Varför skyddas pengar mer än barn?

I fredags kom Finansinspektionens tuffa chef Ingrid Bonde med besked om vad som väntar Carnegie efter att företaget blåst upp värdet: böter på 50 miljoner kronor, avsatt styrelse och sparkad vd. Hon var på vippen att dra in tillståndet också.

Det var säkert ett mycket välgrundat beslut. Sådana åtgärder måste kunna vidtas mot dem som inte sköter sig. Men varför går inte det i skolan? Där blir på sin höjd lite lama påpekanden, inget mer. De skolor som inte ändrar sig väntar inga repressalier.

Är det inte konstigt att staten har kraftigare muskler för att skydda våra pengar än våra barn?

Jag tycker att det är nödvändigt med starkare och snabbare sanktionsmöjligheter mot de skolor som inte håller tillräckligt kvalitet, det finns ju tyvärr en och annan sådan. En del sossar har ropat på det här den senaste tiden, men då bara för att stoppa friskolor. Dåliga kommunala skolor ska tydligen få frisedel i deras värld. Den tidigare skolministern Ylva Johansson föreslog i och för sig i en DN-debattartikel för 10 år sedan att dåliga skolor ska kunna stängas, men inget hände. Det är bara friskolor som kan bli av med tillståndet. Dåliga kommunala skolor lever vidare utan att staten kan göra något.

Tänk om samma resonemang gällt bankvärlden också. ”Det räcker att granska de privata finansinstituten och inte statens egna banker Nordea och SBAB, de är ju så bra för de är statliga…”

Nej, ge den nya utbildningsinspektionen som ska införas nästa år samma muskler som finansinspektionen har, rätt att döma ut böter, rätt att sparka rektor och avsätta styrelsen. Det behövs tyvärr.

Nej, vi ska inte ha åsiktsregistrering, Jan Björklund

TV-programmet Skolfront visade nyss ett inslag om Laboraskolan, den skola som drivs av personer som är medlemmar i Plymouthbröderna. Inslaget från själva skolan var ganska nyanserat även om studioreportern var rätt vinklad. Den stämde i alla fall bra med den bild jag fick när jag var där för en månad sedan och som jag skrivit om här tidigare. I den efterföljande debatten deltog Jan Björklund, uppenbarligen mer som folkpartiledare än som utbildningsminister. Jag kan inte tänka mig att regeringen står bakom hans uttalanden.

Han sa att vi nu måste skärpa reglerna för att starta friskolor så att man prövar de sökandes bakgrund och inte bara deras förutsättningar att driva en bra skola. Det är farligt nära åsiktsregistrering. Vilken tro är det okej att ha? Ska staten kontrollera vad styrelseledamöterna i Pysslingen, Kunskapsskolan och alla andra friskolor tillhör för församlingar? Och varför inte vilket parti de röstar på också? Ska staten godkänna alla nya styrelseledamöter? För att inte tala om alla ledamöter i kommunala skolstyrelser. Kanske finns det någon kristen eller muslim där? Ska de kastas ut på grund av sin tro?

Nej, det känns inte alls rätt. Visst kan en muslim eller en Plymoutbroder vara med i styrelsen för en skola. Den typen av näringsförbud ska inte finnas i Sverige, det känns diskriminerande.

Gör det inte svårare att starta friskola. Det fyller ingen funktion, utan leder bara till att vi får fler professionella ”ansökningskonsulter” som vet hur man ska skriva för att passera nålsögat, fler bulvaner som kommer in för att kunna visas upp och passa mallen. Följ upp undervisningen ordentligt i stället, det är ju den faktiska kvaliteten som är den viktiga. Den kommer man aldrig åt med en strängare tillståndsgivning.

Onödiga förbud, del 2

Varför finns ett förbud mot distansundervisning på gymnasiet? Jag har svårt att förstå varför staten lägger sig i hur undervisningen bedrivs, det viktiga måste väl vara att eleverna tillgodogör sig de kunskaper och färdigheter som krävs? Ändå finns förbud mot ett visst sätt att organisera undervisningen, nämligen mot distansundervisning.

Ännu märkligare blir statens agerande de senaste åren.

Värmdö gymnasium har exempelvis fått i uppdrag av Skolverket (=staten) att driva utbildning (på distans) för svenska elever som vistas utomlands. Deras föräldrar kanske arbetar som biståndsarbetare utomlands eller något sådant. När Värmdö gymnasium också tar in några elever som vistas i Sverige så får man hård kritik av samma Skolverk. Fy, fy, så får man inte göra, säger verket. Det är inget fel på undervisningen, den är ”väl utvecklad” enligt verket, men man bryter mot regelverket.

Och Vilhelm Mobergsgymnasiet i Emmaboda startade distansundervisning 2003, med stöd av en särskild förordning av regeringen. Det har fungerat bra och elever och föräldrar är nöjda. Nu har dock förordningen gått ut, men elever finns kvar på skolan. Så vad händer nu? Ska skolan sparka ut eleverna? Får de inga betyg? Ingen vet.

Ännu märkligare blir det att distansundervisning är tillåten för grundskoleelever och elever inom vuxenutbildningen, där staten t o m har en egen myndighet för just detta (CFL). Det förefaller helt obegripligt att alla uppenbarligen klarar av distansundervisning, utan just 16-19-åringar som vistas i Sverige.

Vad ville sossarna egentligen, kan man ju undra… Kompassnålen verkar ha snurrat runt, runt, runt.

Jag säger inte att distansundervisning är den bästa av undervisningsformer, tvärtom. De flesta vill nog träffa kompisar och det sociala samspelet är viktigt. Men det finns ju dom som tycker att det här fungerar bra. Kanske har man viss del av undervisningen på distans och viss del skolförlagd. Varför hindra nytänkandet med förbud? Dessutom finns elever med sociala fobier, kraftiga allergier, långt avstånd till närmsta gymnasium etc för vilka distansundervisning är det enda fungerande alternativet. Om man klarar kvalitetskraven så borde distansundervisning vara en möjlighet bland andra för eleverna.

Budkavle om skolforskning

Hur många kommuner satsar pengar på skolforskning? Sannolikt inte så många. Därför blir jag glatt överraskad över Nacka kommun som nu vill satsa 4 miljoner kronor årligen på forskning. Men ska kommunens skattepengar verkligen gå till forskning? Ja, andra stora arbetsgivare med ambitioner att ligga i framkanten satsar på forskning och utveckling. Varför skulle inte en kommun kunna göra det?

Eftersom Nacka har som mål att Sveriges bästa utbildning ska erbjudas i kommunen så måste man snabbt ta till sig av ny kunskap. Vad är då bättre än att satsa på skolnära forskning? I synnerhet som lärosätena hittills inte prioriterat skolforskning särskilt högt och det som kommuner ut därifrån inte alltid har så hög relevans för skolans vardag.

Tanken är att kommunen ska ”köpa” forskning av universiteten inom områden som är relevanta för att öka måluppfyllelsen. Avsikten är alltså att forskningssatsningen ska leda till att fler elever lär sig mer. Resultaten ska vara användbara i skolornas vardag. För Nackas del handlar det t ex om forskning kring nya metoder för utvärdering av förskola och skola, valfrihetens betydelse för resultat- och kvalitetsutvecklingen, orsaker till pojkars och flickors skilda studieresultat och tidig språkutveckling.

Kanske kan lärare och förskollärare i olika Nackaskolor involveras i forskningen och därigenom stärker man dessutom läraryrket genom nya utvecklingsmöjligheter och samtidigt kan de nya kunskaperna smidigt föras tillbaka till verksamheten.

Varför inte skicka en budkavle till andra kommuner, en utmaning till andra att ta efter?! Om alla kommuner satsade en endaste promille av sin skolbudget på forskning skulle skolforskningen mångdubblas, det skulle bli 177 miljoner kronor årligen. En framsynt satsning.

Priset vid avknoppningar

Jag har funderat lite mer efter programmet Uppdrag Granskning om avknoppningen av Tibble gymnasium. Anders Hultin, fd VD för Kunskapsskolan, sa att skolan borde betinga ett värde på 35-50 miljoner kronor och han var därför lite kritisk till att kommunen inte tagit betalt för mer än böcker, bänkar och annan utrustning.

Visst finns ett värde utöver det rent materiella i alla skolor. Men det kan ju vara både positiva och negativa värden. En skola med mångåriga underskott, sviktande elevunderlag, ohälsa i personalstyrkan och dåligt rykte har ju ett helt annat värde än en skola med sund ekonomi, välmotiverad lärarkår, stor elevtillströmning och goda resultat. Och hur värderar man det här?

Om det nu vore så att avknoppningen av Tibble gymnasium, och alla andra avknoppningar som pågår, sker till ett kraftigt underpris – varför lägger inte Kunskapsskolan och andra bud på att få ta över kommunala skolor? Varför låter de dessa stekta sparvar flyga förbi? Att köpa en skola som är värd 35-50 miljoner för låt säga 10 miljoner skulle ju vara ett dunderklipp.

Hittills har jag inte hört om ett enda sådant initiativ. Jag har själv under min kommunalrådstid i Nacka frågat olika skolbolag om de skulle vara intresserade av att ta över kommunala skolor eller förskolor, men samtliga har svarat att de hellre bygger upp en skola från grunden i stället. Det kanske inte är så lukrativt, trots allt.

Regeringens budget

Och så kom regeringen med sitt budgetförslag i fredags. Många bra förslag för elever, föräldrar och skolan. Man blir rätt imponerad över allt som är på gång. Efter 12 år med handlingsförlamade sossar så ska allt ske nu. 2008 blir ett intensivt år för utbildningsdepartementet, det är mängder av utredningar som ska remitteras, beredas och bli propositioner. Det är verkligen högtryck på skolfronten – ny skollag, nytt betygssystem (förslaget kommer inom någon vecka), ny gymnasieskola, ny rektorsutbildning, ny lärarutbildning, bättre villkor för friskolor, bättre utvärdering med fler nationella prov och vassare utbildningsinspektion, tydligare pedagogiskt uppdrag i förskolan…

Till detta ska läggas de stora statliga initiativen att höja lärarkompetensen och en läsa-skriva-räkna-satsning. Det blir några miljarder extra till skolan. Nu när sossarna kör sin vänsterretorik och är emot alla besparingar i bidragssystemen så säger de ju faktiskt också nej till alla de nya intäkter som går till bl a skolan. Jag tycker att det är bättre att satsa skattepengar på att ungarna lär sig läsa ordentligt än att låta människor gå på a-kassa i flera år. Det är verkligen en satsning på framtiden.

Det blir intressant att se om sossarna lyckas sy ihop en alternativbudget tillsammans med sina stödpartier. Är de överens om vad de vill med skolan? Stalltips: NÄ!

Fy, fy Täby, eller?

Nu är det dags för en ”Lex Tibble” säger socialdemokraterna efter Uppdrag Gransknings inslag igår kväll om avknoppningen av ett gymnasium i Täby. Nej, det behövs ingen ny lag. Att sossarna inte gillar friskolor är ingen nyhet. Att personal tar över verksamheten i egen regi gillar de ännu mindre. Och att någon kan gå med vinst i skolan eller vården är ett rött skynke. Självklart ska det förbjudas!

Det är ok att de inte gillar det här, de är ju socialister, men måste man alltid förbjuda allt man inte gillar? Finns det ingen gräns för statens långa arm i sossarnas värld? Måste staten klampa in överallt och förbjuda, reglera och peka? Låt väljarna i Täby döma de styrande i nästa val i stället.

Man kan säkert ha synpunkter på hur avknoppningen gått till i Täby och det verkade mest vara tillvägagångssättet som de intervjuade var irriterade över, inte över idén med friskola. TV-inslaget var dock inte helt objektivt. Det finns fakta som inte kom fram. 84% av personalen och 76% av eleverna var emot privatiseringen, sa reportern. Nu i höst var det endast 18 av de anställda (av ca 130) som inte följde med över. De återstående gick i pension eller fick tjänster på det andra kommunala gymnasiet som ligger nästgårds och ingen av dem trängde ut någon som redan var anställd där. Endast 2 elever bytte skola. Motståndet verkar inte ha varit så där våldsamt stort.