Frizoner eller hemspråk?

Morgon-TV rapporterar att de rödgröna vill ha mer hemspråk i skolan. Eleverna ska få rätt till mer modersmålsundervisning, 9 år mot dagens minimikrav på 7 år. 100 miljoner kostar det.

Konstig prioritering tycker jag. Är det verkligen skolans största problem att eleverna inte lär sig tillräckligt med arabiska?

Av de 7 565 eleverna som fick betyg i modersmål våren 2009 var det 3,5% som inte nådde målen. 45% fick MVG. Ganska hyfsat. Inget annat ämne har bättre resultat.

I matematik var det 7,4% som inte nådde målen och endast 13% fick MVG. I svenska som andraspråk (som många som läser modersmål också läser) är situationen ännu värre. 25% nådde inte målen och endast 5% fick MVG. De rödgröna vill förbättra det som uppenbarligen fungerar hyfsat men inte göra något åt de stora bristerna.

Vi moderater vill förstärka framför allt matematiken, men även svenskan. Fler lektioner i matte är viktigare än fler lektioner i modersmålet, här är förbättringsbehovet så mycket större. Gårdagens Alliansförlag om bonus för de skolor i utanförskapsområden som lyckas väl, i bl a svenska, är raka kontrasten mot de rödgröna. Vi löser verkliga problem, de rödgröna öser pengar. Vi bryter segregationen med ekonomiska frizoner och bättra svenskkunskaper, de satsar på hemspråk... Kan det bli tydligare?

Man kan också se hur deltagandet i modersmålsundervisning ser ut idag, Skolverket har bra statistik. 19% av eleverna är berättigade till modersmål, ungefär hälften av dem deltar. Om man jämför blåa och röda kommuner ser man att det i genomsnitt är ungefär lika stor andel som är berättigade till modersmål, men att fler deltar i de moderatledda kommunerna. Kanske skulle de rödgröna städa i eget bo först?

SVT, DN, SvD,

Som försvarets hudsalva

DN har idag en stort uppslagen artikel där Lärarnas Riksförbund går till storms mot ökade betygsskillnader i skolan. Se där, ett särintresse som klär sig i allmänintressets kläder, men de gör det bra och lyfter en angelägen fråga. Kunskapsskillnaderna i skolan är oacceptabla.

Men jag blir så trött när LR-ordföranden Fjelkner säger att inget parti vill göra åt betygsskillnaderna. Suck. Hon ger bilden av politiker som inte bryr sig och inte gör något. Var har hon varit de senaste åren???

Jag säger bara Lärarlyftet, ny lärarutbildning, ny läroplan, nytt betygssystem, nationella prov, skärpt skolinspektion, ny skollag, ny gymnasieskola... Allt syftar ju främst till att höja kunskapsresultaten i skolan. Att påstå att "ingen vill göra någonting åt det" är faktiskt både oförskämt och oinsatt.

Men det är klart, vi har ju inte riktigt samma lösning som LR. Vi tror inte att ett förstatligande av skolan leder till förbättrade resultat. Grundproblemet i skolan är inte att lärarna och annan skolpersonal har fel arbetsgivare, utan att man inte haft fokus på kunskaper under lång tid.

LR:s patentlösning mot allt är Förstatligande. De upprepar det som en papegoja. Oavsett om det är resursbrist, ojämlikhet, mobbning, dåliga kunskapsresultat eller något annat så är Förstatligandet lösningen. Jag kommer att tänka på försvarets hudsalva, den som fungerar till allt.

Men vad blir bättre av att lärarna får en diffus arbetsgivare långt bort? Att skolans vardagsbeslut flyttas bort från skolan? Eller att valfriheten monteras ned? Slutar eleverna mobba om lärarna får en annan arbetsgivare? Får arbetarbarn bättre kunskaper om staten betalar ut lönen till lärarna? Blir lärarna bättre på att lära ut med Staten som arbetsgivare? Det större fackförbundet som organiserar lärare, Lärarförbundet, har ju insett att det inte vore bättre och det inger ju tillförsikt.

IFAU, som forskar om utbildning, kom med en intressant rapport häromveckan som visade att det bl a var borttagande av betyg i låg- och mellanstadierna på 70-talet som resulterade i sämre betyg för arbetarbarn. IFAU förklarar skillnaderna med skolans arbessätt. Ju mindre lärarna undervisar och i stället går runt och agerar handledare, desto sämre går det för eleverna. Men det stödjer ju inte LR:s tes...

Sen några ord om att valfriheten skulle ge kunskapsskillnader. Suck igen. Det är ju inte valfriheten som skapar segregation och kunskapsklyftor, utan dåliga skolor. Vi har tillåtit skolor att vara dåliga i Sverige för länge. Det måste bli slut på det nu. Valfriheten borgar för att alla ska kunna hitta en skola som passar just honom eller henne, men det ska vara bra skolor fast med olika inriktningar. Man ska inte kunna välja - eller bli hänvisad till - dåliga skolor. Det är här det verkliga problemet finns. Och som vi verkligen ska göra något åt.

Skolplikten försvann i Borlänge

34 invandrarbarn i Borlänge har ingen skola att gå till (Dalarnas Tidning och Dalademokraten). De får inte den undervisning de har rätt till, och faktiskt också skyldighet att delta i. Kommunen har inte kunnat skaka fram skolplatser. Vissa har väntat i månader.

Det är inget annat än ren SKANDAL. Hur kan de misslyckas så kapitalt??? De skadar ju medvetet integrationen när de hindrar barnen från att lära sig svenska. De riskerar att hamna i ett permanent utanförskap och misströsta om Sverige som framtidsland. Heder åt min partikamrat Clas Jacobsson som reagerar ordentligt.

Elevantalet i Borlänges grundskolor har minskat med 1 000 under 2000-talet. Det borde alltså finnas någon liten lokal kvar att driva skola för invandrarbarn i. I det perspektivet blir den lokala s-ordföranden Nordlöfs uttalande helt obegripligt märkligt när hon skyller på lokalbrist. Borlänge är ju inte en så het stad att alla lokaler är helt upptagna.

Tydligen är det inte första gången heller, men något större ansvar för situationen verkar hon inte känna trots att det är just hon som är ansvarig. Hon är inte ens ny på posten så att hon kan skylla på företrädaren heller. Jag tror inte att viljan brister, men väl förmågan och ledarskapet i det här fallet.

Hur kan de bara komma på tanken att ställa skolpliktiga ungdomar utan undervisning? Hoppas att det inte finns en främlingsfientlig attityd som gör att det är just invandrarbarnen som inte får plats. Det finns ju massor av anställda i kommunen som är avlönade av skattebetalarna för att lösa sådana här saker. Och staten betalar massor av pengar till kommuner som tar emot flyktingar, bl a för att de ska få gå i skolan.

Borlänge är en socialdemokratisk mönsterkommun och borde väl kunna bättre. Den förre kommunstyrelseordföranden Peter Hultkvist sitter i riksdagen och utbildningsutskottet nu och har alltid ett högt och kritiskt tonläge. Vore intressant att höra vad han har att säga. Han sitter ju kvar i kommunen och är en av de ansvariga för dessa brister.

I sådana här fall önskar jag att vi redan infört det nya sanktionssystemet mot kommuner och skolor som brister. Då hade det kunnat bli svidande böter för Borlänge. Detta är helt oacceptabelt.

I Dalademokraten och DT läser jag att de nu, efter skriverierna, ska få börja skolan nästa vecka. När de andra eleverna packar ihop och har skolavslutning.

Sommarjobb och skola med Alliansen

Nu har Alliansen presenterat ytterligare ett välbehövligt paket. Eller välfyllt påskägg snarare. Den här gången för barn och unga. När man har en välskött ekonomi så finns det utrymme. Annat hade det varit med de röda då pengarna gått till friår och SAAB-köp.

Vi föreslår att staten ska stimulera sommarjobb för ungdomar och sommarskola.

Sommarjobben (för 100 miljoner) är bra, bara det inte blir förvaring utan riktigt arbete som verkligen behöver utföras. I min kommun har vi redan ökat insatserna för detta, (från 50 till 200 jobb), men ytterligare statliga insatser är självklart välkomna. Arbetsmarknaden för unga är inte så ljus, därför behövs sådana här stimulanser så att de får in en fot i arbetslivet och kan skaffa sig referenser. Arbetslinjen gäller även unga. Det är aldrig nyttigt att tillbringa hela sommaren i sängen eller på gräsmattan. Jobb och pengar gör att man känner sig nyttig.

Sommarskolan är ännu bättre. Vissa elever behöver mer tid, det kan de få nu. Man ska i och för sig inte vara naiv och tro att flera års tillkortakommanden löses med en extra vecka på sommaren mellan nian och gymnasiet. Det är mer som måste till. Men sommarskolan kan ändå bidra till att de tusentals ungdomar som inte når målen får ytterligare en chans och de 60 miljonerna är ett bra smörjmedel.

För en del invandrarungdomar kan det här vara ett sätt att behålla svenskan. Jag har hört lärare som säger att de måste "börja om" på hösten, därför att vissa elever åker till sitt forna hemland och inte pratar svenska på flera månader och glömmer delar av språket. Kanske kan både sommarskolan och sommarjobben underlätta integrationen.

De stora pengarna går till att stödja barnfamiljer, 700 miljoner. Familjer med många barn, där många dessutom är ganska lågavlönade, får ett rejält tillskott. 5-barnsfamiljen får 6 000 kronor extra på ett år - skattefritt. Välbehövligt.

Olika sossebloggare är måttligt förtjusta. Verkar inte veta hur de ska ställa sig. "Bra, men..." och "jag mår illa" säger några... Haha, surt sa räven! Så kan det vara i politiken. Vi i Alliansen förnyar oss.

Expressen, Aftonbladet, SvD, Sydsvenskan, DN, In your face, Tommy, Danielssons lakejer, Lotta,

Muslimska friskolors bästa vän?

En anonym bloggare, "Roger", skriver att jag är muslimska friskolors bästa vän i riksdagen (här). Jag vet inte det ja... Jag är vän av valfrihet, det är det jag drivs av. Eftersom anonyme "Roger" inte vill att man ska kunna skriva kommentarer på hans blogg så får jag svara här i stället. Lite trist att han inte träder fram så att man vet vem man kommunicerar med. Och han ringer från dolt nummer så att man inte kan ringa upp heller.

Det här hade jag tänkt svara i alla fall:

Vi (mest du) pratade ganska länge igår. Dessvärre måste jag säga att du inte uppfattat mig korrekt. Några kommentarer:
1. Jag tror inte att muslimska skolor generellt sett fungerar bättre än kommunala. Det finns säkert exempel på både detta och motsatsen. Däremot kan jag säga att de konfessionella skolor jag besökt generellt sett fungerat bra (liksom de flesta kommunala skolor). Att jag inte gav något exempel eller underbyggde med siffror kan ju bero på att du inte frågade...
2. Jag försvarar inte Ögårdsskolan. Det kan jag ju inte göra eftersom jag inte varit där eller är särskilt insatt i just den skolan. Mitt blogginlägg handlade om Försvarshögskolans rapport och Nyamko Sabunis kommentar om denna (här).
3. Skolinspektionen inrättades som ny myndighet för mindre än ett år sedan. Det är väl rätt förklarligt att den ännu inte kunnat göra så mycket, det är många nya inspektörer som ska rekryteras och utbildas. Skolinspektionen (tidigare Skolverket) har hittills inte haft några muskler att ingripa mot kvalitetsbrister i kommunala eller fristående skolor, tack vare en tidigare slapphänt socialdemokratisk regering. I det förslag till skollag som vi presenterade 15 juni får de detta och förhoppningsvis ska den nya lagen träda i kraft 2011.
4. Jag vet inte vilken granskning säpo gör, vare sig av muslimska friskolor, andra friskolor eller i övrigt. Därför kan jag inte gå in i en diskussion om detta med dig.
5. Jag har ingen uppfattning om någon muslimsk friskola ska läggas ned eller inte. Det är upp till inspektionsmyndigheten att avgöra. Kvalitetsfaktorer ska avgöra detta, inte om de är muslimska, kristna, vinstgivande, Waldorfinspirerande eller något annat som det ropas på i debatten emellanåt.
6. Skolor som ägnar sig åt ekonomiska oegentligheter ska självklart bli av med tillståndet. Jag blir rätt upprörd över att du hävdar något annat. Jag vet också att Ekobrottsmyndigheten har en duktig och orädd generaldirektör som inte räds tuffa tag. Det är Ekobrottsmyndigheten som ansvarar för ekonomisk brottslighet, inte Skolinspektionen. Jag tror att de skulle vara väldigt intresserade av dina initierade bevis mot dessa muslimska friskolor.
7. Du påstår att det inte finns några muslimska skolor med bra resultat. Men det gör det. Exempelvis har två av de skolor jag varit på, Al Ahzarskolan och Al Zahraa idealiska akademi i Stockholm, klart fler elever som är godkända i alla ämnen än motsvarande kommunala skolor och positiva Salsavärden.
8. En skolas kopplingar till politiker är irrelevant tycker jag, så länge det inte påverkar undervisningen.
Slutligen, vare sig jag eller moderaterna tycker att huvudmannaskapet på en skola är särskilt viktigt. Det är valfriheten för eleverna vi är ute efter och tycker att människor ska kunna förverkliga sina idéer inom skolvärlden på samma sätt som inom andra sektorer och därför ska kunna starta friskolor. Det är kvaliteten som är det viktiga, inte vem som driver skolan.
Du verkar vara emot skolor som drivs av muslimer. Det är en form av diskriminering och intolerans som jag inte ställer upp på. Ska vi registrera människors tro innan de får sitta i en styrelse för en skola? Det är brister - ekonomiska, utbildningsmässiga och andra - som ska motarbetas och det med betydligt större kraft än hittills.
För övrigt kan jag upplysa om att jag inte är ett dugg religiös själv, inte ens med i någon församling alls.

Radikalisering i Rosengård

I onsdags överlämnade Försvarshögskolan en rapport till regeringen om radikaliseringen och risken för våldsbejakande extremism bland vissa invandrargrupper i Rosengård i Malmö.

Integrationsminister Sabuni var snabbt ute och krävde större vaksamhet mot religiösa friskolor. Hon säger att det finns "mycket som är olämpligt ur demokratisynpunkt vid dessa muslimska skolor" till Lärarnas Tidning.

Efter att ha läst Försvarshögskolans rapport undrar jag vad hon syftar på. Det finns inget belägg för det påståendet i rapporten i alla fall. Det är lite trist att hon använder en sådan här intressant och lite alarmerande rapport till att torgföra sitt välkända motstånd mot religiösa friskolor.

Som jag läser rapporten riktas huvudkritiken mot Malmö kommun och polisen. Kommunen sköter inte sina skolor tillräckligt bra, följer inte upp bidrag till sk kulturföreningar (som i själva verket är extremistiska källarmoskéer). Bostadspolitiken döms ut helt. Polisen har inte tagit alla anmälningar om hot och våld på allvar och utrett. Lärarna i de kommunala skolorna har inte strategier för att hantera svåra frågor och kulturkrockar. Enligt rapporten verkar de kommunala skolorna medvetna om problemen men inte kan bemästra dem. Friskolorna är bara en liten del, där åsikterna dessutom går isär.

Jag funderar lite kring rapporten i sig också. Den är baserad på intervjuer med 30 personer, som alla är involverade i dagens arbete på något sätt – poliser, skolpersonal, socialtjänsten m fl. Det är inga andra undersökningar än deras utsagor och bilder av verkligheten. Är det sanningen?

Det finns en bild att många elever hoppar av de kommunala skolorna till friskolor och att de är svårare att kontrollera. När jag kontrollerar med Skolinspektionen hur många friskolor det finns i Malmö som har etisk/religiös inriktning mot islam så är det två, Al Salamah och Ögårdsskolan. Eftersom det finns 8 000 barn och ungdomar i Rosengård så kan inte dessa friskolor vara det stora problemet.

Rapporten hävdar att "musikundervisning ofta är förbjudet i dessa friskolor" och att pojkar och flickor inte får umgås på rasterna. Något belägg för detta finns inte. Kan det vara hörsägen som förmedlas? Förutfattade meningar? Kan det spegla en allmän motvilja mot friskolor, en värdering som säger att man inte gillar friskolor som princip?

När jag läser Skolverkets inspektion från 2005 över Ögårdsskolan så kan jag inte se något stöd för detta i alla fall. Den kritik som levereras mot skolan handlar om att alla elever som behöver stöd inte får det, att alla som har rätt till svenska som andraspråk inte får det och att åtgärdsprogram inte tas fram på rätt sätt. Så här står i den rapporten:

"Skolan arbetar aktivt för att ge eleverna goda kunskaper och en värdegrund
enligt läroplanens allmänna mål. Skolans lärare och ledning försöker på ett aktivt sätt få eleverna integrerade i det svenska samhället, språket och traditionerna för att underlätta deras förståelse för den omvärld de lever i."

Jag utesluter inte att Skolverkets inspektörer missat något vid sina besök. Och det är ett bra förslag att ha arabisktalande inspektörer som kan se och höra mer än vi vanliga svennar. Men det måste väl även gälla de kommunala skolorna? De behöver uppenbarligen granskas ännu hårdare än vad som skett hittills. Och framför allt måste sanktioner till mot de som har uppenbara kvalitetsbrister, både kommunala skolor och friskolor.

Och så ställer man detta i relation till den bevisade indoktrinering som sker via läroböckerna i svenska för invandrare. I de två friskolorna i Malmö kan det inte gå så många hundra elever. I Sfi gick 65 000 elever förra året…

Jag tycker att det är synd att Sabuni inte kritiserar socialdemokraterna i Malmö hårdare. De har ju ansvaret för kommunen sedan urminnes tider (förutom 3 år i början av 90-talet). Något litet ansvar för brister i de kommunala skolorna, i mottagandet, sfi-undervisningen, det förebyggande arbetet, bostadspolitiken, kulturbidragen etc måste de väl ha??? Det vore bättre att peka ut dem än två friskolor som knappast kan beskyllas för att ha skapat problemen. Om de kommunala skolorna fungerat tillfredsställande hade de aldrig startat.

Fria skolvalet sgregerar inte

Det fria skolvalet lämnar en grupp elever i sticket, skriver SvD idag.

Jag tycker att resonemanget är helt bakvänt. Det är ju inte skolvalet som lämnar eleverna i sticket. Det är skolor som inte ger eleverna de kunskaper de behöver som lämnar eleverna i sticket. Det är en kultur, framför allt bland killar, som säger att det inte är coolt att plugga som lämnar en grupp elever i sticket. Men inte skolvalet. Tvärtom! Det är ju det fria skolvalet som ger ungdomar (framförallt tjejer) en chans att ta sig i från en dålig skolmiljö.

Det är så typiskt - när invandrartjejer gör klassresor, pluggar och gör "rätt" så utmålas det som om det vore fel, att det nog vore bättre om de stannade kvar i förortsskolan som inte lär dem svenska tillräckligt bra. Problemet är ju ett helt annat - att killar inte gör samma klassresa.

Tjejer har alltid fått vara gisslan för bråkiga killar, det måste bli slut på det. Hur många har inte varit med om att en tjej placeras mellan två lite stökiga killar i klassrummet för att lugna ned dem? Är det inte dags att killarna tar sig i kragen i stället? Det borde vi verkligen ägna julledigheten åt att fundera över i stället för att klaga när tjejer tar sig fram.

Slopad valfrihet i Katrineholm

Har just haft en radiodebatt med Anneli Hedberg, s-ordförande i bildningsnämnden i Katrineholm (Skolministeriet i P1). Det handlade om segregation i skolan och hennes lösning var att skrota valfriheten eftersom elever och föräldar enligt hennes uppfattning väljer fel. I stället ska elever kvoteras runt på skolorna så att det blir en jämn fördelning av invandrare överallt.

Det vänder sig i magen på mig. Så långt från vad politiker borde ägna sig åt som man kan komma. Inte ens i Sovjetunionen gjorde man på det sättet. Vilken tilltro har man till sig själv och politikens förmåga?

Hur ser man på sitt uppdrag när man resonerar så? Ser man eleverna som schackpjäser som kan flyttas runt hur som helst för att uppfylla någon sorts socialistisk likhetsambition? Uppenbarligen resonerar de så att ungdomarna är undersåtar som är till för att förverkliga politiska idéer. Tänk, jag trodde att skolan var till för eleverna och inte för oss politiker...

För mig är det självklart att det är elever och föräldrar som ska välja skola. Inte tvärtom. Och definitivt inte politiker som ska välja skola åt eleverna. Det kan man understödja genom att underlätta rörligheten och aktiva medvetna val, t ex genom busskort, jämförbart informationsmaterial mellan skolorna och uppmana familjerna att välja. För några år sedan pratade sossarna om egenmakt, men det verkar man ha övergivit helt. Nu är det politikermakt för hela slanten som gäller.

För mycket befrielse?

Är det ett stort problem att elever inte deltar i skolundervisningen idag? Ja, skulle jag säga. Det är på tok för mycket frånvaro från lektionerna. Man tar inte tag i skolket tillräckligt mycket på alla skolor. Här finns mycket att göra. Självklart ska eleverna följa undervisningen.

Är det ett stort problem att många elever, i synnerhet invandrarflickor, befrias av skolorna från undervisning i idrott, religion, sex- och samlevnadsundervisningen? Ja, det tycker uppenbarligen folkpartiet. Jag är mer tveksam till om befrielsen i sig är så omfattande. Det finns nog större problem att ta tag i först. Dåliga resultat, mobbning, brist på valfrihet...

Folkpartisterna hänvisar i sin artikel i DN idag till en doktorsavhandling som säger att 27 % av invandrarflickorna inte deltar i idrott, religion etc. Jag hittade den undersökningen på nätet och konstaterar att den baserar sig på enkäter till 1 193 elever i 4 skolor i 1 kommun år 2002. Kan man verkligen dra så långtgående slutsatser av detta? Att generalisera och säga att så här är det i Sverige? Vi vet ju att resultaten skiljer sig väsentligt mellan kommunerna och att kulturen skiljer oerhört. Så är det naturligtvis i det här fallet också. Det känns nästan lite genant som underlag.

Jag ringde till rektorn på den invandrartätaste skolan i min egen kommun Nacka för att få en verklighetsbild. Skolan (ISN) har över 300 elever, varav 2 (två!) svenskar. INGEN är befriad från undervisning. En kollega pratade med Rinkebyskolan och de har heller inga befriade elever.

Så vad står det här för? Varför är det här ett utspel på DN Debatt? Är det ett stort samhällsproblem som folkpartiet kommit på spåren, eller något annat?

Jag tycker att politiken ska lösa verkliga och omfattande problem, inte påhittade. Det är möjligt att den lilla ventil som finns i dagens lagstiftning om befrielse från viss undervisning missbrukas på en del skolor. Det borde i så fall vara en fråga för den kommande Skolinspektionsmyndigheten att ta tag i. Så får det inte gå till.

Jag tror att helt andra åtgärder än i första hand skärpt lagstiftning måste till för att komma åt frånvaron (lovlig eller olovlig) p g a religiösa eller kulturella betingelser. Det handlar både om att föra samtal om värderingar och vad som gäller i Sverige och om att organisera undervisningen på ett omdömesgillt och hänsynstagande sätt. Om flickor från ortodoxt troende muslimska familjer inte får visa kroppen för pojkar och därför inte deltar i idrotten så hjälper inte fler förbud. Det är ju redan förbjudet att skolka, men det förekommer ändå. Man kan ha särskild pojk- och flickidrott, dela på simtiderna mellan könen etc. Att jobba med värderingar, mer än fler förbud. Är inte det mer verkningsfullt än fler förbud?