Fråga 7 till de rödgröna om skolan är kanske liten, men viktig för de som berörs. Den handlar om vem som ska gå skolan. Hur man ska ta in elever i skolan och förskolan.
En årskull barn och ungdomar är ungefär 100 000 stycken, give and take a bit. Det vanliga är att man väljer förskola eller dagmamma när det är dags för det, sedan väljer man låg- och mellanstadieskola, högstadieskola och sist gymnasium. Det är åtminstone 4 gånger som en familj väljer skola för varje barn.
På en del ställen finns inte så mycket att välja mellan, man har kanske bara en skola på rimligt avstånd hemifrån. Där är det ingen fråga. Men på andra håll, framför allt i storstäderna (och där bor ju hälften av alla barn och ungdomar), är valalternativen många och det finns mer och mindre populära skolor.
Frågan är i vilken ordning barnen ska tas in. Närhet? Lottning? Syskonförtur? Antagningstest? Betyg? Kötid?
Jag tycker att det är en svår fråga och har alltid försökt att driva linjen att det viktigaste måste ju vara att så många som möjligt får sina förstahandsval tillgodosedda. Populära skolor måste byggas ut och mindre populära krympa. Platsantalet får inte vara statiskt.
Nåväl, ibland behövs urval och hur ska det då gå till?
De tre rödgröna partierna vill föra in en ny paragraf i skollagen som handlar om att varje skola ska ha en socialt och kulturellt blandad sammansättning av elever. I klartext innebär ju det att en skola i Danderyd inte bara får ha blonda etniskt svenska elever eller att en skola i Rosengård inte bara får ha invandrarbarn. Judiska skolan får sannolikt inte bara ha judiska elever, utan måste blanda upp med lite kristna och muslimer.
Den blandade sammansättningen kanske låter bra i teorin, men i praktiken? Det blir ju skolorna som väljer ut elever, inte eleverna som väljer skola längre. Valfriheten får en helt ny innebörd. Det blir inte valfrihet för den enskilde, utan för skolan. Det blir omfattande och klåfingrig centralplanering och bussning om det ska bli verklighet.
Samtidigt säger socialdemokraterna i sin skollagsmotion att närhetsprincipen ska gälla fullt ut för alla skolor, dvs även friskolor, och att kötid ska bort som urvalsprincip. Hur ska detta gå ihop med blandningsprincipen? Om man ska gå efter närhetsprincipen så ska ju barnen i Rosengård gå just där och inte i Västra hamnen där fler etniska svenskar går.
För att krångla till det ytterligare så får de mothugg av S i Stockholm, som vill att syskonförtur ska gälla. Det innebär ju att båda principerna om blandning och närhet sätts ur spel.
De tre rödgröna verkar dock rörande överens om att man inte ska få ha någon form av antagningsprov i grundskolan. Man får inte kräva att man kan spela fotboll för att börja en fotbollsklass eller någon sorts rytmisk kompetens för att börja en dansskola.
V vill lagstiftningsvägen förbjuda dagens betygsintagning till gymnasiet, i stället ska det vara närhet även där, och närhetsprincipen i förskolan ska skärpas.
För egen del har jag en ganska pragmatisk inställning. Det behöver inte se likadant ut överallt. Dagens lagstiftning fungerar ganska bra, det handlar i stället om att skolorna måste bli bättre på att möta efterfrågan. Sen kan skolorna få ha lite olika urvalsmetoder, så länge de inte diskriminerar någon. Antagningsprov är helt okej till vissa profilerade skolor tycker jag. Betygsintagnings på gymnasiet är självklart - då är det ju de egna insatserna som avgör vilken skola man ska gå i och inte föräldrarnas bostad.
Men hur tänker de rödgröna reda upp förvirringen om antagningen till skolan? Man kan ju inte ha alla principer lagstadgade samtidigt.
1 kommentar:
Det finns minst sju olika aspekter på individanpassning som ofta går stick i stäv med varandra och nu när de flesta har insett detta kommer mp med det som alltings lösning. På samma sätt används fina ord om närhet, blandning av bakgrund mm utan minsta tanke på att de kan vara motstridiiga. De rödgröna pratar mycket om frivillighet och att alla ska vilja gå i skolan och min fråga är vem som är så dum att den vill gå i en skola som inte leder fram till något.
Skicka en kommentar