Varför sysslar EU med allt?

Igår hade vi höstens första möte med utbildningsutskottet. Vi gick igenom en massa EU-dokument och hade samråd med regeringen i aktuella EU-frågor.

Det är inte utan att man funderar på det här med "mindre men vassare". Varför ägnar sig EU åt allt, som egentligen är nationella frågor och möjligen föremål för mellanstatligt samarbete men som definitivt inte är en unionsfråga? Vi fick nya 15 rapporter som tagits ram sedan uppehållet vid midsommar. Det är strategier, pekpinnar och rapporter av olika program.

Det är jättebra att skapa strukturer för ökad rörlighet bland forskare och gemensam standard för yrkesutbildning inom EU så att en rörmokare i Polen motsvarar en rörmokare i Sverige. Men vad sägs om den här rapporten:

"Rapport om den slutliga utvärderingen av gemenskapens handlingsprogram för att främja organ som är verksamma på europeisk nivå inom utbildningsområdet och för att stödja särskilda insatser inom samma område." Kärnfråga för EU? Det finns Europaskolor i 14 länder (bl a i Bergen i Norge, som inte är EU-medlem) och som EU stödjer på olika sätt.

Det som man lätt glömmer bort när man kastar alla luntor är att det faktiskt sitter massor av människor och tar fram alla dessa rapporter och översätter dem till alla olika språk, personer som avlönas av skattebetalarna. Det känns onekligen som att det går att spara en hel del pengar här. Det om just det här som EU-parlamentsvalet borde handla. Vad EU ska göra och inte göra.

I högtidstalen verkar alla i Sverige vara överens om att det borde vara mindre och vassare EU, men i konkret handling så är det mest vi moderater som vill begränsa EU. Jag tror att vi är de enda som röstar emot skolmjölkssubventioner och ett nytt piggt franskt förslag att EU ska subventionera frukt till skoleleverna. Just det - producerat av franska bönder, inte nicaraguanska bananer. Då är det tyst på vänsterkanten.