Jag vet inte varför, men under semestern läste jag en artikel i Sydöstran från början av juli och jag har gått och grunnat lite på den ett tag. Jag gillar lokaltidningarna, det är något jag verkligen saknar i Stockholm. Den här artikeln handlade om niondeklassarnas betyg. 64 av de 363 elever som gick ut nian i våras hade inte godkänt i matte, engelska eller svenska och var alltså inte behöriga till gymnasiet. Det är 18%, katastrofalt dåligt, dubbelt så många obehöriga som förra året. Medelbetygen hade sjunkit från 202 till 188.
Tankarna blir naturligtvis - hur katten kan det gå så här? Vad gör de för fel, för fel görs alldeles uppenbart.
Resultaten borde vara illa nog. Men det som jag verkligen funderar över är reaktionen i kommunen.
"De här niorna hade svaga resultat tidigare i grundskolan också, det visade sig på de nationella proven som de gjorde i årskurs 5. Vad det beror på vet jag inte, det kan vara mycket, kanske var de inte så studiemotiverade", säger kommunens ansvariga.
Ett sånt uppgivet förhållningssätt. Så insiktslöst. Man har känt till dåliga resultat i flera år, men uppenbarligen inte gjort särskilt mycket, inte tillräckligt i alla fall. Eleverna skuldbeläggs. Kan det inte ha något med kommunens/skolans/personalens inställning och förväntningar att göra också?
Vi får väl se om sommarskola kan råda bot på problemen, men jag är ytterligt skeptisk. Folkpartiet, som styr tillsammans med socialdemokraterna, har en tuff uppgift framför sig. Väljarna i Ronneby förväntade sig säkert bättre skolor med en folkpartist vid rodret, inte sjunkande kunskaper...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar