Det blir bra med vägledningen

Häromdagen läckte Jan Björklund en del om kommande skollagen (ekot). Nu handlade det om studie- och yrkesvägledningen i skolan. Det blir tydligare krav i nya skollagen. Bra, det är en fråga jag drivit länge och skrivit om här för ett år sen.

Många inser behovet av bättre vägledning, men få gör något rejält. Nacka har infört en karriärvägledningscheck och har ett vägledningsprojekt för att lyfta hela frågan. De som vill och behöver mer vägledning ska få det och dessutom av den som de själva har förtroende för. Igår fanns ett offensivt vägledningscenter med bland de nya verksamheterna som jag invigde i Sickla, LärKaN.

Det finns många vinnare på det här. Alla som hittar rätt från början och slipper misslyckas och göra om. Skolorna som slipper avhoppare och tomma platser. Och kommunen/skattebetalarna som slipper betala för alla som går om och går onödigt lång tid.

Högskoleverket, SFS och många andra har reagerat på att det saknas en ordentlig strategi för vägledningen i Sverige. På 70- och 80-talen var Sverige ledande på området, men det verkar som om man vilar på gamla lagrar. Nu händer väldigt lite och andra springer förbi oss här också.

Ändringen i skollagen är ett litet steg för att ändra det, men mer behövs. Framför allt behöver kommunerna komma upp på banan.

Mer vägledning till folket

Skolverket skärper nu kraven på att skolorna ska erbjuda studie- och yrkesvägledning. Bra!!!

Det sammanfaller med vad vi moderater föreslog i höstas. Det behövs verkligen och det är verkligen beklagligt att vissa kommuner och skolor drar ned på detta. De ser så kortsiktigt på verksamheten ibland. Visst kan man spara pengar idag om man gör så, men man kan få igen det tiofalt framöver. Att eleverna väljer fel, hoppar av, går om, byter, misslyckas etc kostar också. Vi lät RUT räkna på vad avhoppen kostar i höstas och de kom fram till 1 miljard kronor. Tänk om man med en uppgraderad vägledning kan undvika ett antal av dessa avhopp och misslyckanden - vilken vinst både mänskligt och ekonomiskt.

Men det är självklart inte bara antalet vägledare som är viktigt. Vad de gör, hur målen ser ut med verksamheten och hur man följer upp det hela. Här finns förbättringsutrymme. Lite roligt att min hemkommun Nacka nu ska ha en konferens om sitt jättespännande vägledningsprojekt som drivits i något år och nu bjuder på sina erfarenheter. Finns det fler kommuner som tänker så offensivt?

Så - tänk långsiktigt. Ta inte efter kvartalstänkandet.

Budget och kvalitetsindex

Idag behandlar vi nästa års budget i Nackas kommunfullmäktige, där jag är ordförande. Lång dags färd mot natt. Debatten blir säkert så att oppositionen vill ha mer till allt, men är inte beredd att plocka fram pengarna för det.

Inom skolan så vill vi öka utbildningsnämndens budget med 76 mkr, en ganska ansenlig summa. Socialdemokraterna vill ta bort den nya satsningen på vägledning och därigenom spara 6 miljoner kronor och fördela mer till studieförbunden. I mina ögon verkar det helt korkat. Varje vecka hör jag olika förståsigpåare som hävdar behovet av vägledning, att det är för dåligt idag, att man måste gradera upp vägledningen för att få ungdomar att ta större eget ansvar för sin karriär. Hur kan man i det läget helt ta bort pengarna för detta? Obegripligt! Det verkar som om de inte riktigt är på samma planet som oss andra.

Sossarna vill inte heller ha något vårdnadsbidrag, en legitim uppfattning som jag dock inte delar. Det skapar valfrihet för barnfamiljerna. Problemet är bara att de sparar 16 miljoner på detta, när kostnaden bara är beräknad till 2-3 miljoner... Det skulle bli ett gigantiskt hål i budgeten om de fick bestämma alltså. De räknar med att 444 barn ska få vårdnadsbidrag från 1 januari och varenda månad hela året om. Den volymen har det inte blivit någonstans i landet, där rapporterna snarare är att det blivit ett fiasko eftersom så få utnyttjar det. Varför skulle fler i Nacka utnyttja vårdnadsbidraget än i Älmhult? I Nacka har föräldrarna högre utbildningsnivå och högre boendekostnader vilket gör att behovet av att båda föräldrarna arbetar är klart mycket större.

Läste också om Svenskt Kvalitetsindex, SKI, i SvD idag. Grundskolan gör en uppryckning och de privata alternativen drar ifrån de offentliga. Skolan uppfattas också som bättre än högskolan. Det ger lite näring åt diskussionen om offentligt-privat, statligt huvudmannaskap och generell kvalitet i det som vi finansierar med skattepengar.

Skola på dagen, fotboja på natten

Idag har vi släppt en delrapport med några förslag om Ungas villkor, som jag leder.

Huvudförslaget handlar om bättre karriärvägledning för att minska avhoppen på gymnasiet och få fler att välja rätt från början. Ett annat, litet, förslag handlar om att vi kan tänka oss GPS-sändare eller fotboja som påföljd för unga kriminella. Då kan man gå kvar i skolan och slipper skickas iväg på sluten ungdomsvård. "Skola på dagen, fotboja på natten", blev TT:s rubrik. Lite fyndigt. Men lite fel samtidigt. Fotbojan ska ju vara på hela tiden.

Idén med GPS:en är hämtad från England. Tanken är att den unga brottslingen ska kunna vara kvar i ett socialt sammanhang men ändå ha koll på var han eller hon befinner sig. Rörelsefriheten blir lite kringskuren, men så blir det om man begår brott. Ungdomsvård är inte det bästa för alla, det behövs fler möjliga sanktioner. Jag kan tänka mig ungdomar som dömts för mindre brott typ snatterier, småinbrott. Eller för medlemmar i olika gäng som har som syfte att slåss med andra gäng. Då skulle fotboja/GPS kunna vara en verkningsfull påföljd.

Det viktiga, om karriärvägledningen, ska jag utveckla lite mer i morgon.

Ny vägledning behövs

Vägledning är på var mans läppar numera. Statliga utredningar poängterar vikten av en fungerande studie- och yrkesvägledning, lärarfacken och Sveriges Kommuner och Landsting instämmer. Men hur blir det då? Tvärtom!

Trots att dagens ungdomar ställs inför allt fler val så blir vägledningen sämre. 2005 fanns 1 456 studie- och yrkesvägledare i grundskolan och gymnasiet, visar Skolverkets statistik. I höstas var det 114 färre. Samtidigt har vi den största elevkullen på länge i gymnasiet just nu. Jag inser givetvis att antalet tjänster inte är synonymt med kvaliteten på vägledningen. Det finns nog dåliga vägledare, precis som det finns dåliga exempel inom alla yrken, och många ägnar sig dessutom åt ganska mycket administration. Men ändå, det går inte ihop.

Jag är rätt övertygad om att vi skulle kunna minska avhoppsfrekvensen i gymnasiet genom att se till att ungdomarna gör välgrundande val av både skola och program. Då borde vägledarna fylla en viktig roll. Rätt utformat skulle en satsning på vägledningen kunna betala sig flera gånger om.

Avhoppen är nämligen inte gratis. Att ungdomar går 4-5 år på gymnasiet i stället för 3, som det var tänkt, och därefter går vidare till komvux kostar multum. Vad skulle vi inte spara på att få eleverna att göra rätt från början i stället? Ett litet räkneexempel visar att det handlar om hundratals miljoner kronor. Av de 118 000 elever som började gymnasiet hösten 2004 så slutförde 68% skolan i våras och fick slutbetyg. Om man kan få bara var tionde av dem som byter/hoppar av att gå ut på 3 år i stället så skulle man spara över 300 miljoner kronor. Att lägga några kronor på att få eleverna att välja rätt från början verkar i det perspektivet rätt smart.

Nacka är en kommun som har fattat det här och sin vana trogen inte väntar på att statsmakten ska ta initiativ. Nästa måndag ska kommunfullmäktige ta ställning till ett förslag om Karriärutveckling för alla. Syftet är att få en större effektivitet i utbildningssystemet. Målet är att varje elev ska utveckla karriärkompetens för att kunna ta eget personligt ansvar för sin egen utveckling och framtid genom att erbjudas information, utbildning och vägledning i sina studier. Pengar skjuts till, en ny vägledningscheck införs och fler kommer att få erbjuda vägledning.

Jag tror att Nacka kommit något ytterligare på spåren, utan att själv sätta ljus på det. Det är ju faktiskt inte sagt att den enskilda skolan och kommunen har samma intressen i det här. Eftersom de flesta skolor numera får betalt för hur många elever man har så är det lönsamt att ha många elever. Att snabbt få eleverna att klara studierna innebär faktiskt minskade intäkter för skolan. Kanske motstridiga intressen? Och vägledarna har ju ibland lite dubbla roller, dels att stå på elevernas sida och dels ta arbetsgivarens parti och försöka få dem att välja den egna organisationen. Häromdagen hörde jag att vägledarnas chef i Södertälje också ansvarar för marknadsföringen av de kommunala skolorna. Hur neutral blir man då? Det är nog klokt att göra tydligare åtskillnad på vägledningen och "vanliga skolan".

Genomtänkt och bra initiativ av den moderata ledningen och det är roligt att få sitta ordförande när beslutet klubbas. Så klart att sossarna röstar emot det mest spännande som hänt på det här området på flera, flera år. Karriär, eget ansvar, checksystem - kan det bli mer fel med deras synsätt?

Jag hoppas att vi kan följa upp satsningen på vägledning i den nya skollagen och när den nya gymnasieskolan sjösätts.

Frivux skjuts framåt

Idag meddelade utbildningsministern Frivuxutredningen läggs i byrålådan, att vuxna inte nu ska få samma rätt som ungdomar har att välja skola. Motivet är att det händer så mycket annat i utbildningsväsendet nu som man inte vill ta kraft ifrån.

Jag kan i och för sig förstå det argumentet. Det är mycket nu, men behovet av reformer i skol-Sverige är stort efter ett decennium av socialdemokratisk handlingsförlamning. Samtidigt måste man ju vara medveten om att INTE göra något också får konsekvenser.

Korta och dåliga entreprenadavtal fortsätter, det gynnar inte kvaliteten eller möjligheten att investera långsiktigt i personal och utrustning.

De studerande hänvisas till den form av utbildning som kommunen bestämmer och kan därför inte bli de tydliga kravställare på god kvalitet i utbildningen som de borde vara. Bestämmer kommunen att det är distansundervisning som gäller, som det är i Landskrona exempelvis, så får man rätta sig efter det. Det vore sunt om de fick välja bort alternativ som inte är bra eller passar de egna behoven. Om de studerande får mer makt skulle de kunna bli en hävstång för kvalitetsutveckling i stället.

Och erfarenheterna från friskolor i övrigt är ganska entydigt att det höjer kvaliteten på den kommunala verksamheten. Om kommunala skolor och friskolor får verka på lika villkor blir det en sund konkurrens om att få erbjuda den bästa utbildningen.

Dessutom finns ett påtagligt behov av att anpassa utbildningen till de behov som finns, både hos individer och på arbetsmarknaden. Idag är det för lite yrkesutbildning och för mycket att man erbjuder kurser i det man har lärare i, och inte det som det finns behov av. Det skulle man också råda bot på med Frivux.

Lägger man allt i byrålådan så skjuter man också på en uppgradering av vägledningen. Alla pratar om vägledningens betydelse, få gör något åt det. Den är sorgligt bortglömd på många håll och det blir inte bättre nu.

Därför är det lite trist att Jan Björklund skjuter just på denna viktiga kvalitetsreform. Att vuxna, myndiga personer inte får välja var de ska få sin utbildning känns inte riktigt fräscht. Ska det vara så i Sverige 2008? Jag tror att kommunerna har god förmåga att klara en sådan här förändring och dessutom skulle välkomna att ha det här som förevändning att genomföra åtgärder som man inser är nödvändiga.