Intresset för statens stora satsning på fortbildning av lärare, Lärarlyftet, har ökat markant bland lärarna, rapporterar Skolverket.
Inför vårens kurser var det 1 500 lärare som anmälde intresse, nu till hösten är det 3 500. Ett bra uppsving, men fortfarande en bit kvar till att det ska bli 30 000 under mandatperioden. Eftersom man också kan läsa de vanliga kurserna på högskolorna, så är detta bara en del av de som omfattas av Lärarlyftet. När vi får en total sammanställning så finns underlag att se om det behövs några ändringar.
Kritiken mot att kurserna är för styrande kan jag till viss del dela. Det är inte alltid man känner igen sig i de behov skolorna har och de kurser som erbjuds. Syftet med satsningen måste ju vara att höja kvaliteten i utbildningssystemet, inte att lärare ska få en termins betalda studier.
Det är inte så lätt som att säga att allt är kommunernas fel. Eftersom den statliga lärarutbildningen inte hållit måttet, utan släppt ut tusentals lärare utan tillräckliga kunskaper, så är det motiverat att staten också tar ansvar för att reparera detta. Om man gått igenom en lärarutbildning utan att lära sig betygssättning och bedömning, it i skolan, ledarskap, konflikthantering etc så blir man ingen bra lärare. Det kan man inte skylla på kommunerna. Statens tidigare satsning, Wärnerssonpengarna som syftade till att öka antalet vuxna i skolan, styrde också bort kommunernas pengar från fortbildning. För att få del av de statliga pengarna var man tvungen att öka antalet anställda, men eftersom pengarna inte räckte för att betala lönerna så var kommunerna tvungna att skjuta till en del själva. Och då försvann fortbildningen...
Men det finns anledning att vara självkritisk och se om reglerna stödjer eller stjälper syftet med jättesatsningen. Staten och kommunerna har ett gemensamt ansvar för att nu reparera ett decenniums försakelser.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar