Skolverket inleder presentationen av dagens stora internationella skolundersökning (TIMMS)med att "de svenska eleverna i årskurs 8 presterar under EU/OECD-genomsnittet i matematik". Det är dessutom sämre resultat än 2003, som i sin tur var sämre än 1995. Även bland fjärdeklassarna är kunskaperna under snittet. Faktum är att Sverige är det land som försämrat resultaten mest, efter Bulgarien och det är ju inget att stå efter. Det som var snittet 1995 når nu bara 25% av eleverna upp till idag.
Det finns bara tre ord man kan säga om detta: illa, illa, illa.
Vi lägger mest pengar i världen på skolan, anser oss ligga i absolut topp, men gör det bevisligen inte. Två frågor infinner sig i mitt huvud: 1. Varför ser det ut som det gör? 2. Vad gör man åt de som brister?
Några asiatiska länder (Taiwan, Sydkorea, Singapore, Hongkong och Japan) toppar listan, här har vi nog en del att lära även om våra skolsystem är väldigt olika. De har dessutom en helt annan inställning till utbildning. Där är kunskap och utbildning sexigt och åtråvärt och värt att försaka annat för att få. I Sverige gör man väl nästan vad som helst för att slippa... USA och England ligger också bra till. De tar sig. Här kan man nog se deras stenhårda fokus på att förbättra kunskapsresultaten som en nyckel. Finland, Danmark och Nya Zeeland är inte med så där har vi inget att hämta i den här undersökningen.
Och vad gör vi? Den nationella matematiksatsningen är nog viktig som "starter" men det räcker inte alls. Ny lärarutbildning behövs verkligen. När jag träffade professor Per-Olov Bentley, en av dem som hanterat TIMMS-undersöningen, i februari så kritiserade han både lärarutbildningen som helt värdelös på matematik och även läroböckerna för att lära ut på fel sätt. Idag är det lätt att ge honom rätt. En vanlig metod som används i skolan är sk skriftlig huvudräkning. Det gjorde att en majoritet av eleverna i trean i de skolor där han gjort undersökningar fick svaret 18 på talet 51-49. Obegripligt, men sant. Ny lärarutbildning brådskar alltså, men räcker inte alls. Mer utbildning borde vi också ha. Inte så populärt kanske, men eleverna behöver mer undervisning. Vi har faktiskt näst minst undervisning i hela EU för högstadieelever och det håller inte.
Det viktigaste vi kan åstadkomma är att göra det sexigt att plugga igen, låta talanger blomstra ut, ta vara på begåvningar och begrava Jantelagen. Och varför inte ta i med hårdhandskarna mot de kommuner och skolor med särskilt allvarliga brister. Förra veckans betygsresultat visar ju att det finns en och annan... Byt ut ledningarna i de 10 sämsta kanske?
De som vill klämma åt friskolorna får dock inget vatten på sin kvarn av undersökningen. Där har eleverna bättre resultat än i den kommunala skolan.
Aftonbladet, DN.
2 kommentarer:
Helt rätt: "Det viktigaste vi kan åstadkomma är att göra det sexigt att plugga igen, låta talanger blomstra ut, ta vara på begåvningar och begrava Jantelagen.", men det du skriver om mer undervisning?? Som lärare kan jag konstatera att elevera får alldeles tillräckligt med undervisning. Många skulle behöva PLUGGA hemma.DET GÅR INTE ATT EXEMPELVIS LÄRA SIG SPELA GITARR GENOM ATT ENBART LYSSNA PÅ LÄRAREN. SAMMA GÄLLER MATTE och MÅNGA ANDRA ÄMNEN. Sluta dalta och ställ krav på eleverna i stället för att alltid lita till att läraren skall göra allt.
Hej.
Min fundering om behovet av mer undervisning bottnar i det faktum att svenska högstadieelever har näst minst lärarledd undervisning i EU, bara Lettland har mindre. Om svenska elever ska nå ett genomsnitt av EU så krävs ytterligare en timme om dagen...
För mig känns det inte realistiskt att tro att svenska elever kan lära sig lika mycket (eller helst mer) än sina europeiska vänner fast på kortare tid.
Sen håller jag med om att man måste plugga hemma också. Förslagen om läxförbud som börjar bli allt mer högljudda förskräcker verkligen. Hoppas att de inte får fotfäste i skolan eller att det är ett av de vänsterkrav som s och mp accepterar.
Skicka en kommentar