Hearing om lärarutbildningen

Igår ordnade Lärarförbundet en hearing om lärarutbildningen. Först pratade professorer och andra om utvärdering av dagens lärarutbildning, vad som är viktiga kompetenser för blivande lärare, vad Skolinspektionen sett under sina sex års inspektioner som har bäring på lärarutbildningen och sedan förde vi ett samtal om hur vi politiskt ser på lärarutbildningen. Jag och Fredrik Malm (fp) representerade Allianspartierna medan Marie Granlund (s) och Mats Pertoft (mp) de rödgröna. Upprinnelsen till hearingen är Sigbrit Franckes utredning om en ny lärarutbildning (En hållbar lärarutbildning, SOU 2008:109) och att regeringen aviserat en proposition om detta senare i höst.

Det var en intressant och lärorik eftermiddag, i synnerhet att få lite fler perspektiv på utbildningen. Inget är hugget i sten än.

Väldigt mycket i Franckes utredning är bra. Hon lyfter rätt frågor, betonar forskningsankytningen starkt och vill få in mer moderna perspektiv i utbildningen (som IT och internationalisering). Hon föreslår en förlängning av lågstadielärarutbildningen till 4 år och vill att bara särskilt kvalificerade skolor ska få ta emot lärarstudenter och vill också införa lämplighetsprov för blivande lärare - allihop bra förslag.

Självklart finns det tveksamheter också. Dit hör förslaget att förkorta förskollärarutbildningen till 3 år. En viktig del i vårt arbete för att höja kvaliteten i skolan är att lägga en stabil grund i förskolan. Vi satsar på Förskollärarlyft, tydligare pedagogiskt uppdrag i förskolan med nya mål och allmän förskola för 3-åringar. Då kan man inte säga: by the way, vi förkortar förskollärarutbildningen. Det sänder helt fel signaler.

Jag tycker också att man kan diskutera om ämnesdjupet för mellanstadielärare blir tillräckligt med förslaget. 7,5 veckors utbildning i engelska räcker nog inte för att undervisa 12-åringar. Jag tycker också att mångfalds- och flerspråkighetsperspektiv saknas. Det är en realitet idag, alla skolor har barn som kommer från andra länder med andra kulturer och modersmål. Det måste varenda lärare lära sig hantera. Ett perspektiv som jag också helt saknas är lärarnas ledarskap - som aldrig nog kan betonas. En bra lärare har inte bara ämnesdjup utan lyckas också leda eleverna till kunskap. Detta måste med när vi formar den nya lärarutbildningen.

Många talare önskade en bred uppgörelse så att vi får en lärarutbildning som håller över tid. Jättebra! Men kanske skulle lärarna också enas om vad de vill?! Det är en milsvid skillnad mellan Lärarförbundet och LR i denna fråga idag. Dessutom finns synpunkter från kommunerna, som ska anställa många av de blivande lärarna, olika myndigheter och inte minst högskolorna som ska utbilda lärarna. Det är i denna grynniga skärgård av intressen som vi ska navigera och hitta en bra lösning.

Nöjdare lärare på friskolor

Svenskt Kvalitetsindex (SKI) gör regelbundet olika mätningar om förtroendet för olika verksamheter och hur medarbetarna uppfattar sitt arbete. Idag skriver DN om en ny studie som gjorts bland lärare.

Emellanåt sprids uppfattningen att lärarna på friskolor har sämre villkor och flyr därifrån så fort de kan. Senast för två veckor sedan var detta den påstådda konsekvensen av vinstuttag i friskolor. Nu kan man sluta tycka, nu finns lite mer oberoende fakta.

Lärare är generellt sett nöjda och engagerade, vilket man inte hör så ofta. Det förtjänas att lyftas fram! De anser sig ha hög arbetsbelastning men är samtidigt nöjdare än andra. Konstig ekvation.

Privatanställda lärare tycker inte att kraven ökat det senaste året och de är bättre på att rekommendera sin skola till andra lärare. Det finns en stolthet bland dem som inte finns i samma utsträckning på kommunala skolor. På det hela taget är friskolelärarna mer nöjda.

Lärarförbundet Eva-Lis Sirén lyfter fram skolledningens betydelse och jag tror att hon har helt rätt. Här finns väldigt mycket att göra i många kommuner. Undersökningen visar att den "vikänsla" som kanske är mer uttalad på friskolorna är viktig. Man ska också komma ihåg att lärarna söker sig till friskolan för att de vill något, det är ett aktivt val. Det skulle kommunala skolor också kunna lära sig av för det är lika viktigt där.

Jag tycker att undersökningen är inressant utifrån dagens s-utspel om att stoppa nya friskolor (SvD). Lite tillspetsat kan man ju fråga sig varför man ska stoppa skolor som både elever och lärare är mer nöjda med? Det verkar helt korkat. Varför inte ha lite tilltro till elever och lärare att de faktiskt gör väl underbyggda och medvetna val? Självklart måste detta kompletteras med bättre kvalitetsuppföljning av skolornas verksamhet.

Lärare får inte sätta IG

Mycket märkligt verkar hända i skånska Eslöv. Eleverna verkar fly den närmaste kommunala gymnasieskolan nu när det blivit fritt sök i hela Skåne. I stället söker de till Lund.

Nu läser jag i Skånska dagbladet om en lärare som inte får sätta IG på en elev, trots att eleven inte klarat ett enda prov under hela vårterminen. Då kan det inte bli så mycket annat än IG, tyvärr. Men det gillade inte rektorn eller förvaltningschefen och rektorn har på eget bevåg höjt betyget. Visst kan det finnas mer fakta än vad som framkommer i tidningen, men det är ändå rätt anmärkningsvärt agerande.

Varför blir det inte lika mycket skriverier om detta som när en friskolerektor i Uppsala höjde en elevs (sin egen sons) betyg? Ja visst ja, det är ju en kommunal skola i Eslöv... Eller är den allmänna bilden sådan att man ställer högre krav på friskolor? Eller kanske en bit i det allmänna drevet mot friskolor som nu pågår?

Alla borde granskas lika hårt och alla misshälligheter fördömas lika kraftfullt, det borde inte spela någon roll om det sker i en friskola eller kommunal skola.

M som i modernare skola

Skolan måste moderniseras och vi är bekymrade över regeringens brist på initiativ i det avseendet, skriver jag tillsammans med mina partikollegor Betty Malmberg och Maria Stockhaus på SvD Brännpunkt idag.

Bakgrunden är självklart den beklämmande IT-situationen idag. Jag har ägnat ett halvår åt att försöka få kläm på hur det ser ut och vad som görs från olika håll. Alldeles för lite, tyvärr. Eldsjälar driver utvecklingen lokalt på en del håll, men fortfarande finns lagar och regler som sätter käppar i hjulen. Gemensamma visioner, strategi och organisation saknas. En del av detta finns också i Skolverkets rapport som kom förra veckan.

Det verkar som om teknikutvecklingen har gått skolan förbi. Jag motionerade om detta redan i våras till vår partistämma (och fick stöd!) och i förra veckan kom en rapport från Skolverket som beskriver situationen.

Vi vill nu göra moderaterna till det moderna framtidsinriktade skolpartiet. Den platsen är vakant idag. Vår skola ska vara lärorik, kreativ och rolig. Och modern!

För att underlätta för regeringen presenterar vi också ett antal förslag på vad man borde/skulle kunna göra. Läs mer i SvD!

Ännu mer pengar till kommunerna

Kommunsektorn får ytterligare 10 000 000 000 kronor i statsbidrag nästa år (DN, SvD, Expressen, Aftonbladet och regeringen). Alliansens partiledare presenterade detta på Helenelundsskolan i Sollentuna idag. Tidigare har regeringen skjutit till 7 000 000 000 kronor. Det är enorma summor som kommunerna får för att mildra effekterna av den internationella finanskrisen. Nu gäller det att prioritera och inte slösa bort pengarna.

Skolan och omsorgen måste få substantiella tillskott som märks i vardagen. Min hemkommun Nacka borde få ca 65 miljoner extra, välkommet stöd för att säkra kvaliteten och det visar på att det är ganska mycket som kommer varje kommun till del.

Samtidigt hoppas jag att kommunerna inte tar pengarna som intäkt för att slippa anpassa kostymen till att man t ex har färre elever. De omställningarna är nödvändiga att göra om man också ska våga satsa lite offensivt på mer IT i skolan exempelvis.

Några sådana här skarpa besked kom inte oppositionen med igår. Mona blåste iväg skattepengarna i våras på miljardbidrag till SAAB i stället. Det är mer ansvarsfullt att använda dem så här i stället.

Prao-rapport

I fredag var jag som sagt elev i klass 9 B på Källängens skola på Lidingö. Tack skolan för att jag fick vara med och tack Emmanuel för att du bjöd in mig!

Det var en intressant och lärorik dag. Vi började 8.15 med matematik och sen fortsatte dagen med kemi, spanska, svenska, idrott och kemi igen innan vi slutade vid 3 på eftermiddagen. Den alltid så kritiserade skollunchen bestod av pasta med kebabkött och var klart ok.

Några intryck:

1. Genomgående väldigt duktiga och engagerade lärare. Och förvånansvärt många manliga lärare. Positivt med 50-50.
2. Inga problem med störande mobiler, den diskussionen känns väldigt förlegad. Däremot var det lite väl surrigt ibland.
3. Trevlig klass, kändes inte som det fanns mobbning, tråkningar eller att någon var utanför.
4. Var finns alla datorer? Teknikutvecklingen i samhället har gått rasande fort det senaste decenniet, men det verkade nästan ha gått skolan spårlöst förbi. Det var kusligt mycket jag kände igen trots att det var 30 år sedan jag gick i 9:an.
5. Det jag tänkte mest på var hur tiden egentligen används. Dagen kändes lite upphackad med många olika lektioner. När man väl hade hunnit börja med något efter lärarens genomgång så var det dags att bryta upp. En del har lite längre startsträcka innan man kommer till ro och de kan inte få så mycket gjort. På svenskalektionen skulle eleverna skriva en novell. Trots att detta var andra lektionen så hade en del inte ens fått ned två meningar. Det tar lite tid att prestera. Och tidstjuvar i form av att få tyst på klassen och att alla har med sig rätt saker gör att 45 minuters lektion inte blir 45 minuter... Här skulle man nog kunna få ut mer av tiden. De som är lite mer ambitiösa kan nog tycka att det blir lite långtråkigt.


Avslutningsvis, kul att konstatera att kunskaper i kemi (salter) och spanska sitter någonstans långt bak i huvudet. De som säger att man bara lär för proven har alltså fel.

"Alla ska med" - i verklighetens Ronneby

I Ronneby får elever på friskolor inte åka med skolskjutsen, trots att det finns lediga platser, skriver BLT.

Det är helt jäkla knäppt tycker jag. Skolchefen säger att det är mer komplext än att det finns lediga platser. Nähä, det är det väl inte alls! Friskolan får inte ens köpa lediga platser. Snacka om njugg inställning från kommunens sida. Sossarnas valslogan var ju att "alla ska med". Varför ska vissa då lämnas kvar?

Det är fullkomligt idiotiskt att två bussar ska åka halvtomma efter varandra i stället för att fylla en buss, det måste väl alla inse?! Småaktigt, resursslöseri, miljöstörande, hinder för valfrihet... Jag ser faktiskt inget försvar eller objektiv förklaring mer än att friskolan ska klämmas åt och att kommunen vill försvåra för elever som väljer en annan skola än kommunens egna.

Kan inte utbildningsministern ta sin partikollega och lokala nämndordförande i hampan och tala om vad som ska gälla? Lagen är nämligen rätt tydlig. I regeringens proposition från i våras om Lika villkor för kommunala och fristående skolor står bl a:

"Likvärdiga ekonomiska villkor för verksamhet i offentlig och enskild regi är också en förutsättning för en verklig valfrihet som ger alla barn och föräldrar möjlighet att välja förskola, fritidshem och skola. Regeringen vill understryka att begreppet ekonomiska villkor ska ses i vid meningså att regler för kommunal planering och verksamhetsutövning inte används för att försämra friskolornas möjlighet till etablering och överlevnad." (s 25)