Visar inlägg med etikett kommun. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett kommun. Visa alla inlägg

27 oktober, 2010

Likhet mellan sjukvården och skolan

Jag intensivläser nu in mig på mitt nya ansvarsområde, social- och sjukvårdspolitik. Det finns många likheter med skolan. Allt styrs av statliga ramar och regler med huvudmannaskapet är kommunalt. Det finns stor valfrihet och många fristående aktörer. Värdet för medborgarna skapas i mötena - mellan läkare/sjuksköterska/psykolog/etc och patient samt mellan lärare och elev. Därför är det viktigt med stort friutrymme för professionen att utforma verksamheten.

Samtidigt ser jag direkt skillnader. När jag läser regeringens budget för hälso- och sjukvård så utformas de stora statliga satsningarna i överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Det gäller t ex kömiljarden (stimulans för att beta av köerna), bidragen till läkemedel och den stora psykiatrisatsningen. Likadant blir det med satsningen på patientsäkerhet och stimulanspengar för förbättringar i vården av äldre som införs kommande år. Det är bra, här skulle man nog kunna lära lite inom skolans område.

Jag ser också skillnader i attityden till ny teknik. Regeringen är mycket angelägen om att stimulera tillkomsten av och sprida ny kunskap och ny teknik i vården. Det är helt nödvändigt för att vården ska kunna bli bättre. Ett långt stycke i budgeten handlar om eHälsa. Sammanhållna IT-system ska skapa mer patientnytta för pengarna i form av bättre information (om vårdgivare, kötider, behandlingar etc) men också direkt rådgivning och behandling via nätet. Vårdgivarna kan få snabbare och säkrare information om patientens tidigare behandlingar, remissvar etc. Den synen saknar jag lite i skolan.

Säkert har vården och socialtjänsten en hel del att lära av skolan också, har inte kommit dit än. Mina fördomar säger t ex att fokus på mål och resultat och effektiv uppföljning kan bli bättre inom det sociala området. Säkert kan vården lära sig en del om behovet av bra ledarskap från skolan. Liksom rektorerna är avgörande för skolans kvalitet så har de motsvarigheter på sjukhusen och vårdcentralerna. Frågan är om man lägger lika mycket kraft på ledarutvecklingen där.

Hur som helst, vi borde hitta former för att lära mer av olika politikområden. Sättet att styra är inte så väldigt olikt, men kulturerna är det. Här finns mycket att göra.

09 september, 2010

Arvidsjaur bästa skolkommun

Lärarförbundets ranking visar att Arvidsjaur är landets bästa skolkommun. Grattis Arvidsjaur!

Men jag blir alltmer fundersam över hur rankingen görs, vilka parametrar som Lärarförbundet bedömer viktiga.

Att Luleå och Olofström ligger på 10-i-topp-listan förtar lite värdet av alltihop. Olofström dömdes ut av Skolinspektionen för något år sedan för omfattande kvalitetsbrister. Det saknades ett systematiskt kvalitetsarbete och man uppfyllde inte lagarnas krav på flera områden. Har man verkligen hunnit åtgärda det nu så att skolorna ligger i topp i landet?

Luleå har gjort omfattande neddragningar och sparkat massor av lärare. Friskolorna motarbetas kraftfullt av kommunen. Det är fler elever i Luleå som inte når målen på de nationella proven än i landet som helhet. Hur kan det bli en föregångskommun?

Det verkar som om kostnader och lärartäthet är viktigare än resultaten, vilket blir lite märkligt. Det är ju ändå resultaten och om man når målen som är avgörande. Hur kommer det sig att kommuner där nästan alla når målen i nationella prov och får höga betyg ligger långt ned i rankingen? Varför finns inga Stockholmskommuner med, trots att betygen är höga, SALSA-värdena väldigt positiva?

Det borde inge viss skepsis när det mest är väldigt små kommuner som placeras högt. Arvidsjaur, Pajala, Vindeln, Mörbylånga, Norsjö - kanske spelar några enskilda lärare avgörande roller i dessa kommuner eftersom det inte finns så många elever. I Arvidsjaur gick 59 elever ut nian i hela kommunen. Det säger inte så mycket om styrningen och skolpolitiken i de fallen.

Jag tror att det vore bra om Lärarförbundet går igenom sina rankingkriterier så att de ger en lite mer rättvisande bild. Gärna utifrån elev- och föräldraperspektiv och inte bara ett fackligt perspektiv. Varför inte ta med vilken mångfald av aktörer det finns i kommunen, exempelvis? Nuvarande ordning missgynnar kommuner som har familjedaghem. Är det verkligen rätt?

SvD, DN, Lärarnasnyheter, Aftonbladet, Ab2, Expressen, Norran, Sydsvenskan,

07 september, 2010

Man ska ha rätt incitament

Alla behöver vi drivkrafter i livet. Att skaffa utblidning och jobb. Att utföra jobbet på ett bra sätt. Lön är självklart en viktig drivkraft, om än inte den enda. Jobb skapar också sammanhang och tillhörighet, utmaningar och meningsfullhet, kollegor och kanske livskamrat.

Dagens fp-utspel om stopp för bonusar i skolan ger anledning till en del funderingar. Vad finns det för drivkrafter egentligen i skolan?

Incitamenten måste styra rätt. Precis som Anders Borg kritiserade bonusar i bankvärlden förra året för att de premierade för stort risktagande så ska man inte ha bonusar i skolan som leder till att lärare och rektorer sätter för höga betyg, betyg som inte motsvaras av elevernas kunskaper.

Samtidigt behöver även lärare och rektorer incitament för att driva skolutvecklingen åt rätt hål. Vi i Alliansen vill ha en skolbonus för att premiera duktiga skolor i utanförskapsområden. Vi har infört en SFI-bonus för invandrare som snabbt lär sig svenska. Jag tycker att duktiga medarbetare i skolan måste ha bättre lön än de som inte är lika duktiga. Extra goda insatser ska belönas lite extra.

Det verkar helt befängt att ha system som bygger på att rektorerna, och kanske även lärarna, får lön som är direkt kopplad till vilket betyg eleverna får. Det skulle verkligen ge upphov till betygsinflation. Förstår Björklunds reaktion i det avseendet. Misstänker dock att det inte finns så många sådana konkreta exempel. Något?

I Nacka har alla rektorer resultatkontrakt med sin chef. Det handlar om ekonomi, medarbetarnas nöjdhet, elevernas/föräldrarnas nöjdhet och resultat samt individuella mål för varje rektor. Man väger in flera viktiga dimensioner i uppdraget. Hur väl rektorerna lyckas avspeglar sig sedan i lönekuvertet. Det ger commitment och det är en av orsakerna till att Nackas skolor tillhör landets bästa.

Några avslutande ord om betygsinflation, ett ord som är på modet nu. Ohly skyller på friskolorna (de verkar vara roten till allt ont i hans värld). Men jag minns min egen gymnasietid, då hette det förstås inte betygsinflation utan att det var "enklare att få bra betyg på vissa skolor". Det är samma sak och inget nytt fenomen. Oavsett bonusar och friskolor så behöver vi skarpare kontrollmekanismer för att betygssättningen ska bli rättssäker. Det har de rödgröna aldrig levererat eller efterfrågat.

SR, SVT, DN,

23 augusti, 2010

Ständigt denna Bodström

I helgen hörde jag socialdemokraternas radiospot i Stockholms reklamradio. Thomas Bodström säger att i Sundbyberg, där får minsann alla elever det stöd de behöver i skolan och ingen elev hålls tillbaka. De kan inte vänta med att göra det så bra som i Sundbyberg för alla elever i hela länet.

Det finns säkert många bra skolor och hängivna lärare i Sundbyberg, men statistiken visar att Bodström ljuger. Det är ju trist att behöva säga det, men så är det tyvärr. Jag utgår från att man pratar sanning och ogillar när man beskyller varandra för lögner. Därför bär det mig emot att beskylla Bodström för att vara en lögnare. Han vill säkert att alla ska få det stöd de behöver, men verkligheten är långtifrån där. Vad sägs om detta:

27,4% av eleverna i Sundbyberg blev underkända i något ämne 2009 och det är fler än vid förra valet (25,6%). Det är färre som är behöriga till gymnasiet, 85,7% jämfört med 91,1% år 2006. Allt enligt Skolverkets officiella statistik.

Om alla elever får det stöd de behöver i Sundbyberg, hur kommer det sig då att resultaten försämrats? Att mer än var fjärde elev inte klarar de lågt satta målen i grundskolan? Vad har Bodström för belägg för sitt påstående att alla får det stöd de behöver?

Sundbyberg har gjort de största neddragningarna av lärartätheten i hela Stockholms län. Före valet (läsåret 2005/2006) var det 7,5 lärare/100 elever (exkl modersmålsundervisning och svenska som andraspråk). Läsåret 2009/10 hade det sjunkit till 6,5. Den rödgröna politiken har alltså lett till att en lärare per 100 elever tagits bort. Sundbyberg har nu, tillsammans med också rödgrönt styrda Södertälje, länets lägsta lärartäthet. Är det så de vill göra för alla andra i hela länet?

I min hemkommun Nacka - som också är Bodströms hemkommun - har man jobbat mycket med att stödja och stimulera eleverna att nå så långt de kan. Resultaten är långt bättre än i Sundbyberg (11,4% underkända i något ämne och 96% behöriga till gymnasiet), men jag skulle ändå inte våga påstå att alla elever får det stöd de behöver. Det finns säkert exempel där det inte är så. Man kan alltid bli lite bättre.

Frågan är var Bodström och socialdemokraterna tycker att skolan är bäst - i moderatledda Nacka eller socialdemokratiska Sundbyberg?

Och så läser jag i Aftonbladet och Expressen om radioprogrammet P3 Morgon som handlar om drogtester. Bodström säger först att han ska göra samma test som ungdomar får göra, men backar sedan ur eftersom det skulle vara för kränkande. Heder år justitieminister Beatrice Ask, som däremot gör testet. (SvD, DN)

Kanske är testerna kränkande, men jag tror inte det. Men om man vill utsätta ungdomar för drogtester, frivilligt och slumpmässigt eller vid misstanke om droganvändande, så kanske man borde vara beredd att göra dem själv också?

Bodströms agerande inger inte riktigt respekt tycker jag. Med lögner och hattande fram och tillbaka blir man inte trovärdig.

21 juni, 2010

Essunga visar vägen

Essunga kommun i Västergötland har visat hur man kan göra för att vända en negativ trend (DN och SvD). Från att ha haft riktigt risiga resultat för några år sedan så ligger man nu i topp. Andelen elever som är godkända i alla ämnen har ökat från 62% till 96%. Fantastiskt! Grattis till alla elever!

Utan att på något sätt förringa insatserna i Essunga, så kanske det ändå är på sin plats att tala om att det bara finns en enda högstadieskola i kommunen (Nossebro skola) och ungefär 70 elever i 9:an. Det är inte så stort underlag att dra allt för stora slutsatser på.

Inte desto mindre är det strålande. Kan man i Nossebro, så borde man väl kunna överallt annars också?! Det handlar om attityder och förväntningar säger både skolan och Skolinspektionen. Så rätt, så rätt. Det går att förändra med rätt attityd till eleverna, en tro att de kan lyckas. Det visar också forskningen om framgångsrika skolor. Och TV-serien Klass 9A visade det också.

Essunga är en borgerlig kommun med moderat ledning i utbildningsnämnden, förresten...

09 juni, 2010

Dyra pennor i Oskarshamn

Någon gång skulle jag vilja åka till Oskarshamn och lära mig lite mer om skolan där. Jag undrar vad de pysslar med.

För något år läste jag att de har ett politiskt kostutskott i tekniska nämnden som bestämmer vilken typ av mjölk som ska serveras i skolorna (här). Idag läser jag i DN och Nyheterna att de gjort en ny upphandling av bl a skolmaterial i kommunen. En uppsättning pennor, sudd, block och linjaler och lite annat till en klass som förra året kostade 100 kronor kommer nu att kosta 1 500 kronor.

Det är helt osannolikt. Hur kan man ens överväga att anta ett sådant anbud? Hur tänkte de? Tänkte de ens?

Jag skulle uppmana skolorna till civil olydnad. En skola som förra året köpte materialet för 3 700 kronor ska nu punga ut med 55 000 kronor för samma saker. Handla på Ica eller den lokala bokhandeln i stället! De borde väl sälja pennor och block lite billigare? Det vore faktiskt mer ansvarsfullt mot skattebetalarna och eleverna och eventuell kritik mot att man inte följer upphandlingsavtalet får man väl ta om det kommer. Jag skulle vilja se den som hotar med avsked eller andra reprimander för att man är ansvarsfull med skattepengar.

Förra våren var betygen i Oskarshamn de sämsta på 10 år. Var fjärde elev var icke godkänd i något ämne. Salsavärdena är alarmerande låga och sjunkande. De styrande socialdemokraterna borde ha annat att tänka på än hur man fördyrar skolmaterialet för eleverna.

12 maj, 2010

Gymnasiebesök i Kalmar och Torsås

Jag besökte två gymnasieskolor igår. Olika, men båda mycket intressanta och lärorika.

På morgonen var det SYAB:s transportgymnasium i Kalmar. Det är en ny friskola som endast har transportinriktningen på fordonsprogrammet. Man blir lastbilschaufför efter utbildningen. Sedan 90-talet driver bolaget utbildning på entreprenad i bl a Karlshamn och Hultsfred, i höstas tog man steget fullt ut och startade friskola.

Allt började bra med många intresserade elever. För bra kanske, för sen har kommunerna börjat krångla. Nybro kommun sänkte ersättningen vid årsskiftet, utan förvarning, från 164 000 kronor/elev till 102 771 kr. Det känns helt osannolikt att illröda Nybro betalat för mycket tidigare eller genomfört så gigantiska besparingar i sin egen verksamhet. Riksprislistan anger 131 200 kr/elev på transportinriktningen på fordonsprogrammet.

Med några dagars varsel sänktes ersättningen med drygt 60 000 kronor (40%). Börje Slättman är socialdemokratisk ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Nybro och han verkar hata friskolor. ”Med så låg ersättning som möjligt är chansen mindre att fler friskolor söker sig hit” säger han i tidningen Östra Småland. I klartext: svält ut dem!

Övriga kommuner i regionen har följt efter. Kalmar har bildat ett gymnasieförbund tillsammans med Ölandskommunerna och Torsås. Utbildningen finns inte inom förbundet, så det har avtal med Nybro och Oskarshamn. Förbundet betalar ca 150 000 kronor/elev till Oskarshamn men bara drygt 100 000 kronor till friskolan. Trots att det ska vara lika villkor. Hur går det ihop?

Och Oskarshamn verkar göra likadant. De får inte ta betalt mer än självkostnad av andra kommuner. Det är 149 000 kronor, säger Oskarshamn. Men friskolorna får 45 000 kronor mindre.

Ägarna till den lilla friskolan är förtvivlade. ”Vi vill inte bråka, vi vill bara driva en bra utbildning”, säger de och ber om ursäkt för att de tvingats överklaga kommunernas beslut till förvaltningsrätten. Det finns verkligen ingen anledning att be om ursäkt för att man står upp för sin rätt. För att eleverna ska få en likvärdig utbildning och för att kommunerna ska följa lagen.

Till alla som säger att friskolorna har det så bra och täljer guld med kniv säger jag bara - släng er i väggen! SYAB illustrerar hur det kan se ut i Sverige 2010.

Jag tycker att det är skämmigt av kommunerna att bete sig så här. Det är en djävulsk strategi för att bli av med friskolan. Sänk ersättningen och ta en domstolsförhandling. Under processen tar skolans pengar slut och skolan kan gå i konkurs. Även om friskolan vinner i slutänden så har man blivit av med den ändå. Det är den stores makt mot den lille.

Kontrasten mot Mjölnergymnasiet i Torsås var slående. Det var god stämning och föreföll vara bra kvalitet på båda skolorna. Men Mjölnergymnasiet är en kommunal skola, driven av gymnasieförbundet. Här satsas det friskt – och framgångsrikt. För 5 år sedan hade man 16 elever på industripogrammet. Nu är det näsmare 300 elever som går stage-, styling-, räddnings- och olika lärlingsutbildningar. En konkurrensfördel i att vara kommunal skola är att man kunnat gå med underskott de första åren. Vilken friskola kan det? Där måste varje månad gå ihop. Bara som en liten kommentar kring alla meningslösa diskussioner om vinst…

Jag fick höra eleverna göra en repris på förra veckans Melodifestival där de framförde egna låtar. Så himla duktiga! Lilla Torsås har lyckats locka elever utifrån till sina smala spetsutbildningar och planerna framöver var stora med bl a nytt entreprenörsprogram i nya gymnasiet. Återigen fick jag bekräftat att det finns ett stort stöd för vår gymnasiereform. Och numera också en oro för att de rödgröna ska riva upp den, vilket de nu hotar med.

Mjölnergymnasiet visar att också små kommuner utanför storstäderna kan erbjuda bra utbildning. Med rätt personer på rätt platser och stor frihet så lyckas man. Man måste tro på människor och inte motarbeta nya idéer. Kvalitet byggs underifrån, av duktiga och kreativa människor med tydligt uppdrag, stor frihet och ansvarskännande.

På Mjölnergymnasiet ligger karaktärsämnena på entreprenad. Privata företagare har investerat i en avancerad ljudstudio och har event tillsammans med eleverna, vilket visar att de tror på sin idé genom att göra något själv i stället för att tvinga allt på skattebetalarna. De har skapat en utbildning mitt i verkligheten. Varenda en inser vad man måste kunna. Fem veckor in på höstterminen i ettan ska de stå på scen inför betalande gäster.

Önskar båda skolorna lycka till. Vi behöver både musiker och lastbildschaufförer. Alla behöver inte bli akademiker.

10 maj, 2010

Omöjlig styrning i Ronneby

Gick upp halv sex i morse för att ta mig ned till Ronneby för några skolbesök. Läser in mig lite på kommunens resultat. Rätt förskräckande läsning. 22,3% av eleverna nådde inte målen i de nationella proven i nian förra året. Genomsnittet i landet var 14,8%. Drygt 9% klarade inte engelskan, jämfört med drygt 4% i riket som helhet. Hela 17% klarade inte matten. Betygen var ännu sämre. 32% fick IG i något ämne när de lämnade grundskolan. Meritpoängen var 189 (snitt 210).

Klart att man blir lite nyfiken på vad det beror på. De hade ett starkt fokus på att höja måluppfyllelsen och flera åtgärder på gång. Men jag saknade en ordentlig analys av vad de dåliga resultaten beror på. Och utan analysen så vet man ju inte om åtgärderna är riktigt rätt.

Resultaten har försämrats den senaste mandatperioden, då folkpartiet tog över ordförandeskapet i utbildningsnämnden och styr tillsammans med socialdemokraterna.
Lunchdiskussionen visade att styrningen i kommunen är hopplöst omodern. Närmast antikvarisk eller bysantinsk. Rektorerna förefaller helt avlövade all form av befogenheter för sin budget och organisation. Det är kommandostyrning uppifrån som gäller. De får inte inrätta eller avveckla tjänster så att de får den typ av personal man behöver, t ex inom budgetramen anställa en halvtids IT-pedagog. Det gör kommunfullmäktige! Skolorna får inte styra över mat, lokaler eller städning heller. De får inte spara pengar över åren. Styr man inte över pengarna så styr man inte över organisationen heller.

Här tror jag att man kan hitta en avgörande anledning till de dåliga resultaten. Den politiska ledningen litar helt enkelt inte på medarbetarna. De lärare och rektorer jag träffade verkade duktiga, kompetenta och ansvarstagande men fruktansvärt bakbundna. Varför inte tro att de kan och vill göra ett bra jobb i stället för att detaljstyra dem? Det blir roligare om man får vara kreativ och får växa med uppgifterna i stället för att bli ifrågasatt. Jag är också övertygad om att man får mer värde för skattepengarna, att medarbetarna hittar mer effektiva sätt att lösa uppgifterna eftersom de är närmast verksamheten.

I stället var det nu ganska mycket diskussioner om de pengar man INTE hade.

Kontrasten mot friskolan Karl-Oskarskolan på eftermiddagen var ganska slående. Där fanns friheten och en påtalig positivism. Lika mycket pengar som de kommunala skolorna, men så mycket mer man fick för dem.

Varför skulle inte de kommunala skolorna kunna få samma frihet som de fristående? Som det är nu ger man de kommunala skolorna sämre förutsättningar att klara uppdraget och konkurrensen om eleverna. Vad har socialdemokraterna för nytta av det?

Tyvärr måste jag säga att Ronneby har den mest förlegade styrningsformen jag mött i någon kommun av den storleken. Den moderatledda oppositionen har ett guldläge att bryta en gammaldags styrning och ingjuta nytt hopp i en lite nedstämd personal. Lycka till i valet!

23 april, 2010

Stora neddragningar i Södertälje

Idag har jag besökt Hölöskolan i s-styrda Södertälje. Det var efter ett larmmail från personalen som jag tog kontakt och bad att få höra mer.

Läget var rätt dystert. Besparingskrav på 2,9 miljoner kronor i år, av en budget på 34 miljoner där drygt 8 är uppbudet i lokaler och skolskjutsar. Det skulle bli en personalminskning från 49 till 33 heltidstjänster. Mat och städning får inte röras, det beslutas centralt. Den välfungerande specialundervisningen skulle raseras.
Hölöskolan har de bästa SALSA-värdena av alla kommunala skolor i Södertäje. Betygen ligger på 223, men det förväntade värdet ligger bara på 205 (strax under riksgenomsnittet). 87% av eleverna klarar godkänt i alla ämnen. Kanske är det på grund av väl fungerande specialundervisning och duktiga lärare?
Nu hotas detta i alla fall. Man tar mycket hänsyn till etnisk bakgrund när man fördelar penar i Södertälje. Svenska barn och ungdomar som har särskilda behov kommer i kläm i systemet, vilket riskerar att leda till konflikter och spänningar i samhället. Det är aldrig bra att ställa grupp mot grupp på det sättet, utan man måste ha smarta modeller att fördela pengar som tar hänsyn till alla olika faktorer och som upplevs som rättvist. Då får man ett samhälle som håller ihop. Synd att man inte tänker på det sättet i Södertälje.
Hölöskolan är inte den enda skola som drabbas av nedskärningar i Södertälje. Södertälje har slagit fast att det viktigaste utvecklingsuppdraget är att höja måluppfyllelsen. Den är rätt usel idag, 41% av elevena når inte målen i alla ämnen. 25% är obehöriga till gymnasiet. Södertälje ligger nu på plats 290 i LR:s ranking av skolkommunerna, dvs sist. Hur tänkte de sig att de stora neddragningarna ska lyfta kommunen och ungdomarna?
Föräldrar från olika skolor har nu gått ihop och protesterar. Det verkar som om de också får visst gehör. Det ryktades om att besparingskraven för Hölöskolan skulle minskas till "bara" 1,4 miljoner. Fortfarande kännbart men ändå hanterligt. Kanske är det tack vare de extra statsbidragen som vi i Alliansen skjuter till i år? Eller att Sveriges ekonomi utvecklas bättre än tidigare prognoser, vilket gör att skatteintäkterna ökar?
Dre styrande socialdemokraterna och miljöpartisterna skyller naturligtvis på att alla flyktingar kostar pengar. Så är det också, det har inte varit lätt för dem att få jobb. Samtidigt har ju Södertälje skyllt på detta länge, inte bara nu när de särskilda statsbidragen för flyktingarna upphör efter att de vistats i Sverige en viss tid. Det handlar också om prioriteringar.
Jag såg många grävmaskiner och byggkranar. Vid Hölöskolan bygger man en ny idrottshall. De investerar i Folkets hus för 35 miljoner. De lägger drygt 5 miljoner på hyra av en fotbollsarena. Vart tog slagorden om vård-skola-omsorg vägen? Så kom inte och skyll på invandrarna! Ni kan ju prioritera annorlunda. Man kan t o m höja skatten om man vill.
Det viktigaste för en lyckad integration måste vara att alla barn och ungdomar får en bra uppväxt, utbildning kan användas som en hävstång för att bryta utanförskap. Därför måste man satsa på skolan. Jag vet verkligen att pengar inte är allt, men de omfattande neddragningarna som planeras i Södertälje har jag svårt att förstå eller försvara.
Uppdaterat 2010-04-26: Kommunledningen i Södertälje tycks ha tagit till sig av den omfattande kritiken (LT). Men det är onekligen så att man undrar hur de räknar i kommunen. Varför de omfattande neddragningar i november? Ryckigheten är väldigt påfrestande.

16 april, 2010

Skola stängs i mön(s)terkommunen Göteborg

Askmolnen från Island förändrade planerna för gårdagen, men det gäller att vara flexibel. Jag är optimist och jag kom fram till Göteborg till slut i alla fall. Väl här i Sveriges andra stad och det socialdemokratiska skyltfönstret möts man av en akut stängt skola (GP). Lärarna på Bergums skola har en så orimlig arbetsbelastning att skolan måste stängas omedelbart, tyckte facken. Sagt och gjort. Lärarfacken stängde skolan. Kl 2 skickades de 550 eleverna hem.

Så ser det ut i det röda mönsterexemplet. Så usel personalpolitik att lärarna inte anser sig kunna jobba längre. Rätt eller fel, konsekvensen blir att eleverna inte får den undervisning de har rätt till. Hur ska de lösa det?

Det är uppenbarligen en mångårig konflikt som ligger bakom stängningen. Arbetsmiljöverket godkände en handlingsplan från skolan för någon månad sedan, men facken var i alla fall inte nöjda utan skickade hem eleverna.

Även om arbetsbelastningen för lärarna är stor så känns det som en orimlig åtgärd. Hjärtinfarkter är tragiska, men inträffar tyvärr och beror inte bara på arbetsituationen. Jag har åtminstone två riksdagskollegor som drabbats under den här perioden - ska vi stänga riksdagen då? Arv, livsstil, hälsa och familjesituation spelar naturligtvis in. Det måste finnas andra åtgärder man vidtar först. Eller är det ett inlägg i den pågående avtalsrörelsen? I så fall är det ett bedrövligt agerande.

Är det inte lite märkligt att en skola bara stängs när det är problem för lärarna? Inte när det är problem för eleverna? Det finns skolor där resultaten är urusla och eleverna inte får den kunskap de har rätt till. På Nytorpskolan i Göteborg nådde endast 27% av eleverna målen i alla ämnen, måste vara bland det sämsta i landet. Varför stängs inte den? Ska den skolan över huvudtaget finnas? Det kanske finns särskilda skäl som motiverar så usla resultat, men det sticker i ögonen.

Vem tar elevernas parti?

SR, GP,

06 april, 2010

Egna pengar bättre än bidrag

Regeringen meddelar idag att de tillfälliga statsbidragen till kommunerna 2009 och 2010 blir just tillfälliga. Tack vare en ansvarsfull Alliansregering så kommer vi ur den djupa finanskrisen snabbare än vad någon kunde tro.

När krisen slog till sjönk kommunernas skatteintäkter. För att hindra massuppsägningar och chockartade skattehöjningar kompenserar vi kommunerna i år med 17 extra miljarder i statsbidrag. Det är orimligt att kommunerna inte ska ha råd med skolan för att Sverige befinner sig i en internationell kris. Satsningen har varit framgångsrik och nått sitt syfte.

Det verkar mest vara s-kommuner (som Sundsvall, Gävle och Eskilstuna) som varslar lärare. Borgerligt styrda kommuner prioriterar bättre. Eller är det kanske så att vänsterkommunerna vill att det ska svida lite extra? Ibland får jag det intrycket. Enligt Skolverket har lärartätheten sjunkit med någon promille och befinner sig på samma nivå som 2004 eller 2005. Det är ingen jättedramatik. Nu visar kommunerna också enorma överskott. För ett år sedan var prognosen -3 miljarder i kommunerna för 2009, nu visar boksluten på ett överkott om 14 miljarder. En förbättring på 17 miljarder kronor på ett år. Prognosen för 2010 visar på +10 miljarder. Gör man inget så blir det ännu större överskott 2011 och 2012. Statsbidragen är fortfarande på en väsentligt högre nivå än de var när vi tog över 2006.

Dagens besked innebär inte sämre kvalitet i skola och vård. Kommunerna får ju de pengar de behöver, men skillnaden är att de fått in dem som egna skattepengar i stället för bidrag. Det blir fortfarande överskott i kommunernas ekonomi och antalet anställda 2011 beräknas vara lika många som 2010, för att sedan stiga 2012 igen. Då behövs inte krisåtgärder längre.

Verkar vara mest röda bloggare som skriver om detta och är upprörda. Såklart. Så jäkla surt för dem att vår politik fungerar. Det tillfälliga sysselsättningsstödet behövs ju inte längre. Nu klarar sig kommunerna på sina egna skatteintäkter och behöver inga extra pengar. Precis som det är för familjer som har socialbidrag så försvinner socialbidragen när man klarar sin egen försörjning. Och a-kassan färsvinner när man får ett jobb. Men för vänsterkartellen är det ju bidragslinjen som gäller. Bidrag till alla, oavsett behov. En bra valrörelse framöver med tydliga alternativ.

DN, SvD, DI, Expressen, SR 1, SR 2,
Göran Pettersson, Kent Persson, Ulrika Falk, Peter Högberg, Tord Oscarsson, Martin Moberg, Kallebloggen, Johan Westerholm, In your face, Stefans konspirationer,

26 mars, 2010

Övik i skuggan av Bjästaskandalen

Intensivt besök i Örnsköldsvik idag. Ciceron var Jan-Olov Häggström (s) och programmet späckat. Sex besök under fem timmar - samtal med gymnasieschefen och rektorer i Skellefteå, information om ett ESF-projekt om värdering av anställningsbarhet av långtidsarbetslösa, träff med personer som arbetar med SFI på ett nytt sätt (bl a via distans), träff med komvuxrektorer, besök på Institutet för tillämpad hydraulik (bl a KY-utbildningar) och på Baggiums gymnasieskola. Puh! Men jätteintressant!

Allt skedde i skuggan av de fasansfulla våldtäkterna i Bjästa. Veckans avsnitt av Uppdrag granskning handlade om Linnea, som inte blev trodd när hon våldtagits på en skoltoalett och all mobbning och annat elände som hände därefter. Igår var det debatt i TV om just detta, där bl a Jan-Olov medverkade. Såklart att detta var samtalet på allas läppar. Tack Jan-Olov att du ändå tog dig att visa mig runt, trots att all världens medier ringde.

Fortfarande undrar man ju hur det som hände i Bjärstaskolan kunde hända. Hur kommer det sig att rektorer, lärare, föräldrar, elever och andra inte ville eller vågade se det avskyvärda som hände och inte ingrep? Var finns civilkuraget? Och kyrkans märkliga beteende, man blir mållös. En kyrka som inte tar de svagas parti, vad är det för en kyrka? En rad olyckliga omständigheter? En osund machokultur mitt i arbetar-Sverige? Slapp attityd?

Det är lätt att döma utifrån, men jag måste säga att rektorn och skolchefen gör väldigt släta figurer. Jag säger bara: LEDARSKAP! Ska man tro Folkhälsoinstitutets stora undersökning som presenterades i veckan så är det sociala klimatet på Bjärstaskolan bland de sämsta i Sverige där eleverna upplever väldigt dåligt välbefinnande. Det borde skolan eller kommunen ha upptäckt för länge sedan om de haft en ordentlig uppföljning.

Jag är rätt övertygad om att de inblandade är förtvivlade idag över att de inte reagerade utan valde att låta trakasserierna pågå. Ångern är bra, men ändå inte tillräcklig. Låt oss först och främst återupprätta de utsatta tjejerna och sen se detta som en väckarklocka. Sen handlar det om att ta ansvar, bra att JO och BO och andra myndigheter utreder vad som hänt.

Diskussionen om kommunen ska betala en skolplacering för Linnea utanför kommunen är helt obegriplig för mig. Nu har samhället svikit så fundamentalt att man måste göra allt för att ta ansvar och återvinna förtroendet. I det avseendet spelar inte pengar någon roll. Skolnämnden måste omedelbart öppna plånboken och betala vad det kostar för att hon ska få gå en bra utbildning. Hur kan man ens tveka?

Läser att några röda bloggare försöker skylla på Beatrice Ask eller Jan Björklund. Patetiskt. De har fördömt det båda två, men var är Sahlin? Detta är ingen politisk fråga. Om det vore, så ligger väl ansvaret närmare de styrande socialdemokraterna i Örnsköldsvik?

Fel på sex- och samlevnadsundervisningen? Nja, det är nog inte här problemen ligger... Kanske en sunkig syn på kvinnor, men det löser man inte på några lektioner i skolan. Det handlar om värderingar och attityder.

SvD, SvD, Aftonbladet, Aftonbladet, Expressen, Expressen, DN, ÖA, Expressen, DN,

23 mars, 2010

Rapport från Umeå

Vi klarade av flera intressanta besök i Umeå igår. Stort intryck gjorde Designhögskolan. Där finns en av världens mest välrenommerade utbildningar i industridesign. Liten utbildning men med studenter från 29 länder. Sverige kan verkligen, inte bara när det gäller medicin och nanoteknik.

Samtidigt var det nästan lite stötande att konstatera den stora skillnaden mot ekonom- och juristutbildningarna. Designeleverna är 15 i klassen och har lärarledd undervisning 20-40 timmar i veckan. Förra veckans seminarium i riksdagen om ekonomutbildningarna talade om att de studenterna har 4-5 timmar i veckan. Och 200 studenter i storföreläsning.

Förutsättningarna är helt olika. Givetvis är utbildningarna olika också. Men ändå – är skillnaderna försvarbara? Varför satsar vi 40 000 kr på en ekonom eller språkvetare men 250 000 på en designer? Jag stärktes i uppfattningen att man måste se över resurstilldelningen till de olika utbildningarna.

Besöket på Minervaskolan var också tankeväckande. De känner sig utfrusna av media och orättvist behandlade av kommunen. Röda Norrbotten låter inte företag och företagare lyckas, i synnerhet inte om de är verksamma i skolbranschen. Det föreföll vara en bra skola med höga ambitioner och tydlig inriktning, klart inspirerade av Lorraine Monroes tankar från Harlem. Klart att det sticker ut och provocerar dem som mest tycker synd om folk. Återstår att se om de får rätt mot kommunen när det gäller skolpengens storlek.

Vi slutade med möte med Alliansföreträdare i Umeå. Trevligt och god uppslutning. Det fanns lite jädrar anamma och nu-är-det-dags-att-peta-bort-de-maktfullkomliga-sossarna-attityd. På bilden pratar tre av våra Alliansföreträdare i riksdagen - Gunilla Tjernberg (kd), Margareta Pålsson (m) och Sofia Larsen (c).

22 mars, 2010

Alliansen till Umeå

Nu bär det av till Umeå. Alliansen i utbildningsutskottet gör ett gemensamt besök på universitetet och Minervaskolan. Och förståss träffa borgergligheten í kväll. Det är Ume-kollegan Gunilla Tjernberg (kd) som tagit initiativ och arrangerat det hela.

Jag var i Uemå för två månader sedan och lärde mig lite mer om deras skolor. Sedan dess har jag förstått att de börjar satsa på IT i gymnasiet, vilket naturligtvis är utmärkt. Men varför inte grundskolan kan man ju fråga... Nåja, det verkar vara islossning nu, både värdermässigt och på IT-området, så det kanske kommer där också.

Hoppas på en intressant och lärorik dag. Rapport kommer.

04 februari, 2010

Malmöskola i våldsverkares grepp

Vad händer egentligen på Värner Rydenskolan i Malmö? Skånska dagbladet skriver idag om att några killar sprider skräck i skolan och att läget är så allvarligt och akut att Arbetsmiljöverket nu kallats in. Våld och hot gör läget ohanterbart.

Det hela är naturligtvis helt oacceptabelt. Skolan verkar ha gjort en del men helt uppenbart inte tillräckligt. Eller kanske inte fått göra vad de velat. Jag har ingen aning om vilket stöd rektorn haft från tjänstemän och politik. Det får aldrig gå så långt att inte elever och personal känner sig trygga. En grupp våldsverkare kan aldrig tillåtas ta över en skola, men så har det blivit. Hur kan det ha gått så långt? Och var är ledarskapet i Malmö?

Vi har ändrat lagen för att skolorna ska få muskler och kunna garantera elever och personal trygghet och arbetsro. Man får numera flytta bråkstakar. I det här fallet verkar det dessutom vara så att socialtjänsten måste kopplas in, kanske borde ungdomarna omhändertas eftersom inget annat verkar hjälpa. Det duger inte att mjäka och klema och tycka synd om.

Finns det något annat land som accepterat att ligister styr?

Resultaten på skolan är också rent förfärliga. Endast 44% av eleverna når målen i alla ämnen. Det skär verkligen i mig. Ingen elev ska behöva gå i en sådan skola. Hur kan de säga nej till nya alternativ i kommunen?

Hoppas att det blir fler artiklar där de ansvariga - rektor och politiker - får kommentera hur det kunnat bli så här och vad de ska göra åt det. De senaste utspelen från ledningen i Malmö handlar om att ungdomarna ska få sommarjobb, hemmadator och slippa ta med matsäck på utflykter och studiebesök. Rätt prioritering?

27 januari, 2010

Många friskolor har råkat illa ut

Jag möter ibland en attityd mot friskolor som går ut på att de har det så bra och bara klagar, att den lagändring vi genomförde i somras för att skapa lika villkor inte alls behövs. Här kommer ett konkret och dagsaktuellt exempel på hur en friskola faktiskt behandlas.

Aspero friskolor startade idrottsgymnasier 2003 och finns idag på fyra ställen i landet, Göteborg, Halmstad, Borås och Karlskrona. Tanken är att satsa på att ge högskolebehörighet och samtidigt stort utrymme för idrottsliga prestationer.

Skolinspektionen (tidigare Skolverket) beslutar om tillstånd för en friskola ska ges eller inte. Hösten 2001 fick skolan tillstånd att starta i Göteborg. Av beslutet framgår att utbildningen motsvarar handels- och administrationsprogrammet och att den i bidragshänseende ska hänföras dit.

Det gör inte Göteborg, trots att det står i tillståndet. De tycker att utbildningen liknar det samhällsvetenskapliga och sänker därför skolpengen med några tusen kronor per elev och år. Skolan har protesterat, men inte haft någon möjlighet att få saken prövad. Rättslösheten har varit total. Nu finns möjligheten att överklaga så att domstolen kan pröva ersättningen.

I Borås händer andra märkliga saker. Där sänks skolpengen från årsskiftet med 13 000 kronor per elev (-16%), utan förvarning eller närmare förklaring. Har Borås verkligen minskat kostnaderna för sin egen verksamhet på motsvarande sätt? Det förefaller inte sannolikt. Även här gör lagändringen det möjligt att överklaga kommunens beslut och få ersättningen prövad i domstol.

Rättslöshet har faktiskt ersatts av rättssäkerhet. Exemplet Aspero är bara ett av många som nu kommer att poppa upp till ytan när de kan göra sina röster hörda på ett annat sätt och kräva rättvis behandling. Alla kommuner har inte skött sig och friskolorna har varit hänvisade till kommunernas godtycke.

Lagändringen som vi genomförde var helt nödvändig. Nu inställer sig frågan om vad de rödgröna vill. Oppositionen ville avslå hela lagändringen när vi röstade i våras. Innebär det att de kommer att riva upp den om de vinner valet? Det är tid att syna deras kort nu.

20 januari, 2010

Ständigt dessa betyg

Det har skrivits mycket om betygen den senaste veckan.

En förkrossande majoritet av svenskarna vill ha betyg tidigare än idag. Tidningen Riksdag och Departement har låtit göra en opinionsmätning i frågan och svaret är - som de flesta andra frågor om betygen - tydligt. 64% vill ha betyg tidigare än idag, 22% av dessa redan i lågstadiet och 42% på mellanstadiet. Endast 1% är emot betyg i grundskolan helt och hållet.

Betygen är verkligen en fråga där vänstern är helt i otakt med opinionen. Vänstern vill ta bort dem helt, miljöpartiet kan till nöds acceptera dem i nian och var socialdemokraterna står är det ingen som riktigt vet. Mona Sahlin verkar gilla det vi nu gör med betyg i sexan, medan många andra nog är mer inne på vänsterns eller miljöpartiets linje. Till råga på allt så vill de inte ens bli överens före valet, i alla fall enligt vänsterns Rossana Dinamarca. Grisen i säcken, alltså.

Tänk om vi skulle kunna lägga den här debatten bakom oss någon gång. Betygen diskuterades när jag gick i skolan, då var de relativa och de bra betygen tog snabbt slut. Helknäppt system. Sakta tog sossarna bort betygen från lågstadiet, sedan också i mellanstadiet nu ges de inte förrän efter 15 terminer i skolan. Att betygsfrågan är så politisk verkar vara typiskt svenskt. Ingen annanstans i världen där jag varit är det en het politisk fråga, men här är skolan så oerhört politiserad sedan lång tid tillbaka. När ska skolan återta frågan?

Skolverket har nyligen kommit med en jämförelse mellan slutbetyg och betyg i nationella prov. 80% får samma betyg, men det skiljer lite mellan ämnena. Det är lättare att få en höjning i matematik i slutbetyget jämfört med provbetyget, än det är att få högre betyg i engelska. Lite märkligt förhållande. Min ovetenskapliga förklaring är att det finns för många "snäll-G" i matematiken. Det är så avgörande för att bli behörig till gymnasiet att en del lärare hellre friar än fäller. Samtidigt tror jag att man gör eleverna ett väldig otjänst då. Förutsättningarna att klara gymnasiet är inte så goda om man inte har tillräckliga grundkunskaper.

Nu pågår arbetet med att säkra en likvärdig betygsättning och det behövs. Kan också bli intressant att se vad utredningen om möjlighet att överklaga betyg kommer fram till.

Ytterligare en nyhet om betygen som jag snappat upp är en artikel i Sydsvenska Dagbladet häromdagen. Malmö har satsat 148 miljoner kronor extra för att höja elevernas betyg. Men betygen sjunker, rapporterar tidningen. Det går inte att köpa bättre betyg så lättvindigt. Man måste ha rätt idéer för hur man ska göra också. Det handlar om förväntningar på eleverna, ledarskap i skolan, lärarnas kompetens men självklart olika form av stödinsatser för elever som av olika sätt har svårigheter. De insatserna måste ju variera beroende på vilka svårigheterna är. Men i det centralistiska röda Malmö var det bara en modell som gällde. Det fungerade inte eftersom människor är olika.

19 januari, 2010

Umeå kan bättre

Snabbt skifte från London. Igår besökte jag Umeå.

Skolresultaten är ganska goda med betyg över rikssnittet, 216 nu i våras. Samtidigt är SALSA-värdena negativa. Utifrån förutsättningarna så underpresterar Umeå alltså.

Diskussioner med lärare, rektorer och förvaltningsledning var väldigt intressanta. Min bild är att det finns mycket kvar att göra i hur man styr. De verkar leva kvar i en gammal form av centralism där skolorna är ganska hårt styrda av politiker och förvaltning. Skolorna får inte profilera sig för starkt och inte ”ta” elever från andra kommunala skolor. Hur ska de då kunna ta upp konkurrensen med friskolorna? Jag tror inte på den jämngrå massan där allt är lika. Fram för olikheterna!

Några skolor blev sk intraprenadskolor för 5-6 år sedan, men sedan dess har reglerna gjorts mindre gynnsamma så ingen mer nappar på det. Och varför skulle de om det bara innebär att man sticker ut men inte får något för det?

Jag tror att Alliansen har en stor potential här. Att tilltro rektorerna förmågan att inte bara räkna pengar, utan också i stort ta fullt ansvar för sin skola. Att låta lärare och andra växa. De jag träffade verkade klart kapabla att axla det ansvaret. Det måste bli så mycket roligare att arbeta i en organisation där man får vara kreativ och ta initiativ. För att vara en storstad med universitet och välutbildade medborgare och medarbetare så förvånade det faktiskt att Umeå inte kommit längre i tänkandet kring ledarskap och styrning. Men det är ju en klassiskt socialdemokratiskt styrd kommun, så jag kanske inte borde förvånas…

Jag förvånades också över att de inte har ett skolpengssystem i Umeå. De fördelar pengar dels per elev, men det är den minsta delen. Resurser för lärare och läromedel fördelas utifrån en tänkt klassorganisation och lokaler och vissa andra funktioner betalas centralt. Det ger skolorna tämligen litet friutrymme. Jag kan lova att man kan få mer värde för pengarna om man låter skolorna bestämma mer själva. Jag menar, de finns ju mitt i vardagen och vet vilka prioriteringar som behövs. Frågan är hur resurserna skulle ha använts om skolorna fick ut pengarna med en gång i stället? Skulle man ha en stor (och dyr) IT-enhet? Skulle en rektor kanske behöva en biträdande rektor som avlastning (något som verkar förbjudet idag)? Skulle man kanske prioritera bättre betalda lärare?

Annars verkar Umeå ha många intressanta projekt på gång med både språk- och mattesatsningar och starkt fokus på kunskapsresultaten. Och de gjorde tummen upp för regeringens skolreformer med omdömen, skärpt utvärdering, skollag och Lärarlyft. Mer nedtonat var det om IT, ambitionen var att alla lärare nu skulle få en egen arbetsdator och det är ju gott så. Men visionen vidare…?

14 december, 2009

Talande tangentbord i Sandviken

Vissa saker etsar sig fast på näthinnan, eller hur?! Besöket på Kungsgårdens skola i Sandviken i fredags blir en sådan händelse. De som säger att små barn och datorer inte går ihop vet inte vad de pratar om!

Jag besökte skolan tillsammans med min partikollega Maria Stockhaus, kommunalråd i Sollentuna och ordförande i utbildningsberedningen inom Sveriges Kommuner och Landsting (bilden). Med egna ögon och öron kunde vi se hur de lärde förstaklassarna att läsa med datorns hjälp. Helt utan pennor!

När jag hörde om det första gången var jag lite spektisk. Inga pennor alls...? De har en metod som kallas "skriva sig till läsning". De tränar inte pennfattningen, utan fokuserar på ljudning och läsning. Talande tangentbord och talsyntes gör att de hör "g" när de trycker på g-knappen. Med talsyntes så läser datorn upp ordet man skrivit. Det var mycket grisar när vi var där eftersom de jobbade med just grisar och det passar ju i juletid. De kunde både höra och se skillanden på "suga" resp "sugga" och "kallas" och "kalas".

Det var rätt fantastiskt att se ettorna läsa och skriva på det här sättet. Några skrev långa berättelser, andra fick bara ned några få rader. Men alla lyckades utifrån sina förutsättningar och alla hade kommit mycket längre än vad de gjorde tidigare, utan datorns hjälp. Pennan kom i tvåan, då de kunde läsa och lärde sig skriva för hand.

Sitter nu ettorna vid datorerna hela dagarna? Nej, självklart inte. Enligt lärarna var det högst en timme per dag. Vi såg ett klassrum som var som vilket som helst, med fina teckningar och annat material som eleverna gjort. De gjorde mycket annat kreativt med bilder, klippa och klistra. Och lärarna sa dessutom att det tog mindre tid nu, det var lättare att vara lärare...

Jag blev varm inombords av besöket. Skol-Sverige är fantastiskt! Det är roligt att träffa så oerhört engagerade och kunniga och kreativa lärare, de kan verkligen göra skillnad. Med bra pedagogiska metoder och en drivande rektor så kan de göra underverk och det verkade de göra på Kungsgårdens skola.

12 december, 2009

Ljusdal säljer betyg

DN skriver idag att Ljusdals kommun säljer säljer betyg. Det är elever som gått gymnasiekurser hos utbildningsföretaget Miroi, som sedan skickat betygsunderlagen till Ljusdals kommun där någon rektor skrivit under dem. För detta tar Ljusdal 150 kronor per betyg. Återigen - hur tänkte de nu...? Känns verkligen inte ansvarsfullt eller seriöst.

Idag är det bara kommunerna, Kriminalvården och LiberHermods som får sätta komvuxbetyg, vilket i och för sig är lite konstigt. Det är både orättvist och svårt att försvara. En fristående gymnasieskola får t ex utfärda betyg för en gymnasieelev, men inte för en vuxen elev som läser exakt samma kurs med samma lärare i samma lokal. Och när utbildningar upphandlas så kan vissa anordnare utfärda betyg efter utbildningen, medan andra inte får göra det. Det snedvrider konkurrensen, vilket Konkurrensverket kritiserat flera gånger.

I min utredning om Frivux, salig i åminnelse, så löste jag detta problem. Utbildningsföretag skulle ha kunnat ansöka om att bli auktoriserade och få sätta betyg och därmed vore saken ur världen, men där är vi inte nu.

Det Ljusdal gör är förkastligt. En kommun borde hålla sig för god för att sälja sin namnteckning på det här sättet. Synd om det dryga tusentalet elever som drabbats. LänkFörhoppningsvis har de i alla fall fått kunskaperna som betygen motsvarar. Men var är den socialdemokratiska kommunledningen? Kliv fram! Ta ansvar och visa ledarskap nu!

Aftonbladet, SvD, Expressen)