I en uppföljande artikel i DN om "betygen" för sexåringar i Haninge efterlyser Skolinspektionen tydligare lagstiftning, men jag måste ärligt talat säga att jag inte förstår chefsjuristen Ingegärd Hilborns kommentar. Hon som brukar vara så sansad och förnuftig annars.
"Jag skulle vilja se det som att länsrätten gör en mer begränsad prövning. Då kommer den fram till att det finns inget förbud, men sedan innebär inte det att allt är tillåtet."
Min rättsuppfattning, utan att vara jurist, är att det som inte uttryckligen är förbjudet är tillåtet. Nu har ett statligt verk uppenbarligen en annan uppfattning. Verket tycker att det finns något mellanting här, där verket själv har tolkningsföreträde framför domstolen och det som inte faller verket på läppen blir olagligt även om inte lagen säger så.
Hm, som lagstiftare blir jag lite mörkrädd över den inställningen. Domstolarna ska tolka lagen, verken tillämpa den, inte hitta på egna förbud för att de tycker att det borde vara si eller så. Att det ska vara så märkvärdigt.
1 kommentar:
Hon menar nog "ok" eller "olämpligt". En enkel felsägning vilket man också förstår av att läsa artikeln.
Skolinspektionen är ju sakkunniga till skillnad från domstolen som ju tolkar lagligheten, vilket ju också framkommer i artikeln.
Betygsdebatten är väldigt "sloppy". Skolinspektionen har ju en poäng i att om det finns tydliga mål så går det inte att sätta målrelaterade betyg även om de döljs bakom begreppet "skriftliga omdömen". Jag är ingen uttalad betygsmotståndare (jag kan alltså se nyttan med dem), men tycker faktiskt "betygsvännerna" är de verkliga flumskoleförespråkarna.
Betygen är ju ändpunkten i en lång kunskapsprocess, men vägen dit är höljd i dunkel förutom billig politisk retorik om läxor, disciplin och annat tomsnack. Men det är så man förstört en nästan 40-årig positiv skolutveckling som alla partier en gång faktiskt stått bakom.
Skicka en kommentar