I förmiddags var jag på biografen Rival i Stockholm. Där delades Kunskapspriset ut. Väldigt intressanta inlägg om kunskap, trender och möten och vad som gör skillnad i världen. Väl använd förmiddag.
Stort grattis till Skolporten AB, som fick priset!!! Jag är flitig nyttjare av Skolportens tjänster. De har verkligen lyckats binda ihop forskning med skolans vardag på ett bra sätt. Synd bara att inte fler upptäckt denna möjlighet, men i och med priset kanske fler gör det. De har en bra söktjänst så att man kan se vad som skrivs om skolan i alla landets tidningar.
Ulf Hall, kommunikatör på KK-stiftelsen, pratade engagerat om möten och mötens betydelser. Han har så rätt, det är i möten som energier uppstår.
Ett inspelat inslag kom från Fredrik Härén från Singapore. Han hävdar att värdet på kunskap nu sjunker, kanske mer än börsen. Så många skaffar sig akademisk utbildning idag... Och att det är skillnad på developed countries och developing countries. Vi är "färdiga" och nöjda - Indien och Kina och Singapore är fortfarande nyfikna. Det ger lite att fundera på.
Mycket kretsade kring internet. Det internationella hederspriset tilldelades Google och det känns helt rätt. Ingen har som Google tillgängliggjort och demokratiserat kunskap för hundratals miljoner människor och till och med skapat ett nytt ord, googla. Lite måste det svida hos alla de som trott att internet är en fluga och att man ska satsa på böcker i stället för datorer i skolan.
Smolket i bägaren var en paneldebatt där två av de engagerade lärarna från Klass 9A var med samt Stockholms utbildningsdirektör och utbildningsministern, fast han kanske mer var där i egenskap av folkpartiledare. Det är ett ständigt hackande på kommunerna från honom. I stället för att fokusera på allt det positiva som regeringen nu gör för att förbättra kunskaperna så tyckte jag att han fokuserade på att kommunerna missköter sig. Kommunerna är bara intresserade av att anställa billiga outbildade människor som lärare var ett av budskapen. Det är så fel det bara kan bli. Det var den förra (s)-regeringen som bara var intresserad av fler anställda i skolan, kvantitet framför kvalitet, och därför styrde statsbidragen (Wärnerssonpengarna) på ett sådant sätt och det förhåller sig naturligtvis kommunerna till.
Lite parodiskt blir det nästan när han går från att döma ut kommunerna till att också döma ut den statliga lärarutbildningen. Bristerna där kan ju inte kommunerna lastas för, det är staten ensamt som är ansvarig. Hur får han ihop analysen att staten skulle bli bättre på att styra 6000 skolor när man inte klarar av 26 lärarutbildningar?
Om man har en total brist på förtroende för samtliga kommuner så blir det svårt att få med sig folk. Min bild är att kommunerna vill och försöker, men inte alltid prioriterar rätt, inte alltid kan och inte alltid har rätt fokus heller. Det finns hela skalan av kommuner - de som sköter sig väldigt bra och de som inte gör det. Men de som inte sköter sig gör det inte därför att de är kommuner, utan för att de prioriterar annat och därför att inget händer om man missköter sig. Det måste vi ändra på, bl a genom nya skolinspektionen. Men det hjälper inte att ständigt klaga på att alla kommuner är sopor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar