23 december, 2008

Ogjort väder igen, LR

Metta Fjelkner är återigen på krigsstigen mot kommunaliseringen av skolan. Det verkar ha varit en traumatisk händelse i LR:s liv, den är orsaken till allt ont...

Idag skriver hon i DN att kommunaliseringen är orsaken till stora kostnadsskillnader för skolan i olika kommuner och visst är det så att skolan kostar olika i olika kommuner. Konstigt vore det annars. Men det i sig är väl inte så stort problem? Det är ett mycket större problem att det är så stora kvalitetsskillnader i olika kommuner. Jag blir mycket mer upprörd över att nästan varannan elev får underkänt i någon ämne i Kalix. Hon fokuserar mer på input, jag på outcome. I slutänden - vad är det som räknas?

Nu redovisar hon de två kommuner som satsar mest resp minst på undervisning i skolan, Sävsjö 31 800 kr/elev och Arjeplog 62 300 kr (2007). Snittet i landet låg på 40 000 kr. LR skriver idag att det är två likartade glesbygdskommuner. Hur var det med geografikunskaperna egentligen...? Så lika är de väl inte?

Arjeplog är en vidsträckt kommun (12 945 kvadratkilometer) med bara 277 elever. Lilla Sävsjö (723 kvadratkilometer) har fem gånger så många elever, 1 242. Är det konstigt att det är dyrare att driva undervisning i Arjeplog än i Sävsjö? Vill LR att det ska vara lika överallt? Det vill verkligen inte jag.

Vid kommunaliseringen var snittkostnaden för undervisningen (1992, vilket är de tidigaste siffrorna som går att få) 25 300 kr. Då var spännvidden från 21 000 kr/elev (Gnesta) till 40 800 kr (Pajala). 1992 satsade alltså den dyraste kommunen ungefär dubbelt så mycket på undervisningen som den billigaste. Så är det fortfarande. LR har alltså inte kommit fram till någon "nyhet", utan staten gjorde likadant som det man nu beskyller kommunerna för.

Det hade varit intressantare om LR jämfört de väldigt olika resultaten i skolorna och möjligen ställt dem i relation till kostnaderna. Är resultaten i Sävsjö sämst i landet? Nej, sämst betyg finns i Vårgårda och Vilhelmina. I Vårgårda kostar undervisningen knappt 5 000 kr mindre än rikssnittet, i Vilhelmina (som väl är mer lik Arjeplog än Sävsjö?) 14 000 kronor mer. I Kalix, som också satsar mer än snittet, är flest elever i landet underkända i något ämne (43%). Åsele satsar mindre än Kalix, men når ändå bäst resultat i landet.

Vad vill jag ha sagt med det här? Två saker:

1. Att kostnadsskillnaderna inte är något nytt, så var det även vid kommunaliseringen.

2. Höga kostnader ger inte högre kvalitet.

LR:s linje att kommunaliseringen är roten till allt ont är ganska naiv. Det blir fokus på helt fel saker. Ett förstatligande leder inte till att eleverna lär sig mer eller att skolan får mer resurser. Jag tycker att LR borde jaga dålig kvalitet i stället för låga kostnader. Men det är klart, det kanske betyder kritik mot en och annan lärare...

22 december, 2008

Fria skolvalet sgregerar inte

Det fria skolvalet lämnar en grupp elever i sticket, skriver SvD idag.

Jag tycker att resonemanget är helt bakvänt. Det är ju inte skolvalet som lämnar eleverna i sticket. Det är skolor som inte ger eleverna de kunskaper de behöver som lämnar eleverna i sticket. Det är en kultur, framför allt bland killar, som säger att det inte är coolt att plugga som lämnar en grupp elever i sticket. Men inte skolvalet. Tvärtom! Det är ju det fria skolvalet som ger ungdomar (framförallt tjejer) en chans att ta sig i från en dålig skolmiljö.

Det är så typiskt - när invandrartjejer gör klassresor, pluggar och gör "rätt" så utmålas det som om det vore fel, att det nog vore bättre om de stannade kvar i förortsskolan som inte lär dem svenska tillräckligt bra. Problemet är ju ett helt annat - att killar inte gör samma klassresa.
Tjejer har alltid fått vara gisslan för bråkiga killar, det måste bli slut på det. Hur många har inte varit med om att en tjej placeras mellan två lite stökiga killar i klassrummet för att lugna ned dem? Är det inte dags att killarna tar sig i kragen i stället? Det borde vi verkligen ägna julledigheten åt att fundera över i stället för att klaga när tjejer tar sig fram.

17 december, 2008

Sämst i Vilhelmina?

Västerbottens-Kuriren och radion i Västerbotten rapporterar att Vilhelmina har landets sämsta skolor och hänvisar till en ny rapport från Skolverket (som jag tyvärr inte hittar). Klart är i alla fall att resultaten är rätt usla och sjunkande.

Det är bra att det verkar finnas en sjukdomsinsikt i ledningen i Vilhelmina. Men det var nästan lika risigt 2003 och 2004 och förra året, så varför har man inte gjort något tidigare? Vad finns det för skäl att tro att det ska bli en påtaglig förändring nu, så att ungdomarna i Vilhelmina får en riktigt bra skolgång?

I sådana här lägen tycker jag att Skolinspektionen skulle ha lite mer muskler och kunna säga: "ok, nu har ni insett allvaret. Vi förväntar oss klara förändringar, massiva insatser och klart förbättrade resultat till nästa mätning. Ser vi inte det, så blir det böter och om inte det hjälper så ställer vi skolväsendet i Vilhelmina under tvångsförvaltning."

Att vilja väl räcker liksom inte. Tanken är ju inte att sanktionerna ska behöva användas, men om kommunen inte lever upp till kraven så måste ju något hända. Det duger inte att eleverna slås ut år efter år, ansvaret är större än så.

Slopad valfrihet i Katrineholm

Har just haft en radiodebatt med Anneli Hedberg, s-ordförande i bildningsnämnden i Katrineholm (Skolministeriet i P1). Det handlade om segregation i skolan och hennes lösning var att skrota valfriheten eftersom elever och föräldar enligt hennes uppfattning väljer fel. I stället ska elever kvoteras runt på skolorna så att det blir en jämn fördelning av invandrare överallt.

Det vänder sig i magen på mig. Så långt från vad politiker borde ägna sig åt som man kan komma. Inte ens i Sovjetunionen gjorde man på det sättet. Vilken tilltro har man till sig själv och politikens förmåga?

Hur ser man på sitt uppdrag när man resonerar så? Ser man eleverna som schackpjäser som kan flyttas runt hur som helst för att uppfylla någon sorts socialistisk likhetsambition? Uppenbarligen resonerar de så att ungdomarna är undersåtar som är till för att förverkliga politiska idéer. Tänk, jag trodde att skolan var till för eleverna och inte för oss politiker...

För mig är det självklart att det är elever och föräldrar som ska välja skola. Inte tvärtom. Och definitivt inte politiker som ska välja skola åt eleverna. Det kan man understödja genom att underlätta rörligheten och aktiva medvetna val, t ex genom busskort, jämförbart informationsmaterial mellan skolorna och uppmana familjerna att välja. För några år sedan pratade sossarna om egenmakt, men det verkar man ha övergivit helt. Nu är det politikermakt för hela slanten som gäller.

Skoldebatt utan skola för s

Idag är det utbildningspolitisk debatt i riksdagen. Det ska handla om statens budget på utbildnignsområdet. Sossarna vill dock inte prata om det här alls. Marie Granlund vill prata om krisen i stället.

Jag förstår henne. Det kan inte vara kul att vara sosse och prata skolpolitik. Vad ska man prata om...? Då blir det ju så besvärligt och man avkrävs en massa besked om vad man egentligen vill göra och vem man vill göra det med. Just i skolpolitiken är frågorna nämligen ovanligt många och vi är nog rätt många som undrar vem som ska få ge sig när de oförenliga storheterna på vänsterkanten ska enas.

Kommer miljöpartiet att ge upp sin positiva syn på friskolor? Blir det vänsterpartiets krav på förbud mot läxor och betyg som ska gälla för hela oppositionen? Nu när sossarna sakta men säkert börjat backa om nationella prov - ska de backa tillbaka för att bli sams med sina kompisar vänsterut? De nya spetsutbildningarna på gymnasiet som startar nästa år - ska de också bort? Är det miljöpartiets ekonomiska lättsinne som ska gälla, de vill ju t ex ha fler komvuxplatser men har inga pengar för det?

Som sagt, det är nog inte kul att vara sosse och tvingas omfamna kommunisten Rossana Dinamarca som har en rätt extrem uppfattning om skolpolitik. De verkar sky henne som pesten, villk inte nämna henne eller vänsterpartiets skolpolitik alls. Därför verkar sossarnas strategi vara att anfall är bästa försvar, men jag tror att väljarna genomskådar detta och kräver besked. Ta ansvar och bli seriösa, opposition!

12 december, 2008

Minus för ny friskoleutredning

Idag presenterades slutbetänkandet av utredningen Lika villkor, långt senare än vad det var tänkt från början. Vid en hastig genomläsning måste jag säga att jag är ganska besviken.

Dagens utredning handlar bl a om kommunens inflytande när nya friskolor startar. För egen del tycker jag att man kan skrota det inslaget helt. Det var möjligen bra när friskolereformen sjösattes 1992, men känns helt överflödigt idag. Det blir för mycket platsräknande och för lite kvalitetstänkande med dagens modell.
Jag kan inte riktigt se att utredaren har följt direktivet där det bl a står att "kommunernas möjlighet att utöva inflytande över ansökningsprocess och tillståndsgivning till fristående skolor skall minska". Utredaren föreslår att kommunen ska bli skyldig att yttra sig och i sak verkar inte förslagen innebära några förändringar. Trist, trist, trist. Men sista ordet är ju inte sagt om den saken...

Häromdagen avslog Skolinspektionen en ansökan från Kunskapsskolan om att få starta en gymnasieskola i Enköping. Kommunen var i sitt yttrande väldigt positiva och välkomnande, men skolan fick nej ändå. Skolinspektionen resonerade ungefär som om kommunen inte vet sitt eget bästa. Det här håller inte. Det måste bli enklare att starta (men inte lägre kvalitetskrav) men också enklare att bli av med tillståndet om man inte levererar kvalitet. Det tycker jag är en god princip.

Utredaren föreslår också att tidpunkten för ansökan om att starta friskola ska tidigareläggas 2 månader. Det innebär att det ska ta ÄNNU längre tid att få starta. Dagens 450 dagar blir över 500 dagar. Orimligt! Det känns helt fel väg, processen måste bli kortare i stället.

Utredaren föreslår också att kommuner i undantagsfall ska kunna vara delägare i friskolor och hävdar att det saknas reglering i frågan idag. För min del är frågan utagerad i och med att Regeringsrätten sagt att det kommunala bolaget TomTits i Södertälje ska få tillstånd att driva friskola. Varför skulle inte en kommun kunna äga en skola, helt eller delvis? Det ingår ju i kommunens kärnverksamhet. Mer reglering än idag tycker jag inte behövs på den punkten. Regeringen har ju lovat att minska regelbördan med 25% dessutom...

Det som är positivt i förslaget är att friskolorna för möjlighet att lägga ut delar av undervisningen på entreprenad, precis som kommunala skolor kan. Och att kravet på minst 20 barn i en friskola tas bort. Det finns ju små särskolor exempelvis som kan vara fantastiskt bra och som inte ska uteslutas.

Ett delbetänkande från utredaren kom i februari och handlade om friskolornas möjlighet att överklaga skolpengsbeloppet. Det är ju många kommuner som fuskar idag, så det är en efterlängtad förändring. Tyvärr tar det tid att få fram en proposition på utbildningsdepartementet. Remisstiden gick ut i maj och så himla komplicerat är det ju inte. Det brådskar faktiskt för alla friskolor som inte får de pengar de har rätt till, som svälts ut av trilskande kommuner. Vår moderata ambition har varit att få en sådan lagstiftning på plats från 1 januari 2009, men eftersom denna frågan uppenbarligen inte prioriteras så blir det ju inte så. Men från 1 juli, när nästa läsår börjar måste den vara på plats, allt annat känns oacceptabelt.

11 december, 2008

Invigning av ny skola

Jag hade det hedersamma uppdraget att få inviga en ny skola idag, Kunskapsskolans naturvetenskapliga center på Campus Observatoriet i Saltsjöbaden. En helt fantastisk miljö och det kan bli en helt outstadning skola.

Igår fick två saker mig att tänka på den här invigningen. Först det självklara, Nobelpriset. Alla världens bästa forskare samlas i Konserthuset och Blå hallen. De riktigt excellenta prisas för sina naturvetenskapliga upptäckter, ekonomiska teorier och kulturskapande. En gång om året visar vi vad som är verkligt viktigt för vår välfärd och vår framtid och då är det kunglig strålglans och fokus på Sverige som gäller.

Den andra gången jag tänkte på invigningen var rapporterna om TIMMS-undersökningen, att svenska elever blir allt sämre i matte och no. Sverige sjunker mest av alla länder och ligger nu under genomsnittet i EU och OECD. Asiatiska länder som Taiwan, Japan och Sydkorea toppar listan men USA och England ligger också före oss. Och det är därifrån nobelpristagarna kommer. Nya nobelpris grundläggs i skolan och då måste trenden brytas om våra ungdomar någonsin ska kunna få ett nobelpris i framtiden.

Därför var det hoppingivande att dagen efter få vara med och inviga Kunskapsskolans naturvetenskapliga campus. Astronomiutbildning, spetsutbildning i matte redan i grundskolan och center dit alla elever från alla Kunskapsskolor ska åka några dagar. Regeringens ma-no-satsning är bra, men naturligtvis otillräcklig. Det är goda krafter underifrån som behövs, eldsjälar som får förverkliga sina idéer. De som misstror friskolor borde ha varit med idag. Här finns en kraft och framtidstro som är otrolig. Det har tagit lång tid, men de har lyckats med det de föresatt sig. Det blir så enfaldigt att prata om stopp för nya skolor, som sossarna och LR gör. Då hade vi aldrig fått denna skola och detta center.

Kunskapsskolans ambition är att vara den bästa skolan i kommunen. Det är så utmanande osvenskt och så självklart. Och så himla rätt. Så borde alla tänka!

10 december, 2008

Friskola tvingas stänga

Friskolan Sebor i Borlänge tvingas stänga på fredag, rapporterar Dalarnas Tidningar.

Säkert ett klokt beslut, även om jag inte är insatt i alla detaljer. Skolan startade hösten 2006 och ett tag därefter gjorde Skolverket inspektion som visade så allvarliga brister att man först krävde förbättringar och när dessa inte genomfördes så drogs tillståndet in i augusti 2007. Det överklagades och idag beslutade Regeringsrätten att inte pröva frågan, vilket innebär att Skolverkets beslut står sig. Skolan måste stänga.

Det är ju så här det borde fungera överallt. Jag tycker ändå att det tagit förhållandevis kort tid att få fram en stängning, drygt ett år. Visst, det är lång tid, men i förhållande till mycket annat är det en ganska kort domstolsprocess. Det finns friskolor som bråkar med kommunerna om hur stor skolpengen ska vara och det kan ta åratal att lösa.

Tänk om man kunde stänga dåliga kommunala skolor lika lätt! Tittar man på betygsresultaten i exempelvis Borlänge, där Sebor ligger, så finns ju en del övrigt att önska. Sjunkande betyg, 28% underkända i något ämne och negativa SALSA-värden. När stängs en dålig kommunal skola där?

TIMMS för utskottet

Idag fick vi i utskottet en ordentlig presentation av den internationella TIMMS-undersökningen om matematik och naturkunskap i skolan. Alla insatta var där, det är verkligen en förmån att få tillgång till kunskap och kompetens på det sättet.

Generaldirektören Per Thullberg på Skolverket levererade några bra meningar. "Om skolan varit inriktad på resultat i stället för process hade aldrig det här inträffat" var en sådan bra. För det var ju precis så det var förut, av den tidigare regeringen och även den tidigare generaldirektören. Då gömdes och glömdes resultaten och processen ställdes i fokus.

De som kan mer bedömde att bovarna i dramat är för få undervisningstimmar i både matte och no-ämnen, för mycket läroboksstyrd undervisning (vilket visar på osäkra lärare som inte behärskar ämnet) och för mycket självstudier på lektionerna. De rosade regeringen för allt det som nu äntligen sker - ny lärarutbildning, ma/no-satsning, tidigare prov och inte minst dagens proposition om tydligare mål och kunskapskrav.

Det blir lite patetiskt att höra Karlstaddocenten Hans-Åke Scherps kommentarer i DN, att skolministerns fascination för betyg skulle vara ett problem och en underförstådd orsak till de bristande kunskaperna. Sanningen är ju att TIMMS-undersökningen gjordes våren 2007, dvs några månades efter regeringsskiftet och man kan inte ens med bästa vilja i världen påstå att regeringens politik fått genomslag på klassrumsnivå på så kort tid. Han kanske borde se sig själv i spegeln om han vill hitta någon ansvarig...

Och så läser jag LR:s kommentar. Det är kommunaliseringens fel. Som en drucken papegoja säger de ständigt samma sak, oavsett problem. Det är inte trovärdigt, lika lite som moderaterna tidigare alltid lyfte fram skattesänkningar som lösningen på alla problem. Om det nu är för lite undervisningstid, för mycket läroboksstyrd undervisning, för många osäkra lärare och för mycket självstudier på lektionerna så undrar jag hur de kan skylla allt detta på kommunaliseringen. När ska även lärarna börja titta sig i spegeln och fråga sig om den undervisning de bedriver alltid är den bästa?

PO Bentley rundade av sin framställning idag med ett klokt konstaterande som jag tycker fångar det hela i ett nötskal. Man förenklar så mycket som möjligt idag i stället för att hjälpa elevera över hindren. Tänkvärt.

09 december, 2008

Specialutformade program på gymnasiet behövs

I dag var jag värd för ett frukostseminarium om gymnasiet i riksdagen. Friskolornas Riksförbund, Sveriges Kommuner och Landsting, Riksidrottsförbundet, Svenskt Näringsliv och Sveriges Elevråd-SVEA var medarrangörer och talade för en gångs skull precis samma språk: behåll de specialutformade programmen på gymnasiet! Jag håller med dem.

Fyra skolor presenterade sin verksamhet och hur de skulle påverkas av om gymnasieutredningen genomförs i denna del. Det lät verkligen inte kul.

En av rektorerna undrade om en borgerlig regering ska bromsa valfriheten. En annan undrade vad de fristående skolorna egentligen blir fristående ifrån. En rektor undrade varför de som vill ha mer entreprenörskap i skolan inte också tilltror skolorna förmågan att visa entreprenörskap i konkret handling. Svenskt Näringsliv uttryckte det så att det handlar om spetsutbildning och att utbilda för jobb, så för dem är det livsviktigt med specialiseringar.

Jag fick många argument för att bevara mångfalden på gymnasiet. Det får inte bli för fyrkantigt. Visst är det så att många av de lokala kurserna som finns (f a på de kommunala skolorna eftersom de fristående har fått sina utbildningar prövade) inte riktigt håller måttet. Det borde man verkligen åtgärda. Men de godkända kurserna borde kunna kombineras på ett annat sätt än vad programmen anger. Jag ville läsa latin på naturprogrammet när jag gick i gymnasiet men det gick inte och det var en del som orsakade mitt politiska engagemang. Liknande möjligheter att välja otraditionellt och annorlunda måste finnas i gymnasiet. Om inte annat så skapar det ofta motivation bland och det är något som vi inte är bortskämda med idag.

Fortsatt lokal frihet men skärpt kvalitetskontroll tror jag är en bättre melodi än strikt statsstyrning.

Sämre mattekunskaper - igen

Skolverket inleder presentationen av dagens stora internationella skolundersökning (TIMMS)med att "de svenska eleverna i årskurs 8 presterar under EU/OECD-genomsnittet i matematik". Det är dessutom sämre resultat än 2003, som i sin tur var sämre än 1995. Även bland fjärdeklassarna är kunskaperna under snittet. Faktum är att Sverige är det land som försämrat resultaten mest, efter Bulgarien och det är ju inget att stå efter. Det som var snittet 1995 når nu bara 25% av eleverna upp till idag.

Det finns bara tre ord man kan säga om detta: illa, illa, illa.

Vi lägger mest pengar i världen på skolan, anser oss ligga i absolut topp, men gör det bevisligen inte. Två frågor infinner sig i mitt huvud: 1. Varför ser det ut som det gör? 2. Vad gör man åt de som brister?

Några asiatiska länder (Taiwan, Sydkorea, Singapore, Hongkong och Japan) toppar listan, här har vi nog en del att lära även om våra skolsystem är väldigt olika. De har dessutom en helt annan inställning till utbildning. Där är kunskap och utbildning sexigt och åtråvärt och värt att försaka annat för att få. I Sverige gör man väl nästan vad som helst för att slippa... USA och England ligger också bra till. De tar sig. Här kan man nog se deras stenhårda fokus på att förbättra kunskapsresultaten som en nyckel. Finland, Danmark och Nya Zeeland är inte med så där har vi inget att hämta i den här undersökningen.

Och vad gör vi? Den nationella matematiksatsningen är nog viktig som "starter" men det räcker inte alls. Ny lärarutbildning behövs verkligen. När jag träffade professor Per-Olov Bentley, en av dem som hanterat TIMMS-undersöningen, i februari så kritiserade han både lärarutbildningen som helt värdelös på matematik och även läroböckerna för att lära ut på fel sätt. Idag är det lätt att ge honom rätt. En vanlig metod som används i skolan är sk skriftlig huvudräkning. Det gjorde att en majoritet av eleverna i trean i de skolor där han gjort undersökningar fick svaret 18 på talet 51-49. Obegripligt, men sant. Ny lärarutbildning brådskar alltså, men räcker inte alls. Mer utbildning borde vi också ha. Inte så populärt kanske, men eleverna behöver mer undervisning. Vi har faktiskt näst minst undervisning i hela EU för högstadieelever och det håller inte.

Det viktigaste vi kan åstadkomma är att göra det sexigt att plugga igen, låta talanger blomstra ut, ta vara på begåvningar och begrava Jantelagen. Och varför inte ta i med hårdhandskarna mot de kommuner och skolor med särskilt allvarliga brister. Förra veckans betygsresultat visar ju att det finns en och annan... Byt ut ledningarna i de 10 sämsta kanske?

De som vill klämma åt friskolorna får dock inget vatten på sin kvarn av undersökningen. Där har eleverna bättre resultat än i den kommunala skolan.

Aftonbladet, DN.

08 december, 2008

Fria lärosäten

Regeringens utredare Daniel Tarschys föreslår idag att universiteten och högskolorna ska få en friare ställning, inte längre betraktas som statliga myndigheter.

Jag tycker att han har helt rätt. Lärosäten som är självständiga och får tänka fritt har förutsättningar att bli mer kreativa och framgångsrika. Om de utnyttjar friheten förstås. De två stiftelsehögskolorna (Chalmers och Jönköping) har inte tagit ut svängarna särskilt mycket. Men det här signalerar i alla fall att det är önskvärt att göra saker på ett annorlunda sätt, man får - eller helst måste - utmana Jantelagen.

Och varför inte applicera samma resonemang på alla andra lärosäten under högskolenivå? Varenda grunskola och gymnasieskola borde också vara fria och självständiga, inte myndigheter insnävade av hårda regler. Det är ju lite intressant att de som i andra sammanhang talar om förstatligande av skolan nu gillar en friare ställning för högskolorna. Hur går den argumentationen ihop?

07 december, 2008

Kommunister i regeringen?

Så har oppositionen gett besked, då. S och mp vill bilda regering med kommunisternas parti. På ett övergripande plan är de överens om det, men vad ska de göra? De skulle ju kunna börja nu i veckan då vi debatterar och diskuterar statens skolbudget. Kan de enas om vad de vill och inte vill? Skulle bli MYCKET förvånad då.

Faktum är att de inte är överens om särskilt mycket, mer än att de vill ha makten. Förra veckan hade de tre olika förslag om studiemedlen. Socialdemokraterna hade dessutom fuskat bort 1 miljard kronor och miljöpartiet "glömde" att de också måste ha studiemedel till fler studieplatser. Ekonomiskt moras och politiskt virrvarr är det jag ser på den röda vägen. Hu!

05 december, 2008

Kalasbra extra utbildningssatsning idag

Nu presenterar Alliansen ett paket för att motverka arbetslöshet och bringa ordning i finanskrisen och mildra lågkonjunkturen. En väsentlig del handlar om fler utbildningsplatser så att arbetslösa och de som riskerar att bli arbetslösa får en ordentlig chans till omställning. Det är helt rätt läge för detta nu tycker jag.

När vi drog ned på komvux för två år sedan, då arbetslösheten var som lägt någonsin var rätt då. Lika rätt är det att satsa mer idag, när konjunkturen sviktar. Vi hade inte kommit ut ett enda dugg bättre av att ha mer komvux för två år sedan. Vem hade köpt en endaste bil till för att några på Volvo gått på komvux då?

Nej, det är nu det är läge. 1000 nya platser på Yrkeshögskolan och 3200 för yrkesutbildning inom komvux nästa år och lite högre studiestöd för sammalagt 1,3 miljarder kronor. Perfekt. In med mer platser i det reguljära utbildningsystemet i stället för de gamla ams-kurserna som sossarna slåss för. Och vi är dessutom överens om vad vi vill. När får vi se oppositionens gemensamma förslag?

Sundsvall, here I come

Sitter på tåget till Sundsvall. Ska besöka en förskola, en skola och prata för moderater om aktuell skolpolitik i morgon. Lite research visar att Sundsvall och Västernorrland verkligen skulle behöva moderat skolpolitik. Skolverkets betygsstatistik som kom i veckan visar att de ligger riktigt risigt till.

I Sundsvall är 30% av eleverna underkända i något ämne i nian. Knappt 85% är behöriga till gymnasiet, den lägsta siffran på 11 år. De sk Salsavärdena är sämre än någonsin tidigare. Det visar att Sundsvall presterar mycket sämre än vad man kan förvänta sig med tanke på den befolkningsstruktur som finns. Och de är inte omedvetna om detta i Sundsvall. De har skrivit om det i de senaste 3-4 kvalitetsredovisningarna men man ser trots det inga förbättringar i kvaliteten. Kanske har det att göra med att hälsa, arbetsmiljö och annat är mer i fokus än kunskaperna?

I Härnösand är det faktiskt ännu värre. Här sjunker betygen varenda år. För tio år sedan låg Härnösand över riksgenomsnittet, nu ligger man en bra bit under - 191 mot 207. 33% är underkända i något ämne och SALSA-värdena lutar dramatiskt över åt det röda minushållet, -18. Det är få kommuner som presterar sämre.

Det här är två exempel på kommuner där staten borde vara mycket tydligare i ansvarsutkrävandet. De missköter faktiskt sitt uppdrag att ge alla elever tillgång till högkvalitativ utbildning. Varningar, böter och i Härnösands fall hot om tvångsförvaltning vore på sin plats.

Vad kan det här bero på? En del attityder och förväntningar kanske. Det är inte så stort fokus på kunskaper och man tror inte att eleverna ska prestera så bra. Jag tror att det är ganska mycket centralstyre med litet utrymme åt skolorna att själva bestämma. Motståndet mot valfrihet och nytänkande är stenhårt i dessa traditionellt röda kommuner.

Uppförsbacken verkar lång och mödosam, men det blir inte bättre av att skjuta på den resa de måste göra. Intressant att höra vad skolorna säger och hur mina partikamrater resonerar i morgon.

04 december, 2008

Pin(s)amt utskottsmöte

Vi hade möte med utbildningsutskottet i morse. En av punkterna var påkallad av socialdemokraterna. På förra mötet begärde de mer underlag om regeringens forskningsproposition.

Idag var statssekreterare Peter Honeth med för att redogöra och svara på frågor. Men sossarna hade - inga frågor alls!!! De ville i stället ha en hearing med andra organisationer. Nu hette det att vi "förvägrade" riksdagen information, vilket naturligtvis bara är tramsigt. De får vilken information de vill. Men de är för lata för att skaffa den sig själva, allt ska serveras på silverfat. Trots att de är det största partiet i riksdagen så orkar de inte sätta sig in i en enda fråga ordentligt och inte själva skaffa sig information man som riksdagsledamot behöver (det gör jag varje dag). De bemödar sig inte ens med att lägga hållbara förslag eller att sätta sig in i de egna förslagen.

Det blev tydligt i debatten igår om studiemedel. Där har sossarna "glömt" att deras förslag om höjt studiemedel med 375 kr/månad kostar 1,5 miljarder, vilket är en miljard mer än vad de har med i sin budget... Sossarnas Caroline Helmerson-Olsson sa i debatten att deras budget ändå skulle avslås så den behövde man inte prata så mycket om... När inte ens sossarna själva vill prata om sin politik så blir det lite patetiskt. De är bara ute efter att skälla och förtala, inte att tala om vad de själva vill, med vem de vill göra det och hur det ska finansieras.

Så verkar det vara med forskningen också. Vi vill få fram ett snabbt beslut så att alla forskningsmiljarder kan börja användas. Socialdemokratena vet fortfarande inte vad de tycker i den här frågan heller. Riktigt pinsamt faktiskt.

03 december, 2008

En blå ros åt Sigbrit Francke

Förra universitetskanslern Sigbrit Francke presenterade idag sitt länge emotsedda förslag till ny lärarutbildning. Jag har bara hunnit skumma sammanfattningen, men måste säga att det ser bra ut. Flera olika lärarexamina, inriktade mot det man ska göra. Mer IT. Det allmänna utbildningsområdet, som fått omfattande kritik idag, tonas ned. Vissa utbildningar blir lite kortare som standard, andra lite längre, även om alla kan förlängas.

Omdömena om förslaget låter inte vänta på sig.

"Okunnig utredning utan analys" säger professor Ingrid Carlgren, ordförande i Lärarförbundets vetenskapliga råd. Det är en förvånande kommentar från fd rektorn för Lärarhögskolan i Stockholm. Det går inte riktigt att komma ifrån misstanken att hon försvarar den utbildning hon själv var chef över förut och som fått så mycket kritik. Lite självkritik borde hon ändå utöva. Mycket kan man beskylla Francke för, men okunnig känns helt felvalt adjektiv.

Lärarnas Riksförbund är positiva. Metta Fjelkners uppfattning sammanfaller i mångt och mycket med mina. För en gångs skull...

Lärarförbundet gillar inte att man delar in utbildningen i utbildning för låg-, mellan- och högstadielärare, dvs så som skolorna faktiskt ser ut. Man har försökt förändra detta i 20 år, när ska man inse att verkligheten ser ut på det sättet? Tidigare hade man 1-7-lärare, men jag har inte mött någon sådan lärare som jobbar med sjundeklassarna. Nu tycker jag att man borde utgå från skolans faktiska behov i stället.

Och vad säger oppositionen? Socialdemokraterna vill bara lyssna och ha samtal. Visst, jättebra. Men vad vill dom??? När man går in i en förhandling eller diskussion så måste man ju veta vad man vill. Men så är det inte för sossarna. Så är det i fråga efter fråga - betygen, lärarlegetimationen, skolornas självstyre, förstatligande... Jag undrar onekligen varför de vill ha makten, de vet ju inte vad de vill använda den för, har inga egna idéer. Eller är det så att de inte kan enas internt? Det är beviset på ett riktigt trött parti som absolut inte kan släppas fram till makten igen.

Stort intresse för spets

Skolverket har fått in 100 ansökningar om att få vara med i försöksverksamheten med sk spetsutbildningar på gymnasiet nästa höst. Roligt med så stort intresse. Mest verkar det vara matematik och lite no, men även juridik och musik finns med. Högst 10 tas med, så det blir hård konkurrens. För egen del tycker jag att man kunde få ännu fler. Det är bra att också satsa på att begåvningar och talanger får utvecklas i skolan.

Frågan är nu hur sossarna ställer sig. De är ju emot hela idén och slåss för den sammanhållna skolan där ingen får sticka ut eller vara lite duktig. Samtidigt finns det ju s-kommuner som ansökt om att få delta i försöket... Intressant att ser hur det utvecklar sig.

01 december, 2008

Bötfäll Kalix och Skinnskatteberg för usla resultat

Färre elever blir behöriga till gymnasiet, rapporterar Skolverket idag. Det är en ständig utförsbacke. Det är faktiskt färre än någonsin som klarar de lågt ställda kraven för att komma in på gymnasiet, dvs vara godkänd i svenska, engelska och matte. Nu är det 88,5%. För 10 år sedan var det 91,4%. 3 procentenheter - är det mycket? Ja! Sådär 3000 elever...

Man undrar ju lite vad de pysslar med i Skinnskatteberg. Där är bara 77,4% behöriga till gymnasiet. I 8 kommuner slås mer än var femte ut och kommer inte in på gymnasiet.

I Kalix är det bara drygt hälften (57%) av eleverna som klarar godkänt i alla ämnen.

Ljusglimtar finns också, självklart, och det ska vi vara tacksamma över. Men det är inte utan att man önskar att Skolinspektionen snart får kraftigare muskler att ingripa. Böten vore en lämplig första åtgärd mot Kalix och Skinnskatteberg. Nästa att byta ut de ansvariga. ALLA elever i landet har rätt till en bra undervisning. Även i Skinnskatteberg och Kalix. Nu är det dags att gå från ord till handling.

Överklaga betyg

Centern och kristdemokraterna vill införa en möjlighet att överklaga betyg, rapporterar SvD och Aftonbladet idag. Jag uppges vara tveksam och så är det nog.

I princip delar jag Sofia Larsens uppfattning att ett beslut om ett formellt betyg som används till urval senare ska kunna överprövas på något sätt. Det är viktigt för rättssäkerheten. Samtidigt har ingen kunna visa på ett realistiskt och obyråkratiskt förslag som inte bara kommer att handla om ytterligare ett prov. Betyget ska ju vara en samlad bedömning av elevens kunskap, där muntligt engagemang, redovisningar, inlämningsuppgifter mm vävs ihop med provresultat. Det är svårt att få ihop det med en rätt att överklaga och det har förespråkarna inget bra svar på.

Jag kan ju också säga att vi gör mycket annat nu för att öka rättssäkerheten och likvärdigheten i betygssättningen. Det kommer nya och tydligare mål som förhoppningsvis alla begriper, mål som inte är skrivet på pedagogiska utan på svenska. Det kommer nya betygskriterier som är mer stringenta och betyg i fler steg så att det blir rättvisare. Det kommer nationella prov i fler ämnen för att skapa en nationell bild av elevernas kunskaper i fler ämnen och kunna ha detta som avstämning mot betygssättningen senare. Detta bör räcka ganska långt.

29 november, 2008

Bra beslut på konventet

Har varit på moderaternas framtidskonvent i två dagar nu. Mycket har debatterats, allt från miljö, integration, sjukvård, jobb och välfärd. Partistyrelsens olika arbetsgrupper presenterade sina rapporter och vi antog riktlinjer för det kommande arbetet.

Det var idag det hettade till, om förskolan, och här blev det en del ändringar. Till det bättre tycker jag.

Förslaget hade uppfattats som att vi vill lagstifta om max 12 barn per grupp på avdelningar med 1-2-åringar. Så var det inte tänkt och därför pratade man nog om varandra en del. Det vi alla enades om är att grupperna inte ska vara för stora och att det finns andra faktorer som är viktiga för kvaliteten också - personaltäthet, organisation, ledarskap, personalens kompetens, lokalerna mm. Och att det är självstyrande enheter som avgör hur resurserna bäst används.

Jag pratade om att gnälliga sossar (och en del borgerliga tyvärr) säger nej när människor vill förverkliga idéer om hur välfärden kan utvecklas. Jag tog exempel från Gävle, Köping, Luleå och Kalix men kunde hålla på mycket längre. Det finns massor av exempel där kommunerna säger nej till nya alternativ och tror att kommunalpolitik är detsamma som att räkna platser. Så fel de har! De gör Sverige fattigare och välfärden sämre.

Konventet uttalade också, på arbetsgruppernas förslag, att det ska bli lättare för personal som så vill att ta över sin verksamhet i egen regi, sk avknoppning. Utmärkt. Nu väntar vi förslag från regeringen i den frågan...

Vi behöver politiker som säger ja i stället. Jag fick med mig konventet på detta.

27 november, 2008

Läxfritt

Dagens debatt handlar om man ska ha läxor i skolan eller inte. SVT.

För mig är det rätt självklart att man ska ha det. Vissa sakar måste nötas in. Multiplikationstabellen. Verb. Glosor. Andra saker måste läsas in efter genomgång i skolan. Något kapitel i väsentliga romaner, dikter.

Läxfria skolor känns helt avlägset. Faktum är att Sverige har EU:s näst minsta undervisningstid (efter Lettland). Ska vi dessutom ta bort läxorna så undrar man stillsamt hur våra elever ska klara den globala konkurrensen. Vad finns det för skäl att tro att svenska elever är så mycket intelligentare än andra att de lär sig mer än andra på kortare tid och utan hemarbete???

20 november, 2008

Debatt i skolfront

Det blev två debatter i Skolfront, SVT, nyss. Mot vänsterns Rosanna Dinamarca om omdömen och betyg och mot Göran Greider om spetsutbildningar och elitsatsningar.

Verkar de inte rätt världsfrånvända, båda två? Greider vill ha EN skola för alla, sammanhållen och kommunal. Fotbollsgymnasier ska också läggas ned. Ingen begåvning ska få sticka upp. Jantelagen personifierad och allt ska underordnas kollektivet.

Dinamarca hade inga nya argument att komma med egentligen, kända vänsterståndpunkter om betyg och hon ljuger hejdlöst. Hon påstod att vi inte vill ha fler lärare i skolan, trots att vi bevisligen satsar ytterligare 1 miljard nu på en läsa-skriva-räknasatsning som självklart innebär fler lärare i skolan. Vad ska pengarna annars användas till om inte till mer undervisning för de som halkat efter???

Jag vet inte hur det gick att på 30 sekunder helt byta ämne. Efter en debatt är man lite urlakad och att då ge sig i kast med en ny debatt i ett nytt ämne blir lite rörigt i huvudet.

Om någon timme (kl 22?) är det omröstning om Lissabonfördraget. Kvällen blir lång.

Engelska skolan fick rätt

Gävle har fällts i Kammarrätten för sitt agerande mot Engelska skolan, som ville starta gymnasium där nu i höst. Det rapporterar radion. Skolan fick tillstånd av Skolverket att starta, men kommunen överklagade först till länsrätten som gav skolan rätt och sedan - i augusti, när elever redan tagits in - till Kammarrätten.

De röda i Gävle har bara skaffat sig dåligt rykte och förhalat starten ett år. Sannolikt kommer samarbetet med Engelska skolan att gnissla efter det här och det är inte bra för eleverna. De har skapat ett misstroende i stället för att bygga upp ett samarbetsklimat, så som det borde fungera i en kommun. Alla skolor, både kommunala och fristående, måste samarbeta i vissa frågor för att eleverna ska få bra utbildning.

Exemplet Gävle visar att vi måste ändra lagen så att kommunerna inte kan förhala nya skolor på det här sättet och obstruera. Elevernas valfrihet kommer före kommunens egenintresse.

18 november, 2008

Låt stjärnorna lysa

SvD skriver om ett av våra förslag från utvecklingsgruppen om Ungas villkor. Det handlar om att vi måste bli bättre på att ta vara på talanger och begåvningar. Alltså, göra upp med Jantelagen. Det är en så stark men destruktiv kraft som vi måste bli av med.

Vår utgångspunkt är att alla elever måste få utveckla sina begåvningar och talanger, det är en i sann mening individualiserad skola. Alla elever är olika med olika behov, förutsättningar och förmågor. Det måste skolan ta utgå från. Sanningen är ju att alla är bra på något och intresserad av något. Det måste få utvecklas. Alla mår bra av att tänja sina gränser. Jag är övertygad om att många elever har tråkigt i skolan för att det är för "slappt" och man inte utmanas tillräckligt. Jag skulle vilja att varenda skola har särskilda program för hur man tar vara på begåvningar. Tänk, vilken växtkraft det skulle bli för vårt land.

Vi vill göra det coolt att plugga. Begåvningar ska lyftas fram och goda insatser belönas. Och det gäller även lärares goda insatser.

Ajajaj, vad man utmanar den rådande attityden. Gissar att det blir en del diskussion. Alla gillar ju inte det här. Det ska vara lika för alla, ingen ska sticka upp. EN skola för alla, inte en skola för ALLA. Det ska vara medelmåttigt, lika över allt. Usch. Ser fram emot diskussionen.

Titta på Skolfront på torsdag, då debatterar jag detta med Göran Greider.

17 november, 2008

Budget och kvalitetsindex

Idag behandlar vi nästa års budget i Nackas kommunfullmäktige, där jag är ordförande. Lång dags färd mot natt. Debatten blir säkert så att oppositionen vill ha mer till allt, men är inte beredd att plocka fram pengarna för det.

Inom skolan så vill vi öka utbildningsnämndens budget med 76 mkr, en ganska ansenlig summa. Socialdemokraterna vill ta bort den nya satsningen på vägledning och därigenom spara 6 miljoner kronor och fördela mer till studieförbunden. I mina ögon verkar det helt korkat. Varje vecka hör jag olika förståsigpåare som hävdar behovet av vägledning, att det är för dåligt idag, att man måste gradera upp vägledningen för att få ungdomar att ta större eget ansvar för sin karriär. Hur kan man i det läget helt ta bort pengarna för detta? Obegripligt! Det verkar som om de inte riktigt är på samma planet som oss andra.

Sossarna vill inte heller ha något vårdnadsbidrag, en legitim uppfattning som jag dock inte delar. Det skapar valfrihet för barnfamiljerna. Problemet är bara att de sparar 16 miljoner på detta, när kostnaden bara är beräknad till 2-3 miljoner... Det skulle bli ett gigantiskt hål i budgeten om de fick bestämma alltså. De räknar med att 444 barn ska få vårdnadsbidrag från 1 januari och varenda månad hela året om. Den volymen har det inte blivit någonstans i landet, där rapporterna snarare är att det blivit ett fiasko eftersom så få utnyttjar det. Varför skulle fler i Nacka utnyttja vårdnadsbidraget än i Älmhult? I Nacka har föräldrarna högre utbildningsnivå och högre boendekostnader vilket gör att behovet av att båda föräldrarna arbetar är klart mycket större.

Läste också om Svenskt Kvalitetsindex, SKI, i SvD idag. Grundskolan gör en uppryckning och de privata alternativen drar ifrån de offentliga. Skolan uppfattas också som bättre än högskolan. Det ger lite näring åt diskussionen om offentligt-privat, statligt huvudmannaskap och generell kvalitet i det som vi finansierar med skattepengar.

16 november, 2008

Klass 9A-skolan

I fredags besökte jag Klass 9A-skolan Johannesskolan i Malmö, tillsammans med partivännen Maria Stockhaus. Oerhört intressant!

Vi diskuterade med rektorerna, barn- och ungdomschefen och skolkuratorn hur TV-programmet kom till och vilka erfarenheter de fått. I korthet kan man säga att de bekräftar den forskning som finns om Framgångsrika skolor. De kände inte till forskningen innan projektet drog igång, men har nu efteråt kunnat konstatera att allt det som docent Lennart Grosin, Trevor Dolan m fl vetat länge verkligen stämmer. Det handlar om tydlig ledning, höga förväntningar på eleverna och fokus på kunskaper. Konstigare än så är det inte, men det utmanar den rådande kulturen i skolan.

Samtidigt läser jag om LR-ordföranden Metta Fjelkner i DN idag. Hon säger att "politikerna måste förstå att Klass 9A är en redigerad realitysåpa, inte verklighet".

Visst är det ett redigerat program, men det speglar ändå verkligheten. Det slående när jag såg serien är lärarnas förväntningar och ledningens tydlighet. Det är inget fusk eller tillrättalagt, det är verklighet och den finns där än idag. Jag har sett det med egna ögon. Har hon varit där?
Det är väl rätt självklart att lärarnas inställning till jobbet och förhållandet till eleverna är betydelsefullt? Om inte lärarbasen inser det är hon farligt ute. Men det är klart, det bryter ju mot retoriken att alla lärare alltid är bra och därför inte behöver utvärderas. Min slutsats är att motsatt, eftersom lärarnas inställning gör skillnad måste vi bli bättre på att uppmuntra goda insatser. För att kunna göra det måste man först ställa upp tydliga kriterier och därefter utvärdera om man når dit eller inte.
Jag tycker att Klass 9A bekräftar att vi behöver en massiv satsning på Framgångsrika skolor i Sverige. För relativt lite pengar tror jag att vi skulle nå enorma resultat till elevernas fromma. Det förslaget är en del av det vi moderater nu jobbar med i min utvecklingsgrupp om Ungas villkor och jag hoppas att vi får gehör för det.

13 november, 2008

Gymnasiemässa - vilken mångfald

Var på gymnasiemässan i Älvsjö på förmiddagen. Massor av skolor, säkert över 100, presenterade sina skolor och utbildningar. Vid entrén fanns Blåa vägen och vid utgången en enorm skylt med Valfriheten Rudbeck. Som moderat kände jag mig hemma.

Så mycket spännande utbildningar det finns. Mötte en fantastisk rektor för nystartade Ambassadörsakademin, som har natur- och samhällsprogrammen med inriktning mot biomedicin, skärgård och ledarskap. Flera har ett förflutet inom militären och har ett lite för många skolor annorlunda koncept. Mycket kontakter med Karolinska också. Splendid!

Och några grabbar från Refis - rörgymnasiet. Det är VVS-branschen som startat en gymnasieskola för att råda bot på bristen på rörmokare. De vet vad som behövs, har bra kontakter (självklart) med rörfirmor och kan skaffa bra praktikplatser. Supernöjda killar.

Och några elever från Metapontum. En liten skola på KTH-området med naturprogrammet. Initiativtagaren och ägaren är schackmästare, så schack är en specialinriktning och en av eleverna åker från Norrtälje varje dag för att komma till detta. Andra inriktningar är programmering, matematik och juridik. En liten skola som attraherar en viss kategori elever och som verkligen fyller sin nisch väl.

Jag skulle kunna hålla på länge. Utbudet var stort och mötet med engagerade människor är så givande. Synd att man inte får gå om gymnasiet.

Det som slår mig när jag gick därifrån: det här är sossarna emot. Hade deras politik fått råda så hade vare sig Ambassadörsakademin, Refis eller Matapontum fått starta. De vill ju inte ha några fler friskolor, det är ju "överetablering". Tänk vilken kraft de bara vill slösa bort. Idéer som aldrig skulle förverkligas. Så mycket fattigare Sverige och Stockholm skulle vara med fler sossar.

Neddragningar i Strängnäs

I somras skiftade majoriteten i Strängnäs. Folkpartiet och centern gjorde upp med sossarna. Kritik mot den förda skolpolitiken var ett av skälen, skattefrågan en annan. Den nya vänsterkoalitionen höjer skatten med 90 öre, en rekordhöjning måste man väl säga.

Nu läser jag om vad som händer med skolan i Strängnäs. I Eskilstunakuriren rapporteras att hyreshöjningarna för gymnasiet är 10 miljoner (!) och att skolan nu måste göra sig av med ca 20 lärare. Sveriges Radio rapporterade igår att 18 tjänster ska bort från grundskolan.

Folkpartiet och sossarna, som leder barn- och ungdomsnämnden, verkar ha det väldigt kul ihop med att dra ned på skolan. Nu ser man konkreta effekter av den nya majoritetens politik. Höjd skatt och lägre kvalitet i skolan. Grattis alla Strängnäsbor!!!

Debatt i morgonsoffan

Vaknade 4, jetlagen är väl kvar... Men det gjorde inget, jag skulle vara i TV-studion kvart i 7 och debattera friskolor och valfrihet med sossarnas Marie Granlund. Ett kärt ämne. Rätt förutsägbart tycker jag att det blev.

Hon och sossarna vill stoppa nya friskolor. Vilket är detsamma som att säga att vi inte behöver några nya idéer på skolområdet, allt fungerar redan perfekt och alla är nöjda. Vilken värld lever de i? Det är helt utvecklingsfientligt. Tror de att skolpolitik bara handlar om att räkna elever och fylla byggnader? Hon blir helt svarslös på den frågan, ser bara pengar och byråkrater och aldrig eleverna.

Ska ut till gymnasiemässan nu på förmiddagen. Där får man verkligen inspiration. Det finns så mycket nytt och spännande och roligt. Tänk om man fick börja om igen... Och det här vill inte sossarna ha. De har sagt nej till skola efter skola, till varje förslag som ökar valfriheten. Därför blir det extra bra att få lite fler konkreta exempel på vad eleverna skulle gå miste om, om socialdemokraterna fick bestämma.

12 november, 2008

Laboraskolan har vissa brister

Omtalade Laboraskolan i Hylte (Plymouthbrödernas skola som startade förra året) har haft inspektion och fått kritik på två punkter. Den allvarligaste handlar om att skolan tillåtit att föräldrarna utövat inflytande på undervisningen så att t ex viss brevidläsningslitteratur valts bort. Den mindre allvarliga handlade om att lärarna är anställda i ett annat bolag än det som driver skolan. Ok, så får man inte göra, men det kan man ändå leva med på något sätt.

Kritiken mot sakligheten och allsidigheten är allvarlig, men korrekt och bra. Det är just så det ska fungera. Inspektion och vid behov krav på ändringar av det som brister. Förvisso är det allvarligt och inget som jag försvarar, men för att få lite perspektiv så erinrar jag mig rapporten över de kommunala skolorna i Gislaved (där de flesta eleverna kommer ifrån) 2005:

"Konfirmationsundervisning som skolans val i område Anderstorp är inte förenlig läroplanens krav på att undervisningen skall vara icke-konfessionell."

På ett sätt är det också förståeligt att det kan bli kritik på den här punkten första året. Det finns ju uttryckligen skrivet i läroplanen att föräldrar och elever ska ha inflytande och det kan vara svårt att veta var gränsen exakt går. Det är många skolor som får kritik för bristande inflytande. Nu är det tydligare var gränsen går, förhoppningsvis är det utklarat i och med detta.

Sannolikt gnisslar Marita Ulvskog och Humanisterna tänder nu. Kritiken var inte så förödande som de hoppats eller förutspått. Det finns inte anledning att ompröva tillståndet, det var ett korrekt beslut. Men som sagt, det är bra att kritiken kommer och att skolan nu har några månader på sig att reagera.


Slutligen, det finns inte bara negativa ord i rapporten. Skolinspektionen har gjort bedömningar på 12 områden. 10 gick godkänt, och så här står det bland annat:

"Skolan har en fungerande studiemiljö som är inriktad mot de nationella målen. Lärarna på skolan planerar och följer upp undervisningen utifrån de kunskapsmål som finns i läroplan och kursplaner. De lektioner som inspektörerna har besökt präglas av arbetsro och ger exempel på en pedagogisk verksamhet av god kvalitet. Lärarna bedriver ett arbete med utgångspunkt i skolans värdegrundsuppdrag. I arbetet ingår bland annat att stärka flickorna i deras utveckling. Intervjuer med elever och skolans egna uppföljningar visar att eleverna trivs på skolan. Flera av dem har uttryckt lättnad över att slippa sina tidigare skolmiljöer."

08 november, 2008

Maktskifte

Det blir maktskifte i Nya Zeeland. Labours premiärminister Helen Clark har just avgått. Med samma budskap som Obama i USA har högeroppositionen drivit en framgångsrik valkampanj. Change for a better future, är temat och det gick hem. Bättre utbildning med tester i lägre åldrar, större satsning på infrastruktur, mer privatliv och ett mer "ambitious" NZ vann över en ganska trött men aggressiv vänster.

59 för National, som tillsammans med ett marknadsliberalt ACT (5) och ett litet mittenparti, United Future (1), ger klar majoritet över Labours 43, de grönas 8 och ett litet vänsterparti, Progressive (1). Maoripartiet (5) kommer kanske att tas med i regeringen, som då blir klart stark - 70 mot 52.

Labours TV-reklam har gått ut på att det handlar om "trust", att Labour är det enda man kan lita på när det blåser och handlar om att trygga ekonomin. Det höll inte. De förlorade stort. fast det kanske var tilltro som väljarna svarade på i valet... ?

06 november, 2008

Mer NZ

Nu har vi haft två verkligt intensiva dagar i windy Wellington. Träffat många olika delar av utbildningsministeriet – 3 500 anställda!!! Det verkar stämma lite som de sa i Auckland, ”jaha, nu ska ni möta byråkraterna i Wellington”.

Intressant att höra om deras föräldrastyrelser som finns på alla skolor och de facto driver skolorna och har makt att tillsätta och avsätta rektorn. Däremot råder det lite delade meningar om vilken makt de har över ekonomin. En förälder som satt i en styrelse sa att det var styrt på kontonivå från departementet och att man inte fick flytta pengar emellan, departementet å sin sida sa att de var hur fria som helst, förutom vad gäller lärarlöner som bestäms och betalas centralt.

Avhoppare, ungdomsprogram, ungdomskriminalitet, internationalisering i skolan och inspektion (eller review som de hellre vill kalla det) har vi också hört massor om. Det blir ett pussel med olika bitar och snart framträder väl en samlad bild. I morgon ska vi träffa en skola, verkligheten alltså.

Parallellt med detta har vi hunnit med att träffa vårt systerparti (National Party) och dess partiordförande och följa valdebatterna på TV. Parlamentsval på lördag och de leder i mätningarna så stämningen är på topp. Många verkar trötta på den nuvarande ledningen, som lägger sig för mycket i människors vardag och privatliv verkar det som. På lördag är vi med på valvakor och får veta mer om hur det går, även om de verkar ha ett komplicerat valsystem med två röster var – en på person i en enmansvalkrets och en partiröst som gäller i hela landet. Andelen röster i landet avgör hur många mandat man får, men den som kommer in i valkretsen kan aldrig bli av med sin plats. Det gör att det är lite fluktuerande antal platser mellan valen, beroende på hur det går.

Igår kväll åkte vi runt östra Wellington längs kusten 3 mil – en fantastiskt vacker rutt. På ett ställe skulle det finnas pingviner och på ett annat sälar, men vi såg inga alls. De hade inte kommit upp än, vi var tydligen inte ute tillräckligt sent.

04 november, 2008

Många intryck

En dag i Bangkok och två dagar i Auckland, Nya Zeeland, ger massor av intryck. Natur, kultur, människor, bemötande, inställning - mycket är så annorlunda.

Bangkok var varmt och fuktigt. Annorlunda dofter. Mycket människor, många ganska påträngande och intresserade av att sälja. Inte alltid det jag ville ha, förstås. Vackra tempel, smockfullt varuhus, god mat.

Auckland är å andra sidan som att nästan komma hem igen. En svensk vårdag mötte oss, fast det är lite märkligt att se björkar sida vid sida med palmer... Vi har träffat en organisation för skolavhoppare som driver "Notschools", dvs undervisning via nätet, tillsammans med kollegor i England. Det gör att det alltid finns lärare online, dygnet runt. Här har vi en del att lära. Vi har varit på Auckland University och lärt mer om lärarutbildningen och hur skolsystemet fungerar. Vi har träffat exportrådet och ett svenskt företag. Och en think tank som lutar åt det konservativa hållet. Det blir lite av pusselläggande, man får olika bitar och efter ett tag framträder ett mönster.

Mycket verkar fungera bra, annat tar man sig för huvudet när man hör. De har t ex styrelser för varje skola med valda föräldrar. Verkar bra. Men den budget de får är oerhört detaljstyrd och de kan inte ens omprioritera från skollokaler till att göra i ordning skolgården. Inte bestämma lärarlöner. Inte påverka bokinköp... Makten verkar ligga i att företräda andra föräldrar och att tillsätta och avsätta rektorn och det ska man inte förringa. Men det finns ju risker med det också, vilket de också sett. Kortsiktighet, att en grupp föräldrar (t ex starkt religiösa) tar över eller att ekonomin missköts för att nämna några.

Och så har vi hunnit med lite kultur och natur också. Maorimuseum och havssulor för att nämna några höjdare.

I morgon är det upp tidigt för vidare transport till Wellington och den mer formella delen.

31 oktober, 2008

Nya Zeeland nästa

Idag åker jag på studieresa till Nya Zeeland. Låååång flygresa, men det är det väl värt. Nya Zeeland lär vara spektakulärt och vackert, men vi har ett ganska pressat schema så vi får väl se hur mycket tid det blir att se allt.

Nya Zeeland ligger väldigt bra till i utbidningshänseende. Under 90-talet var de i ropet med Reading Recovery, program som lär små barn läsa ordentligt. De har självstyrande skolor och höga krav och en blandad befolkning. Det finns mycket att jämföra och dra lärdomar av. Nu ska vi se hur det gått med alla reformer efter en sådär 10-15 år. Och vad nytt som händer. Vi ska träffa skolor, universitet, lärarutbildare, utbildningsdepartement, NotSchools, höra om dropouts mm. Ser verkligen fram emot det.

Som en extra krydda är det parlamentsval nästa lördag också. Regerande Labour ligger efter med 10-15%, så det lutar åt maktskifte. Kul att se valrörelse på andra sidan jordklotet också.

30 oktober, 2008

Hearing om högskolekvalitet

I förmiddags hade vi en hearing med utbildningsutskottet om kvaliteten i högskolan. Det hettade till nästan med en gång. Högskoleverket fick vass kritik från Sveriges Universitets- och högskoleförbund (SUHF) för sättet som verket gör sina utvärderingar.

SUHF välkomnar utvärderingar, säger ordföranden Bexell (rektor på Lunds Universitet), men kriterier måste vara kända i förväg. Dessutom borde utvärderingarna fokusera mer på outcome av utbildningen och mindre på förutsättningar och process.

Jag håller helt med! Nu ska högskoleverket förvisso fokusera mer på outcome också, men talade ändå sig varmt för förutsättningarna och processerna. I slutänden är det faktiskt bara outcome som räknas, vad resultatet blir. Är studenterna nöjda? Har de nytta av sin utbildning? Ger den rätt kompetens för det jobb de ska göra? Får de rätt typ av jobb för den utbildning de har?

Det får inte bli så att "operationen lyckades men patienten dog", men risken är att det blir just så om man stirrar sig blind på process och förutsättningar. Patienten ska ju överleva, det är ju liksom hela vitsen och då måste det vara just detta som granskas och man mäts mot.

Om högskolorna ska förbättra sin kvalitet så måste de titta på sina förutsättningar och sin process, därför är de dimensionerna givetvis viktiga - men mest för lärosätena själva och inte för högskoleverket.

28 oktober, 2008

Betygsätta lärare?

Malmö fortsätter försiktigt att låta eleverna utvärdera lärarna, skriver Sydsvenskan. Det mottas inte bara positivt av lärarna.

När jag ser de väldigt hovsamma frågorna konstaterar jag att det sådana frågor ställts i Stockholmsregionens gymnasieskolor i flera år redan och att Nacka gjort det i ett decennium. Välkommen i gänget, Malmö! Det känns ju inte ett dugg kontroversiellt.

Har jag fått tillräcklig hjälp? Har jag haft inflytande? Är jag nöjd med kursen som helhet? Och så den "farliga" frågan: Jag är nöjd med lärarens sätt att arbeta.

Hur ska man någonsin kunna bli bättre om man inte vet hur det står till? Om man inte vet vad kunderna tycker? Vilket annat kunskapsföretag skulle strunta i att utvärdera kundernas attityder och fråga vad som kan bli bättre? Vadan denna rädsla? Jag kan faktiskt inte förstå den alls, om det inte är så att den bottnar i ett väldigt dåligt självförtroende och låg professionalitet. Kompetenta lärare borde väl välkomna denna utvärdering!

Jag tycker att man skulle gå mycket längre än fegisvarianten i Malmö. Offentliggör resultaten! Inte så att man kan identifiera lärare för lärare, men på skolnivå. Och gå längre ned i åldrarna, varför nöja sig med gymnasister? Elever på mellan- och högstadiet kan också ha välgrundade åsikter som är värda att lyssna på. Då blir det elevinflytande på riktigt. Och det kanske är farligt för vissa...?

Och så några lovord till kollegorna Elisabeth Svantesson och Tomas Tobé som skriver på Brännpunkt idag om SFI. Bort med kommunernas monopol och skrota dagens SFI-modell och in med en ny. Jag tror ni tänkt helt rätt!!!

26 oktober, 2008

IPRED1, vad är det?

Har just svarat på drygt 100 mail om IPRED1, något som också går under benämningen "sanktionsdirektivet". Bakom den kryptiska rubriken döljer sig ett förslag som härrör från EU om ökade möjligheter för upphovsrättsinnehavare att spåra intrång i upphovsrätten. I klartext: bättre möjlighet för låtskrivare att driva skadeståndsprocesser mot fildelare.

Det är en ungdomsfråga av stora mått. Enligt uppgift är över 1 miljon människor fildelare i Sverige. När man kommer ut på en skola så har varenda ungdom ägnat sig åt detta. Det är klart att det hela väcker känslor och det finns massor av saker som måste klaras ut, beviskraven och möjligheterna att smita undan bland annat.

Diskussionen är svår, flera berättigade intressen står emot varandra. Värnandet av äganderätten, som är central i varje civiliserat och välmående land, och värnandet av den personliga integriteten. Var går gränsen? Båda är moderata hjärtefrågor. Den tekniska utvecklingen har sprungit förbi lagstiftningen och ställer invanda sanningar på huvudet.

Frågan handlar INTE om det ska vara olagligt att fildela eller inte, det finns redan en lag som klarar ut gränsdragningen där. Nu handlar det om privata aktörer ska kunna få ut datorers IP-adresser när man tror att någon gjort olovligt intrång och i så fall under vilka former detta ska ske.

Diskussionen fortsätter.

Mot Landskrona

I fredags var jag i Landskrona. Regn, regn, regn och mörker.

Diskussionen var desto ljusare. Jag var med på en diskussion som kommunen och ett antal industriföretag ordnat om framtidens yrkesutbildning och hur man ska kunna se till att industrin får tillräckligt med arbetskraft med rätt kompetens.

Det känns befriande att tala med företag som vill anställa och inte bara varsla. Det är lätt att tro att vi lever i en total kristid, men så är det inte.

Jag upplevde ett ganska stort stöd för vad vi gör med yrkesutbildningen nu. Först stöper vi om hela gymnasiet för att förbättra kopplingen till arbetslivet och ge mer utrymme för yrkeskunskaper på yrkesprogrammen. Sedan ska vi inrätta en helt ny Yrkeshögskola, för att höja statusen och skapa ett gemensamt regelverk för eftergymnasial utbildning som inte är akademisk där dagens KY-utbildning är kärnan. Och så satsar vi mer på yrkesvux, ytterligare ett antal platser kommer igång och det behövs.

Som diskussionen gick så finns ett intresse från företagen att engagera sig mer i utbildningen, men möjligen en tro att skolan kan lösa allt. De måste också marknadsföra jobben och yrkena. Ungdomar väljer inte bara en skola och en utbildning, utan vill också veta vad utbildningen leder till. Ett kul, utmanande jobb med schysst lön - då kommer ungdomarna, var så säker!

På måndag åker jag tillbaka till Landskrona igen. Då ska vi titta på unga på glid med den arbetsgrupp om Ungas villkor som jag leder. Samarbete med socialtjänsten och polisen, bland annat. Spännande att se.

23 oktober, 2008

Friskolor diskriminerar?

Flera friskolor (var tionde) vägrar ta emot elever med funktionshinder, rapporterar Sveriges Radio. Verkligen trist och upprörande om det är så. Våra skolor, även friskolorna, ska vara öppna för alla elever.

Samtidigt kan jag på ett sätt förstå om det är så. Många kommuner (de flesta?) skickar ju inte med mer pengar för dessa elever. De får klara sig på den vanliga skolpengen, som dessutom är orättvist låg i många kommuner. Tidigare var kommunen tvungen att skicka med mer pengar, men det tog sossarna bort i mitten av 90-talet, vilket innebar att valfriheten inte existerar för dem med störst behov.

Jag hoppas att vi kommer till rätta med detta i nya skollagen. Det vore på tiden.

Sen kan man ju undra lite över hur undersökningen är gjord. Varför är det bara friskolor som tillfrågats...? Jag vet själv många kommunala skolor som också sagt nej. Men det kanske inte är så intressant för statstelevisionen/statsradion att granska?

Forskning för miljarder

Mitt i finanskrisen gör regeringen en jättesatsning på framtiden. Det är lätt att bli kortsiktig och bara lösa dagsaktuella problem i en krissituation, men regeringen vågar verkligen tänka på framtiden och det som kanske inte är lika populistiskt som a-kassa. Nämligen forskning.

15 miljarder satsas på forskning 2009-2012. Gigantiskt med pengar och mycket mer än någonsin tidigare. Förra regeringen satsade den fyraårsperiod som nu går ut 4,2 miljard och perioden dessförinnan 2,5 miljarder. De satsade 6,7 på 8 år - vi 15 miljarder på 4 år. Visst, inflationen gör sitt till men det är ändå en fantastisk utökning.

Nanoteknik, cancer, havsmiljö, energi, materialvetenskap, diabetes ska det satsas extra på, sk strategiska satsningar. Och stamcellsforskning, vilket måste uppröra sossarna eftersom de i sin retorik utmålat kd som kraftiga motståndare mot detta. Detta är utöver de förstärkta grundanslag som universiteten får.

Som stockholmare och moderat kan jag inte annat än känna stor tillfredsställelse över förslaget. Det här är en stor satsning på min region.

De forskningspengar som går direkt till universiteten och högskolorna (sk fakultetsanslag) utökas med 1,55 miljarder kronor. Högskolorna och universiteten i Stockholmsregionen kammar hem 436 miljoner av dessa. Av de strategiska satsningarna kan man väl misstänka att Karolinska, KTH och Stockholms Universitet ligger väl till att få en stor del, hög kompetens finns ju just där.

22 oktober, 2008

Innehållslösa ministersvar

Idag har jag fått svar på två av mina skriftliga frågor till ministrarna på utbildningsdepartementet, en om rektorsutbildningen som skjuts på framtiden och en om omfördelning av platser mellan högskolorna.

Inget av svaren är vare sig särskilt klargörande eller innehållsrikt.

Jan Björklund svarar om rektorsutbildningen att han ska avvakta rättsprocessen. Och så är det självklart. Men frågan handlar också om hur det kunde gå så snett att staten inte klarar en enkel upphandling. Utbildningsministern ger inget svar på det och inte heller någon indikation om ytterligare insatser. Det är inte bra att den viktiga rektorsutbildningen skjuts på framtiden och att köerna växer.

Lars Lejonborg svarar om högskoleplatserna att han ska följa utvecklingen och vid behov vidta åtgärder. Det var just de åtgärderna jag efterfrågade. Behovet är väl rätt givet redan, eftersom det finns högskolor som slagit i "taket" och inte får ta emot fler studenter medan andra har upp till 20 procent av platserna tomma. Så kan det ju inte fortsätta. Fakta är ju att det står platser tomma för 1,1 miljard kronor i år enligt prognosen och förra året blev det 1,5 miljarder över. Om studenterna hellre vill gå i Jönköping (som inte får ta emot fler), än i Luleå (som har massor av tomma platser) så borde det vara en rätt given åtgärd att omfördela platser till Jönköping.

Jag hade faktiskt förväntat mig lite mer.

Ekonmiskt lättsinne hos TCO

Den moderata riksdagsgruppen var inbjudna till TCO igår för att få höra mer om deras viktiga frågor. Jag gick dit med höga förväntningar, tycker att TCO ofta har en intressant samhällsanalys.

Men jag blev förskräckt. Var först på ett seminarium om deras syn på olika utbildningsfrågor. De visade en tendentiös film som handlade om att Sveriges "höga ambitioner mattas av", att man nu "drar ned på högre utbildning" och att "kvaliteten sjunker". Utbildning är en "bristvara" eftersom "en del tror att för många fått möjlighet att studera, att för många lär sig för mycket." Jag vet inte vem de polemiserar mot. Jag känner inte igen vare sig verkligheten eller de diskussioner som finns i samhället.

Vilka drar ned på högre utbildning? Den förra regeringen gröpte ur högskolornas anslag, det är sant. Men nu sedan två år tillbaka har vi en regering som faktiskt genomför kvalitetssatsningar på högskolan så att undervisningstiden ska kunna öka. Man kan tycka att ytterligare hundratals miljoner skulle satsas på att höja kvaliteten, men att säga att det är neddragningar är faktiskt inte sant.

Och att utbildning är en bristvara, att horder av unga personer stampar utanför högskolorna utan att få komma in, är också osant. Sanningen är att vi i år har tomma platser för 1,1 miljard kronor, förra året för 1,5 miljarder. Var femte plats på Luleå Universitet står tom. Vad blir bättre med ytterligare ett antal tusen tomma platser?

Vi utökar där det finns behov och efterfrågan. Nya platser på läkar- och tandläkarutbildningarna. Fler platser på de efterfrågade KY-utbildningarna och om någon månad så kommer en proposition om en ny Yrkeshögskola. Vaddå dra ned och sänka ambitionen?

De presenterade också förslag som de vill se genomförda; fler platser, mer pengar per plats, höjda studiebidrag mm. Kostnad: 12 miljarder enligt deras egna uppgifter. På den uppenbara frågan hur detta ska betalas, blev svaret tredelat. Först - det finns ju överskott att ta av. Sedan: man kan prioritera. Och sedan: vi har inte råd att avstå.

Alltså: en oseriös önskelista. Att föreslå 12 miljarder i ökade utgifter för staten utan att ha några idéer om hur det ska betalas är ganska ansvarslöst. I dagar av finansoro känns det ännu mer befogat att kräva finansierade förslag. Det hela fick tyvärr ett sossigt drag över sig. Allt till alla och ingen ska betala. Sveriges tjänstemän är inte betjänta av det. Det är just de som i slutändan alltid får betala, den tysta medelklassen som alltid ställer upp.

21 oktober, 2008

Minskad valfrihet i Eskilstuna

Sveriges radio Sörmland rapporterar att Eskilstuna kommun vill begränsa valfriheten för eleverna. Förvaltningen vill styra var eleverna ska gå och hur många elever som får gå i olika skolor.

För mig är det helt bakvänt tänkt, oförsvarbart, obegripligt. I min värld är det eleven som väljer skola, inte tvärtom. Skolan är till för eleverna, men Eskilstuna verkar uppfatta det på ett annat sätt. Räkna platser, flytta elever som schackpjäser, fyll skolor. Mekaniskt, fyrkantigt och obehagligt synsätt. Och en oförståelse för att elever är olika och har olika behov. Nu måste man säkert stå med mössan i hand och böna och be för att få gå där man vill, vända ut och in på sitt liv för att beveka makthungriga tjänstemän och politiker. Det vänder sig i magen på mig.

Frågan är om det ens är lagligt. Det står faktiskt i skollagen att man ska ta hänsyn till elevernas val av skola men det verkar man inte så intresserad av i Eskilstuna. Säkert finns det skäl att skärpa lagen på den här punkten. Hoppas att vi kan få med oss övriga partier på det när nya skollagen tas fram.

Besök i (s)kyltfönstret Göteborg

Sitter på tåget från Göteborg nu. Igår var Alliansen i utbildningsutskottet på besök i skolor runt om i Göteborg för att se lite mer av hur det ser ut i socialdemokraternas skyltfönster. Själv besökte jag GR (Göteborgsregionen), ett kommunalförbund som bl a samordnar utbildningsfrågor, kommunala Angeredsgymnasiet och den muslimska Römosseskolan. Lärorika och intressanta och väldigt varmt mottagande.

Besöket på GR visade bl a att i 8 av de 13 så går majoriteten av förstaklassarna på gymnasiet i någon annan skola än kommunens eget gymnasium. I Göteborg började 45% i något av Göteborgs kommunala gymnasieskolor, 35% i friskolor och 20% i andra kommuners skolor. Ändå fortsätter man att resonera som om alla går i den egna kommunala skolan, som politiker definierar man sig som produktionsföreträdare. Här måste en grundlig förändring fram, en modernisering till den verklighet vi lever i idag.

Angeredsgymnasiet är nedläggningshotat, men det märkte vi inget av på besöket. Mycket professionellt skött alltihop och hela skolan verkade väldigt genomtänkt organiserad. De har en egen form av pedagogik, PBL (problembaserat lärande) som innebär att eleverna jobbar mer i projekt och team än har vanliga lektioner. Passar en del, men säkert inte alla. De har "passioner" som valbara block för att alla ska få göra något man verkligen gillar. Det kan vara skate, fotboll, livsstil-hälsa-design, juridik, dans och en massa annat. Motivationsskapare. Angeredsgymnasiet visar vad valfrihet innebär i pratkiken, att det inte går att bara räkna antalet platser. Det heter möjligen SP på Angeredsgymnasiet, men är något helt annat än på Schillerska, Hvitfeldska eller vad de andra heter. Olika storlek, pedagogiskt upplägg, tillvalsmöjligheter skiljer sig åt. Därför är valfriheten så viktig.

Römosseskolan var intressant. Lågmälda, genomtänkta och engagerade människor tog emot oss. En muslimsk skola i Gårdsten med 350 elever och lika lång kö. På frågan om varför de startade så angav de brister i den "vanliga" skolan. Låga krav, oförståelse för invandrarelevernas kultur och traditioner och utsatthet. Römosseskolan är ingen extrem skola, milt muslimsk inriktning som syns i maten, scheman som är anpassade till bönestunder (som i sig är frivilligt att delta i), arabiska som obligatoriskt språk (även för icke arabisktalande som då fick gå i en grupp för nybörjare) och en allmän användning av islam som exempel i olika ämnen. Inget konstigt alls. En skola som funnits i 10 år och nu uppvisar mycket goda resultat. Senast var de tredje bäst i hela Göteborg. Nästan varenda elev når målen, vilket inte säger lite. Likartade skolor i Gårdsten kan det vara hälften... Och de gillade verkligen Alliansens politik med nationella prov tidigare, skriftliga omdömen, betyg, ordning och valfrihet. Föga förvånande var de missnöjda med styret i Göteborg som de uppfattar motarbetar dem och fuskar med skolpengen. Det måste bli ett slut på det här nu!

19 oktober, 2008

Kaos med legetimation

Lärarförbundet har presenterat sina synpunkter på Jörgen Ullenhags utredning om lärarlegetimation och lärarbehörighet.

Trots att de gillar tanken med legetimationen så är de rätt skeptiska. "Riskerar att skapa kaos" är deras egen rubrik. Ofärdigt, saknas konsekvensbeskrivningar och organisatoriskt kaos menar Lärarförbundet blir följden av utredarens förslag och kräver att en ny arbetsgrupp ser över det hela. Många lärare skulle inte få undervisa i det de länge undervisat i och många lärare skulle tvingas gå ned i tjänst.

Jag tycker att det är ganska kloka synpunkter, inget man kan vifta bort hur som helst. Om en part är allvarligt skeptisk till ett konkret förslag fast man gillar grundidén så måste man ta det på allvar. Dessutom är Lärarförbundet faktiskt ofta mer nyanserade och intressanta att samtala med än Lärarnas Riksförbund som är alldeles för förutsägbara centralister.

Det här måste vi gå igenom ordentligt innan vi går vidare.

S + Mp = falskt

Sahlins supervecka blev en mardrömsvecka. Allt verkar helt kaotiskt. När de ska försöka reda ut vem som ska samarbeta med vem så blir det bara ännu mer förvirrat. Och ska de dessutom försöka reda ut vad de ska samarbeta om för något så blir om möjligt ännu värre. Jag skulle inte vilja vara i hennes kläder. Jag får en sån där obehagskänsla, man vill skruva på sig, försvinna. Det är så pinsamt alltihopa.

Fredagen 4 oktober presenterade s och mp ett gemensamt utspel om 20 000 fler utbildningsplatser inom komvux, högskolan och AMS. V surade för att de inte fick vara med, fast de var överens i sak sa dom.

Tisdagen 7 oktober presenterar oppositionspartierna sina budgetalternativ. De är inte eniga om särskilt mycket (s vill höja skatterna - mp accepterar huvuddelen av våra skattesänkningar, mp vill chockhöja bilskatterna - s vill rädda bilindustrin för att ta några exempel). Miljöpartiet har dessutom glömt pengarna till komvux och att de nya studieplatserna också kostar i form av fler som ska ha studiemedel.

Ondagens 8 oktober kallar s och mp till presskonferens och talar om att de vill regera tillsammans. V blir sura och vill också vara med. Vad de tre ska göra tillsammans är de inte överens om, de kan bara enas om att höja skatterna för ungdomar och att de inte gillar nuvarande regering.

Torsdagen 9 oktober - fredag 10 oktober. Parti- och fackpampar kör över Sahlin och säger att v visst ska få vara med och regera.

Den gångna veckans alla partiledardebatter har inte klargjort ett dugg på oppositionssidan, medan regeringen är mer enig och sampratad än någonsin. Kontrasterna är verkligen stora.

I fredags, 17 oktober, presenterar socialdemokraterna ett förslag om att förstatliga gymnasiet och avskaffa valfriheten för eleverna. Det gillar inte mp. "Omöjligt" och "väldigt märkligt" säger Mats Pertoft, mp:s skoltalesman till Ekot.

Två utspel om skolan från oppositionen på två veckor - och båda har fallit ihop. Det ena för att den ena glömde att plocka fram pengar för det och det andra för att de inte är överens.

Var ska denna fars sluta? Inte i regeringskansliet får vi hoppas.

17 oktober, 2008

Snurrigt

Förra inlägget handlade om att socialdemokraterna vill gå bort från valfrihet och kundval på gymnasiet till en modell med statlig upphandling i stället.

Nu när jag läser SvD (som inte kom hem i brevlådan i morse, grrr) att socialdemokraterna och miljöpartiet vill stoppa upphandlingarna inom vård- och omsorgssektorn och i stället gå över till valfrihet och kundval.

Snurrigt värre. Har de ingen genomtänkt uppfattning i vad de egentligen vill???

Varför är det helt olika inriktning på hur skolan och vården ska styras? Varför ska man gå från valfrihet på gymnasiet men till valfrihet i vården? Obegripligt. Ogenomtänkt. Förvirrat. Osammanhängande.

Socialdemokratisk gymnasie-Gosplan

Socialdemokraterna lanserar idag förslag om gymnasiet. Man vet inte om man ska gråta eller skratta, så dåligt är det faktiskt.

De vill att staten tar över finansieringen av gymnasiet och upphandlar av kommuner och andra utifrån de behov som finns i arbetslivet och så att man undviker överetablering av skolor.

Det här blir konsekvensen:

1. Elevernas valfrihet försvinner. De får inte avgöra vilken skola och vilken utbildning de ska gå i längre. Det blir statliga politiker som bestämmer var eleverna ska gå i stället. Det är nästan ännu värre än om det vore lokala politiker som avgör, de finns i alla fall närmare eleverna.

2. Friskolornas självständighet försvinner. De får lägga anbud på sin verksamhet och elevernas valmöjligheter försvinner. Oavsett hur bra och populär friskolan är så kan de bli av med uppdragen.

3. Det blir kortsiktigt. Det ser man i upphandlingen av komvux. Ofta är det för korta avtalsperioder, vilket gör att det blir bergochdalbana i kvaliteten. Anordnare åker ut och in och det blir ingen stabilitet och ingen vågar riktigt investera i vare sig lokaler eller personalens kompentensutveckling. Man kan ju bli av med uppdraget om något år. Gynnar definitivt inte kvaliteten.

4. Antalet platser på gymnasiet minskar kraftigt. De vill upphandla så att man blir av med "överetableringen". Den som förlorar på detta är eleverna, som får mycket svårare att komma in där de vill.
5. Det blir priskonkurrens med upphandlingar. Den som lägger lägst bud vinner och det gynnar definitivt inte kvaliteten. Därför föredrar jag kundval, där priset är fixerat och kunderna väljer, i stället för upphandlingar i all verksamhet som har med människor att göra.

Nej, socialdemokraterna har en övertro på centralstyrningens förträfflighet. Men hur ska elevernas intressen och behov kunna tillgodoses i en gigantisk Gosplan - de blir ju minst intressanta av alla?! Vem vet vad just Kalle eller Sofia vill och vilken typ av skola de trivs bäst i? Jo, Kalle och Sofia själva, med hjälp av föräldrar och goda vägledare. Inte staten.

Och vad löser förslaget för problem? Inget alls! Inte en enda elev kommer att lära sig mer om detta genomförs. Dagens stora avhopp och bristande kunskaper består om de får råda. Det är fel lösningar på fel problem. Men de blir av med de fria skolorna och det kanske är syftet också...?

16 oktober, 2008

Aj, aj, aj Stockholm. Inte bra.

Jag vaknade till att Stockholm nu ska införa betyg för fjärdeklassarna, rapporterat av SvD.

Jag gillar verkligen de skriftliga omdömena. Jag var ju först med att införa dem i Sverige 2000 och ser vilken betydelse de fått för Nackaelevernas goda resultat. Det blir tidig uppföljning och tidiga insatser när något går snett.

När vi ändrade reglerna i våras och sa att omdömen ska ges varje termin så var det med det uttryckliga kravet att det är rektorerna som ska avgöra hur de ska se ut - inte politiker. Man kanske tycker att det inte spelar någon roll, men det är faktiskt en stor skillnad. Om man ser det som ett pedagogiskt instrument mellan elev, lärare och förälder så ska det också utformas i samspel mellan dessa. Syftet med omdömena är att tydliggöra för föräldrarna hur det går för deras elever, inte att kommunen ska få en bättre bild av hur det går på skolnivå. För detta finns andra instrument, t ex nationella prov. Omdömena kan dessutom inte heller ge någon jämförande bild av hur det ser ut på skolnivå eftersom målen ser olika ut mellan skolorna, man gör saker i olika takt och olika ordning.

Nu går skolborgarrådet Lotta Edholm (fp) för långt. Hon riskerar att skadeskjuta reformen när hon gör omdömena politiska i stället för en fråga för skolorna. Hon sabbar för oss som driver den här frågan på ett seriöst sett.

Om hennes beslut överklagas så kommer det att upphävas. Förordningstexten, som hennes partikamrat Jan Björklund utformat, är tydlig i vem som ska utforma omdömena. Därför Stockholm: lägg ned politiseringen och gör som det var tänkt i stället. Det gagnar saken betydligt mer. Om omdömena ska bli verkningsfulla redskap i elevernas lärande måste de få utformas på varje skola.

15 oktober, 2008

Varför sysslar EU med allt?

Igår hade vi höstens första möte med utbildningsutskottet. Vi gick igenom en massa EU-dokument och hade samråd med regeringen i aktuella EU-frågor.

Det är inte utan att man funderar på det här med "mindre men vassare". Varför ägnar sig EU åt allt, som egentligen är nationella frågor och möjligen föremål för mellanstatligt samarbete men som definitivt inte är en unionsfråga? Vi fick nya 15 rapporter som tagits ram sedan uppehållet vid midsommar. Det är strategier, pekpinnar och rapporter av olika program.
Det är jättebra att skapa strukturer för ökad rörlighet bland forskare och gemensam standard för yrkesutbildning inom EU så att en rörmokare i Polen motsvarar en rörmokare i Sverige. Men vad sägs om den här rapporten:
"Rapport om den slutliga utvärderingen av gemenskapens handlingsprogram för att främja organ som är verksamma på europeisk nivå inom utbildningsområdet och för att stödja särskilda insatser inom samma område." Kärnfråga för EU? Det finns Europaskolor i 14 länder (bl a i Bergen i Norge, som inte är EU-medlem) och som EU stödjer på olika sätt.
Det som man lätt glömmer bort när man kastar alla luntor är att det faktiskt sitter massor av människor och tar fram alla dessa rapporter och översätter dem till alla olika språk, personer som avlönas av skattebetalarna. Det känns onekligen som att det går att spara en hel del pengar här. Det om just det här som EU-parlamentsvalet borde handla. Vad EU ska göra och inte göra.
I högtidstalen verkar alla i Sverige vara överens om att det borde vara mindre och vassare EU, men i konkret handling så är det mest vi moderater som vill begränsa EU. Jag tror att vi är de enda som röstar emot skolmjölkssubventioner och ett nytt piggt franskt förslag att EU ska subventionera frukt till skoleleverna. Just det - producerat av franska bönder, inte nicaraguanska bananer. Då är det tyst på vänsterkanten.

13 oktober, 2008

Göteborg och skolpengen

Ju mer man tittar på skolpengsbeloppen i Göteborg, desto mer orimligt ser man att det är. Skolverket redovisar de belopp som kommunerna själva uppgett att man betalar ut till frigymnasierna. Allt redovisas program för program, så att det verkligen är äpplen som jämförs med äpplen och inget annat.

Göteborg är regelmässigt billigast, i synnerhet på program som många friskolor har. Göteborg har lägst skolpeng av alla 290 kommuner på Hotell- och restaurangprogrammet och Handels- och administrationsprogrammet. Göteborg ligger näst lägst på Samhällsvetenskapsprogrammet och tredje lägst på Naturvetenskapsprogrammet. På Omvårdnads- och Mediaprogrammen är Göteborg fjärde lägst i landet.

Fordons- och Byggprogrammen ligger Göteborg däremot någonstans i mitten och det finns inte så många frigymnasier som erbjuder de utbildningarna. Kanske finns också ett genusperspektiv på det hela? Macho-Göteborg satsar inte på tjejutbildningar?

Man måste ju fråga sig om det är rimligt att tro att Göteborg har lägst kostnader av alla kommuner? Vissa stordriftsfördelar bör finnas och man kan skapa ganska optimala organisationer. Samtidigt är kostnadsläget högre i våra storstäder än på andra håll och det gäller både hyror och löner. Hur kommer det sig att lokalersättningen i Göteborg är 12 000 kr/elev på Teknikprogrammet, men 19 000 i Mölndal, 22 000 kr i Stockholm, 25 000 i Linköping och Simrishamn? Det går inte att vare sig förklara eller försvara.

Det är inte små summor det handlar om. Göteborg ger 54 000 kr/elev för Samhällsprogrammet, Stockholm 63 000 och Malmö 74 000. Stockholm ligger över 30 000 kronor högre på både Hotell- och restaurangprogrammet och Medieprogrammet. Varför skulle det vara 10 000 kronor billigare i Göteborgs innerstad än i Härryda, Mölndal och Lerum?

Att politiska prioriteringar spelar roll må ju vara hänt. Men att man satsar 30 000 kronor mer (40% mer!) och har lägre skatt i moderatledda Stockholm jämfört med sosseborgen Göteborg tror inte ens jag på.

Det finns bara en rimlig slutsats: Göteborg fuskar och gömmer undan pengar för friskolorna för att svälta ut dem. Det riktigt kliar i fingrarna att få ändra lagen så att Göteborg inte kan fortsätta på det här orättvisa sättet.

Fuskar Göteborg med skolpengen?

Göteborgs-Posten rapporterar idag att Lunds kommun subventionerar utbildning för Göteborgselever. Det är NTI-gymnasiet som lägger skolpengarna från alla elever från alla kommuner i samma pott och sedan fördelar ut dem mellan sina olika skolor. Och eftersom skolpengen är högre i Lund än i Göteborg så blir konsekvensen den.

Jag kan i och för sig förstå upprördheten i Lund, men den borde ju inte riktas mot NTI-gymnasiet utan mot Göteborg, som betalar så lite. En skola kan ju inte skilja på undervisningen för eleverna, beroende på varifrån de kommer och hur stor skolpeng de har med sig.

Skolpengen varierar mellan kommunerna och det beror på kostnadsläge och hur mycket man satsar på skolan i kommunen. Men när man ser de stora skillnaderna blir man verkligen förvånad. Är de framräknade på samma sätt? Här är statistik från Skolverket om den genomsnittliga skolpengen till friskolorna på gymnasiet 2007:

Göteborg: 63 800 kr/elev
Stockholm: 76 400 kr/elev
Malmö: 77 100 kr/elev
Lund: 109 500 kr/elev
Ale: 98 700 kr/elev
Kungälv: 78 700 kr/elev
Mölndal: 89 000 kr/elev
Härryda: 79 300 kr/elev
Kungsbacka: 82 000 kr/elev

Det finns ingen rim och reson i Göteborgs låga skolpeng. Är det rimligt att tro att prisnivån är så mycket lägre i Göteborgs innerstad än i kranskommunerna? Dessutom har man ju en gemensam prislista i Göteborgsregionen. Varför satsar den rika storstaden, Mona Sahlins s-skyltfönster, så lite på gymnasiet? 25 000 mindre per elev än m-ledda Mölndal och 18 000 mindre än m-ledda Kungsbacka?

Skolverket redovisar också den genomsnittliga kostnaden för alla elever som är folkbokförda i respektive kommun och då blir jämförelsen ännu mer intressant. Eftersom det ska vara lika villkor mellan kommunala skolor och friskolor så borde det inte vara alltför stor skillnad mellan den totala genomsnittskostnaden och den genomsnittliga friskolepengen. Lite kan det skilja, beroende på vilket program eleverna går, men inte så mycket. När friskolorna i Stockholm och Malmö får drygt 90% av genomsnittskostnaden så är det bara 80% i Göteborg. Göteborg ger sina egna skolor 80 200 kr/elev i genomsnitt medan friskolorna bara får 63 800, dvs 16 000 kronor mindre. Hur går det ihop?

Faktum är att det skiljer mest i Göteborg av alla större kommuner i landet (förutom Linköping, men där finns enligt uppgift inga fristående yrkesgymnasier).

Göteborg har tidigare fällts i domstol för att man inte har en korrekt skolpeng på grundskolan. Det här ger belägg för att det är så på gymnasienivå också. Det är inte rimligt att tro att kostnaderna för gymnasiet skulle vara så mycket lägre i Göteborg än i de flesta andra större städer och förortskommuner.

GP:s granskning visar att vi behöver snabba på med lagstiftningen som gör att friskolorna kan överklaga skolpengsbeloppet och få det prövat i domstol vad som är en rättvis och likvärdig ersättning. Det har dragit ut på tiden alldeles för länge redan med försenade utredningar. Nu känns det angeläget att utbildningsdepartementet snabbar på med arbetet.

09 oktober, 2008

Vad händer i Luleå?

Läste i NSD och Norrbottenskuriren att den s-kommunen Luleå planerar gigantiska nedskärningar i skolan. Var tionde anställd varslas (260 personer) och 20-25% av skolorna hotas av nedläggning.

Man tror inte riktigt på det man läser. Är det så socialdemokraterna tänker sig att sköta skolan i hela landet om de får chansen? Neddragningar, besparingar och avvecklingar. Vilken framtidstro...

Försöken att skylla situationen på friskolorna blir lätt patetiska. 4 procent av grundskoleeleverna går i friskolor enligt uppgifter från Skolverket. Hur kan man då hävda att det var tionde anställd måste försvinna från de kommunala skolorna? Luleå har en väldigt liten andel elever i friskolor i jämförelse med andra kommuner av samma storlek, men avsevärt mycket större problem med ekonomi och organisation. Att skylla i från sig, som vissa gör, är fult.

Det verkar vara en riktigt dålig ledning i kommunen helt enkelt. Dålig planering, dålig organisation, dålig framförhållning. Kanske feghet i att fatta nödvändiga beslut i tid också.

Tur att man inte är förälder i Luleå, tänker jag. Det kan inte vara särskilt upplyftande att ha sina barn i en sådan organisation. Och jag förstår verkligen de som väljer andra alternativ för sina barn.

Synd att man inte kan ha nyval till kommunerna. Att byta ut dem som skapat problemen, eller i alla fall inte åtgärdat dem i tid, vore nog på sin plats.

08 oktober, 2008

Domstol: undermåligt, staten!

Upphandlingen av ny rektorsutbildning rivs upp av länsrätten i Stockholm. Staten gjorde fel. Man var inte tydlig i vilka krav som gällde och man följde inte lagen om offentlig upphandling.

Trist är det för alla rektorer som skulle gått den nya rektorsutbildningen som nu måste skjutas upp, minst ett halvår för att processen ska kunna tas om. Men även för alla skolor som har rektorer som inte får gå rektorsutbildningen är det trist. Välutbildade rektorer kan verkligen göra skillnad på en skolas kvalitet, därför är det bråttom att få fart på den nya rektorsutbildningen. Massor av rektorer står i kö för att få börja. Det finns ett uppdämt behov efter socialdemokraternas neddragning av utbildningen. I slutänden är det eleverna som drabbas av att inte få de välutbildade rektorer som de behöver, därför att staten schabblar.
Staten borde sannerligen veta bättre. Alla de som vill att skolan ska förstatligas borde ju bäva lite inför detta. Kanske visar det att staten inte är allsmäktig eller allvetande, inte alla goda gåvors givare som en den hävdar...
Det blir en skriftlig fråga till utbildningsministern om det i morgon.