vara möjligt även för yrkeselever att gå på högskola och universitet. Men kanske behöver inte det innebära att alla yrkeselever måste läsa in högskolekompetensen på gymnasiet, idag misslyckas oroväckande många med det. Kanske vore det bättre om de eleverna fick en ännu bättre yrkesutbildning och bättre basfärdigheter i andra ämnen där de ligger efter. Bara de sedan också har en absolut rätt att läsa in högskolekompetensen senare via vuxenutbildning om de vill det. Samtidigt vill och kan många yrkeselever läsa in högskolekompetens på gymnasiet, det måste de ha rätt att göra."

Det är en bra beskrivning av vad vi moderater tycker och en bärande punkt i Alliansens gymnasiereform (Gy11). Exakt så kommer det att bli! Alla ska få möjligheten, men ingen ska tvingas. Och det är just detta som vänsterpartiet och socialdemokraterna kritiserar hårdast av de förändringar vi genomför. En rejäl snyting, alltså.

Jag vet ju att det långt i in i de röda leden finns just den tveksamhet som Sjöstedt ger uttryck för. Eftersom jag är en positiv person så tror jag naturligtvis att det är våra övertygande argument som fått Jonas Sjöstedt att överge sitt eget partis gymnasiepolitik. Men vad säger Ohly och Dinamarca?

Betyg viktig mätare på kunskaper

2010-05-25T11:40:00.005+02:00

Två forskare, Christian Lundahl och Anders Jönsson, hävdar på DN Debatt idag att regeringen fuskar i betygsfrågan.

Hm. Håller naturligtvis inte med dem alls.

De skriver att betygen "är och har alltid primärt varit, ett urvalsinstrument". Nähä, så är det ju inte alls. Sammanlagt har jag fått 13 betyg i grundskolan och gymnasiet, från det första i 3:an på 70-talet till slutbetyget på gymnasiet 1983. Endast 2 av dem har använts i urvalsförfarande. Likadant var det för min pappa som fick betyg från första klass på 50-talet. De flesta betygen hade inte formen av urvalsinstrument, utan tjänade som information om min kunskapsutveckling. Här är forskarna helt ute och cyklar.

Sen är det skillnad på betyg och bedömning, det håller jag verkligen med om. Bedömning borde göras kontinuerligt och vara mer nyanserad. Betyg är mer komprimerade och blir en sammanfattning som ges vid enstaka tillfällen. Och kan naturligtvis också fungera som urvalsmetod, men också om allmän utvärdering av undervisningen och elevernas kunskaper på skolnivå, kommunnivå och i riket som helhet. Som förtroendevald av medborgarna vill jag naturligtvis veta hur det går för skolorna och vad vi får för de 185 miljarder kronor som skattebetalarna satsar på vårt utbildningsväsende. Betygen är ett sätt att mäta det och följa utvecklingen mellan åren.

Över huvudtaget har det varit för dåligt med bedömningar i svensk skola. Nästan tabubelagt i vårt land där socialdemokraterna upphöjt Jantelagen till grundlag. Forskning om betyg och bedömning är rudimentär, liksom tidigare innehållet på lärarutbildningarna. I Sverige har det blivit en så politisk fråga, lärarprofessionen har avlövats ett viktigt redskap på något sätt. Är det inte dags att man återerövrar detta nu?

Att forskare vill att man ska forska mer är kanske inte så konstigt. Gärna mer om betyg och bedömning också, det skulle verkligen behövas. Men att bestämma hur många steg ett betygssystem ska ha och när man ska börja ge betyg är ju ingen exakt vetenskap utan handlar om - just det - bedömningar av vad som är lämpligt. Självklart kan forskare och andra kunniga bidra i det arbetet och har också gjort det när vi lagt våra förslag. Men det går ju inte att forska fram bevis på om 6, 7 eller 8 steg är bäst, eller hur? Vi ser alla att dagens 3 steg är för litet och skapar orättvisa. Det åtgärdar vi nu.

Man skulle kunna säga att vi bygger vidare på det vi gjorde förra gången vi satt i regeringsställning. Då utreddes betygen och bedömningsfrågorna ordentligt, vilket också framgår av artikeln. Sen rev sossarna upp beslutet om betygssystemet. Och sen hände ingenting, förutom att betyg blev allt mindre accepterat.

Det finns formuleringar i den gällande läroplanen från 1994, som överlevde alla röda skolministrar, som handlar om att lärarna "fortlöpande ska informera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov". När jag blev kommunalråd i Nacka lyfte vi den frågan och införde de beryktade skriftliga omdömena, som Ingegerd Wärnersson ville sätta oss i fängelse för.

Omdömena var tänkta att vara den form av kontinuerlig och nyanserad bedömning av kunskapsutvecklingen och lärandet som forskarna talar om. Det var en jätteviktig fråga för mig när jag kom in i riksdagen att införa i hela landet. Och det som vi också beslutade om 2007. Sen har det väl gått si och så med införandet eftersom det finns lärare och skolor som inte gillar det här tyvärr. Livligt påhejade av de rödgröna, som vill förbjuda omdömena igen om de vinner i höst.

Så utifrån detta kanske det inte är så konstigt att utredningarna inte berör frågan om hur bedömningarna av elevernas utveckling ska användas. Man måste se det i ett längre sammanhang.

Några rödgröna bloggare gillar förstås artikeln. Ywonne Ruwaida verkar dock inte ha läst artikeln hon kommenterar, när hon skriver att "ännu en gång bekräftar forskare att betyg från sexan inte alls uppmuntrar barns lärande, tvärtom. Betyg skapar stress." Det är ju en grov vantolkning av artikeln. Forskarna slutar ju med att säga att det inte finns något belägg för att det nuvarande betygssystemet vare sig främjar eller hämmar elevers kunskapsutveckling. Hafsigt, som vanligt Ruwaida!

Men det jag undrar över är var de rödgrönas gemensamma svar finns. Vad ska hända med betygen och omdömena om de får bestämma? Det är inte ens 100 dagar kvar innan man kan rösta. Politik handlar inte bara om att vara kritisk, utan också om att tala om vad man vill. Ge besked!

Pylad, Jonas Eriksson, Ruwaida, Jerker Nilsson,

Kunskapsmiljard

2010-05-24T12:51:00.005+02:00

Kd vill ta över de positiva erfarenheterna från kömiljarden i vården och införa en skolmiljard för att bättra på resultaten i skolan (SR). Tanken är att skolor som förbättrar sina resultat avsevärt ska få del av pengarna. Centern har varit inne på samma linje tidigare och det låter intressant.

Även vår partisekreterare hade ett liknande resonemang i DN i helgen. Där handlade det lite mer om bonus för skolor, framför allt i segregerade områden, som höjer kvaliteten.

Jag tror på den här typen av morötter för att premiera förbättring och utveckling, även i skolan. Den nya inspektionen som får muskler i vårt förslag till ny skollag är viktig. Men piska får inte bli allt. Morötter är ännu bättre. Sen ska man komma ihåg att skolan kostar sådär 185 miljarder kronor redan, så det är inte primärt mer pengar man behöver utan en kraft som finns i en ansträngning att få lite mer pengar om man lyckas bra.

Bara det inte blir godtyckligt. Eller att man går på kriterier som inte har med kunskaper och skolans mål att göra. Jag glömmer aldrig de sk Wärnerssonpengarna. Det var statsbidrag för att anställa "fler vuxna" i skolan för 10 år sedan. I klassisk socialdemokratisk Janteanda så premierades inte kompetens och kvalitet, utan det var kvantitet som belönades. I deras värld var det liktydigt med fler vuxna, inte lärare med specialkompetens. Nacka gick miste om 30 miljoner därför att vi prioriterade välutbildade (och dyrare) lärare i stället för outbildade 20-åringar. Vilket höjer kvaliteten mest?

Belöna duktiga lärare och rektorer. Lyft fram framgångsrika skolor. Och duktiga elever ska självklart höjas till skyarna. I kväll hyllar vi i Nackas kommunfullmäktige den femteklass från Vilans skola som vann Vi i Femman för några veckor sedan. GRATTIS!

Orimligt, CSN

2010-05-21T11:35:00.007+02:00

SvD skriver idag om studenter som drabbar på ett helt orimligt sätt av CSN:s nya sätt att tolka reglerna. Studenterna följer kursplanerna, men blir av med studiemedel därför att hösten är kortare än våren och kurserna.

Varför kan inte myndigheter drivas av lite sunt förnuft?

Självklart ska man komma åt fuskare och de som inte betalar tillbaka studielånen. Det finns ju tyvärr en del som studerar i Sverige och sen åker utomlands och inte betalar tillbaka. Där ska man vara tuff. Men studenter som gör rätt för sig, plugger och ligger i och klarar alla kurser ska verkligen inte jagas.

Tänk om myndigheter kunde se sig som servicegivare, som en organisation som har ett uppdrag att serva medborgarna i stället för att rida på höga hästar och säga att "vi har våra regler". Det är helt helt orimlig tolkning att det nu är eleverna och högskolorna som ska ändra sig för att passa regelverket. Det borde väl vara regelverket som ändras så att det passar utbildningen? Regelverket finns ju inte för sin egen skull, utan för att studenterna ska kunna plugga.

Sån´t här gör att man verkligen funderar på om CSN behövs eller om det vore bättre att lägga ned det hela och se till att bankväsendet sköter det i stället...

DN, Expressen, SvD,
Akademisk frihet, Fattiglappen, KTH studentkår,

Uppdaterat 2010-06-16: DN,

Klass 9A tillbaka

2010-05-20T22:36:00.004+02:00

TV-programmet Klass 9A ska komma tillbaka. Ny klass och nya elever men samma koncept, spelas in i höst. Kul!

Jag gillade serien, men vet inte om den går att göra om. Visst är det lite tillrättalagt, men den visar ändå vilken oerhörd roll läraren och ledarskapet spelar för att skapa en bra lärmiljö och motiverade ungdomar. Det förtjänar att påpekas hur många gånger som helst. Den mänskliga faktorn - individer spelar roll! Och det är skönt att se i vårt kollektiviserade land.

Ofta blir det diskussion om klasstorlekar och pengar, när det i själva verket är ledarskap, organisation, kompetens och attityder till uppdraget som det handlar om. Det kom fram bra i TV-programmet. Därför ser jag fram mot den nya serien.

SvD, SVT,

Vi är konkurrenskraftigast i EU

2010-05-20T21:44:00.005+02:00

Både Schweitziska IMD och World Economic Forum rankar nu Sverige som EU:s mest konkurrenskraftiga ekonomi. Fantastiskt! Vi kan inte få ett bättre betyg för vårt sätt att hantera finanskrisen. Näst intill Nobelpris till Anders Borg.

Vad är det som placerar oss här? Ansvarsfull ekonomisk politik, förstås. Men också för att vi är bra på innovation, information, hållbar utveckling och användning av teknik. Och det är alla saker som vi satsat mycket på.

Åhhhhh, vad det måste reta socialdemokraterna. Varför gläds de inte när det går bra för Sverige? Varför ska de alltid svartmåla och gnälla och bara leverera sura uppstötningar? De vill ge sken av att det går dåligt för Sverige, att vi missköter ekonomin. Men kan de peka på ett enda land där det går bättre? Nästan hela omvärlden diskuterar stora nedskärningar och skattehöjningar - vi diskuterar satsningar.

Vi har dessutom lägst statsskuld (drygt 40% som andel av BNP). De rödgröna säger nej till nya intäkter i form av försäljning av spritbolag men vill göra av med mer pengar på köp av bilfabriker. Och så vill de låna pengar för att höja a-kassan och andra bidrag. Det skulle vara ett effektivt sätt att rasera vår superstarka ekonomi på.

Ska vi nu ligga kvar på topp så måste vi skapa en skola för framtiden också. Ekonomierna blir alltmer kunskapsdrivna. Snart står det inte "made in China" på sakerna längre. Risken är att det står "created in China, made in Sweden" i stället. Här finns fortfarande en del att göra för att modernisera och se till att våra ungdomar får bästa möjliga chanser och utbildning. Få in mer forskning, modern teknik och pedagogik som engagerar eleverna så att de lär sig mer och framför allt rätt saker.

SvD, SvD,

Magnus Andersson, Jonas Pettersson,

Fortsatta IT-satsningar

2010-05-18T22:03:00.004+02:00

I slutet på veckan går konferensen Framtidens lärande av stapeln i Nacka. Det är Datorn i utbildningen som arrangerar den tillsammans med andra. Det blir nog mycket fokus på teknikens möjligheter att utveckla skolan. Hoppas att det inte blir som på BETT-mässan bara, för mycket teknik och för lite pedagogisk utveckling. Tekniken ska ju vara möjliggörare, inte självändamål.

Inte desto mindre krävs teknik för att förnya undervisningen också. Den ger verkligen möjligheter som man ska ta tillvara. Det sker ju i hela omvärlden, inte minst vården, så varför inte skolan? Här finns fortfarande mycket att göra men det verkar som om proppen har gått ur nu för väldigt mycket händer i framsynta kommuner.

I förra veckan var jag i Uppsala och hörde lite mer om deras kloka planer. Idag läser jag om Kungälv och Karlskrona. Överallt verkar det vara moderatledda kommuner som driver på utvecklingen och tar initiativ för modernisering. Lund, Staffanstorp, Västerås, Sollentuna, Nacka, Fakenberg, Varberg, Kungsbacka, Stenungsund... Det är borgerliga kommuner som låter tala om sig. Men var är de röda mönsterkommunerna? Ok, de kanske finns men var är de? Hör gärna mer om det, ska också leta på Framtidens lärande-konferensen.

Nu gäller det att få med alla kommuner på tåget. Inga elever ska lämnas efter.

460 dagars rödgrönt tigande om betygen

2010-05-18T11:58:00.014+02:00

Regeringen har idag presenterat förslaget om att betygen ska ges tidigare än idag. Alliansen har enats om att det blir från sjätte klass och att de ska börja ges höstterminen 2012. Då finns tid för utbildning av alla lärare i det nya, framför allt av alla lärare som aldrig satt betyg tidigare.

I lägre åldrar får man omdömen. Omdömena ska vara en tydlig information om hur det går för eleverna. När de blir äldre blir det regelrätta betyg, så att de första inte ska komma som en chock i åttan och då man knappt har någon tid att åtgärda eventuella luckor.

Det blir en ny betygsskala, men den har vi redan beslutat om. Det blir fem godkända steg och två underkända för att göra betygen mer rättvisa och rättvisande. Framför allt Godkänd-nivån är för bred idag, det blir inte likvärdigt.

Alla undersökningar visar att vi har ett mycket starkt stöd för betyg från sexan och fler steg i betygsskalan. Det brukar vara över 80% som håller med.

Nu levererar vi i Alliansen. Men vad säger oppositionen? Eftersom vi inte kommer att fatta beslut om betyg från sexan före valet, så blir det regeringen efter valet som ska hantera frågan. Därför är det ingen hypotetisk fråga, utan högst relevant. Om de ska bilda regering tillsammans så måste de ju lämna besked om när betyg ska ges i skolan. Gör man ingenting så blir det som idag - dvs från åttan. Hur hårt kommer socialdemokraterna att driva frågan om tidigare betyg gentemot vänstern och miljöpartiet, när det finns ett stort motstånd även internt inom socialdemokratin? Och vad skulle det kosta i form av nya skattehöjningar och borttagna vägar för att blidka vänstern och miljöpartiet?

Nu kritiserar de oss i stället för att inte ha genomfört detta redan. Hmmm. Komiskt. För att de själva ska slippa ett problem om de skulle få regera? Sanningen bakom att det tagit tid är att det vore lite oansvarigt att införa betyg från sexan utan att ge lärarna utbildning för att klara det för att sedan, året efter, ändra betygsskala. Förstår de inte att de olika delarna hänger ihop och att ansvar också kräver planering och eftertanke?

När vi beslutade om den nya betygsskalan i februari 2009 lovade de besked om betygen, fast inte just då. I god tid före valet, sa de. Nu har det gått 460 dagar sedan den debatten och fortfarande sägs inte ett knyst. Ska det ta ett halvår längre än en graviditet att värka fram en gemensam ståndpunkt om något så ganska simpelt som betygen?

Varför tiger de rödgröna om betygen? Vad är det de undanhåller väljarna?

Aftonbladet, Expressen, DN, radion, GP, Sydsvenskan, SvD, UNT, LärarnasNyheter, DN, SR,
Björndahl, Det vanliga folket, Rydfeldt, Christermagister,

Frihetsseger i England

2010-05-12T16:53:00.007+02:00

Vill gratulera Michael Gove som utnämnts till ny brittisk utbildningsminister idag.

Jag träffade honom och partiledaren Cameron för ett drygt år. Det var ett seminarium i parlamentet för att lägga fast planerna på en skolvalsreform. Jag har också träffat honom i Sverige när han ville se mer av det svenska exemplet med skolpeng och friskolor. Han är stabil, påläst, intresserad, målmedveten och väldigt trevlig. Blir nog en bra utbildningsminister.

Nu har Tories och Liberaldemokraterna enats om att genomföra ett av Tories vallöften, att släppa in fler aktörer i skolsystemet. De ser det som ett sätt att bidra till ökad rättvisa, modernisera välfärden och återge makt till folket. Så himla bra! De ska också satsa mer pengar på att skapa bra skolor för ungdomar i segregerade områden.

Det känns roligt att vår framgångsrika valfrihetsmodell kan gå på export. Nu är det England. Om några veckor åker jag till Frankrike för att bidra med våra erfarenheter i den franska senaten. Samtidigt vill socialdemokraterna och vänstern stoppa friskolorna, skriver SvD. Så olika det kan vara.

DN, SvD, SvD, Aftonbladet,

André, Björndahl,