I Allians-Sverige satsar vi 22 miljarder mer på skolan

Det finns dom som påstår att vi inte satsar på skolan i rent ekonomiska termer. Det är inte sant och jag ska bevisa det nu. Jag ska visa att vi tvärtom ökar resurserna mer än vad de rödgröna gjorde.

I Sverige har vi ganska bra offentlig statistik. Inte friserad som i Grekland, utan ganska trovärdig. Skolverket och SCB har mycket matnyttigt för alla intresserade.

2006 var de samlade kostnaderna för skolväsendet 177,1 miljarder kronor (54,6 Mdr för barnomsorgen och 122,5 Mdr för skolan).

Idag kom SCB:s statistik över det preliminära bokslutet för kommunerna för 2009. Den visar att kommunernas kostnader för samma verksamhet nu ökat till 198,9 Mdr (65,5 Mdr för barnomsorgen och 133,4 Mdr för skolan). Det är 21,8 Mdr mer än när vi tog över regeringsmakten. Visst finns det kommuner som drar ned (t ex Eskilstuna som minskade kostnaderna för skolan med 25 Mkr förra året, Nybro -32 Mkr, Lysekil -27 Mkr, Borlänge -19 Mkr och Sundsvall -20 Mkr), men de våldsamma nedskärningar som de rödgröna och lärarfacken försöker inbilla svenska folket skett är inget annat än lögner.

Jämför vi våra tre år med de rödgrönas tre senaste så blir det så här:

2004-2006: +17,5 Mdr (+11 %)
2007-2009: +21,8 Mdr (+12 %)

Vi sa före valet att vi skulle värna välfärdens kärna, bl a skolan, och det har vi gjort. Både från statens sida och i kommunerna. Trots en massiv internationell finanskris och lågkonjunktur har vi fredat skolan och satsar nu mer än någonsin tidigare på denna viktiga framtidssektor. Inte för att pengar är allt, men de är ändå en väldigt viktig faktor för att åstadkomma bra verksamhet.

Vår politik med att få fler i jobb, fler som blir skattebetalare i stället för bidragstagare, har gett oss denna möjlighet att prioritera skolan. Eftersom fler jobbar nu så får vi in mer skattepengar, trots att var och en betalar lite mindre i skatt.

Det här är en klok politik som vi vill fortsätta med. Någon som törs släppa loss Sahlin&gänget med att höja bidragen och ta pengarna från välfärden i stället?

Stora neddragningar i Södertälje

Idag har jag besökt Hölöskolan i s-styrda Södertälje. Det var efter ett larmmail från personalen som jag tog kontakt och bad att få höra mer.

Läget var rätt dystert. Besparingskrav på 2,9 miljoner kronor i år, av en budget på 34 miljoner där drygt 8 är uppbudet i lokaler och skolskjutsar. Det skulle bli en personalminskning från 49 till 33 heltidstjänster. Mat och städning får inte röras, det beslutas centralt. Den välfungerande specialundervisningen skulle raseras.

Hölöskolan har de bästa SALSA-värdena av alla kommunala skolor i Södertäje. Betygen ligger på 223, men det förväntade värdet ligger bara på 205 (strax under riksgenomsnittet). 87% av eleverna klarar godkänt i alla ämnen. Kanske är det på grund av väl fungerande specialundervisning och duktiga lärare?

Nu hotas detta i alla fall. Man tar mycket hänsyn till etnisk bakgrund när man fördelar penar i Södertälje. Svenska barn och ungdomar som har särskilda behov kommer i kläm i systemet, vilket riskerar att leda till konflikter och spänningar i samhället. Det är aldrig bra att ställa grupp mot grupp på det sättet, utan man måste ha smarta modeller att fördela pengar som tar hänsyn till alla olika faktorer och som upplevs som rättvist. Då får man ett samhälle som håller ihop. Synd att man inte tänker på det sättet i Södertälje.

Hölöskolan är inte den enda skola som drabbas av nedskärningar i Södertälje. Södertälje har slagit fast att det viktigaste utvecklingsuppdraget är att höja måluppfyllelsen. Den är rätt usel idag, 41% av elevena når inte målen i alla ämnen. 25% är obehöriga till gymnasiet. Södertälje ligger nu på plats 290 i LR:s ranking av skolkommunerna, dvs sist. Hur tänkte de sig att de stora neddragningarna ska lyfta kommunen och ungdomarna?

Föräldrar från olika skolor har nu gått ihop och protesterar. Det verkar som om de också får visst gehör. Det ryktades om att besparingskraven för Hölöskolan skulle minskas till "bara" 1,4 miljoner. Fortfarande kännbart men ändå hanterligt. Kanske är det tack vare de extra statsbidragen som vi i Alliansen skjuter till i år? Eller att Sveriges ekonomi utvecklas bättre än tidigare prognoser, vilket gör att skatteintäkterna ökar?

Dre styrande socialdemokraterna och miljöpartisterna skyller naturligtvis på att alla flyktingar kostar pengar. Så är det också, det har inte varit lätt för dem att få jobb. Samtidigt har ju Södertälje skyllt på detta länge, inte bara nu när de särskilda statsbidragen för flyktingarna upphör efter att de vistats i Sverige en viss tid. Det handlar också om prioriteringar.

Jag såg många grävmaskiner och byggkranar. Vid Hölöskolan bygger man en ny idrottshall. De investerar i Folkets hus för 35 miljoner. De lägger drygt 5 miljoner på hyra av en fotbollsarena. Vart tog slagorden om vård-skola-omsorg vägen? Så kom inte och skyll på invandrarna! Ni kan ju prioritera annorlunda. Man kan t o m höja skatten om man vill.

Det viktigaste för en lyckad integration måste vara att alla barn och ungdomar får en bra uppväxt, utbildning kan användas som en hävstång för att bryta utanförskap. Därför måste man satsa på skolan. Jag vet verkligen att pengar inte är allt, men de omfattande neddragningarna som planeras i Södertälje har jag svårt att förstå eller försvara.

Uppdaterat 2010-04-26: Kommunledningen i Södertälje tycks ha tagit till sig av den omfattande kritiken (LT). Men det är onekligen så att man undrar hur de räknar i kommunen. Varför de omfattande neddragningar i november? Ryckigheten är väldigt påfrestande.

Egna pengar bättre än bidrag

Regeringen meddelar idag att de tillfälliga statsbidragen till kommunerna 2009 och 2010 blir just tillfälliga. Tack vare en ansvarsfull Alliansregering så kommer vi ur den djupa finanskrisen snabbare än vad någon kunde tro.

När krisen slog till sjönk kommunernas skatteintäkter. För att hindra massuppsägningar och chockartade skattehöjningar kompenserar vi kommunerna i år med 17 extra miljarder i statsbidrag. Det är orimligt att kommunerna inte ska ha råd med skolan för att Sverige befinner sig i en internationell kris. Satsningen har varit framgångsrik och nått sitt syfte.

Det verkar mest vara s-kommuner (som Sundsvall, Gävle och Eskilstuna) som varslar lärare. Borgerligt styrda kommuner prioriterar bättre. Eller är det kanske så att vänsterkommunerna vill att det ska svida lite extra? Ibland får jag det intrycket. Enligt Skolverket har lärartätheten sjunkit med någon promille och befinner sig på samma nivå som 2004 eller 2005. Det är ingen jättedramatik. Nu visar kommunerna också enorma överskott. För ett år sedan var prognosen -3 miljarder i kommunerna för 2009, nu visar boksluten på ett överkott om 14 miljarder. En förbättring på 17 miljarder kronor på ett år. Prognosen för 2010 visar på +10 miljarder. Gör man inget så blir det ännu större överskott 2011 och 2012. Statsbidragen är fortfarande på en väsentligt högre nivå än de var när vi tog över 2006.

Dagens besked innebär inte sämre kvalitet i skola och vård. Kommunerna får ju de pengar de behöver, men skillnaden är att de fått in dem som egna skattepengar i stället för bidrag. Det blir fortfarande överskott i kommunernas ekonomi och antalet anställda 2011 beräknas vara lika många som 2010, för att sedan stiga 2012 igen. Då behövs inte krisåtgärder längre.

Verkar vara mest röda bloggare som skriver om detta och är upprörda. Såklart. Så jäkla surt för dem att vår politik fungerar. Det tillfälliga sysselsättningsstödet behövs ju inte längre. Nu klarar sig kommunerna på sina egna skatteintäkter och behöver inga extra pengar. Precis som det är för familjer som har socialbidrag så försvinner socialbidragen när man klarar sin egen försörjning. Och a-kassan färsvinner när man får ett jobb. Men för vänsterkartellen är det ju bidragslinjen som gäller. Bidrag till alla, oavsett behov. En bra valrörelse framöver med tydliga alternativ.

DN, SvD, DI, Expressen, SR 1, SR 2,
Göran Pettersson, Kent Persson, Ulrika Falk, Peter Högberg, Tord Oscarsson, Martin Moberg, Kallebloggen, Johan Westerholm, In your face, Stefans konspirationer,

Några satsar, några drar ned

Nu är det budgettider i kommunerna. Då sållas agnarna från vetet, kan man säga. Det är upp till bevis om vilka som satsar på framtiden och kärnverksamheten - skolan. Igår var jag på sammanträde med kommunstyrelsen i Nacka. Det budgetförslag som M och KD röstade igenom innebär 81 Mkr mer till skolan nästa år, jämfört med i år. Skolpengen höjs med 1,75% och förskolepengen med 2%. Trots kärva tider blir det mer pengar utan skattehöjning.

Lärarnas Tidning rapporterar att statens extrapengar till kommunerna går skolan förbi (2009-10-23). Två av tre kommuner planerar, enligt Lärarförbundets lokalavdelningar, inte att skjuta till mer pengar till skolan. Onekligen trist, om det stämmer. Eskilstuna höjer inte skolpengen alls och likadant verkar det vara i många kommuner.

Vart tar pengarna då vägen? Det är ju trots allt flera miljarder kronor i tillskott och åtminstone hälften borde in i skolan. Eller kan det vara så att måga S-styrda kommuner vill att det ska svida ordentligt, att de vill ge sig på oss borgerliga men i stället ger sig på skolan och eleverna? Med världens mest omfattande system för ekonomisk utjämning mellan kommunerna så borde de allra flesta kunna prioritera skolan. Men finns viljan?

Ännu mer pengar till kommunerna

Kommunsektorn får ytterligare 10 000 000 000 kronor i statsbidrag nästa år (DN, SvD, Expressen, Aftonbladet och regeringen). Alliansens partiledare presenterade detta på Helenelundsskolan i Sollentuna idag. Tidigare har regeringen skjutit till 7 000 000 000 kronor. Det är enorma summor som kommunerna får för att mildra effekterna av den internationella finanskrisen. Nu gäller det att prioritera och inte slösa bort pengarna.

Skolan och omsorgen måste få substantiella tillskott som märks i vardagen. Min hemkommun Nacka borde få ca 65 miljoner extra, välkommet stöd för att säkra kvaliteten och det visar på att det är ganska mycket som kommer varje kommun till del.

Samtidigt hoppas jag att kommunerna inte tar pengarna som intäkt för att slippa anpassa kostymen till att man t ex har färre elever. De omställningarna är nödvändiga att göra om man också ska våga satsa lite offensivt på mer IT i skolan exempelvis.

Några sådana här skarpa besked kom inte oppositionen med igår. Mona blåste iväg skattepengarna i våras på miljardbidrag till SAAB i stället. Det är mer ansvarsfullt att använda dem så här i stället.

Ropen skalla, mer pengar till alla

Ibland blir jag lite desillusionerad över fackförbundens brist på konsekvens, sammanhang och tydlig linje.

Nu går TCO och Lärarförbundet ut och kräver att karensdagen ska slopas i influensatider. De tycker inte att just deras medlemmar ska drabbas av ekonomisk avbräck och tveka att stanna hemma om de blir sjuka. Så kan man ju resonera.

Men ingenstans en endaste liten rad om hur detta ska betalas. För det kostar ju i slutändan några kronor (ganska många). Kanske har de missat att kommunerna och landstingen går med mångmiljardunderskott i år. Ska de sparka några lärare extra för att ha råd att slopa karensdagen?

Eller förlåt, det var ju förra veckans pengarop: avskeda inga lärare alls. Då delade Lärarförbundet ut äpplen med budskapet att barnen inte ska behöva betala för krisen (när de menade att det inte ska bli färre lärare).

Det är så lätt att bara kräva utan att ta ansvar. Kan inte facken bestämma sig för vad som faktiskt är viktigast och sedan försöka uppnå resultat inom det området i stället för att samtidigt kräva allt till alla omedelbart. Det vore ett ansvarsfullt och respektingivande agerande.

Skolans Dag - hurra!

Idag är det Skolans Dag, utnämnt av de båda lärarorganisationerna om jag förstår det rätt. Ett bra initiativ. Det skulle kunna vara avstampen för en spännande framtidsdiskussion. Vad vill vi med skolan egentligen? Och vilka reformer behövs för att nå dit?

Det är trist att Lärarförbundet hellre vill ägna dagen åt "en kamp mot nedskärningar, varsel och uppsägningar". Det känns inte så framåtsyftande direkt. Inte är väl detta skolans största problem? Även Lärarförbundet borde ju inse att det i varje läge inte är antalet lärare som avgör vilken kvalitet skolan har. Det finns otaliga undersökningar som bekräftar detta. Därmed inte sagt att det är oväsentligt, men det är ännu mer intressant hur duktiga och engagerade de befintliga lärarna är. I runda slängar finns det väl 250 000 anställda i skolor runt om i Sverige. Är de någon som på allvar tror att det är något tusen fler eller färre som utgör skillnaden mellan låg eller hög kvalitet, i synnerhet som elevantalet sjunker? Jag försvarar inte neddragningarna - dåliga prioriteringar med massuppsägningar av lärare men samtidiga nybyggen av spaanläggningar förtjänar verkligen att kritiseras - men tycker inte att det borde vara huvudfrågan på Skolans Dag.

Ett av skolans problem är ju att bilden av skolan är lite väl svart. Inte blir det bättre av sådana här utspel. Varför inte en diskussion om hur vi möter framtidens utmaningar i stället? En lite mer positiv ansats hade jag hoppats på.

Här har LR mer att komma med. De presenterar en intressant undersökning om vad 2 000 föräldrar tycker i ett antal mer framåtsyftande frågor. Föga förvånande finns det ett mycket stort stöd för den politik som vi moderater driver. Flexibel skolstart, reformeringen av gymnasiet, lika villkor för kommunala skolor och friskolor, vassare skolinspektion samt kompetenta lärare är frågor vi gick vill val på och nu genomför så snabbt vi kan. (DN, SvD)

För socialdemokraterna måste undersökningen komma som en kalldusch. De ligger ju helt i otakt med opinionen i flertalet frågor. När vi vill öka specialiseringen i gymnasiet så vill de göra den mer generell i stället, till och med majoriteten (66%) av deras egna sympatisörer håller med oss. Inte ens vänsterpartiets sympatisörer ställer upp på deras rabiata motstånd mot friskolor, bara 14% tycker att friskolor inte borde få finnas.

Undersökningen visar också att Sveriges föräldrar gillar moderaterna. 33% säger sig sympatisera med oss, bara en procent mindre än socialdemokraterna. Bockar ödmjukast!

Tips till Mona Sahlin och Marie Granlund: det räcker inte att säga omprövning och förnyelse, man måste göra det också även om det smärtar!

It´s economy, stupid! Eller?

Det ekonomiska läget är dystert i många kommuner och det påverkar självklart skolan. SCB rapporterar idag att 255 av 290 kommuner prognostiserar underskott i år, till största delen beroende på sjunkande skatteintäkter (SR).

Vi har redan skjutit till miljard efter miljard till kommunerna, men det räcker uppenbarligen inte. I januari var det sänkta arbetsgivaravgifter som gav 3 miljarder. I april i vårbudgeten var det 17 miljarder extra. Ändringar i reglerna för sjukskrivning/sjukpension gör att sjukförsäkringsavgifterna kunde sänkas med drygt 2 miljarder, pengar som kan användas till annat i stället.

Jag önskar verkligen Anders Borg och Fredrik Reinfeldt lycka till i förhandlingarna med övriga partier om ännu mer pengar för att skydda välfärdens kärna.

Samtidigt handlar det också om hur pengarna används. Dagligen kan man läsa i tidningarna om nya utgifter och nya åtaganden. I BLT kan man t ex läsa att Ronneby diskuterar nybyggnad av femtiometersbassäng och hopptorn. Nödvändigt? En annan artikel i samma tidning några dagar senare handlar om att Ronneby ska sparka 26 lärare. Varför gör ingen kopplingen mellan detta?

Det handlar om prioriteringar och vad man gör med de 450 miljarder kronor som man trots allt förfogar över. Även om man skjuter till ännu mer skattepengar från statens sida så är det upp till varenda kommunalpolitiker att se till att man prioriterar det viktigaste och dit hör självklart skolan. Ronnebyexemplet är ganska illustrativt. Jag hoppas - förutsätter - att man använder nya pengar till skolan och inte bassänger.

Mer om LR:s varselrapport

Nu har jag tittat mer på LR:s rapport om varsel och uppsägningar, som SvD rapporterade om idag. Enligt den så har 379 lärare sagts upp i år och 665 varslats. Det får LR att konstatera att "kommunerna klarar inte av att upprätthålla kvaliteten i skolan". Det är väl ändå att ta i?!

1044 lärare har sagts upp eller varslats i år och jag förnekar inte att det kan få negativa konsekvenser för de elever som drabbas. Men är det inte lite väl kategoriskt att döma ut alla kommuners förmåga på det här sättet?

Det är 63 kommuner som sagt upp eller varslat lärare. 63 av 290, dvs 22%. Det är bara 27 kommuner där 10 eller fler lärare berörs. I relation till antalet lärare i kommunerna är det rätt få. Läsåret 2007/08 fanns 89 122 lärare i grundskolan och 32 768 i gymnasiet, enligt Skolverkets statistik. Om alla nu varslade också sägs upp så blir det 1 044 färre, vilket är en minskning med 0,86 procent. Kan man på fulla allvar hävda att detta är en fullständig katastrof för skolan och eleverna och framtiden?

Visst blir det kännbart i Luelå och Sandviken där uppåt 100 lärare försvinner, inget tu tal om den saken. Men jag kan inte bli jätteupprörd över att 1 lärare sagts upp på Ekerö och ytterligare 2 varslats. 3 av 256. Eller 1 i Mjölby, 1 av 266.

Lite intressant blir det om man sätter partibeteckning efter de kommuner som nu varslar och säger upp lärare. 72 procent av lärarna som sagts upp har en socialdemokratisk ordförande i kommunstyrelsen, 15 en moderat. Det säger kanske något om vilka prioriteringar som görs i kommunerna. Det verkar vara klassiska sossekommuner som drar ned mest - exempelvis Luleå (73), Gävle (43), Sandviken (101), Sundsvall (68) och Borlänge (40). Det är något helt annat än att påstå att kommunerna generellt inte tar sitt ansvar. Sossekommuner, skulle det kanske vara?!

17 miljarder till kommunerna

Så presenterade regeringen det efterlängtade förslaget om extra pengar till kommuner, 17 miljarder extra under tre år (DN). Det ger ett stort utrymme att behålla lärare och prioritera kvalitetsutvecklingen i skolan. Men att kompensera för sjunkande elevantal kommer aldrig att gå och ska inte gå heller.

Lika viktigt som pengarna är beskedet att kommuerna ska få möjlighet att spara under goda år för att använda under sämre år, precis som staten nu gör. Det är ett bra besked som gör det möjligt för kommunerna att ha en bättre ekonomisk planering. Dagens modell med krav på ständiga överskott kan man ju säga är en gigantisk förmögenhetsöverföring från medborgarna till kommunerna, en form av smygsocialisering. Det är bra att det ändras nu så att man kan använda upparbetade överskott och klara både konjunkurförändringar och elevsvackor lite bättre.

Men visst är det märkligt att en del kommuner mitt under brinnande högkonjunktur går med stora underskott? S-styrda Vansbro har visst gått med underskott de senaste 9 åren. Och inget händer. Hur kan bankerna fortsätta låna ut pengar till sådana kommuner? De blir lite medskyldiga eftersom de bidrar till att kommunen inte vidtar de åtgärder de måste. Säkert bedömer de risken att låna ut pengarna som minimala, kommunen kan ju inte gå i konkurs. Eller kan den det?

Man funderar ju lite över revisionens roll och innebörden i kommunallagen om "god ekonomisk hushållning". Varför går det inte att utkräva ansvar?

Skolstrejk mm

I det socialdemokratiska skyltfönstret strejkar eleverna i Sjumilaskolan i protest mot stora besparingar. Lärarförbundet centralt varnar för att skolbesparingarna i landet i år blir 1 miljard kronor och att det leder till större klasser och bristande stöd.

Samtidigt är det färre elever, så att man anpassar kostymen lite till detta är nog oundgänligt. Men vissa kommuner tar i mycket mer än så och prioriterar inte sin skola. Jag läste idag att Hagfors köper en pulkabacke för 2 miljoner kronor. Det är också en prioritering... Luleå ska bygga en dyr spa-anläggning... Det är en anna prioritering.

Jag tycker att moderater i kommunerna nu ska prioritera sina kärnuppgifter, bl a skolan. Och våga låta annat stå tillbaka, för det behövs.

Varför krisstämplas skolan?

Efter gårdagens LR-utspel om omfattande lärarvarsel i kommunerna så har tidningarna varit fyllda med artiklar om detta.

I sak så kan man inte säga att det är ett omfattande och generellt problem, även om det är mycket omfattande och kännbart i vissa kommuner. SKL visar att antalet elever minskat med 32 000 och med bibehållen lärartäthet så skulle antalet lärare minskas med 2 700. Nu är det bara 1 039 som varslats och sagts upp enligt LR.

Jag undrar vad LR har för motiv att krisstämpla skolan? Jag tror inte att det gör läraryrket mer attraktivt eller den kommunala skolan till en populärare arbetsplats. Den som funderar på att bli lärare tänker nog en gång till när man läst detta.

Så vad vill LR uppnå? Undvika varsel, såklart. Det lyckas de inte med. Svartmåla kommunerna som arbetsgivare för att få ett förstatligande till stånd, kanske. Svartmålningen lyckas de med, förstatligandet inte alls.

Om jag vore lärare skulle jag vara lite bekymrad över fackets agerande. Deras främsta mål borde ju vara att göra jobbet attraktivt, öka professionaliteten och få upp lönerna och förbättra anställningsvillkoren. Nu driver de utvecklingen åt motsatt håll och det är illavarslande.

Varslade lärare

LR gör idag ett utspel om att krisen sprider sig och att kommunerna nu varslar lärare. Det finns mycket att säga om det. (Aftonbladet, DN, Expressen, SKL)

Att vissa kommuner inte prioriterar skolan är helt uppenbart. Luleå verkar vara den kommun som gör sig av med flest lärare, 400 lärare på två år. Där satsar man mer på idrottshallar och sånt, inte kärnverksamheten. Min partikollega i Luleå, Mattias Karlsson, föreslog igår att 32 miljoner av vinsterna från de kommunala bolagen i Luleå skulle gå till skolan, men det röstade de styrande sossarna emot.

De kommuner som LR lyfter fram verkar också företrädesvis vara sossestyrda, som Luelå, Piteå, Gävle, Alvesta, Borlänge, Strängnäs och Östersund. Några kommuner där makten skiftade senaste valet i blå favör finns också, t ex Jönköping och Vadstena, men de är ytterst få. Det verkar vara ett större fenomen i sossekommuner.

Samtidigt är det lite för enkelt att säga att krisen nu nått skolan. Att antalet lärare minskar har ju faktiskt också att göra med att elevantalet sjunkter. Kostymen anpassas efter en mindre kropp. I vissa kommuner försvinner var tredje gymnasieelev inom några år. Till detta ska läggas att antalet friskolor ökar och de måste naturligtvis anställa massor av lärare. Bilden av den totala krisen, som LR försöker sätta, stämmer inte.

Totalt 1 039 lärare har varslats enligt LR:s enkät. Det finns uppåt 250 000 lärare i de kommunala skolorna och förskolorna i landet, för att man ska få någon proportion. Samtidigt kommer antalet gymnasieelever vara 100 000 färre om 6 år... Så inte är det så konstigt att det på totalen blir något färre lärare i de kommunala skolorna.

Och så det ständiga tjatet från LR: förstatliga skolan. Har de missat att de statliga högskolorna också varslar lärare? Vad säger att det skulle bli bättre om staten tog över? Pengarna är tyvärr inte obegränsade ens i statens plånbok.

Två tredjedelar av deras kommunföreningar uppger att man inte gör sig av med lärare. Det visar alltså att de flesta gör vad de kan för att behålla sina lärare. Det är förstås bra att staten ska mildra effekterna av krisen i kommunerna med mer pengar, som Anders Borg aviserat. Men att helt täcka upp för att elevantalet sjunker kommer man aldrig att kunna göra.

Fler lärare eller högre lön

Facken spretar lite i sin inställning till vad som är viktigast - många lärare eller bättre betalada lärare.

Runt om i landet varslas nu lärare. Sjunkande elevantal och minskande skatteintäkter gör det nödvändigt om man ska klara ekonomin. De båda lärarfacken är kritiska och kämpar med näbbar och klor för att behålla alla lärare. Jag förstår dem förvisso. Samtidigt pågår en debatt om att lärarna halkar efter lönemässigt och LR rustar för strid. Varje problem i skolan möts också med krav på fler lärare.

Ekvationen går inte riktigt ihop. Alla måste ju inse att pengarna är begränsade och då blir frågan vad som är viktigast - fler lärare eller högre lön. Jag brukar ställa den frågan till fackliga företrädare och ofta får de något svårartat i blicken. Jag tror att de flesta tycker att högre lön är viktigast och den åsikten har jag också. Ska man långsiktigt höja läraryrket så måste löneläget upp.

Samtidigt hamnar de ofta i en situation där motarbetar varenda varsel. I valet mellan högre lön och fler lärare så väljer många "både och". Så kanske man kan tycka som fackförening, men inte som ansvarstagande i en kommun. Där måste ekonomin gå ihop också, man kan inte bara styras av känslor. Jag tycker att facken skulle bestämma sig för att det är lönerna som är det viktiga och också stå upp för det, även om konsekvensen blir något färre lärare. Kanske finns det ett samband mellan högre löner i privata näringslivet och att facken där inte alltid driver kraven på fler anställda?

Neddragningar i Strängnäs

I somras skiftade majoriteten i Strängnäs. Folkpartiet och centern gjorde upp med sossarna. Kritik mot den förda skolpolitiken var ett av skälen, skattefrågan en annan. Den nya vänsterkoalitionen höjer skatten med 90 öre, en rekordhöjning måste man väl säga.

Nu läser jag om vad som händer med skolan i Strängnäs. I Eskilstunakuriren rapporteras att hyreshöjningarna för gymnasiet är 10 miljoner (!) och att skolan nu måste göra sig av med ca 20 lärare. Sveriges Radio rapporterade igår att 18 tjänster ska bort från grundskolan.

Folkpartiet och sossarna, som leder barn- och ungdomsnämnden, verkar ha det väldigt kul ihop med att dra ned på skolan. Nu ser man konkreta effekter av den nya majoritetens politik. Höjd skatt och lägre kvalitet i skolan. Grattis alla Strängnäsbor!!!

Vad händer i Luleå?

Läste i NSD och Norrbottenskuriren att den s-kommunen Luleå planerar gigantiska nedskärningar i skolan. Var tionde anställd varslas (260 personer) och 20-25% av skolorna hotas av nedläggning.

Man tror inte riktigt på det man läser. Är det så socialdemokraterna tänker sig att sköta skolan i hela landet om de får chansen? Neddragningar, besparingar och avvecklingar. Vilken framtidstro...

Försöken att skylla situationen på friskolorna blir lätt patetiska. 4 procent av grundskoleeleverna går i friskolor enligt uppgifter från Skolverket. Hur kan man då hävda att det var tionde anställd måste försvinna från de kommunala skolorna? Luleå har en väldigt liten andel elever i friskolor i jämförelse med andra kommuner av samma storlek, men avsevärt mycket större problem med ekonomi och organisation. Att skylla i från sig, som vissa gör, är fult.

Det verkar vara en riktigt dålig ledning i kommunen helt enkelt. Dålig planering, dålig organisation, dålig framförhållning. Kanske feghet i att fatta nödvändiga beslut i tid också.

Tur att man inte är förälder i Luleå, tänker jag. Det kan inte vara särskilt upplyftande att ha sina barn i en sådan organisation. Och jag förstår verkligen de som väljer andra alternativ för sina barn.

Synd att man inte kan ha nyval till kommunerna. Att byta ut dem som skapat problemen, eller i alla fall inte åtgärdat dem i tid, vore nog på sin plats.

Nu bantas skolbyråkratin

Regeringens utredare Hans Forsell presenterade idag sitt förslag till hur skolmyndigheterna ska se ut i framtiden. Dagens 8 skolmyndigheter blir 3. Den stora förändringen är att en ny Skolinspektion inrättas som särskild myndighet och dit förs en skärpt utvärdering och tillsyn av skolväsendet. Myndigheten för skolutveckling (MSU) och Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) går upp i resten av Skolverket som får ett ansvar för läroplansfrågor, statsbidrag, utveckling, tillstånd för friskolor etc. En bra uppdelning.

Staten ska ägna sig åt att ange mål, vissa generella utvecklingsinsatser och följa upp att eleverna får en undervisning av hög kvalitet, inte lägga sig i alla små detaljer som de senaste dagarnas diskussion om byxhäng.

Om jag tolkar förslaget rätt så ges inspektionen nu bättre förutsättningar att verkligen granska kvaliteten ordentligt. Fattas bara att man också får möjlighet att vidta sanktioner mot de skolor, kommunala och fristående, som inte håller måttet.

Övrig skolbyråkrati bantas rejält. Idag jobbar ungefär 700 personer på de Skolverket, MSU och CFL tillsammans. Skolinspektionen föreslås få 220 anställda, vilket är en förstärkning med 30-40 personer jämfört med dagens inspektionsverksamhet. Dessutom har vi anslagit 150 miljoner mer till denna myndighet, så det blir nog ännu fler personer. Även det nya Skolverket föreslås få 220 anställda, vilket ska jämföras med de dryga 500 som finns idag på Skolverket (exkl inspektionen), MSU och CFL. Det som kan kallas ”skolbyråkrati” kommer alltså att mer än halveras. Det borde bli många applåder för detta!

Förslaget borde leda till att statens styrning blir effektivare, vassare och tydligare. Med den här uppdelningen kan staten ägna sig åt rätt saker.