Jag intensivläser nu in mig på mitt nya ansvarsområde, social- och sjukvårdspolitik. Det finns många likheter med skolan. Allt styrs av statliga ramar och regler med huvudmannaskapet är kommunalt. Det finns stor valfrihet och många fristående aktörer. Värdet för medborgarna skapas i mötena - mellan läkare/sjuksköterska/psykolog/etc och patient samt mellan lärare och elev. Därför är det viktigt med stort friutrymme för professionen att utforma verksamheten.
Samtidigt ser jag direkt skillnader. När jag läser regeringens budget för hälso- och sjukvård så utformas de stora statliga satsningarna i överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Det gäller t ex kömiljarden (stimulans för att beta av köerna), bidragen till läkemedel och den stora psykiatrisatsningen. Likadant blir det med satsningen på patientsäkerhet och stimulanspengar för förbättringar i vården av äldre som införs kommande år. Det är bra, här skulle man nog kunna lära lite inom skolans område.
Jag ser också skillnader i attityden till ny teknik. Regeringen är mycket angelägen om att stimulera tillkomsten av och sprida ny kunskap och ny teknik i vården. Det är helt nödvändigt för att vården ska kunna bli bättre. Ett långt stycke i budgeten handlar om eHälsa. Sammanhållna IT-system ska skapa mer patientnytta för pengarna i form av bättre information (om vårdgivare, kötider, behandlingar etc) men också direkt rådgivning och behandling via nätet. Vårdgivarna kan få snabbare och säkrare information om patientens tidigare behandlingar, remissvar etc. Den synen saknar jag lite i skolan.
Säkert har vården och socialtjänsten en hel del att lära av skolan också, har inte kommit dit än. Mina fördomar säger t ex att fokus på mål och resultat och effektiv uppföljning kan bli bättre inom det sociala området. Säkert kan vården lära sig en del om behovet av bra ledarskap från skolan. Liksom rektorerna är avgörande för skolans kvalitet så har de motsvarigheter på sjukhusen och vårdcentralerna. Frågan är om man lägger lika mycket kraft på ledarutvecklingen där.
Hur som helst, vi borde hitta former för att lära mer av olika politikområden. Sättet att styra är inte så väldigt olikt, men kulturerna är det. Här finns mycket att göra.
Visar inlägg med etikett IT. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett IT. Visa alla inlägg
27 oktober, 2010
07 juli, 2010
IT-diskussion i Almedalen
Idag medverkade jag på ett seminarium om IT i skolan som Telia arrangerade. Hyfsat välbesökt i en oerhört vacker rosenträdgård. Varför ser det inte ut så hemma...?
Telia redovisade en ny enkätundersökning de gjort till landets kommuner, lite dystert. Var tredje kommun saknar en strategi för IT i skolan. 60% av kommunerna har vare sig påbörjat eller planerat 1-1-satsningar (dvs se till att alla elever har en egen dator).
Nu måste vi faktiskt vässa oss. Alla kommuner. Jag förväntar mig att det händer mer, att skolan moderniseras fullt ut. Överallt. Precis som sjukvården hela tiden och överallt ska vara modern och använda ny teknik och nya läkemedel.
En sak som vi gjort, men som inte uppmärksammats hittills, är vad den nya skollagen säger om detta. Vi har fört in en ny paragraf som säger att "eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning". Motivtexten handlar om den snabba utvecklingen av informationsteknologin och vilka möjligheter det medför för skolan.
Det här är uppfordrande och kräver insatser, i klassrummen, i skolorna, i kommunerna, på Skolverket, Skolinspektionen, lärarutbildningarna och utbildningsdepartementet. Av politiker, tjänstemän, rektorer och lärare.
Digital kompetens skrivs in i kursplaner och betygskriterier. IT-kompetens finns med i nya lärarutbildningen och examenskraven för nya lärare. Lärarlyftet måste få fler kurser med IT, som ger lärarna bättre redskap. Skolinspektionen får muskler och kan ingripa när det brister, t ex avseende den nya skollagens skrivningar.
Enligt datorleverantörerna så händer mycket nu. Proppen har gått ur, som någon uttryckte det. Det är min bild också, efter besök på 56 skolor det gångna läsåret. Men inte överallt. Det är väldigt olika, skillnaderna ökar. Ska vi ha en likvärdig skola, vilket jag verkligen vill, måste ALLA med.
Frågan är var hindren finns. Pengar säger en del, men det håller jag inte alls med om. De kommuner som går i främsta ledet nu satsar inget extra (Falkenberg, Nacka, Ystad m fl). Det handlar om prioriteringar. Dessutom så hade kommunerna 10 miljarder kronor över förra året och skolan hade 21 miljarder kronor mer 2009 än 2006. Däremot tror jag att det handlar om ledarskap och kommunernas organisationer. Ofta är IT-avdelningarna för starka, de som i verkligheten bestämmer och inte skolorna, och rektorerna har inte alltid de befogenheter de behöver. Ett annat hinder är att IT är en teknikfråga och inte en pedagogisk fråga. Lärarna är ofta ointresserade av teknik (precis som jag), de vill lära eleverna läsa, skriva, räkna, kemi, engelska och allt annat som ingår. De vill veta att de kan göra det bättre med hjälp av IT, för det kan de. Jag har sett otaliga exempel på hur undervisningen förbättras med fler hjälpmedel.
Vinnarna är eleverna. Undervisningen blir mer relevant och motiverande. IT visar att skolan hänger med i samhällsutvecklingen, är "på riktigt". Skolan måste motarbeta digitala klyftor.
Kristina Björn beskrev Falkenbergs resa på ett väldigt bra sätt. Deras nya budskap är "tänk vidare". Bra slogan, tycker jag. Det är ett budskap både till lärare, rektorer och elever. Tänk vidare, gör inte som man alltid gjort som slentrian. Tänk vidare, våga pröva nytt.
Telia redovisade en ny enkätundersökning de gjort till landets kommuner, lite dystert. Var tredje kommun saknar en strategi för IT i skolan. 60% av kommunerna har vare sig påbörjat eller planerat 1-1-satsningar (dvs se till att alla elever har en egen dator).
Nu måste vi faktiskt vässa oss. Alla kommuner. Jag förväntar mig att det händer mer, att skolan moderniseras fullt ut. Överallt. Precis som sjukvården hela tiden och överallt ska vara modern och använda ny teknik och nya läkemedel.
En sak som vi gjort, men som inte uppmärksammats hittills, är vad den nya skollagen säger om detta. Vi har fört in en ny paragraf som säger att "eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning". Motivtexten handlar om den snabba utvecklingen av informationsteknologin och vilka möjligheter det medför för skolan.
Det här är uppfordrande och kräver insatser, i klassrummen, i skolorna, i kommunerna, på Skolverket, Skolinspektionen, lärarutbildningarna och utbildningsdepartementet. Av politiker, tjänstemän, rektorer och lärare.
Digital kompetens skrivs in i kursplaner och betygskriterier. IT-kompetens finns med i nya lärarutbildningen och examenskraven för nya lärare. Lärarlyftet måste få fler kurser med IT, som ger lärarna bättre redskap. Skolinspektionen får muskler och kan ingripa när det brister, t ex avseende den nya skollagens skrivningar.
Enligt datorleverantörerna så händer mycket nu. Proppen har gått ur, som någon uttryckte det. Det är min bild också, efter besök på 56 skolor det gångna läsåret. Men inte överallt. Det är väldigt olika, skillnaderna ökar. Ska vi ha en likvärdig skola, vilket jag verkligen vill, måste ALLA med.
Frågan är var hindren finns. Pengar säger en del, men det håller jag inte alls med om. De kommuner som går i främsta ledet nu satsar inget extra (Falkenberg, Nacka, Ystad m fl). Det handlar om prioriteringar. Dessutom så hade kommunerna 10 miljarder kronor över förra året och skolan hade 21 miljarder kronor mer 2009 än 2006. Däremot tror jag att det handlar om ledarskap och kommunernas organisationer. Ofta är IT-avdelningarna för starka, de som i verkligheten bestämmer och inte skolorna, och rektorerna har inte alltid de befogenheter de behöver. Ett annat hinder är att IT är en teknikfråga och inte en pedagogisk fråga. Lärarna är ofta ointresserade av teknik (precis som jag), de vill lära eleverna läsa, skriva, räkna, kemi, engelska och allt annat som ingår. De vill veta att de kan göra det bättre med hjälp av IT, för det kan de. Jag har sett otaliga exempel på hur undervisningen förbättras med fler hjälpmedel.
Vinnarna är eleverna. Undervisningen blir mer relevant och motiverande. IT visar att skolan hänger med i samhällsutvecklingen, är "på riktigt". Skolan måste motarbeta digitala klyftor.
Kristina Björn beskrev Falkenbergs resa på ett väldigt bra sätt. Deras nya budskap är "tänk vidare". Bra slogan, tycker jag. Det är ett budskap både till lärare, rektorer och elever. Tänk vidare, gör inte som man alltid gjort som slentrian. Tänk vidare, våga pröva nytt.
17 juni, 2010
56 skolbesök under året
Ännu ett läsår läggs nu till handlingarna. En miljon barn och ungdomar får ett långt och efterlängtat sommarlov och lärarna går på ledighet. Njut av det!
För egen del börjar jag också summera läsåret som varit. Sammanlagt blev det besök på 56 skolor. Från Skurup i söder via Ronneby, Kalmar, Halmstad, Falkenberg, Varberg, Göteborg, Linköping, Norrköping, Västerås, Enköping, Södertälje, Stockholm, Norrtälje, Uppsala, Sandviken, Örnsköldsvik till Umeå i norr. Och London och Canada i väst, förstås. Tack alla som ställt upp och visat runt och velat prata med mig! Alla besök är roliga och dessutom ger kött och blod åt all statistik och alla papper man tvingas läsa och värdefull input när vi formar skolpolitiken.
Jag har haft mycket fokus på IT och lärt mig oerhört. IT i skolan fungerar. De som tvivlar borde följa med till Mona I Sandviken, Kristina i Falkenberg eller Hans på YBC i Nacka. Det motiverar och engagerar. Det är ett modernt hjälpmedel som lyfter undervisningen. Inte så att det är en dunderkur som kan lösa alla problem eller ersätta kompetenta och entusiastiska lärare eller bra läroböcker. Men det blir en dimension till.
De flesta av oss klarar oss inte utan IT i vardagen på våra jobb. Krånglande datorer och dålig uppkoppling kan förstöra en hel dag, i alla fall för mig. Men på en del skolor verkar man vara kvar på Kompisdatorernas tid. Samtidigt måste jag säga att det verkar som om proppen gått ur nu och många satsar på 1-1. Investeringar i IT är kanske lättare att göra nu när det finns pengar över i kommunerna. Och både intresset och kunskaperna stiger. Det bådar gott för framtiden.
Annat jag engagerat mig i är vad man gör att möta duktiga och begåvade elever. Här ser det inte lika bra ut. När jag frågar på skolorna vad man gör för dessa elever så får de ofta något tomt i blicken, förstår liksom inte riktigt frågan. När vi klubbat nya skollagen på måndag så höjer vi kraven så att alla får rätt att utvecklas maximalt. Det är uppfordrande. Frågan är om kompetensen i vad man kan göra är tillräckligt stor. Det är en viktig framtidsfråga för Sverige.
Jag har också följt friskolornas utveckling. Vid årsskiftet trädde en ny lag i kraft som ger friskolorna en möjlighet att få sina bidrag prövade i domstol. Många har gjort det, säkert pågår hundratals ärenden nu, bl a mot Göteborg som länge utmålats som storfuskare som inte skapar lika villkor. Tror inte att något avgjorts än.
I riksdagen har vi beslutat om en ny gymnasieskola, ny rektorsutbildning, ny lärarutbildning och nytt kvalitetssystem för högskolan.
Nu under sommarlovet blir det nog lite sparsammare med kommentarer, men jag ska försöka vara aktiv med bloggen trots sommarstiltje. Det är ju trots allt valår och jag brinner för att få förnyat förtroende.
För egen del börjar jag också summera läsåret som varit. Sammanlagt blev det besök på 56 skolor. Från Skurup i söder via Ronneby, Kalmar, Halmstad, Falkenberg, Varberg, Göteborg, Linköping, Norrköping, Västerås, Enköping, Södertälje, Stockholm, Norrtälje, Uppsala, Sandviken, Örnsköldsvik till Umeå i norr. Och London och Canada i väst, förstås. Tack alla som ställt upp och visat runt och velat prata med mig! Alla besök är roliga och dessutom ger kött och blod åt all statistik och alla papper man tvingas läsa och värdefull input när vi formar skolpolitiken.
Jag har haft mycket fokus på IT och lärt mig oerhört. IT i skolan fungerar. De som tvivlar borde följa med till Mona I Sandviken, Kristina i Falkenberg eller Hans på YBC i Nacka. Det motiverar och engagerar. Det är ett modernt hjälpmedel som lyfter undervisningen. Inte så att det är en dunderkur som kan lösa alla problem eller ersätta kompetenta och entusiastiska lärare eller bra läroböcker. Men det blir en dimension till.
De flesta av oss klarar oss inte utan IT i vardagen på våra jobb. Krånglande datorer och dålig uppkoppling kan förstöra en hel dag, i alla fall för mig. Men på en del skolor verkar man vara kvar på Kompisdatorernas tid. Samtidigt måste jag säga att det verkar som om proppen gått ur nu och många satsar på 1-1. Investeringar i IT är kanske lättare att göra nu när det finns pengar över i kommunerna. Och både intresset och kunskaperna stiger. Det bådar gott för framtiden.
Annat jag engagerat mig i är vad man gör att möta duktiga och begåvade elever. Här ser det inte lika bra ut. När jag frågar på skolorna vad man gör för dessa elever så får de ofta något tomt i blicken, förstår liksom inte riktigt frågan. När vi klubbat nya skollagen på måndag så höjer vi kraven så att alla får rätt att utvecklas maximalt. Det är uppfordrande. Frågan är om kompetensen i vad man kan göra är tillräckligt stor. Det är en viktig framtidsfråga för Sverige.
Jag har också följt friskolornas utveckling. Vid årsskiftet trädde en ny lag i kraft som ger friskolorna en möjlighet att få sina bidrag prövade i domstol. Många har gjort det, säkert pågår hundratals ärenden nu, bl a mot Göteborg som länge utmålats som storfuskare som inte skapar lika villkor. Tror inte att något avgjorts än.
I riksdagen har vi beslutat om en ny gymnasieskola, ny rektorsutbildning, ny lärarutbildning och nytt kvalitetssystem för högskolan.
Nu under sommarlovet blir det nog lite sparsammare med kommentarer, men jag ska försöka vara aktiv med bloggen trots sommarstiltje. Det är ju trots allt valår och jag brinner för att få förnyat förtroende.
20 maj, 2010
Vi är konkurrenskraftigast i EU
Både Schweitziska IMD och World Economic Forum rankar nu Sverige som EU:s mest konkurrenskraftiga ekonomi. Fantastiskt! Vi kan inte få ett bättre betyg för vårt sätt att hantera finanskrisen. Näst intill Nobelpris till Anders Borg.Vad är det som placerar oss här? Ansvarsfull ekonomisk politik, förstås. Men också för att vi är bra på innovation, information, hållbar utveckling och användning av teknik. Och det är alla saker som vi satsat mycket på.
Åhhhhh, vad det måste reta socialdemokraterna. Varför gläds de inte när det går bra för Sverige? Varför ska de alltid svartmåla och gnälla och bara leverera sura uppstötningar? De vill ge sken av att det går dåligt för Sverige, att vi missköter ekonomin. Men kan de peka på ett enda land där det går bättre? Nästan hela omvärlden diskuterar stora nedskärningar och skattehöjningar - vi diskuterar satsningar.
Vi har dessutom lägst statsskuld (drygt 40% som andel av BNP). De rödgröna säger nej till nya intäkter i form av försäljning av spritbolag men vill göra av med mer pengar på köp av bilfabriker. Och så vill de låna pengar för att höja a-kassan och andra bidrag. Det skulle vara ett effektivt sätt att rasera vår superstarka ekonomi på.
Ska vi nu ligga kvar på topp så måste vi skapa en skola för framtiden också. Ekonomierna blir alltmer kunskapsdrivna. Snart står det inte "made in China" på sakerna längre. Risken är att det står "created in China, made in Sweden" i stället. Här finns fortfarande en del att göra för att modernisera och se till att våra ungdomar får bästa möjliga chanser och utbildning. Få in mer forskning, modern teknik och pedagogik som engagerar eleverna så att de lär sig mer och framför allt rätt saker.
18 maj, 2010
Fortsatta IT-satsningar
I slutet på veckan går konferensen Framtidens lärande av stapeln i Nacka. Det är Datorn i utbildningen som arrangerar den tillsammans med andra. Det blir nog mycket fokus på teknikens möjligheter att utveckla skolan. Hoppas att det inte blir som på BETT-mässan bara, för mycket teknik och för lite pedagogisk utveckling. Tekniken ska ju vara möjliggörare, inte självändamål.
Inte desto mindre krävs teknik för att förnya undervisningen också. Den ger verkligen möjligheter som man ska ta tillvara. Det sker ju i hela omvärlden, inte minst vården, så varför inte skolan? Här finns fortfarande mycket att göra men det verkar som om proppen har gått ur nu för väldigt mycket händer i framsynta kommuner.
I förra veckan var jag i Uppsala och hörde lite mer om deras kloka planer. Idag läser jag om Kungälv och Karlskrona. Överallt verkar det vara moderatledda kommuner som driver på utvecklingen och tar initiativ för modernisering. Lund, Staffanstorp, Västerås, Sollentuna, Nacka, Fakenberg, Varberg, Kungsbacka, Stenungsund... Det är borgerliga kommuner som låter tala om sig. Men var är de röda mönsterkommunerna? Ok, de kanske finns men var är de? Hör gärna mer om det, ska också leta på Framtidens lärande-konferensen.
Nu gäller det att få med alla kommuner på tåget. Inga elever ska lämnas efter.
Inte desto mindre krävs teknik för att förnya undervisningen också. Den ger verkligen möjligheter som man ska ta tillvara. Det sker ju i hela omvärlden, inte minst vården, så varför inte skolan? Här finns fortfarande mycket att göra men det verkar som om proppen har gått ur nu för väldigt mycket händer i framsynta kommuner.
I förra veckan var jag i Uppsala och hörde lite mer om deras kloka planer. Idag läser jag om Kungälv och Karlskrona. Överallt verkar det vara moderatledda kommuner som driver på utvecklingen och tar initiativ för modernisering. Lund, Staffanstorp, Västerås, Sollentuna, Nacka, Fakenberg, Varberg, Kungsbacka, Stenungsund... Det är borgerliga kommuner som låter tala om sig. Men var är de röda mönsterkommunerna? Ok, de kanske finns men var är de? Hör gärna mer om det, ska också leta på Framtidens lärande-konferensen.
Nu gäller det att få med alla kommuner på tåget. Inga elever ska lämnas efter.
29 april, 2010
Kreativitet med Teknikdelegationen
I eftermiddags var jag på ett seminarium där regeringens Teknikdelegation överlämnade sitt slutbetänkande till Tobias Krantz. Det hela började med en inspirerande föreläsning av hjärnforskaren Fredrik Ullén vid Karolinska Institutet. Han forskar om kreativitet, om vad som kännetecknar kreativa människor och hur man stimulerar kreativitet. Sådant här borde vara obligatoriska inslag på lärar- ochrektorsutbildningarna, så himla nyttigt och viktigt.
I korthet uppfattade jag tre punkter.
Stimulera flow (ett tillstånd av djup koncentration i en uppgift som man nästan finner sådan njutning i att utföra att tiden försvinner). Flow uppträder när det finns tydliga mål, tydlig feedback, inte passiv underhållning eller rutinarbete och rimligt svåra utmaningar. Se till att utmaningarna växer med förmågan, individualisering av undervisningen är helt nödvändig!
Stimulera divergent tänkande. Producera medvetet många idéer och alternativa förslag när man ska lösa en uppgift. Skapa medvetet ovanliga idéer, lek med tanken på att göra tvärtom. Träffas i grupp för brainstorming.
Stimulera målinriktat arbete och fullfölj idéerna. Play hard – work hard. När den bästa idéen väl är bestämd, håll fast vi den. Och genomför den, vilket ofta kräver hårt arbete.
Vår politik ligger alltså ganska rätt, för det är ju precis det vi nu gör.
Sen kom vi till Teknikdelegationens förslag. Inget nytt och revolutionerande direkt, men bra och genomtänkt. Bakgrunden till att regeringen tillsatte delegationen är att öka intresset för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT och få fler ungdomar att söka sådana utbildningar. Och varför behövs då det? Jo, för att de kunskaperna är centrala för våra möjligheter att fortsätta som välfärdsland och att de sjunkit under lång tid.
Förslagen handlar om att ända attityder i samhället i stort, men främst om att påverka skolan. De vill skapa en kommission med ett uppdrag på 5 år för att samordna insatser som görs på olika ställen och få in en mer operativ plattform för det hela. De vill certifiera "sciencekommuner" som är särskilt duktiga och kan bli förebilder för andra. De föreslår en fortsättning på Lärarlyftet.
Låter som kloka idéer. Men vid presentationen saknade jag tankar om den tekniska utrustningen på skolorna. Idag är ju IT-nivån ofta bedrövlig och det kan ju se ut som Tekniska museets lokala filial när man besöker en skola och det stimulerar ju verkligen inte teknikintresset direkt. Jag frågade om det och fick jakande besked. De tyckte inte att mobilen ska ses som ett hot i skolan, utan en möjlighet. Hear, hear.
Visionen från Teknikdelegationen är att skapa ett konkurrenskraftigt Sverige i den globala kunskapsekonomin med stabil nationell arbetsmarknad. Att vi ska kunna möta de stora gemensamma utmaningarna, t ex miljö, demografi och infrastruktur. Och att ge alla medborgare nödvändig kunskap i ett komplext och tekniskt avancerat samhälle. Bra!
I korthet uppfattade jag tre punkter.
Stimulera flow (ett tillstånd av djup koncentration i en uppgift som man nästan finner sådan njutning i att utföra att tiden försvinner). Flow uppträder när det finns tydliga mål, tydlig feedback, inte passiv underhållning eller rutinarbete och rimligt svåra utmaningar. Se till att utmaningarna växer med förmågan, individualisering av undervisningen är helt nödvändig!
Stimulera divergent tänkande. Producera medvetet många idéer och alternativa förslag när man ska lösa en uppgift. Skapa medvetet ovanliga idéer, lek med tanken på att göra tvärtom. Träffas i grupp för brainstorming.
Stimulera målinriktat arbete och fullfölj idéerna. Play hard – work hard. När den bästa idéen väl är bestämd, håll fast vi den. Och genomför den, vilket ofta kräver hårt arbete.
Vår politik ligger alltså ganska rätt, för det är ju precis det vi nu gör.
Sen kom vi till Teknikdelegationens förslag. Inget nytt och revolutionerande direkt, men bra och genomtänkt. Bakgrunden till att regeringen tillsatte delegationen är att öka intresset för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT och få fler ungdomar att söka sådana utbildningar. Och varför behövs då det? Jo, för att de kunskaperna är centrala för våra möjligheter att fortsätta som välfärdsland och att de sjunkit under lång tid.
Förslagen handlar om att ända attityder i samhället i stort, men främst om att påverka skolan. De vill skapa en kommission med ett uppdrag på 5 år för att samordna insatser som görs på olika ställen och få in en mer operativ plattform för det hela. De vill certifiera "sciencekommuner" som är särskilt duktiga och kan bli förebilder för andra. De föreslår en fortsättning på Lärarlyftet.
Låter som kloka idéer. Men vid presentationen saknade jag tankar om den tekniska utrustningen på skolorna. Idag är ju IT-nivån ofta bedrövlig och det kan ju se ut som Tekniska museets lokala filial när man besöker en skola och det stimulerar ju verkligen inte teknikintresset direkt. Jag frågade om det och fick jakande besked. De tyckte inte att mobilen ska ses som ett hot i skolan, utan en möjlighet. Hear, hear.
Visionen från Teknikdelegationen är att skapa ett konkurrenskraftigt Sverige i den globala kunskapsekonomin med stabil nationell arbetsmarknad. Att vi ska kunna möta de stora gemensamma utmaningarna, t ex miljö, demografi och infrastruktur. Och att ge alla medborgare nödvändig kunskap i ett komplext och tekniskt avancerat samhälle. Bra!
27 april, 2010
Rapporter om IT i skolan
Sitter (eller står faktiskt) och plöjer några rapporter om IT-situationen i skolan. Det finns så mycket att göra på det här området att man blir nästan gråtfärdig. Och det är så nödvändigt för att skolan ska hänga med i samhällsutvecklingen, att skolan uppfattas (och är!) vara up to date.
Förra våren rapporterade Skolverket om datorsituationen, som är ganska bedrövlig. Jag skrev om det här. Nyligen kom del 2 från Skolverket. Den handlar om den faktiska datoranvändningen och bygger på elevenkäter. Det finns ju en del övrigt att önska, man man väl lite torrt konstatera.
Om vi börjar med det positiva. Det är naturligtvis väldigt glädjande att man inte ser några könsskillnader i elevernas uppfattning om sin egen datorkompetens. Det skulle man annars kunna tro. Positivt är också att nästan alla elever lärt sig om integritet och källkritik i sin internetanvändning. Ungdomarna har överlag också ett mycket gott självförtroende.
Sen kommer det negativa. Datoranvändningen på mellanstadiet är inte så omfattande. 45% av eleverna använder dator i skolan mer sällan än någon gång i månaden. 18% anger att de inte använder dator över huvudtaget i något ämne. På högstadiet och gymnasiet används datorer något mer, mest i svenska och samhällskunskap men nästan aldrig i matematik. Men fortfarande anger 49% av högstadieeleverna att de "sällan" eller "aldrig" använder dator under svenskalektionerna. Var tredje högstadieelev har aldrig arbetat med bilder, ljud och musik med hjälp av datorn. 94% av såväl högstadie- som gymnasieeleverna använder "sällan" eller "aldrig" dator på matematiklektionerna. Ännu mer anmärkningsvärt blir det när man jämför med kursplanerna, som uttryckligen talar om datoranvändning...
Ser inte skolorna möjligheten till ökad förståelse för exempelvis diagram och samband med datorernas hjälp? Det borde väl vara utmärkta redskap för att levandegöra samhällskunskapen och svenskan!
Jag har också hittat en studie över "Access and Use of ICT in European Schools 2006 (Empirica)" och omfattar EU-länderna samt Norge och Island. Den är några år gammal, men tyvärr tror jag att inte att verkligheten förändrats nämnvärt. Det intressanta med studien är att Sverige ligger på plats 7 när det gäller teknik och uppkoppling (access) och på delad andraplats när lärarna skattar sin egen kompetens, men däremot näst sist (efter Island) när det gäller motivationen att använda den moderna tekniken i skolan.
En möjlig förklaring som förs fram i rapporten är att IT-kompetensen generellt sett är så hög i Sverige och Island att motivationen att föra in den i skolan inte är lika stor som i andra länder. Det ligger nog något i det. Samtidigt funderar jag över inställningen i Sverige också. Vi brukar ju vara måna om likvärdigheten i vårt land. Vi ska inte ha ett två tredjedelssamhälle och risken nu är ju att alla inte får del av det nya, att vi får en ny sorts segregation där alla inte får jämlika förutsättningar att möta framtiden.
Lärarna, skolorna, kommunerna och även staten borde kunna göra mer i det här avseendet för att skapa en likvärdig och rättvis skola för alla.
Förra våren rapporterade Skolverket om datorsituationen, som är ganska bedrövlig. Jag skrev om det här. Nyligen kom del 2 från Skolverket. Den handlar om den faktiska datoranvändningen och bygger på elevenkäter. Det finns ju en del övrigt att önska, man man väl lite torrt konstatera.
Om vi börjar med det positiva. Det är naturligtvis väldigt glädjande att man inte ser några könsskillnader i elevernas uppfattning om sin egen datorkompetens. Det skulle man annars kunna tro. Positivt är också att nästan alla elever lärt sig om integritet och källkritik i sin internetanvändning. Ungdomarna har överlag också ett mycket gott självförtroende.
Sen kommer det negativa. Datoranvändningen på mellanstadiet är inte så omfattande. 45% av eleverna använder dator i skolan mer sällan än någon gång i månaden. 18% anger att de inte använder dator över huvudtaget i något ämne. På högstadiet och gymnasiet används datorer något mer, mest i svenska och samhällskunskap men nästan aldrig i matematik. Men fortfarande anger 49% av högstadieeleverna att de "sällan" eller "aldrig" använder dator under svenskalektionerna. Var tredje högstadieelev har aldrig arbetat med bilder, ljud och musik med hjälp av datorn. 94% av såväl högstadie- som gymnasieeleverna använder "sällan" eller "aldrig" dator på matematiklektionerna. Ännu mer anmärkningsvärt blir det när man jämför med kursplanerna, som uttryckligen talar om datoranvändning...
Ser inte skolorna möjligheten till ökad förståelse för exempelvis diagram och samband med datorernas hjälp? Det borde väl vara utmärkta redskap för att levandegöra samhällskunskapen och svenskan!
Jag har också hittat en studie över "Access and Use of ICT in European Schools 2006 (Empirica)" och omfattar EU-länderna samt Norge och Island. Den är några år gammal, men tyvärr tror jag att inte att verkligheten förändrats nämnvärt. Det intressanta med studien är att Sverige ligger på plats 7 när det gäller teknik och uppkoppling (access) och på delad andraplats när lärarna skattar sin egen kompetens, men däremot näst sist (efter Island) när det gäller motivationen att använda den moderna tekniken i skolan.
En möjlig förklaring som förs fram i rapporten är att IT-kompetensen generellt sett är så hög i Sverige och Island att motivationen att föra in den i skolan inte är lika stor som i andra länder. Det ligger nog något i det. Samtidigt funderar jag över inställningen i Sverige också. Vi brukar ju vara måna om likvärdigheten i vårt land. Vi ska inte ha ett två tredjedelssamhälle och risken nu är ju att alla inte får del av det nya, att vi får en ny sorts segregation där alla inte får jämlika förutsättningar att möta framtiden.
Lärarna, skolorna, kommunerna och även staten borde kunna göra mer i det här avseendet för att skapa en likvärdig och rättvis skola för alla.
19 april, 2010
IT i Lärarnas Tidning
Senast numret av Lärarnas Tidning ägnas nästan helt åt den moderna teknikens möjligheter, utmaningar och i viss mån risker. Jag gillar angreppssättet och tycker att de förmedlar en bra känsla. Skolan ska hänga med!
Det är viktigt att lärare får ge en positiv vardagsbild av vilket mervärde man får med tekniken. Att det underlättar lärandet och gör undervisningen med intressant. Det finns så många (kanske framför allt utanför klassrummen?) som vill stänga skolan för datorerna och slita ifrån ungdomarna mobiltelefonerna. Varför inte vända det till något positivt i stället? Bloggande, faceook, MSN, Wikis och Youtube är ungdomars vardag. Varför skulle det inte in i skolan?
De nya medierna kräver förstås att man sätter gränser som lärare. Man kan inte vara tillgänglig jämt och behöver inte lämna ut privatlivet.
Kan man förmedla bilden av skolan som en modern arbetsplats där framtiden formas och spännande saker händer, så bör det vara positivt för läraryrket. Fler kommer att vilja vara med på den resan. Skolan mår inte bra av den ständiga krisstämpeln.
Det är viktigt att lärare får ge en positiv vardagsbild av vilket mervärde man får med tekniken. Att det underlättar lärandet och gör undervisningen med intressant. Det finns så många (kanske framför allt utanför klassrummen?) som vill stänga skolan för datorerna och slita ifrån ungdomarna mobiltelefonerna. Varför inte vända det till något positivt i stället? Bloggande, faceook, MSN, Wikis och Youtube är ungdomars vardag. Varför skulle det inte in i skolan?
De nya medierna kräver förstås att man sätter gränser som lärare. Man kan inte vara tillgänglig jämt och behöver inte lämna ut privatlivet.
Kan man förmedla bilden av skolan som en modern arbetsplats där framtiden formas och spännande saker händer, så bör det vara positivt för läraryrket. Fler kommer att vilja vara med på den resan. Skolan mår inte bra av den ständiga krisstämpeln.
16 april, 2010
Modernare skola
Fantastiskt inspirerande att vara i Göteborg med 2 500 andra moderater. Partisekreterarens liknelse av de rödgröna med "Fuskbyggarna" i TV är väldigt träffande. Firma Ohly, Sahlin&Eriksson känns inte som ett trovärdigt alternativ. Vare sig när det gäller ledarskap, ekonomi eller jobb. Eller skolan för den delen heller. Igår levererade de varsin alternativmotion om ny skollag. De kan inte ens enas i opposition, hur skulle det då gå i majoritet?Jag har just haft ett seminarium om en modernare skola tillsammans med kollegan Maria Stockhaus. Skolentreprenörerna Mikael Andersson och Hans Renman inspirerade verkligen till att skolan måste moderniseras. Frågan "varför" borde egentligen inte behöva ställas.
Hans pratade bl a om att lärarna och rektorerna tog Sverige ur bondesamhället och in i industrisamhället på 1800-talet. Det är grunden för dagens välfärd. Samtidigt frågade han om inte skolan fortfarande håller på med det, trots att vi nu är på väg in i informations- och kommunikationssamhället. Det ställer andra krav. Skolan måste förändras.
Som gammal rektor visade han också på vad man kan göra. Han liknade det lite med en krögare. Krögaren bygger inte restaurangen genom att bara läsa livsmedelsstadgan och receptboken. Det handlar om musik, bemötande, meny, komposition, inredning. Om entreprenöriell förmåga och påhittighet. Slående.
Mikael pratade om bl a om Pippi Långstrump. Dagens ungdomar är hennes barnbarn. När boken skrevs var den säkert provocerande. En orädd flicka, helt utan auktoritetstro, ekonomiskt oberoende, ifrågasättande, driver med poliser och socialtanterna. Vi läste böckerna när jag var liten, såg filmerna med Inger Nilsson. Nu uppfostrar vi våra barn till Pippi. Kreativ, självständig, otålig. Hur tar skolan emot Pippi? Genom att slita mobiltelefonen från henne?
Mycket av diskussionen handlade om IT i skolan, såklart. Det är på nåt sätt sinnebilden av den moderna skolan. Här kan var och en gå hem och se till att något händer på hemmaplan, i det egna klassrummet, i den egna skolan och i den egna kommunen. Om vi inte satsar på IT idag blir framtidens dom hård.
Vi moderater har en mission att fylla. Om centern säger sig vara Alliansens gröna röst, kanske vi ska säga att vi är Alliansens framtidsröst i skolpolitiken?
27 mars, 2010
Nätmobbning måste också stoppas
Våldtäkten på en skoltoalett i Bjästa i Örnsköldsvik har uppdagat nätets avigsidor. Jag menar, tekniken är fantastisk och ger möjligheter som aldrig förr. Men det finns ju en baksida också.
Hatet forsar fram och tillbaka, mobbningen är utbredd. Problemet är väl dels att få vuxna ser det och ingriper och dels att det är så lätt att skriva vad som helst utan att man tror att det betyder något. Fegisar som inte vågar säga något rent ut eller vågar stå för sin åsikt gör det på nätet. Men det sårar lika mycket ändå. Och det finns alltid kvar.
Jag kan inte säga att det är skolans uppdrag att lösa problem med nätmobbning, lika lite som skolan kan lösa ungdomsbråk i bostadsområdena. I Bjästafallet verkar dessutom en del vuxna och föräldrar vara delaktiga i mobningen, vilket visar att skolan inte kan göra allt. Vilka värderingar får de ungdomarna med sig hemifrån om föräldrar agerar på det här sättet. Men skolan måste vara en del av lösningen.
Skolan har ett uppdrag att bidra till sunda värderingar och att kraftfullt agera mot mobbning om det förekommer där. Med nätet suddas gränserna lite ut. Attityderna är desamma, det är bara arenan som bytt skepnad och svårare för vuxna att se. Eller lättare att blunda för. I synnerhet för vuxna som inte är så IT-burna. I det perspektivet är det bedrövligt att bara var tredje lärare har en egen dator. Det gör ju skolan lite efterbliven. Skolan måste vara med fullt ut.
Häromdagen ställde jag en skriftlig fråga till utbildningsministern om regeringen har för avsikt att ta fram en nationell IT-strategi för skolan nu när t o m folkpartiet insett teknikens fördelar. Inte med anledning av händelserna i Bjästa, men de aktualiserar ju ytterligare behovet av insatser. Skolorna har generellt sett varit för dåliga på att hantera mobbning i allmänhet och nätmobbning i synnerhet. Skolan måste lära sig att förhålla sig till modern teknik på bred front. Det handlar inte bara om att få in tekniken, utan också om hur man uppför sig på nätet. Om integritet, juridik, etik. De flesta vet nog vad som gäller, men inte alla. Skolan har inte bara en kunskapsförmedlande roll, utan även en socialiserande.
Ser fram emot ett positivt svar efter påsk.
SvD, SvD, DN, Aftonbladet, Expressen, SvD, DN, Minamoderatakarameller, SvD, GP, SvD, ST
Hatet forsar fram och tillbaka, mobbningen är utbredd. Problemet är väl dels att få vuxna ser det och ingriper och dels att det är så lätt att skriva vad som helst utan att man tror att det betyder något. Fegisar som inte vågar säga något rent ut eller vågar stå för sin åsikt gör det på nätet. Men det sårar lika mycket ändå. Och det finns alltid kvar.
Jag kan inte säga att det är skolans uppdrag att lösa problem med nätmobbning, lika lite som skolan kan lösa ungdomsbråk i bostadsområdena. I Bjästafallet verkar dessutom en del vuxna och föräldrar vara delaktiga i mobningen, vilket visar att skolan inte kan göra allt. Vilka värderingar får de ungdomarna med sig hemifrån om föräldrar agerar på det här sättet. Men skolan måste vara en del av lösningen.
Skolan har ett uppdrag att bidra till sunda värderingar och att kraftfullt agera mot mobbning om det förekommer där. Med nätet suddas gränserna lite ut. Attityderna är desamma, det är bara arenan som bytt skepnad och svårare för vuxna att se. Eller lättare att blunda för. I synnerhet för vuxna som inte är så IT-burna. I det perspektivet är det bedrövligt att bara var tredje lärare har en egen dator. Det gör ju skolan lite efterbliven. Skolan måste vara med fullt ut.
Häromdagen ställde jag en skriftlig fråga till utbildningsministern om regeringen har för avsikt att ta fram en nationell IT-strategi för skolan nu när t o m folkpartiet insett teknikens fördelar. Inte med anledning av händelserna i Bjästa, men de aktualiserar ju ytterligare behovet av insatser. Skolorna har generellt sett varit för dåliga på att hantera mobbning i allmänhet och nätmobbning i synnerhet. Skolan måste lära sig att förhålla sig till modern teknik på bred front. Det handlar inte bara om att få in tekniken, utan också om hur man uppför sig på nätet. Om integritet, juridik, etik. De flesta vet nog vad som gäller, men inte alla. Skolan har inte bara en kunskapsförmedlande roll, utan även en socialiserande.
Ser fram emot ett positivt svar efter påsk.
SvD, SvD, DN, Aftonbladet, Expressen, SvD, DN, Minamoderatakarameller, SvD, GP, SvD, ST
19 februari, 2010
Välkommen i gänget, folkpartiet
Camilla Lindberg, folkpartiets talesperson i IT-frågor skriver idag på SvD/Brännpunkt att folkpartiet vill göra IT till ett eget ämne i skolan och även integreras på andra sätt i undervisningen.
Välkommen i gänget, folkpartiet! Jag tog upp detta på vår moderata partistämma i augusti och fick gehör för att IT måste in i undervisningen på bred front. Jag tror att centern är inne i samma tankebanor och jag har ingen anledning att tro att kristdemokraterna har en annan uppfattning. Det känns skönt att folkpartiet satt ned foten och så tydligt tagit avstånd från folkpartisten i Trelleborg som vill kasta ut datorerna från skolan. Nu kan verkligen något hända.
Utbildningsdepartementet leds ju av folkpartiet och med den agenda och inställning som Camilla Lindberg ger uttryck för så förväntar jag mig att departementet kommer med flera initiativ i frågan, för det behövs. Jag tror att skolan famlar lite planlöst i vad man uppfattar som brist på en nationell vision.
Personligen tycker jag väl inte att IT ska bli ett eget ämne, däremot måste ny teknik integreras i all undervisning och i lärarutbildningen. Det finns så mycket att vinna. Det ökar elevernas motivation, det gör skolan mer relevant och visar att skolan hänger med i utvecklingen. Om Sverige ska bli ett föregångsland så får inte modern teknik lysa med sin frånvaro i den viktigaste platsen för framtiden - skolan.
Välkommen i gänget, folkpartiet! Jag tog upp detta på vår moderata partistämma i augusti och fick gehör för att IT måste in i undervisningen på bred front. Jag tror att centern är inne i samma tankebanor och jag har ingen anledning att tro att kristdemokraterna har en annan uppfattning. Det känns skönt att folkpartiet satt ned foten och så tydligt tagit avstånd från folkpartisten i Trelleborg som vill kasta ut datorerna från skolan. Nu kan verkligen något hända.
Utbildningsdepartementet leds ju av folkpartiet och med den agenda och inställning som Camilla Lindberg ger uttryck för så förväntar jag mig att departementet kommer med flera initiativ i frågan, för det behövs. Jag tror att skolan famlar lite planlöst i vad man uppfattar som brist på en nationell vision.
Personligen tycker jag väl inte att IT ska bli ett eget ämne, däremot måste ny teknik integreras i all undervisning och i lärarutbildningen. Det finns så mycket att vinna. Det ökar elevernas motivation, det gör skolan mer relevant och visar att skolan hänger med i utvecklingen. Om Sverige ska bli ett föregångsland så får inte modern teknik lysa med sin frånvaro i den viktigaste platsen för framtiden - skolan.
18 januari, 2010
e-Mognad viktig lärdom i London
En lärdom från BETT är vikten av e-maturity, alltså mognad att använda digital teknik. Att bara köpa in prylar eller ha datortäthet som mått på hur ”bra” man är duger verkligen inte. Det kan vara att kasta pengar i sjön, enligt den australiensiske professorn och gurun på området, Bruce Dixon. Man måste förstå hur tekniken ska användas, vilka mervärden den tillför.Kanske skulle vi börja mäta e-maturity i svenska skolor? Då blir insatserna kanske lite mer träffsäkra och diskussionen enklare.
Annars kan man konstatera att det fanns väldigt mycket nytt och spännande på mässan. Mycket teknik, försås. Interaktiva whiteboards, massor av olika programvaror och applikationer, mycket om säkerhet och integritet, publiceringsverktyg som gör att varenda unge kan göra filmer enkelt och mycket annat som jag säkert har glömt nu.
Mitt i mässan fanns en monter med Stephen Heppell, ”Playful learning”. För honom handlar det mycket om att motivera eleverna för studier och lärande och att kanske också se att man lär sig på andra ställen än i skolan. Jag tror mycket på motivationens betydelse. Jag träffade en fantastisk rektor på Brazosport High School utanför Houston, Texas för 6-7 år sedan. Det är en segregerad skola med stor andel svarta och latinos och många som flyttar under året. Hon hade lyckats göra skolan till en av de bästa i Texas och hennes motto var: ”Just motivate them!”.
Man kan leda hästen till vatten, men den måste vara törstig för att dricka. Hur gör vi eleverna törstigare och hungrigare? Är vi för mätta i Sverige? Eller är det så att den dimensionen försvunnit någonstans på vägen, att det är så självklart för oss vuxna att man ska lära sig olika saker men inte alls lika självklart för ungdomarna?
I Heppells monter fanns i alla fall en del dataspel och googleapplikationer som var gjorda för skolan. Ett mattespel var verkligen anpassat för dataspelsgenerationen, den enda skillnaden mot ”riktiga” spel var att man snabbt måste kunna lösa ett mattetal för att komma vidare eller inte bli av med ett liv eller vad det nu var. En annan var mer tjejinriktad med Mangainriktning och matematik. Jag pratade med några tjejer (13-14 år) som använde youtube i musiken.
Datorn i Utbildningen, DIU, ordnade också en mycket intressant seminariedag på svenska ambassaden. Intressanta och tänkvärda föreläsare från hela världen gav verkligen nya perspektiv på IT-användningen i skolan.
Det finns en del att göra för att skolan ska bli relevant för våra ungdomar. Jag tror just bristen på upplevd relevans är en av de viktigaste orsakerna till att många vänder skolan ryggen. Därför är den här diskussionen så viktig.
14 december, 2009
Talande tangentbord i Sandviken
Vissa saker etsar sig fast på näthinnan, eller hur?! Besöket på Kungsgårdens skola i Sandviken i fredags blir en sådan händelse. De som säger att små barn och datorer inte går ihop vet inte vad de pratar om!Jag besökte skolan tillsammans med min partikollega Maria Stockhaus, kommunalråd i Sollentuna och ordförande i utbildningsberedningen inom Sveriges Kommuner och Landsting (bilden). Med egna ögon och öron kunde vi se hur de lärde förstaklassarna att läsa med datorns hjälp. Helt utan pennor!
När jag hörde om det första gången var jag lite spektisk. Inga pennor alls...? De har en metod som kallas "skriva sig till läsning". De tränar inte pennfattningen, utan fokuserar på ljudning och läsning. Talande tangentbord och talsyntes gör att de hör "g" när de trycker på g-knappen. Med talsyntes så läser datorn upp ordet man skrivit. Det var mycket grisar när vi var där eftersom de jobbade med just grisar och det passar ju i juletid. De kunde både höra och se skillanden på "suga" resp "sugga" och "kallas" och "kalas".
Det var rätt fantastiskt att se ettorna läsa och skriva på det här sättet. Några skrev långa berättelser, andra fick bara ned några få rader. Men alla lyckades utifrån sina förutsättningar och alla hade kommit mycket längre än vad de gjorde tidigare, utan datorns hjälp. Pennan kom i tvåan, då de kunde läsa och lärde sig skriva för hand.
Sitter nu ettorna vid datorerna hela dagarna? Nej, självklart inte. Enligt lärarna var det högst en timme per dag. Vi såg ett klassrum som var som vilket som helst, med fina teckningar och annat material som eleverna gjort. De gjorde mycket annat kreativt med bilder, klippa och klistra. Och lärarna sa dessutom att det tog mindre tid nu, det var lättare att vara lärare...
Jag blev varm inombords av besöket. Skol-Sverige är fantastiskt! Det är roligt att träffa så oerhört engagerade och kunniga och kreativa lärare, de kan verkligen göra skillnad. Med bra pedagogiska metoder och en drivande rektor så kan de göra underverk och det verkade de göra på Kungsgårdens skola.
26 november, 2009
Träff med Microsoft och framtiden
Igår hade vi ett oerhört intressant möte med Microsoft och andra som arbetar med modern teknik i skolan. Anna Ljungqvuist från Björknässkolan i Nacka, prisad som särskilt Innovativ lärare, berättade om hur IT har revolutionerat undervisningen och elevernas lärande och hur skolan anpassat sig till detta.
Allt kändes klockrent. Tekniken ger möjligheter, men det får aldrig vara teknik för teknikens egen skull. Jag kan bli lite trött på tekniker som inte har ett verksamhets- eller användarperspektiv på det de gör. Så var det verkligen inte igår! Människans utveckling är baserad på vår nyfikenhet, en vilja att ständigt lära nytt och utforska nya områden och göra saker på ett nytt sätt. Tekniken kan underlätta och möjliggöra, men aldrig ersätta idéer, kreativitet och nyfikenhet. Men utan teknik så kommer man inte i mål med det man vill göra, så det måste gå hand i hand.
Återigen fick jag bekräftat att IT måste in i skolan på bred front. För många elever känns det som att gå in på museum när de kliver in i skolan. Är det konstigt att eleverna går någon annanstans i stället?
Efter lunch reste jag tillbaka från framtiden, tillbaka till gårdagen. Det kändes verkligen så att diskutera nya lagregleringar på skolområdet. Trots att jag är lagstiftare så tror jag inte att skolan direkt lider brist på lagar. Visst finns det viktiga saker att ändra, men en verklig utveckling av skolväsendet får man om man bejakar kreativitet, underlättar för människors att förverkliga sina idéer och tror på deras förmåga och vilja att ta ansvar. Det är lite för lite av den varan idag. Och ännu mindre skulle det bli i en statlig skola. Ut med mer makt till skolorna i stället!
Allt kändes klockrent. Tekniken ger möjligheter, men det får aldrig vara teknik för teknikens egen skull. Jag kan bli lite trött på tekniker som inte har ett verksamhets- eller användarperspektiv på det de gör. Så var det verkligen inte igår! Människans utveckling är baserad på vår nyfikenhet, en vilja att ständigt lära nytt och utforska nya områden och göra saker på ett nytt sätt. Tekniken kan underlätta och möjliggöra, men aldrig ersätta idéer, kreativitet och nyfikenhet. Men utan teknik så kommer man inte i mål med det man vill göra, så det måste gå hand i hand.
Återigen fick jag bekräftat att IT måste in i skolan på bred front. För många elever känns det som att gå in på museum när de kliver in i skolan. Är det konstigt att eleverna går någon annanstans i stället?
Efter lunch reste jag tillbaka från framtiden, tillbaka till gårdagen. Det kändes verkligen så att diskutera nya lagregleringar på skolområdet. Trots att jag är lagstiftare så tror jag inte att skolan direkt lider brist på lagar. Visst finns det viktiga saker att ändra, men en verklig utveckling av skolväsendet får man om man bejakar kreativitet, underlättar för människors att förverkliga sina idéer och tror på deras förmåga och vilja att ta ansvar. Det är lite för lite av den varan idag. Och ännu mindre skulle det bli i en statlig skola. Ut med mer makt till skolorna i stället!
18 november, 2009
Dagens icke-nyhet: betygsskillnaderna ökar
SCB presenterade idag en rapport om barnens villkor. Rapporteringen i media är att det blivit ökade betygsklyftor. Gäsp, inget nytt alls!Hur kan man koka ihop så mycket på så gammal skåpmat? För ett år sedan gick drevet mot utbildningsministern om att han svartmålade när han sa att svenska elevers kunskaper sjunker. Idag är det högsta sanning - med exakt samma uppgifter. SCB:s statistik slutar med de elever som lämnade skolan våren 2008, alltså för ett och ett halvt år sen. Sjunkande resultat har varit känt länge och det var inget nytt alls idag. Finns det inget minne bland journalister?
Min reflektion är att det fortfarande inte finns statistik över hur betygen såg ut i våras. Det har gått mer än 150 dagar sedan ungdomarna slutade i juni. Fortfarande finns det ingen samlad bild av hur det går. Den här bedövande långsamheten känns rätt besvärande.
I dagens högteknologiska värld borde det gå på några timmar att leverera in betygsresultaten. Tiotals miljoner människor kan rösta i Melodifestivalen på någon timme, men i Sverige klarar vi inte av att samla in betygsresultat på 150 dagar. Om ungdomarna hade avslutning 10 juni så borde siffrorna finnas till midsommar. Vad är problemet?
Uppgifterna är ganska viktiga för att kunna vidta rätt åtgärder. Innan det finns en samlad bild så händer inget, inga nya initiativ tas för att åstadkomma förbättringar och det har snart gått en hel termin till. Det kan inte få gå så länge mellan skolavslutning och presentation av resultaten. Det är viktigare att få fram resultat snabbt än att den samtidigt är analyserad och klar. Presentera hårddata snabbt, så kan man analysera sedan. Öka takten, Skolverket!
PS. Bravo Köping, som igår belsutade att köpa in datorer till alla elever och lärare på högstadiet för att individualisera undervisningen!
13 november, 2009
Mer kaffe än datorer i Göteborg. Illa.
LR:s ordförande Metta Fjelkner och den skolansvariga på Microsoft, Eva Pethrus, skriver idag i GP att Göteborg lägger mer pengar på kaffe än datorer till lärare och elever. Bra exempel och bra utspel och det är välkommet att LR ger sig in i diskussionen om den moderna skolan.
Jag har tidigare sett uppgifter från Skolveket att endast var tredje lärare har en egen arbetsdator, nu skriver de att det är betydligt värre i Göteborg där endast 1 av 10 lärare har egen dator. Riktigt, riktigt bedrövligt. Hur kommer det sig att Göteborg, som var framåt för 15 år sedan i skol-Sverige nu är så långt på efterkälken? Kan det ha att göra med dålig politik och alla stadsdelsnämnder? Lägst skolpeng av alla, massiva besparingar, allt sämre resultat... Vart tar alla pengar vägen i detta socialdemokratiska skyltfönster? Är det denna utarmade skola som är sossarnas mönsterexempel?
Det är också intressant att de kommit fram till att lärarna kan minska administrationstiden med 1,2 timmar med datorerna. Därmed borde de betala sig många gånger om att investera i datorer till lärarna. Det motsvarar två lektioner i veckan, så på en månad har man tjänat in datorn. Resten av året är ren vinst och tiden kan användas åt mer produktiva saker.
Förutom den ekonomiska vinsten så finns pedagogiska, statusmässiga och redan modernitetsskäl att göra det. Nu måste skolorna agera. Bra att LR sällar sig till oss som verkligen efterfrågar detta, men vi skulle behöva en nationell strategi. Det skulle underlätta.
Gävle verkar vara på väg, hoppas att politiken går vidare med detta. Bra början, men varför bara ta gymnasiet?
Jag har tidigare sett uppgifter från Skolveket att endast var tredje lärare har en egen arbetsdator, nu skriver de att det är betydligt värre i Göteborg där endast 1 av 10 lärare har egen dator. Riktigt, riktigt bedrövligt. Hur kommer det sig att Göteborg, som var framåt för 15 år sedan i skol-Sverige nu är så långt på efterkälken? Kan det ha att göra med dålig politik och alla stadsdelsnämnder? Lägst skolpeng av alla, massiva besparingar, allt sämre resultat... Vart tar alla pengar vägen i detta socialdemokratiska skyltfönster? Är det denna utarmade skola som är sossarnas mönsterexempel?
Det är också intressant att de kommit fram till att lärarna kan minska administrationstiden med 1,2 timmar med datorerna. Därmed borde de betala sig många gånger om att investera i datorer till lärarna. Det motsvarar två lektioner i veckan, så på en månad har man tjänat in datorn. Resten av året är ren vinst och tiden kan användas åt mer produktiva saker.
Förutom den ekonomiska vinsten så finns pedagogiska, statusmässiga och redan modernitetsskäl att göra det. Nu måste skolorna agera. Bra att LR sällar sig till oss som verkligen efterfrågar detta, men vi skulle behöva en nationell strategi. Det skulle underlätta.
Gävle verkar vara på väg, hoppas att politiken går vidare med detta. Bra början, men varför bara ta gymnasiet?
12 november, 2009
Speed dating med IT-branschen
Min duktiga kollega Eliza Roszkowska Öberg ordnade idag en speed dating mellan intresserade riksdagsledamöter och företrädare för IT-branschen. Jättebra initiativ och väldigt roligt!
Vi var 9 ledamöter (varav 5 moderater, här verkar intresset vara störst!) som träffade 9 personer från IT-branschen, allt från Post- och Telestyrelsen till Dreamhack. Tillgänglighet till både bredband och information från myndigheter var en viktig fråga för många, liksom en snabbare utveckling av IT i skolan.
När det gäller de hårda frågorna görs mycket och initiativ tas på statligt håll. Men när det kommer till de mjuka frågorna, dit modern teknik i skolan hör, så är det alldeles för lite och många efterlyste mer aktiviter. Det känns bra och att vi moderater ligger helt rätt när vi prioriterar moderniseringen av skolan inför kommande period. Det handlar ju inte bara om fler datorer, även om det är viktigt, utan i ännu högre grad om att få in den utveckling som tekniken möjliggör i undervisningen. Lättare sagt än gjort, men man måste börja. Och det skulle verkligen underlätta med en nationell strategi och viljeyttring i frågan. När kommer den?
Vi var 9 ledamöter (varav 5 moderater, här verkar intresset vara störst!) som träffade 9 personer från IT-branschen, allt från Post- och Telestyrelsen till Dreamhack. Tillgänglighet till både bredband och information från myndigheter var en viktig fråga för många, liksom en snabbare utveckling av IT i skolan.
När det gäller de hårda frågorna görs mycket och initiativ tas på statligt håll. Men när det kommer till de mjuka frågorna, dit modern teknik i skolan hör, så är det alldeles för lite och många efterlyste mer aktiviter. Det känns bra och att vi moderater ligger helt rätt när vi prioriterar moderniseringen av skolan inför kommande period. Det handlar ju inte bara om fler datorer, även om det är viktigt, utan i ännu högre grad om att få in den utveckling som tekniken möjliggör i undervisningen. Lättare sagt än gjort, men man måste börja. Och det skulle verkligen underlätta med en nationell strategi och viljeyttring i frågan. När kommer den?
29 oktober, 2009
5 korta
1. Staffanstorp satsar 6 miljoner på datorinköp till alla lärare. Hurra! En framsynt kommun som vågar tänka långsiktigt och modernt (Sydsvenskan). När lärarna behärskar modern teknik fullt ut kommer undervisningen att kunna förnyas.
2. Moderaterna i Knivsta vill också prioritera IT i skolan (UNT). Av de 8 miljoner kommunen får i extra statsbidrag får skolan 6,5 i denna moderatledda kommun. Här prioriteras utbildning och framtid, helt rätt.
3. Jag skriver i Dagens Samhälle idag om Lärarlyfet och undrar hur man kan låta bli att investera i att förbättra skolan. Är det medvetet sabotage av socialdemokraterna? (Dagens Samhälle)
4. På Skolforum blev jag hastigt indragen på ett dataspelsseminarium i Dream Hacks rum. Kul att se hur dataspel kan användas i skolan. Dataspelstillverkarna har förstått hur man arbetar med motivation. Det skulle skolan kunna lära sig lite mer av.
5. Katedralsskolan i Uppsala får böta 500 000 kronor för att det saknas dusch- och omklädningsrum i anslutning till idrottshallen (SR). För lärarna, alltså, inte för eleverna. Visst ska det finnas omklädningsrum för lärarna, inte tu tal om det. Men står det i rätt proportion till skolans hela uppdrag? Katedralsskolan har goda resultet, enligt Skolverkets Salsa-mätningar. 88% av eleverna klarar målen i alla ämnen, vilket är klart mer än vad man kan förväntas sig. På Brantingskolan (en annan kommunal skola i Uppsala) är det bara 61% som klarar målen. Där dömer man inte ut några böter mot dålig undervisning. Lärarnas duschrum är uppenbarligen viktigare än elevernas rätt till kunskaper. Än så länge i alla fall. I nya skollagen så ändrar vi på detta och gör det möjligt att kunna döma ut böter också när undervisningen är dålig. Och det behövs.
2. Moderaterna i Knivsta vill också prioritera IT i skolan (UNT). Av de 8 miljoner kommunen får i extra statsbidrag får skolan 6,5 i denna moderatledda kommun. Här prioriteras utbildning och framtid, helt rätt.
3. Jag skriver i Dagens Samhälle idag om Lärarlyfet och undrar hur man kan låta bli att investera i att förbättra skolan. Är det medvetet sabotage av socialdemokraterna? (Dagens Samhälle)
4. På Skolforum blev jag hastigt indragen på ett dataspelsseminarium i Dream Hacks rum. Kul att se hur dataspel kan användas i skolan. Dataspelstillverkarna har förstått hur man arbetar med motivation. Det skulle skolan kunna lära sig lite mer av.
5. Katedralsskolan i Uppsala får böta 500 000 kronor för att det saknas dusch- och omklädningsrum i anslutning till idrottshallen (SR). För lärarna, alltså, inte för eleverna. Visst ska det finnas omklädningsrum för lärarna, inte tu tal om det. Men står det i rätt proportion till skolans hela uppdrag? Katedralsskolan har goda resultet, enligt Skolverkets Salsa-mätningar. 88% av eleverna klarar målen i alla ämnen, vilket är klart mer än vad man kan förväntas sig. På Brantingskolan (en annan kommunal skola i Uppsala) är det bara 61% som klarar målen. Där dömer man inte ut några böter mot dålig undervisning. Lärarnas duschrum är uppenbarligen viktigare än elevernas rätt till kunskaper. Än så länge i alla fall. I nya skollagen så ändrar vi på detta och gör det möjligt att kunna döma ut böter också när undervisningen är dålig. Och det behövs.
19 oktober, 2009
Onlineskolan i Angered
Idag är det fram och tillbaka till Göteborg. Besöker Onlineskolan på Angeredsgymnasiet med göteborske kollegan Lars Hjälmered. En engagerad lärare tog kontakt med mig efter de diskussioner jag haft om IT i skolan, nätskola och distansundervisning. Roligt att höra hur det går till i verkligheten också.
De startade för ett knappt år sedan och har i dagsläget 27 elever i åldern 16-20 år. Tidigare gick de inte i skolan av olika skäl - svårigheter med sociala kontakter, vakta missbrukande föräldrar, svårt sjuka etc. I hela Göteborg finns över 1 o00 ungdomar i gymnasieåldern som inte är inskrivna i gymnasiet så "marknaden" är rätt stor för den här typen av lösningar.
Inspirationen här kom från Notschools i England, som jag skrivit om tidigare. Intressant att det fungarer i en svensk kontext också. Med engagerade lärare och kurator så lyckas de få tillbaka flera stycken till ett lärande igen. Mer sånt!
Sen fick vi höra en del om Göteborgs vansinniga organisation också. Ingen verkar ta ett helhetsansvar. Med 21 stadsdelar och 1 utbildningsförvaltning som drar åt olika håll och där det viktiga verkar vara att hålla näsan ovanför vattenytan så blir det inte mycket till strategisk utveckling eller långsiktighet, utan man blir hänvisad till eldsjälar. De behövs självklart, men man kan inte bygga en stads utbildningsväsende på det.
30 september, 2009
Reflektioner från Falkenberg och Varberg
Ingen votering idag, det enda ärendet som skulle avgöras var ett betänkande om modernisering av IKT-standardisering inom EU och alla var överens. Det ger ju lite utrymme att sammanfatta några reflektioner efter besöken i Halland i måndags, eftersom jag inte hunnit med det tidigare. Vilken fantastisk övergång, eftersom ett av besöken handlade just om IKT.
Båda väldigt givande besök, tack alla som ställde upp!
I Falkenberg var det besök på Söderskolan, där elevena på högstadiet fått egen dator sedan två år tillbaka. Erfarenheterna är mycket goda som jag skrev om häromdagen. Men det är ändå något visst att se och höra på plats. Det kan vara små detaljer som spelar roll. Eleverna var - naturligtvis - nöjda med projektet och kunde inte tänka sig att gå tillbaka till kollegieblocken igen. Tyvärr måste de det, eftersom systemet inte gäller gymnasiet i Falkenberg än. Snacka om tidsresa... Jag har förresten svarat folkpartisten i Trelleborg idag (här).
Det eleverna lyfte fram var att man alltid har materialet med sig, inget kommer bort. Papper knölas ihop i botten på väskan, går sönder, försvinner. Matteboken och pennan glöms fortfarande ofta, men datorn glömmer de aldrig. "Det är ju som att gå hemifrån utan skor, det gör man bara inte" som en kille sa.
En franskalärare sa att det blivit betydligt lugnare på lektionerna och att man kommer igång snabbare. Nu tar alla fram datorerna och det blir mindre prat. De stör inte varandra på samma sätt som tidigare. Även om en del spelar spel (fast man inte får) så stör de inte andra i alla fall.
På franskalektionen som jag besökte skulle eleverna göra en egen meny. Mycket roligare på datorn, då kunde de samtidigt lägga till bilder och göra menyn snygg och med översättningsprogram hitta egna maträtter som de själva gillar. Lite annat än att göra samma uppgift med bara papper och penna. En fråga jag ställde är om mer tid ägnas åt formen - i franskafallet att googla fram matbilder - i stället för att lära sig franska. Det var inte alls lärarens uppfattning. Elevaktiviteten i rummet var också högre, när jag jämför med mitt praobesök på Lidingö för några veckor sedan.
Jag var redan innan besöket övertygad om att IT skapar mer motivation bland eleverna och jag är väldigt stärkt i den uppfattningen. Eleverna jobbade mer hemma också sa de.
I Varberg besökte jag Lindbergskolan, en ganska stor skola på landet lite utanför Varberg. Vilken entusiastisk rektor och förskolerektor! De hade en tydlig pedagogisk vision om ett lärande i långsiktigt perspektiv. Jag vet inte om det är bättre eller sämre än någon annan modell, men tydligheten och konsekvensen i hur de organiserat skolan imponerar. Och just att tro på sin idé och omsätta den i praktisk handling är en nyckelförmåga hos en rektor. Föga förvånande har just den här skolan också bäst måluppfyllelse av alla skolor i kommunen.
Detta stärker mig i ledarskapets betydelse för en bra skola och det är något som kommunen också satsar mycket på. Det är en framgångsfaktor.
Fler borde lära av Varberg och Falkenberg. De som dömer ut kommunera för att inte klara sitt ansvar borde kanske åka dit exempelvis. Allt är inte perfekt, men jag såg i alla fall mycket bra verksamhet.
Båda väldigt givande besök, tack alla som ställde upp!
I Falkenberg var det besök på Söderskolan, där elevena på högstadiet fått egen dator sedan två år tillbaka. Erfarenheterna är mycket goda som jag skrev om häromdagen. Men det är ändå något visst att se och höra på plats. Det kan vara små detaljer som spelar roll. Eleverna var - naturligtvis - nöjda med projektet och kunde inte tänka sig att gå tillbaka till kollegieblocken igen. Tyvärr måste de det, eftersom systemet inte gäller gymnasiet i Falkenberg än. Snacka om tidsresa... Jag har förresten svarat folkpartisten i Trelleborg idag (här).
Det eleverna lyfte fram var att man alltid har materialet med sig, inget kommer bort. Papper knölas ihop i botten på väskan, går sönder, försvinner. Matteboken och pennan glöms fortfarande ofta, men datorn glömmer de aldrig. "Det är ju som att gå hemifrån utan skor, det gör man bara inte" som en kille sa.
En franskalärare sa att det blivit betydligt lugnare på lektionerna och att man kommer igång snabbare. Nu tar alla fram datorerna och det blir mindre prat. De stör inte varandra på samma sätt som tidigare. Även om en del spelar spel (fast man inte får) så stör de inte andra i alla fall.
På franskalektionen som jag besökte skulle eleverna göra en egen meny. Mycket roligare på datorn, då kunde de samtidigt lägga till bilder och göra menyn snygg och med översättningsprogram hitta egna maträtter som de själva gillar. Lite annat än att göra samma uppgift med bara papper och penna. En fråga jag ställde är om mer tid ägnas åt formen - i franskafallet att googla fram matbilder - i stället för att lära sig franska. Det var inte alls lärarens uppfattning. Elevaktiviteten i rummet var också högre, när jag jämför med mitt praobesök på Lidingö för några veckor sedan.
Jag var redan innan besöket övertygad om att IT skapar mer motivation bland eleverna och jag är väldigt stärkt i den uppfattningen. Eleverna jobbade mer hemma också sa de.
I Varberg besökte jag Lindbergskolan, en ganska stor skola på landet lite utanför Varberg. Vilken entusiastisk rektor och förskolerektor! De hade en tydlig pedagogisk vision om ett lärande i långsiktigt perspektiv. Jag vet inte om det är bättre eller sämre än någon annan modell, men tydligheten och konsekvensen i hur de organiserat skolan imponerar. Och just att tro på sin idé och omsätta den i praktisk handling är en nyckelförmåga hos en rektor. Föga förvånande har just den här skolan också bäst måluppfyllelse av alla skolor i kommunen.
Detta stärker mig i ledarskapets betydelse för en bra skola och det är något som kommunen också satsar mycket på. Det är en framgångsfaktor.
Fler borde lära av Varberg och Falkenberg. De som dömer ut kommunera för att inte klara sitt ansvar borde kanske åka dit exempelvis. Allt är inte perfekt, men jag såg i alla fall mycket bra verksamhet.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)