Ingen Skogslykta i Sölvesborg

Socialdemokraterna i Sölvesborg gör vad de kan för att stoppa valfrihet och alternativ i barnomsorgen. Endast 5% av förskolan drivs i privat regi idag, men mer gillas inte.

BLT skriver om tre kvinnor som vill starta en personalkooperativ förskola i Gammalstorp. De uppfyller alla krav, men får ändå nej av sosseledningen i kommunen. Motivet (i alla fall det officiella) är att pengarna inte räcker. Men det kostar ju lika mycket om barnen går i kommunala förskolor också? Eller tror de att det är gratis? Väldigt märkligt perspektiv. Det är ju föräldrar som ska välja förskola åt sina barn, inte kommunen.

Sedan 2006 är det fritt fram att starta enskilt driven förskoleverksamhet, givetvis under förutsättning att man uppfyller kraven vad gäller kvalitet och ekonomi. Men en kommun ska inte kunna stoppa en förskola av andra skäl, vilket nu sker. Enligt uppgift ansökte de redan förra året om att få starta, så paneringstid har funnits för kommunen. Snart kommer möjligheter att döma ut böter till kommuner som inte sköter sig. Sölvesborgsfallet visar att den möjligheten tyvärr behövs.

Så här ska en kommun inte få bete sig mot sina kommuninvånare. Jag vill uppmana de tre kvinnorna att driva process mot kommunen. Överklaga avslagsbeslutet till domstol! Koppla in Skolinspektionen så att de granskar kommunens agerande!

Skolket kostar

Skolverket kommer idag med en skrift om skolket i skolan och vilka hiskeliga kostnader det kan föra med sig. Eller rättare sagt, om behovet av ökad samverkan mellan olika myndigheter för att motverka utanförskap. (SvD, Aftonbladet, Expressen)

Utomordentligt viktig och intressant fråga. Den utvecklingsgrupp som jag ledde inom moderaterna, benämnd "Ungas villkor", tog upp detta i en rapport för ett år sedan. Långsiktighet och samarbete är nyckelord för ett framgångsrikt ungdomsarbete. Det var också två utgångspunkter i de förslag vi senare presenterade.

Vi besökte massor av skolor, kommuner och organisationer och pratade om just samverkan och hur man agerar när barn och ungdomar riskerar att hamna utanför. Vi såg en del goda exempel, t ex i Helsingborg, Motala och Strömstad, men också en del exempel där man gömmer sig bakom sekretess och att det är "någon annans" ansvar eller att man inte har råd.

Därför är Skolverkets skrift välkommen. Dels visar de upp vad det kostar att INTE göra något, dels betydelsen av samverkan och att det går att arbeta gemensamt runt ungdomar utan att sekretessen är ett hinder. Om man vill, förstås.

Våra förslag handlade annars om att man borde ta fram en metodik som handlar om samhällsekonomiska analyser också i ungdomsarbete, på samma sätt som man gör analyser av samhällsnyttan inför stora investeringar i infrastruktur. Det är ett dyrt misstag att tro att allt går att skjuta upp, sedan är det naturligtvis inte samma sak som att allt man gör är bra för så är det absolut inte. De åtgärder man vidtar måste ha bevisad effekt, annars är pengarna bortkastade.

Vi föreslog också en översyn av sekretesslagen så att ingen ska kunna gömma sig bakom detta för att slippa samarbeta med andra myndigheter (skola-socialtjänst-försäkrinskassa-polis-BUP etc), nätskolor för att locka elever tillbaka till skolan, bättre karriärvägledning i skolan så att ungdomarna väljer rätt från början och inte blir drop-outs, webb-akut för unga som mår dåligt, tuffare antimobbningsarbete (mobbning kan vara orsaken till blivande utanförskap) och lite mer verktyg för skolorna att skapa en lugn och trygg arbetsmiljö.

Slutligen - varför ställs inte den helt självklara frågan till rektorn i den skola som Josefin varit inskriven (men inte gått till): varför hörde skolan inte av sig på över 7 månader till föräldrarna??? Det är ju här det verligen bedrövliga finns. En tjej, som säkert innerst inne ville att någon skulle bry sig och se henne, men som verkligen sviks av vuxensamhället. Ingen reagerar, dag efter dag, månad efter månad. Hoppas att det väcker tankar hos lärare och skolledare och får dem att agera. Omedelbar återkoppling vid frånvaro är naturligtvis det som krävs. Är det så svårt?

Modern skola på stämman

Nu har vi debatt om jobb, ekonomi och utbildning på vår stämma. Anders Borg inledde, känns tryggt med en så kompetent och visionär finansminister.

En del av partistyrelsens proposition om jobb och välfärd handlade om utbildningspolitik. Bra och framsynt men en viktig fråga saknade jag helt – den moderna teknikens möjligheter. Och det har jag just varit uppe och talat mig varmt för. Hoppas på stöd.

Sjukvårds- och miljödebatterna igår handlade om hur vi ska bejaka ny teknik som ett sätt att lösa problemen där. Nya mediciner gör att man undviker operationer och förkortar sjukdomstiden. Titthålskirurgi gör att man kan åka hem samma dag i stället för att ligga på sjukhus i flera dagar. Nya motorer minskar utsläppen från bilarna. Nya energikällor och bättre effektuttag i kraftverken minskar behovet av fossila bränslen. Självklart ska vi utnyttja modern teknik också för att eleverna ska kunna lära sig mer.

Vi förfasar oss över att patienter kanske behöver använda gamla respiratorer från 80-talet när svininfluensan bryter ut. De gamla rullbandspelarna är väl bortkörda för gott nu i skolan, men apparater från 80-talet är tyvärr inte ovanliga. Skolan ska inte vara ett museum utan en modern och kreativ miljö. Jag tycker att alla skolor måste ta ett stort kliv in i 2000-talet.

I våras tog Skolverket fram en rapport om IT-situationen, rätt förfärande. Hälften av lärarna anser själva att de inte har tillräcklig kompetens för att hantera IT i undervisningen. Det är få datorer både för elever och lärare, vilket skapar långa väntetider för eleverna. Hälften av datorerna är dessutom gamla (mer än 5 år), och supporten när något händer är långsam. Vi skulle aldrig tillåta det någon annanstans än i skolan och det måste vara slut med det nu.

Det är dags för Sverige och oss moderater att ha ambitioner på det här området. Här finns mycket kvar att göra. Sossarna gjorde inget – minns Ines Usman som sa att Internet är en fluga, det präglar deras syn fortfarande. Och Ingegerd Wärnersson var mest intresserad av fler vuxna i skolan. Vad Baylan var intresserad av vet väl ingen egentligen, han gjorde ju inga bestående avtryck i alla fall. Folkpartiet tittar ibland mer i backspegeln än i framrutan så initiativen därifrån är lätträknade.

Rollen som statsbärande parti är ledig, sa Fredrik när han öppnade stämman. Ja, rollen som det moderna framtidsinriktade skolpartiet är också ledig. Den positionen tycker jag att vi ska ta! Vår skola ska vara lärorik, kreativ och rolig. Och modern!

Det finns så stora vinster med datorer och moderna verktyg också i skolan. Lärarna och eleverna kan kommunicera på ett helt annat sätt. MSN eller Skype? Man kan läsa en kurs eller ett språk som inte finns på den egna skolan, det blir verklig individualisering. Ständig aktualitet, möjlighet till snabb fördjupning och tillgång till världens största bibliotek. Bilder blir tredimensionella, ljud och filmer kan användas. Elever med svårigheter kan få bättre hjälp. Jag är helt övertygad om att det blir en roligare och mer lärorik skola.

Det viktigaste är ändå att skolan måste upplevas som relevant för ungdomarna. De måste känna att den är på riktigt, att de lär sig viktiga saker som de har nytta av. Skolan får inte vara en helt annan värld än världen utanför. Om lärarna behärskar modern teknik och skolan har god tillgång till moderna datorer upplevs den som mycket mer framåt och den känslan är viktig för elevernas vilja att lära sig.

Hur tänkte de här?

Ibland blir man bara så förundrad över vad en del har för sig. Igår avslöjade UNT att en rektor på en friskola i Uppsala har höjt betygen för sin son, ett IG i projektarbete blev ett MVG... Inte så konstigt att det gymnasiet gått i konkurs. Hur kan han??? Han drar vanära över både sig och sin son och ger friskolemotståndare vatten på sin kvarn. Dessbättre är det nog bara ett enstaka utslag av dåligt omdöme. (expressen)

Läste också om Malmö, som fått 148 miljoner kronor för att förbättra elevernas måluppfyllelse i invandrartäta skolor i Rosengård, Fosie och Hyllie, men inte uppnåt några mätbara resultat (radion, Skånska dagbladet). Det räcker alltså inte att ösa in pengar, det handlar om politik och organisation också. S-kommunalrådets uttalande är talande för hur de ser på skolan: "Kunskapsmålet är inte allt". Jo, i det här fallet är det just det. Det uttalade syftet med pengarna var att höja måluppfyllelsen, att få fler elever att bli behöriga till gymnasiet och det har sossarna misslyckats med. Det är klart att det kan finnas andra vinster med 148 miljoner kronor extra, men nu fanns det ju ett tydligt syfte med pengarna. Hennes uttalande visar två saker, dels hur lättvindigt sossarna hanterar skattepengar och dels sossarnas syn på kunskap.

Och så läste jag om Kungsbacka, som ska avskeda alla dagmammor och tränga in barnen i förskolan i stället (GP). Kd-ordföranden i nämnden säger att man "valde något som gick att ta bort". Bort med dagmammorna och valfriheten, känns lite obegripligt från att komma från en kristdemokrat... Jag inser behovet att hålla budget i kommunen, men inte kan man väl strypa valfriheten på det sättet?! Min bild är att dagmammor dessutom är billigare än förskolan, om man bara ser rent ekonomiskt på det hela. För mig är valfrihet viktig, varför bara erbjuda en lösning för alla? Tur att vi infört lagen om barnomsorgspeng, som gör det möjligt för dagmammorna att bli privata om de vill och ger föräldrarna rätt att välja privata dagmammor.

Som sagt, ibland undrar man hur folk tänker. Det är sånt här som gör att jag fortsätter med politiken. Varje dag finns det orättvisor och slöseri med skattepengar som måste bekämpas.

På partistämman

Är på partistämma i Västerås. Igår var det utskottsarbete, alla propositioner och motioner ska behandlas där innan vi debatterar och beslutar på stämman idag och på lördag.

Jag har tre motioner till stämman och är ganska nöjd med behandlingen av dem, två bifalls och en besvaras.

Den viktigaste handlar om en modernare skola. I propositionen om utbildning, jobb och ekonomi finns mycket klokt med, men partistyrelsen hade helt missat frågan om modern teknik och vilka möjligheter det ger för att utveckla lärandet. Det måste vi ändra på.

Utskottet gillade motionen, men jag blir ibland lite bekymrad över det motstånd som en del visar mot modern teknik just i skolan. Det finns inte inom andra politiska områden. Sjukvården ska självklart ha den senaste medicinen och vi förfasas över att svininfluensapatienter kan tvingas få en respirator från 80-talet. Men eleverna ska tydligen leva utan modern utrustning?

Jag tycker att moderaterna ska vara den främsta kraften för framtidstro i Sverige, då måste vi bejaka utveckling och det nya. Det innebär inte att böcker, klassrum, skolbibliotek och annat är överflödigt, utan att skolan får fler möjligheter att möta eleverna.

Om skolan ska upplevas som relevant för eleverna måste den hänga med i utvecklingen, ta ett stort kliv in i 2000-talet. Miljön i skolan får inte vara påtagligt sämre än hemma. Det innebär att den tekniska standarden måste vara modern, att lärarna behärskar den och också utnyttjar teknikens möjligheter fullt ut. Här återstår fortfarande en hel del att göra och vi moderater borde vara de som leder detta arbete. Jag hoppas få med mig stämman på att vi måste ta krafttag inom detta område.

Fler utbildningsplatser med Alliansen

Nu har regeringen presenterat en första del ur kommande budgetproposition: sammanlagt 8,4 miljarder kronor extra under 2010 och 2011 i form av fler utbildningsplatser och arbetsmarknadsåtgärder. Nu ska arbetslösheten motverkas och unga ska få nya chanser.

En satsning som heter duga! Oväntat för vissa kanske, men väldigt offensivt och välkommet och rätt i tiden! Det är nu man ska satsa. Att bränna av allt krut på en gång, som sossarna ville i vintras, skulle ha inneburit att man stod tomhänt nu. Och pengar till SAAB och annat skulle vara förbrukade utan att man fått något för dem. Vi möter behovet när det uppkommer i stället. Nu vet vi hur efterfrågan ser ut.

Det är helt rätt att använda arbetslöshetstiden som följt av den internationella finanskrisen till utbildning och andra insatser för att höja kompetensen och det är en fortsättning på det som gjorts tidigare.

Det blir 10 000 nya platser inom komvux, 3 000 nya platser inom den nyinrättade Yrkeshögskolan och 10 000 nya högskoleplatser. Därutöver blir det 54 000 nya platser inom arbetsmarknadsåtgärder med en särskild inriktning för ungdomar.

(SvD, radion, DN, Expressen, Aftonbladet)

Onyanserat, Lärarföbundet

Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén går idag till storms mot friskolor i DN. Onyanserat och grovt generaliserat, tycker jag.

"Friskolornas affärsmodell bygger på att färre anställda ska göra mer. Lärarna får nästan ingen planeringstid och samtidigt har man dragit in på övrig administrativ personal. Det gör arbetsbördan för lärarna ohållbar och resultatet kan bli att sjukskrivningstalen nu skjuter i höjden" säger hon bland annat och skyller allt på att några friskolor går med vinst.

Mina tankar går åt flera håll. Först - Lärarförbundet har väl tecknat kollektivavtal med många friskolor, där arbetstid regleras? Har man ställt upp på "nästan ingen planeringstid"? Sen - friskolorna har ofta mindre klasser och mer lugn och ro, något som borde väga upp eventuell mer tid med eleverna. Sen - min bild är att sjukskrivningarna har minskat ganska ordentligt den senaste tiden, även på friskolorna (som dock haft friskare anställda än kommunen) och trots att vinsterna ökat något. Hur får de ihop det sambandet? Och - det är väl i vissa kommunala skolor som riktigt dålig arbetsmiljö finns med undermålig ledning, osund stress och små möjligheter till inflytande. Hur förklarar hon det, då?

Men mest handlar det om vinsten. Varför betraktas detta som något fult av etablissemanget i Sverige? Tänk er motsatsen - att företag inte går med vinst?! Är det bättre om alla går som SAAB? Blir kvaliteten högre? Blir det tryggare för eleverna eller lärarna? Nej, en sund ekonomi är nog alla betjänta av.

De här ständiga angreppen på vinst i skolan är för mig helt obegripligt, det är ett rätt litet fenomen. Det är väl dålig kvalitet som ska angripas? Att angripa vinst i stället för dålig kvalitet är som att ge Ipren mot tandvärk. Det dövar kanske smärtan tillfälligt, men är det inte bättre att laga hålet i stället?

Det är väldigt trist att Lärarförbundet sällar sig till kommunisterna och deras ständiga angrepp på marknadsekonomi och välfärdsföretagande, samtidigt som vissa kloka sossar försöker göra upp med sitt partis motstånd.

Tänker man lite längre inser nog de flesta att friskolorna har bidragit till att förnya skolan och det har ju även Lärarförbundet tidigare deklarerat. Allt är inte alls bra i friskolorna, men de har onekligen bidragit till en pedagogisk förnyelse och ökad mångfald som är bra. Det hade aldrig skett med vinstförbud, eftersom start av en skola kräver pengar. Vem vill satsa de pengarna om man inte kan få tillbaka dem senare? Den här "antiföretagandeattityden" är rätt förödande för Sverige, i synnerhet om den kommer från lärare. Lärare borde uppmuntra elever till kreativitet, initiativ och företagsamhet och där ingår onekligen också att starta företag. Det är med egna initiativ som människor och länder växer.