100-lapp med Mp eller 500 med M?

Igår presenterade de rödgröna en uppgörelse om högskolan. Äntligen ett utbildningsområde de är överens om. Det stora frieriet mot studenterna var höjt studiebidrag med 100 kronor nästa år och därefter en ambition att fortsätta höja kommande år. Vi säger 500 kronor i höjt studiemedel redan nästa år, fast då är det lånedelen.

Studenterna får alltså 400 kronor mer med Alliansen nästa läsår.

Det är väl rätt rimligt att främst höja lånedelen, det är ju trots allt studenten som har störst fördel av sin utbildning och lånet är helt frivilligt. Det är en framtidsinvestering.

De rödgröna vill också ha 5 000 ytterligare platser på högskolan, trots att det finns tomma platser. De beskriver vår utökning som minimal. Sanningen är att antalet inskrivna på högskolan har ökat från 231 000 hösten 2007 till 273 000 nu i höst, alltså 18% fler. 5 000 platser till, lite överbudspolitik är det allt.

De vill också att arbetslivserfarenhet ska ge poäng vid antagningen. Har man jobbat på McDonalds i två år så ska man ha lättare att komma in på en attraktiv utbildning än en ungdom som visserligen har högre betyg men inte har jobbat. Jag förstår inte logiken alls. Det kommer bara att skjuta upp studiestarten.

Häromdagen kom en utvärdering som sa att betygen är det bästa sättet att prognostisera förutsättningarna att klara en högskoleutbildning. Utifrån detta finns det heller inget skäl att göra avkall på betygsintagningen.

Trots uppgörelsen så är det fortfarande flera frågor som vi inte fick svar på. Hur blir det studieavgifterna för utländska studenter? Kvar eller bort? Hur blir det med kårobligatoriet? Återinföras eller frivilligt som idag? Här anar jag djup splittring, annars hade det så klart funnits med. Men så kan de inte fortsätta att ducka. En rödgrön regering måste hantera frågorna. Hur ser svaren ut?

DN, DN2, DN3, SvD, SvD2, Aftonbladet, Ab2,

Toppuniversitet med lediga platser

Karolinska Institutet, Stockholms Universitet och Uppsala Universitet stiger som raketer på rankingen över världens bästa universitet. Det är Jiao Tong-universitetet i Shanghai som listar 12 000 universitet och bl a kommit fram till att KI har Europas bästa medicinutbildning. Totalt sett finns KI på plats 42 (+8 placeringar), UU 66 (+10) och SU 79 (+9). Grattis! (SvD,)

Det som mätts är citeringar av andra forskare och publiceringar i ansedda vetenskapliga tidskrifter och fina priser. Just citeringar och publiceringar ingår i de kvalitetsutvärderingar som vi ska börja med i Sverige och som det var sådant liv om i våras. Universitet med hög kvalitet ska få extra pengar är vår tanke, kvalitet ska premieras och kanske kan fler universitet landa på topp 100. De rödgröna protesterade våldsamt emot mot kvalitetsbeslutet, förresten, men det behövde jag väl inte skriva...?

Samtidigt skriver DN och SvD att det fortfarande finns lediga platser på tusentals utbildningar på universiteten. Vi har ökat antalet platser så att fler än någonsin redan tagits in nu till hösten. De lediga platserna är både till enstaka kurser och program och runt om i hela landet. Man kan t ex läsa till ingenjör i Karlstad, receptarie i Uppsala, datologi i Stockholm, kultur- och medieproduktion i Malmö och lärare lite överallt.

Klingar det inte lite falskt när de rödgröna nu kräver ännu fler platser? Vad ska vi med ytterligare 40 000 platser när det fortfarande finns tusentals platser tomma? De rödgröna är inte sansade i sina förslag utan försöker mest skapa konflit och inte lösa problem.

Bättre att satsa de pengarna på mer coachning, praktikplatser och kortare utbildningar för arbetslösa i stället. Precis som vi föreslår idag. Socialdemokraterna säger att jobbsatsningen är desperat. Hm. Vem är desperat? (DN, DN2, SvD, Aftonbladet)

Aftonbladet, Aftonbladet2, Sydsvenskan,

Åsa Rosenberg, Catharina Elmsäter-Swärd, Minamoderatakarameller,

Fråga 3: vad ska hända med högskolan?

Fråga 3 till de rödgröna handlar om högskolan.

De rödgröna partierna har inte redovisat någon gemensam politik för högskolan heller. Visst, de vill ha fler platser och det är ju enkelt att enas om överbudspolitik. Faktum är att det aldrig har varit så många som studerar på högskolan som nu.

273 106 studenter tas in nu i höst. Hösten 2007 var det 230 555 som togs in, medan antalet hösten 2006 (före maktskiftet) inte ligger ute på VHS hemsida. Klart är i alla fall att det är väsentligt fler som studerar nu än när de rödgröna styrde. Nu vill de att det ska bli ännu fler och det är väl inget fel i det.

Men politik är ju inte bara kvantitet och platser. Två frågor som diskuterats mycket under sommaren är de nya studieavgifter som införs för utomeuropeiska studenter och hur själva intagningen ska gå till. Här finnns inga gemensamma besked från de rödgröna.

När vi beslutade om studieavgifterna i våras röstade S med oss, medan V och Mp var emot. Hur blir det vid en rödgrön seger - ska avgifterna vara kvar eller tas bort?

Intagningen till högskolan är komplicerad. Före valet 2006 beslutade S-regeringen om nya regler, där bl a komvuxbetyg inte skulle väga lika tungt som gymnasiebetyg och nya meritpoäng infördes för språk och matematik. 2007 ändrade vi lite i detta, bl a så att man kan få meritpoäng för fler gymnasiekurser. Nu inför antagningen till hösten 2010 träder de nya reglerna i kraft och då utbryter protesterna, även från S som egentligen införde dem. Nu är det orättvist att komvuxbetyg inte är lika betydelsefulla längre.

Okej, man kan ju ändra sig. Men det räcker ju inte med att tala om hur antagningen INTE ska se ut. Hur SKA den se ut? Vilka regler ska gälla? Ska vi återgå till hur det såg ut 2006, då tusentals ungdomar gick direkt från gymnasiet till komvux för att läsa om kurser de redan hade ett godkänt betyg i och där kursen i filmkunskap vägde lika tungt som den svåraste mattekursen vid intagningen till ingenjörsutbildningen? Över en kvarts miljon ungdomar berörs och vill säkert veta hur de ska göra för att få bäst chanser att komma in där de vill.

Och hur blir det med studiemedlen? Mp och V driver på för att höja rejält, medan S hållit tillbaka länge. Vilket gemensamt besked har de rödgröna till studenterna? Ska studiemedlen höjas - hur ska det i så fall betalas?

Och kårobligatoriet - ska det återinföras? Våren 2009 beslutade vi att ta bort det och avskaffandet trädde i kraft 1 juli i år. Nu behöver studenter inte vara med i en kår eller en nation för att få plugga. S och V röstade emot, medan Mp var mer på vår linje. Så vad kommer att gälla? Blir det en återställare?

Hur ska resursfördelningen till högskolorna se ut? I våras beslutade vi efter långt utredande och många diskussioner om ett nytt system som ska premiera god kvalitet i utbildningen med extra pengar. De rödgröna var emot, utan att närmare tala om vad de är för i stället. Ska det nya systemet rivas upp?

V och Mp föreslår i olika motioner mer detaljregleringar av högskoleutbildningarna. Det ska bli obligatoriska kurser i sexualiserat våld på flera av de stora utbildningarna tycker V. Mp vill satsa på obligatoriska kurser i alkoholberoende. Vad blir den rödgröna kompromissen?

Som vanligt, frågorna är många men svaren få. Vilka besked ger den rödgröna kartellen?

OSA - snarast, valet pågår!

Rekordmånga kommer in på högskolan

Verket för högskoleservice (VHS) rapporterar idag att rekordmånga studenter tas in till landets högskolor och universitet i höst. Perfekt!

273 106 personer har tagits in, 8 000 fler än förra hösten. Hösten 2007 var det 230 555 som togs in. Intagningsstatistiken för hösten 2006 ligger inte ute på VHS hemsida, så jag kan inte jämföra hur det såg ut innan vi tog över. Klart är dock att det väsentligt fler som tas in på högskolan idag, med Alliansregering, än med den förra röda regeringen.

Tittar man bara på antalet antagna på programutbildningarna (och inte enstaka kurser) så ser man också en tydlig ökning. Hösten 2006 togs 68 500 studenter in på program. Nu till hösten är det 84 500. En ökning med 23% med Alliansen.

Allt snack om nedskärningar och att vi inte satsar på högskolan är alltså helt fel. Nu med hög arbetslöshet är det rätt satsa på utblidning och det är precis det vi gör.

62% av de intagna är kvinnor. Lite intressant i relation till diskussionen om kvotering till börsbolagens styrelser, där det är fler män. Där krävs kvotering alltmer högljutt, men man hör knappast någon diskussion alls om hur det ser ut på högskolorna. Hade det varit manlig övervikt så hade det säkert låtit annorlunda.

Jaja, den som är bäst lämpad som ska tas in, oavsett kön tycker jag. Betyg och högskoleprov avgör och den som kämpar mest och skaffar sig bäst förkunskaper ska ha platsen. Killarna måste skärpa sig lite mer helt enkelt.

Två nya stora förändringar träder i kraft i och med den här intagningen, meritpoängen och nya kvotgrupper för betygsintagningen.

Man kan få 2,5 poäng extra i betygspoäng om man läst "rätt" kurser på gymnasiet (t ex matematik, språk och kurser som är relevanta för just den utbildning man sökt). Betygsgruppen (minst en tredjedel av platserna fördelas efter betyg, minst en tredjedel på högskoleprovet och resten får högskolan bestämma om själv) får fyra undergrupper och de som endast har gymnasiebetyg gynnas något och de som också har komvuxbetyg missgynnas något.

Vi är många som applåderar det nya - det stimulerar fördjupning och att läsa relevanta kurser samt att läsa på gymnasiet och inte skjuta upp det till komuvx. Mattekursen ska väga tyngre än filmkunskap om man ska bli ingenjör exempelvis. Ett önskvärt beteende premieras. Men som alltid finns det också kritiker. De menar att det är orättvist och att de som mognar senare och behöver komplettera på komvux aldrig kommer att komma in på högskolan. Det har varit väldigt mycket skrik om just komvuxgruppen. Nu finns facit och de hade fel.

Betygspoängen i komvuxgruppen är bara någon tiondel högre än i gymnasiebetygsgruppen. När det gäller juristprogrammet i Uppsala är poängen t o m lägre i komvuxgruppen. Oron var alltså helt obefogad.

Det finns drygt 1 000 programutbildningar på universiteten och endast på 100 av dem så krävs betyg över 20,0 för att komma in. Alltså en väldigt liten andel, i princip endast veterinär-, läkar-, arkitekt- och juristutbildningarna.

Sammantaget, intressant och bra statistik. När kommer tidningarna att skriva om en så här positiv nyhet?

Ökad frihet för högskolorna

Idag har vi både debatterat och röstat om högskolornas autonomi. Vårt förslag - som blev riksdagens beslut - handlar om att göra högskolorna friare. Ambitionen med detta är att de bättre och snabbare ska kunna anpassa sig till en internationell konkurrens och därigenom höja kvaliteten för alla studenter.

Vi avreglerar när det gäller högskolornas interna organisation, men säkrar ändå studentinflytandet och att forskningsbeslut ska fattas av personer med vetenskaplig kompetens. Det finns ju inte ETT sätt att organisera en högskola. Nu låter vi högskolorna bestämma mer själva och det borde ju inte vara så kontroversiellt. Men det är det.

De tre rödgröna är överens om att avslå alltihop. De säger i och för sig att de vill ha ökad frihet, men är samtidigt emot alla sätt som vi gör det på och vill ha kvar alla regler. Det ger inget trovärdigt intryck direkt. Sossarna har ju en lång tradition av denna politik, allt från Carl Tham som utbildningsminiter på 90-talet till Thomas Östros. Den omtalade omprövningen av s-politiken ser vi tyvärr inte mycket av. Om de menat allvar hade de ju kunnat föreslå konkreta ändringar i stället för att avslå allt, det hade varit mer seriöst.

Att miljöpartiet köper socialdemokraternas centralistiska politik förvånar lite. Eller kanske inte. Det är väl emot vad de egentligen tycker, deras rötter kommer ju från en ganska uttalat anitetablissemangskultur med tydliga lokala förtecken. Att då inte rösta för ökad lokal frihet och självständighet måste ta emot lite. Men det visar kanske att de är på väg att sälja sin själ för att få möjligheten att regera.

De rödgrönas vanligaste argument handlade om att universitetskanslern Anders Flodström avgick för någon vecka sedan p g a att Högskoleverket (dvs han själv) inte fick bestämma så mycket. Men de verkar ha missat något fundamentalt i hela diskussionen. Vårt syfte har aldrig varit att öka friheten för Högskoleverket. Det är för högskolorna vi gör detta. Högskolorna är helt självständiga myndigheter och inte alls underordnade Högskoleverket, vilket man kanske kan tro. Såväl högskolornas rektorer som universitetskanslern har generalsdirektörs ställning.

Därför blev deras argument lite avslöjande om hur de ser på frihet och självständighet. Frihet för myndigheten, men inte för verksamheten. Jag tycker att det vittnar om en bristande tilltro till högskolorna och alla som jobbar där. De litar inte på att de ska göra ett bra jobb och ökad frihet kan de nog inte klara av. Nu är frågan om de ska riva upp detta beslut vid en eventuell valseger. Får vi besked före valet, mån tro?

Orimligt, CSN

SvD skriver idag om studenter som drabbar på ett helt orimligt sätt av CSN:s nya sätt att tolka reglerna. Studenterna följer kursplanerna, men blir av med studiemedel därför att hösten är kortare än våren och kurserna.

Varför kan inte myndigheter drivas av lite sunt förnuft?

Självklart ska man komma åt fuskare och de som inte betalar tillbaka studielånen. Det finns ju tyvärr en del som studerar i Sverige och sen åker utomlands och inte betalar tillbaka. Där ska man vara tuff. Men studenter som gör rätt för sig, plugger och ligger i och klarar alla kurser ska verkligen inte jagas.

Tänk om myndigheter kunde se sig som servicegivare, som en organisation som har ett uppdrag att serva medborgarna i stället för att rida på höga hästar och säga att "vi har våra regler". Det är helt helt orimlig tolkning att det nu är eleverna och högskolorna som ska ändra sig för att passa regelverket. Det borde väl vara regelverket som ändras så att det passar utbildningen? Regelverket finns ju inte för sin egen skull, utan för att studenterna ska kunna plugga.

Sån´t här gör att man verkligen funderar på om CSN behövs eller om det vore bättre att lägga ned det hela och se till att bankväsendet sköter det i stället...

DN, Expressen, SvD,
Akademisk frihet, Fattiglappen, KTH studentkår,

Uppdaterat 2010-06-16: DN,

Sossefritt i riksdagen

Nu har vi debatterat studieavgifter för utländska studenter i riksdagen, beslut senare idag. Jag tycker att det är ett bra och rimligt förslag. Studenter som kommer från länder utanför EU/EES-området ska framöver få betala studieavgifter om de läser på svenska högskolor.

Det mest uppseendeväckande var att det var kliniskt rent från socialdemokrater i Kammaren. Inte en enda en av de 130 socialdemokraterna orkade/vågade tas sig dit och argumentera. Eller snarare försvara den rödgröna splittringen, som är total. Inte en enda vågade sig ens in i lokalen. Tomt. Walk over.

Vänsterpartiet vill inte införa några avgifter alls. Miljöpartiet vill införa ansökningsavgifter. Och socialdemokraterna stödjer Alliansens linje fullt ut. Det är klart att det hade blivit kämpigt för dem att klara ut det och svara på sådana impertinenta frågor som om detta ska rivas upp vid en eventuell rödgrön valseger. Säkert vill både väljarna och högskolorna ha besked före valet och då ett gemensamt besked från vänstern.

Jag har faktiskt aldrig varit med om det förut, att de inte vågar ta debatten. Men efter gårdagens splittring om Förbifart Stockholm så blev det kanske för mycket med en ny splittringsdiskussion. Men det var en ganska angenäm situation. Tänk en riksdag utan socialdemokrater...:-)

I sak, då? För det första handlar det om rättvisa, svenska studenter får betala om de studerar i andra länder (t ex USA, Kanada eller för den skull Kina). Då är det rimligt att de får betala i Sverige. Förra året var det över 120 000 studenter från tredje land som sökte till svenska högskolor. Sverige kan tyvärr inte stå för hela världens utbildningskostnad. Det är inte rimligt att de slår ut svenska ungdomar. Vi måste först fokusera på våra egna ungdomar.

För det andra bidrar det till att höja kvaliteten. Nu måste universiteten vässa sig ytterligare för att få utländska studenter. Det är inte "gratis" som ska locka, utan yppersta kvalitet. Nu kan man locka de främsta hjärnorna i världen på ett annat sätt. Dessutom frigörs pengar som kan investeras i att höja kvaliteten i våra högskolor ytterligare. Det är alla studenter betjänta av.

För det tredje så inrättar vi ett stipendiesystem för invånare i våra biståndsländer. Därmed är det perspektivet också tillgodosett.

Grattis Örebro och alla sjuka

Alliansen fortsätter att leverera. Inte nog med att ett rekordstort trafikpaket presenterades idag (482 miljarder kronor!), Högskoleverket har dessutom gett Örebro Universitet rätt att utfärda examen för läkare. De har fått nej två gånger tidigare, av kvalitetsskäl. Nu blev det äntligen ja.

Örebro blir den sjunde orten i Sverige som får utbilda läkare. Karolinska, Uppsala, Umeå, Linköping, Lund och Göteborg har det sedan tidigare. Och det sker redan till hösten, ibland går det snabbt.

Examensrättigheterna är inte bara bra för Örebro, utan för hela landet. Tidigare under mandatperioden har vi byggt ut läkarutbildningen med 26% för att möta både behov och efterfrågan. Nu blir det 10% ytterligare. Vi är tydliga med att vi ska åtgärda läkarbristen och då behövs fler utbildningsplatser. Det duger liksom inte att ett välfärdsland som Sverige importerar läkare. En (obekräftad) uppgift säger att nästan hälften av de som får läkarlegetimation i Sverige har en utländsk utbildning i bagaget. Inte så fräscht att vi ska ta läkare från Rumänien...

Vår utbyggnad har redan gett resultat. Det krävdes inte högsta poäng för att komma in på läkarutbildningen i januari, för första gången på mycket länge. Med de extra 120 studenterna som nu ska utbildas i Örebro varje år och de minskande ungdomskullarna så bör det vara möjligt för fler att bli läkare framöver och det tror jag är bra. Det kan ju finnas några med höga betyg i de flesta ämnen som också är lämpade att bli läkare och de får chansen nu.

Så: grattis Örebro och alla sjuka i Sverige. Fler doktorer är på gång.

SvD, DN, Aftonbladet, NA, Kent P, Örebro Universitet, Eva och Anna

Kvalitet och frihet i högskolan

Regeringen lämnade tre propositioner om högskolan igår - Fokus på kunskap (Kvalitetsproppen), En akademi i tiden (autonomiproppen) och en liten proposition om att man inte får ha kön som urvalsgrund till högskolan.

Kvalitetspropositionen handlar om att säkra och höja kvaliteten i högskolan. Hittills har pengarna för utbildning fördelats dels efter antal studenter och dels efter hur många poäng studenterna klarar. Nu blir det en kvalitetsdimension på toppen också. Hundratals nya miljoner ska fördelas till bra högskolor. De pengarna ska fördelas efter kvalitetsutvärderingar av studenternas resultat och vad studenterna anser om sin utbildning. Det perspektivet saknas verkligen idag.

Ärligt talat har jag svårt att förstå vad högskolorna kan ha emot det här. Vad är de rädda för? Som politiker och skattebetalare är jag intresserad av resultaten av de 20 miljarder kronor som svenska staten lägger på högre utbildning. Det står inte alls i motsatsställning till akademiernas frihet. Frihet är inte att göra vad man vill med skattepengar. Högskolorna har ett uppdrag, det är därför de får skattepengar. Då är det ansvarsfullt att staten också följer upp hur väl man når målen, precis som i grundskolan och gymnasiet.

Och för studenterna är det också viktigt. De satsar flera år av sina liv, de tar studielån som de tvingas betala tillbaka under decennier, de försakar och lever på nudlar. Då måste de veta att den utbildning de går också håller hög kvalitet och leder till jobb, att utbildningen är användbar. Det perspektivet ska komma fram nu.

Autonomiproppen handlar om högskolornas frihet att organisera sig själva. Också det en välbehövlig reform. Vi tar bort en del regleringar av tjänsterna och föreskrifter om högskolornas interna organisation. Det får de klara själva. Varför ska det se likadant ut på Danshögskolan och Umeå Universitet?

Jag tycker att det finns en klar logik i de två propositionerna. Ökad frihet för att nå målen, men skärpt kontroll av hur väl man når målen.

VLT, SR, SvD, Sydsvenskan, DN, SvD, Akademisk frihet, Jusekbloggen, Kåre Bremer, RoD, DN

Rapport från Umeå

Vi klarade av flera intressanta besök i Umeå igår. Stort intryck gjorde Designhögskolan. Där finns en av världens mest välrenommerade utbildningar i industridesign. Liten utbildning men med studenter från 29 länder. Sverige kan verkligen, inte bara när det gäller medicin och nanoteknik.

Samtidigt var det nästan lite stötande att konstatera den stora skillnaden mot ekonom- och juristutbildningarna. Designeleverna är 15 i klassen och har lärarledd undervisning 20-40 timmar i veckan. Förra veckans seminarium i riksdagen om ekonomutbildningarna talade om att de studenterna har 4-5 timmar i veckan. Och 200 studenter i storföreläsning.

Förutsättningarna är helt olika. Givetvis är utbildningarna olika också. Men ändå – är skillnaderna försvarbara? Varför satsar vi 40 000 kr på en ekonom eller språkvetare men 250 000 på en designer? Jag stärktes i uppfattningen att man måste se över resurstilldelningen till de olika utbildningarna.

Besöket på Minervaskolan var också tankeväckande. De känner sig utfrusna av media och orättvist behandlade av kommunen. Röda Norrbotten låter inte företag och företagare lyckas, i synnerhet inte om de är verksamma i skolbranschen. Det föreföll vara en bra skola med höga ambitioner och tydlig inriktning, klart inspirerade av Lorraine Monroes tankar från Harlem. Klart att det sticker ut och provocerar dem som mest tycker synd om folk. Återstår att se om de får rätt mot kommunen när det gäller skolpengens storlek.

Vi slutade med möte med Alliansföreträdare i Umeå. Trevligt och god uppslutning. Det fanns lite jädrar anamma och nu-är-det-dags-att-peta-bort-de-maktfullkomliga-sossarna-attityd. På bilden pratar tre av våra Alliansföreträdare i riksdagen - Gunilla Tjernberg (kd), Margareta Pålsson (m) och Sofia Larsen (c).

Ekonomstudenter nästan utan undervisning

Förra veckan ordnade min kollega Betty Malmberg ett seminarium i riksdagen om ekonomutbildningarna på högskolorna. Vi var inte så många där, men det var lärorikt och intressant. Och det gav en väldigt påtaglig inblick i hur illa det ser ut för ekonomstudenterna.

Den bild vi fick presenterad (av Civilekonomerna, Föreningen Företagsekonomi i Sverige och olika högekolemänniskor) var rätt dyster. Studentpengen för ekonomer är lägst i Sverige i hela västvärlden. I praktiken innebär det att en ekonomstudent får 4-6 timmars lärarledd undervising i veckan. För heltidsstudier! Det känns inget bra. I många europeiska länder är det 4-5 timmar - per dag. Vilket arv sossarna har lämnat efter sig, när de ensidigt prioriterade kvantitet framför kvalitet.

Även om resursinsatsen är liten i Sverige och vi verkligen måste höja den, så är det också en intern fråga på högskolorna hur de 20 miljarder kronorna som finns används. Mycket satsas på internationalisering, bibliotek, vägledning och annat som behövs och det blir en kamp mellan fakulteterna. Här behövs nog en stark rektor som förmår bryta revirgränserna.

Man kan ju också fundera lite över hur resursfördelningen fungerar. En ekonomstudent (som tar alla sina poäng) tillför högskolan 40 494 kronor på ett år. En ingenjör får med sig 91 303 kronor. Visst är det mer laborationer och behov av teknisk utrustning på ingenjörsutbildningen. Men när ingenjörsstudenterna läser företagsekonomi så får de det dubbla mot ekonomstudenterna...

Och någonstans måste man väl inse att även ekonomer behöver teknik och laborationer. Man behöver inte bara kunna teorier bakom nationalekonomiska tankar, utan även kunna göra finansiella analyser och annat med datorer. Varför är ersättningen för utbildningen i industriell ekonomi dubbelt så hög som för företagsekonomi?

Sen kan jag bli lite förvånad över hur lite lärarna på högskolan faktiskt undervisar. 400-450 lektoiner per år. I klocktimmar blir det 300-350 timmar av en årsarbetstid på ca 1 800 timmar. Det är inte ens 20 procent av tiden.

Mer pengar behövs för att få mer undervisning, framför allt i samhällskunskap och humaniora, och det kommer förhoppningsvis i kvalitetspropositionen om någon vecka. Men högskolorna måste också fundera över hur de använder de pengar som redan finns. Är de optimalt utnyttjade utifrån ett studentperspektiv? Riksrevisionens granskning, som jag skrev om här, visar att det finns mycket att göra.

Riksrevisionen kritiserar högskolorna

Förra veckan gästades utbildningsutskottet av Riksrevisionen. De presenterade tre rapporter - om gäststudenter i högre utbildning, resursstyrning i högskolan och högskolestudenternas anställningsbarhet.

Vass - berättigad - kritik levererades.

Värst tycker jag att rapporten om resursstyrning är. Någon uttryckte det som att det finns "en farhåga om utbredd resursbrist, men kunskapen om resursanvändningen är låg". I rapporten står att "resursstyrningen på lärosätena är outvecklad och att kunskaps saknas om samband mellan resursfördelning och resultat."I klartext: högskolorna vill ha mer pengar, men de vet inte hur de 20 miljarder de redan har fått används.

Revisionen har granskat tre ämnen (fysik, sociologi och spanska) på tre lärosäten (Göteborg, Karlstad och Umeå) för att se hur pengarna används och om det finns någon medveten styrning av resurserna. Så verkar inte vara fallet. Det var t o m svårt att se hur mycket de olika utbildningarna kostar.

När det gäller gäststudenterna konstaterar revisorerna att det är för mycket stuprör mellan Migrationsverket (som belsutar om uppehållstillstånd) och högskolorna. 95 000 ansökningar kom från sökande från länder utanför EU/EES-länderna förra året. De kräver individuell hantering och kontroll, vilket slukar massor av resurser. Riksrevisionen befarar att det finns en risk att personer som fått uppehållstillstånd för studier använder uppehållstillståndet för att komma in i Schengen för att jobba i stället, eftersom det inte finns någon kontroll av om de börjar studera.

En liten fundering går till frågan om förstatligande av skolan. Varför tror man att det blir så bättre om staten tar över 6 000 skolor, när staten uppenbarligen inte ens har koll på drygt 30 högskolor? Det är nog inte huvudmannaskapet man ska söka bristerna, eller hur?

Meritpoängen i P1 Morgon

I morse debatterade jag meritpoäng i radion. En del tycker att det blir orättvist. Jag tycker att vi tar bort orättvisorna när vi ändrar urvalsreglerna till högskolan.

Det handlar om att vi från och med kommande höst ändrar urvalsreglerna till högskolan så att man kan få 2,5 poäng extra om man läst vissa kurser på gymnasiet. Tanken är att den som har bästa förutsättningar att klara högskolan också är den som ska tas emot, när man inte kan ta emot alla som sökt.

Hittills har alla kurser varit lika mycket värda när man räknar ihop medelbetyget. Nu viktar vi det så att man får lite extra poäng om man läst fördjupningar i språk, matematik och olika specifika kurser för olika högskoleprogram. Signalen är tydlig: det ska löna sig att läsa kurser som ger en gedigen grund för att lyckas med högskolan.

När man går från ett system till ett annat så är det viktigt med framförhållning. Det tycker jag att man har fått i det här fallet. Den förra regeringen beslutade om meritpoängen 2006 och vi ändrade lite i modellen 2007 (la till engelska, fler andra språk och de områdesspecifika kurserna). Då beslutade man också att den nya modellen ska träda i kraft nu i höst. Man har alltså haft massor av år på sig att anpassa sig till det nya.

Det är klart att det finns en och annan som trots allt inte snappat upp förändringen och nu känner sig som förlorare. Till dem skulle vilja säga: gör högskoleprovet! Där gynnas man om man är lite äldre. Minst en tredjedel av platserna fördelas utifrån resultat på högskoleprovet.

I grund och botten handlar det om att vi inför ett rättvisare och rimligare system. Om man ska läsa till ingenjör på Teknis eller Chalmers så är naturligtvis förkunskaperna i fysik och matematik viktigare än betygen i filmkunskap eller specialidrott.

Det är dagens modell som är orättvis. Den gynnar den som läser kurser som det är lätt att få bra betyg i, inte kurser som man har nytta av för sina högskolestudier. Massor av ungdomar slutade läsa språk som en konsekvens av detta. Många hoppar av högskolan för att de inte hänger med i den engelska litteraturen eller har tillräckliga mattekunskaper när de börjar. Varför ska sådana elever komma in före de som verkligen sliter med de svårare kurserna på gymnasiet?

Håller dock med högskolekanslern om att vi måste gradera upp studie- och yrkesvägledningen så att ungdomarna verkligen vet och inser konsekvenserna av de val de gör. Här finns mer att göra.

Aftonbladet, Aftonbladet igen

Rätt att ta betalt av utländska studenter

Sverige är säkert det enda landet på jorden där utländska studenter får studera gratis. Många ungdomar från Pakistan, Indien, Nigeria och Kina söker sig till svenska universitet av ett enda skäl - det är gratis. Det är inte hållbart. Varför ska våra gränser vara öppna när andras är stängda?

Man kan fråga sig om det är en stor fråga. Och ja, det är det. Förra läsåret fanns 19 300 free-movers i Sverige, varav 10 000 från länder utanför EU/EES-området, framför allt Asien. Det ökar lavinartat. Inför höstterminen tog Verket för högskoleservice emot 122 000 ansökningar från denna grupp. Redan idag är över 90% av de som studerar på avancerad nivå på högskolan i Blekinge freemovers.

Var ska det sluta? Ska svenska skattebetalare stå för notan för all världens studenter som inte kommer in på Harvard, Yale, Oxford och Stanford? Det håller inte.

Därför är regeringens proposition idag så välkommen. Nu införs avgifter för dessa free-movers 2011. Det kombineras med ett stipendiestystem. 90 miljoner anslås för utländska studenter, bl a från våra biståndsländer, ska kunna plugga här. Det blir kontroll på systemet. Det är ansvarstagande och förnuftigt.

Samtidigt frigör vi flera hundra miljoner kronor som stannar i högskolorna för att höja kvaliteten. Avsikten är att det ska bli mer undervisningstid och fler föreläsningar, framför allt i samhällskunskap och humaniora. Enstaka lektioner i veckan duger inte för heltidsstudier.

Nu återstår att se vad oppositionen säger. S har öppnat för detta tidigare, men gjorde inget under sin regeringstid. Vänstern och miljöpartiet är starkt emot. Vem vinner?

Ny teknik, Sveriges Radio,

Avgifter nödvändigt

Nu ska utländska studenter (från länder utanför EU och EES) få börja betala för sina studier på svenska universitet och högskolor (SvD). Jag tycker att det är ett högst rimligt förslag och skrev om det för ett år sedan (här).

Visst vore det bra om allt var gratis för alla över allt och jämt. Men det går tyvärr inte. Det blir dyrt och någon ska i slutänden betala det hela. Det är inte rättvist att svenska studenter får betala i USA medan amerikanska studenter får gratis studier här. Med ömsesidiga villkor om avgiftsfrihet så kommer saken i ett annat läge, men där är vi inte. Våra dörrar kan inte vara vidöppna när andra stänger sina.

Dagens modell med tusentals utländska sk freemovers på våra högskolor är både dyrt och orättvist. De tränger ut svenska studenter från svenska högskolor. Därför är högskoleministerns besked idag välkommet. När högskolorna får möjlighet att ta ut avgifter för dessa studenter så ökar också deras möjligheter att få in mer resurser och sälja utbildnig. Jag förstår egentligen inte hur någon kan vara emot detta. Frågan är vad oppositionen säger?

Sänkta behörighetskrav på högskolorna

DN skriver idag om att en del högskolor sänker behörighetskraven för vissa naturvetenskapliga utbildningar.

Linköpings Universitet har t ex slopat kraven på särskild behörighet för att komma in på miljövetarprogrammet, medan Göteborgs och Lunds Universitet har behållit de högre behörighetskraven. I klartext innebär det att man måste ha läst fler kurser i matematik och naturvetenskapliga ämnen på gymnasiet för att kunna komma in i Göteborg och Lund.

Jag tycker att det är illavarslande om Linköpings Universitet sänker kraven bara för att rekrytera fler studenter. Behörighetskraven ska ju spegla de förkunskaper som studenterna behöver för att klara studierna. Det skulle ju kunna tänkas att man inte behöver Matematik D på miljövetarprogrammet och då är det ju bra att man ser över och ändrar behörighetskraven. Tyvärr ställs inte den självklara frågan i DN-artikeln: hur har det gått för studenterna? Klarade de studierna, trots lägre behörighetskrav. Det är väl detta som är riktigt intressant?! Om det bara är ett sätt att locka fler studenter är det helt klart en signal om att styrsystemen inte fungerar som det är tänkt.

Dels kan man ju undra hur detta skett utan att Högskoleverket funnit detta i sina uppföljningar och utvärderingar. Dels kan man med viss ironi fundera över hur detta kan ske i ett helt statligt system, där det vare sig finns vinstintressen eller privata aktörer att skylla på. Det är ju detta vänstern skyller påstådd betygsinflation på inom gymnasieskolan. Vad skyller man på här? Och apropå debatten om förstagligande av skolan, som LR och folkpartiet driver, så kan man ju också fundera över hur staten sköter sina egna skolor. Blir verkligen allt bättre bara för att man byter huvudmannaskap...?

Kanske är det så enkelt att man behöver skarpa uppföljnings- och kontrollinstanser så att risken för upptäckt leder till en självsanering?

Fler utbildningsplatser med Alliansen

Nu har regeringen presenterat en första del ur kommande budgetproposition: sammanlagt 8,4 miljarder kronor extra under 2010 och 2011 i form av fler utbildningsplatser och arbetsmarknadsåtgärder. Nu ska arbetslösheten motverkas och unga ska få nya chanser.

En satsning som heter duga! Oväntat för vissa kanske, men väldigt offensivt och välkommet och rätt i tiden! Det är nu man ska satsa. Att bränna av allt krut på en gång, som sossarna ville i vintras, skulle ha inneburit att man stod tomhänt nu. Och pengar till SAAB och annat skulle vara förbrukade utan att man fått något för dem. Vi möter behovet när det uppkommer i stället. Nu vet vi hur efterfrågan ser ut.

Det är helt rätt att använda arbetslöshetstiden som följt av den internationella finanskrisen till utbildning och andra insatser för att höja kompetensen och det är en fortsättning på det som gjorts tidigare.

Det blir 10 000 nya platser inom komvux, 3 000 nya platser inom den nyinrättade Yrkeshögskolan och 10 000 nya högskoleplatser. Därutöver blir det 54 000 nya platser inom arbetsmarknadsåtgärder med en särskild inriktning för ungdomar.

(SvD, radion, DN, Expressen, Aftonbladet)

226 101 intagna på högskolan

Ett litet inhopp till från semestern, måste söka lite svalka från solen ett tag.

Läser just att det blir 27 000 fler studenter i höst, jämfört med förra hösten (Sydsvenskan). 226 101 personer har fått ett positivt intagningsbesked och kan se fram emot en lärorik och rolig höst. Bra att utnyttja lågkonjunktur och arbetslöshet för att göra sig mer attraktiv på arbetsmarknaden och samtidigt rusta Sverige. 13% ökning på ett år är ganska bra, eller hur?!

Säkert behövs ännu fler utbildningsplatser, även inom komvux och yrkeshögskolan. Det var ett bra utspel från utbildningsministern i förra veckan. Samtidigt finns mycket att göra inom nuvarande ramar för att få ut mer värde för pengarna. Lite mer valfrihet inom vuxenutbildningen skulle inte skada, exempelvis. Varför ska vuxna inte få välja skola, som ungdomar får? Dessutom skulle de kunna välja tid och plats och sätt att studera också, här finns verkligen ett stort behov tycker jag. Synd att utbildningsministern inte tagit tag i den frågan.

Lite märkligt är det att sossarna får utökningen av antalet högskoleplatser till en minskning. I ett inslag i den oberoende och neutrala statsradion förra veckan så fick Mikael Damberg, s-riksdagsledamot, bre ut sig med påståenden om att vi nu drar ned på högskolan. (SR)

Sant är att vi drog ned på antalet platser, både på komvux och högskolan, när det var högkonjunktur. Förra året fanns det tomma högskoleplatser för över 1 miljard kronor. Hur seriöst är det att bara sätta sprätt på dem? Men lika sant är att vi nu utökar massivt, både på högskolan och med pengar för yrkesutbildningar inom komvux och inte minst nya Yrkeshögskolan som startade 1 juli. Grälsjukt och brist på egen politik är väl det minsta man kan säga.

Kårobligatoriet avskaffat

Det var votering om att avskaffa kårobligatoriet idag också. Med 159 röster mot 136 så beslutade vi idag att detta förlegade medlemstvång upphör nästa år. En bit av Berlinmuren får symbolisera detta.

Två frihetsreformer på samma dag! Vi har vind i seglen och levererar det vi gick till val på. Nu blir frågan om sossarna ska riva upp båda reformerna om de vinner... Varför inte fråga dem?

Ny lärarutbildning

Idag har jag träffat ledningen för Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor. De vill starta en ny modern och högkvalitativ lärarutbildning i Sverige, i samarbete med Åbo Akademi.

Det vore helt suveränt, tycker jag. Vi har mycket att lära av Finland, inte minst deras lärarutbildning. Där går det tio sökande på varje plats på lärarutbildningen och lärarna har en hög status. Kanske har utbildningen till att bli lärare en del i detta? Om vi dessutom får in några privata aktörer inom lärarutbildningen så att de statliga lärarutbildarna får konkurrens så gör det inte saken sämre. Ett tredje plus är att få lite mer internationellt utbyte på lärarutbildningarna. Den har varit alldeles för sluten och inåtvänd.

Nu hänger det på att de kan få en snabb behandling av sin ansökan av regeringen, så att det hela inte försenas. Deras ansökan borde inte påverkas av propositionen om en ny lärarutbildning, som väntas i höst. De måste ju kunna prövas utifrån dagens modell, all utveckling kan ju inte avstanna i avvaktan på Den Stora Förändringen.