Usla betyg i Ronneby

Jag vet inte varför, men under semestern läste jag en artikel i Sydöstran från början av juli och jag har gått och grunnat lite på den ett tag. Jag gillar lokaltidningarna, det är något jag verkligen saknar i Stockholm. Den här artikeln handlade om niondeklassarnas betyg. 64 av de 363 elever som gick ut nian i våras hade inte godkänt i matte, engelska eller svenska och var alltså inte behöriga till gymnasiet. Det är 18%, katastrofalt dåligt, dubbelt så många obehöriga som förra året. Medelbetygen hade sjunkit från 202 till 188.

Tankarna blir naturligtvis - hur katten kan det gå så här? Vad gör de för fel, för fel görs alldeles uppenbart.

Resultaten borde vara illa nog. Men det som jag verkligen funderar över är reaktionen i kommunen.

"De här niorna hade svaga resultat tidigare i grundskolan också, det visade sig på de nationella proven som de gjorde i årskurs 5. Vad det beror på vet jag inte, det kan vara mycket, kanske var de inte så studiemotiverade", säger kommunens ansvariga.

Ett sånt uppgivet förhållningssätt. Så insiktslöst. Man har känt till dåliga resultat i flera år, men uppenbarligen inte gjort särskilt mycket, inte tillräckligt i alla fall. Eleverna skuldbeläggs. Kan det inte ha något med kommunens/skolans/personalens inställning och förväntningar att göra också?

Vi får väl se om sommarskola kan råda bot på problemen, men jag är ytterligt skeptisk. Folkpartiet, som styr tillsammans med socialdemokraterna, har en tuff uppgift framför sig. Väljarna i Ronneby förväntade sig säkert bättre skolor med en folkpartist vid rodret, inte sjunkande kunskaper...

Rosornas krig om friskolor

Finns det något liv i Rörelsen fortfarande? De senaste dagarnas diskussion om friskolor och vinster antyder att det i så fall mest handlar om inbördeskrig. Nyss hemkommen från England är det lätt att dra paralleller till Rosornas krig på 1400-talet. Olika tronpretendenter förgjorde varandra och en tredje seglade in på tronen.

I sak är det obegripligt hur Carin Jämtin kan gå ut på det sätt hon gör i DN. Hon må tycka att företagare är giriga kapitalister som ska klämmas åt, men att det är den retoriken som ska återföra socialdemokraterna till makten i Stockholmsregionen är svårt att förstå. Väljarna i storstäderna, Stockholm i synnerhet, gillar både valfrihet och företag. Klasskampsretoriken passar inte här, den är dödfödd. Men fortsätt gärna så, det är bra för oss moderater!

Vinst är inget fult. Och inget problem heller, så länge kvaliteten i det som produceras är bra. Det är väl dålig kvalitet som ska bekämpas, inte framgångsrika företag? Just i den tid av arbetslöshet och finanskris vi nu lever i borde vi alla välkomna företag som går med vinst. Eller är det förlustföretag som är sinnebilden för socialdemokratisk politik numera? Fler SAAB...? En skola som har så bra ekonomi att den har råd med vinstutdelning är väl bättre, både för elever och lärare, än en skola som suger på ramarna. Den vinstrika skolan har bättre framtidsförutsättningar och stabilare grund än övriga. Widar Andersson har skrivit en bra ledare om detta också (Folkbladet).

Det känns mer fräscht med dagens utspel i DN av några s-kommunpolitiker med högeryttern Robert Noord i spetsen. Tyvärr verkar han vara rätt isolerad inom socialdemokratin och ingen av de andra medförfattarna verkar särskilt tongivande. Jag förstår varför exempelvis ingen riksdagsledamot är med, där finns ett massivt motstånd mot friskolor.

Det är dock välgörande att för första gången höra några socialdemokrater prata väl om friskolor. Jag skulle kunna skriva under på det mesta; gemensam och likvärdig finansiering av alla skolor, fokus på kunskap och lärande, höga förväntningar på alla elever, kommunalpolitikernas uppdrag att se till att alla elever får sin rätt till kunskap etc. Så har vi moderater resonerat länge, det är inget nytt. Om Noord m fl får med sig sossekongressen på detta skulle vi kunna lägga bort många stridsfrågor i skolpolitiken.

Jag gillar också tanken om att friskolor och kommunala skolor ska ha samma rättigheter och skyldigheter. Det är också grundtanken i nya skollagen. Men det är synd att de i samma andetag vill ge kommunen makt över friskolornas etablering. Då är det inte längre lika villkor. Ska friskolorna ha makt över kommunernas etablering av nya skolor eller nya gymnasieprogram? Här finns en obalans idag och dessa socialdemokrater vill tyvärr förstärka den obalansen.

De torgför också en vanlig missuppfattning i artikeln. De skriver att "den kommunala skolan har en skyldighet att ta emot elever, vilket friskolan inte har". Sanningen är ju att en enskild kommunal skolenhet inte har skyldighet att ta emot alla elever som söker dit. Jag misstänker att det även i Haninge finns kommunala skolor som inte tar emot alla elever som sökt dit, att det inträffar att en kommunal skola (eller varför inte förskola?) blir så populär att den inte kan ta mot alla? Det är skillnad på kommunen som kommun och de kommunala skolorna. Kommunen har en skyldighet att någonstans erbjuda en skolplats till alla elever som bor i kommunen, dock inte nödvändigtvis i den närmaste eller i den som eleven vill gå i. Det finns många kommunala skolor som maximerar sin organisation, liksom det finns friskolor som inte har optimalt med elever.

I huvudsak mycket bra artikel, dock. Önskar dem varmt lycka till på sin kongress i höst! Och förutsätter att de tar bort skolpliktsavdrag i sina kommuner och inte motarbetar friskolorna lokalt. Annars blir det hyckleri.

EU-ordförandeskap för Sverige och Nackaelever

Nio elever från Nacka Gymnasium ska bevaka Sveriges ordförandeskap i EU, som inleds idag.

Nu är förväntningarna höga på Sverige och regeringen och jag är övertygad om att Fredrik Reinfeldt kommer att klara det galant. Det har förberetts in i minsta detalj, även alla oförutsägbarheter som självklart kommer. Fredriks lugn och omdömesförmåga gör att vi alla kan känna oss trygga. Det är annat än Mona Sahlins ledarskap.

Roligt för ungdomarna att få följa och rapportera från detta ordförandeskap. Det ger en unik inblick i vad som händer på högsta nivån som är ytterst få ungdomar förunnat. De kommer att bära med sig minnen av det här hela livet hoppas jag. Ytterligare en fjäder i hatten för Nacka, som på flera sätt visar sig som en framgångsrik skolkommun.

LR:s bok om skolan verkar inte vara nåt att ha

Jag läser på LR:s websida om det seminarium om skolan de hade igår. De presenterade en bok som Gunnar Ohrlander skrivit om de senaste skolreformerna.

LR:s ordförande Metta Fjelkner är lyrisk över boken och ska sprida dess budskap. Låter lite nyfrälst nästan. Är det nya LR-Biblen, månne?

Nu har jag inte läst boken, men av LR:s eget referat så vet jag inte om det behövs längre.

Moderaterna "ville och vill fortfarande sälja ut skolan till lägstbjudande och hade fått för sig att själva driftformen, friskolan, med hjälp av marknaden automatiskt höjer kvaliteten". Vad är det för dravel? Om LR tror det eller sprider den uppfattningen som en sanning så har de tagit ett långt steg från seriositeten. Vi gillar valfrihet och att människor ska kunna pröva sina idéer om en bättre skola genom att starta friskolor. Faktiskt trodde jag att LR också stod för den uppfattningen, men det är uppenbarligen fel.

"Praktiskt taget ingen av de stora reformerna sedan 1989 och fram till nyligen har skett för att förbättra skolan eller elevernas villkor" står det vidare. Menar LR allvar med detta? Man kan tycka vad man vill om skolreformerna, men nog har de allra flesta haft elevernas bästa för ögonen. Valfrihetsreformen, exempelvis, är till för att alla elever bättre ska komma till sin rätt. Läroplanen från -94 syftade till att modernisera skolan. Gymnasiereformen i början på 90-talet hade nog också det syftet, även om strukturen är felaktig. Jag tror till och med att sossarna tycker att avskaffade betyg och nationella prov förbättrar elevernas villkor, även om vi inte gör det och det bevisligen inte varit få framgångsrikt.

Att ifrågasätta bevekelsegrunden för alla reformer på det här sättet är inte riktigt seriöst. Det kanske är tänkt att vara kul, men det blir bara skrikigt och ovederhäftigt. Det vore mer välgörande om han kritiserar reformerna i sak i stället, för det fins en hel del att kritisera. Han har överlevt sig själv, Doktor Gormander, tycker jag. Kanske har LR gjort det också?

Bättre statligt?

Folkpartiet går nu hand i hand med LR och kräver förstatligande av den svenska skolan. Som om det skulle lösa de problem som finns. För mig är det en verklig ickefråga. Det är naivt att tro att det stora problemet är att 250 000 skolanställda har fel arbetsgivare och att det är detta som är orsaken till att alla elever inte lär sig det de ska eller är otrygga i skolan.

Blir det verkligen bättre om skolan förstatligas?

Varför inte titta på de skolor som redan är statliga – högskolorna. Är de ett under av likvärdighet och kvalitet och flödar pengarna där?

Nej. Tyvärr, kan man tillägga.

Högskoleverket granskar och jämför olika högskoleutbildningar, där ser man facit hur staten sköter sina egna skolor.

Den senaste granskningen, av alla högskolors undervisning i ämnet arkeologi från april 2009, visar på stora skillnader. Det som i grund- och gymnasieskolan kallas lärartäthet heter lärarkapacitet i högskolan och den skiljer sig åt ordentligt. I Lund är det 22,9 helårsstudenter per heltidstjänstgörande lärare i arkeologi, på Göteborgs Universitet 38,7. Lärarkompetensen skiljer sig också åt. Där skiljer sig måttet 74,3 på Högskolan Gotland till 24,5 på Högskolan i Kalmar. Prestationsgraden, som anger ett mått på genomströmning och hur många som klarar studierna varierar det mellan 60,0 på Gotlands högskola till 85 på Stockholms Universitet.

Tittar man på ett annat ämne som granskats nyligen, historia, som är större och finns på fler ställen än arkeologi så är skillnaderna ännu större. I Dalarnas högskola och Linköpings universitet har man t ex 20 helårsstudenter per heltidstjänstgörande lärare i historia, att jämföra med Uppsala som ligger på 60 och Stockholm på drygt 50. Prestationsgraden är sämst för Högskolan på Gotland med 0,48 och högst på Högskolan i Kristianstad med 1,08. (2008:47).

Listan kan göras lång. Kvalitetsskillnaderna är ett faktum i den statliga skolan. Det leder inte mig till slutsatsen att det är huvudmannaskapet det är fel på. Jag säger inte att staten inte klarar av att driva högskoleutbildning. Det är en för enkel och naiv lösning. Som om man med ett enda penndrag kunde förändra allt. Lika lite är det LÖSNINGEN på grund- och gymnasieskolans problem. Det är annat som måste till i stället – tidigare uppföljning av elevernas kunskaper, sanktioner mot de kommuner och skolor som brister, mer lärarfortbildning och tydligare självständighet för skolorna för att ta några exempel. Inte byte av huvudman.

Men ibland verkar gräset alltid vara grönare på andra sidan. Eller är det drömmar om en svunnen tid, när lärare hade högt anseende och skolan uppfattades som högstatusbransch, som styr? Men nostalgi kan aldrig vara en stabil grund för en framgångsrik politik. Klockan går inte att vrida tillbaka.

Expressen

Ska populära skolor läggas ned?

Kan en skola bli så populär att den måste stänga? Ja, i Sverige är det så och ett första fall prövas nu av Skolinspektionen.

Plusgymnasiet ska starta en friskola i Norrköping till hösten med tre utbildningar, bl a till stylist. Skolan tänkte ta in 32 elever på varje program, totalt 96 elever. Intresset för stylistutbildningen var dock mycket större än så. 87 ungdomar sökte dit i första hand och skolan bestämde sig för att möta efterfrågan och ta emot 72 elever i stället. Samtidigt minskade man ned på de andra utbildningarna, eftersom intresset var mindre där. Totalt skulle det bli 104 elever första året, ganska lika det man angivit i sin ansökan.

Det här har fått Norrköpings kommun att reagera och kräva att skolan ska tvingas slå igen. Kommunens socialdemokratiska ledning ogillar friskolor och valfrihet och begär nu att Skolinspektionen ska dra in tillståndet – därför att friskolan blivit för populär.

Det finns en paragraf i skollagen som öppnar för detta. Om en friskola får påtagliga negativa följder för den kommunala skolan i kommunen så kan man bli av med tillståndet. En skola som är duktig, där eleverna trivs och lär sig mycket, får inte utvidga sin verksamhet. I alla andra branscher vore helt naturligt, men inte i skolan.

Som moderater gillar jag valfrihet och tycker att alla elever ska få välja skola. Det måste också kunna få som konsekvens att vissa skolor får fler elever och andra färre och det gäller både kommunala skolor och friskolor. De skolor som uppfattas som bra kommer att få fler elever, så måste det fungera och det höjer kvaliteten. Eleverna kan välja bort skolor och utbildningar de inte tycker håller måttet.

I det här fallet har Plusgymnasiet gjort vad varje seriös aktör på en välfungerande marknad borde göra – anpassa antalet platser till det intresse som finns. Bra kommunala skolor kan växa, de förutsätts till och med göra det. I skollagen (5 kap, 5§) står att kommunerna ska anpassa antalet platser på de olika programmen med hänsyn till elevernas önskemål. Det borde ju gälla friskolorna också. En populär friskola borde också få växa och inte hotas. Nu vill sossekommunen använda sin makt att åsidosätta andemeningen i lagen – att elevernas val ska gälla – och få statens stöd för att stoppa en populär konkurrent. Det är en rent bisarr lagstiftning.

Plusgymnasiet och Norrköpings kommuns agerande visar att det är nödvändigt att ändra reglerna nu. Vi kan inte ha en lag som säger att populära skolor ska tvingas stänga för att rädda mindre populära skolor. Det är helt bakvänt och vore ödesdigert för kvaliteten om det får fortsätta så här.

Igår avgjorde skolinspektionen frågan till Plusgymnasiets fördel (NT). De får starta. På längre sikt medför det inte påtagligt negativa konsekvenser för kommunen, det räddade skolan. Men blotta företeelsen att detta ska prövas är absurd. Säkert blir det många sådana nya prövningar nu när elevantalet sjunker. Och kommunen har lyckats hälla ganska mycket grus i maskineriet och skapat tvivel om skolan verkligen startar vilket i sin tur säkert fått en och annan elev att välja om och affärskonktater att dra öronen åt sig.

Elevenkäter förbättrar skolan

I de flesta branscher lyssnar man på sina kunder för att kunna höja kvaliteten. I skolan har det varit tunnsått med det, även om elevenkäter blir mer och mer vanliga. Men det får inte gå att identifiera enskilda lärare, då spjärnar Lärarnas Riksförund emot. Så var det i Malmö, men efter försöket i vintras så verkar protesterna ha lagt sig.

Annat är det i Tyskland. Där har en lärare som fått dåliga omdömen på en utvärderingssajt gått till domstol för att få sajten stängd, men den högsta instansen har nu avslagit hennes begäran (SvD). Att man ens kan komma på tanken att förbjuda internetsajter där elever talar om vad de tycker om sina lärare... Det säger rätt mycket om läraren, kanske var de dåliga omdömena rättvisande?! Nätet finns, det är ingen "fluga" som Ines Uusmann (s). Se till att göra något bra av det, utnyttja möjligheterna i stället för att bara se hoten. Skapa bra sajter för utvärdering, sajter som inte nedvärderar utan faktiskt tillför något. Som elev betyder skolan och lärarna oerhört mycket. Det är väl inte för mycket begärt att de ska få veta vad de kan förvänta sig av den skola de väljer? Eftersom jag inte kan tyska har jag inte läst den tyska sajten så jag kan inte kommentera den, men initiativet är utomordentligt. När får vi se en svensk efterföljare?

I DN står om en skola som fuskat med de elevenkäter som görs i Stockholm, Internationella skolan för fred och rättvisa i Sätra. Resultatet var så extremt goda att utbildningsförvaltningen granskade det lite ytterligare och tillfrågade elever och föräldrar kände inte igen sig. Det är bra att kommunen reagerar hårt mot detta. Den som fuskar ska åka dig. Samtidigt ska man vara medveten att elevenkäter inte säger allt. Det behövs fler utvärderingar, som tillsammans ger en sammansatt bild av hur skolan fungerar.

Malmö har också genomfört en elevenkät, vilket rapporteras om i Sydsvenskan. Friskolorna får generellt sett lite bättre omdömen, men det är en kommunal skola som toppar listan. Lite trist är kommentarerna från rektorn på skolan som intar bottenplatsen, Rönnens gymnasium. Han hävdar att friskolorna är mer generösa med betygen och därför får bättre elevomdömen. Ja, det är ju enklare att leta fel hos andra än sig själv... Det finns inga som helst belägg för att det är så, det är en enkel bortförklaring. Hur förklarar han att betygen på nationella prov är bättre på friskolorna? Jag är så himla trött på den "sanningen" som ständigt upprepas och journalister som okritiskt återger det. Med den attityden kommer Rönnen att gå under. Det är aldrig framgångsrikt att skylla egna tillkortakommanden på lögner om konkurrenten, bara dåligt sportmanship.