Jajamensan, skolan är viktigast

Det är ju kul att man hamnar rätt någon gång. DN skriver idag om en ny undersökning från FSI som säger att väljarna tycker att skolan är den viktigaste politiska frågan nu inför höstens val. Håller verkligen med!


Att skolan är viktigast borde gynna oss i Alliansen. Stödet för vår skolpolitik är betydligt större än för de rödgrönas (om de nu har någon gemensam linje). Väljarna vill ha betyg, valfrihet och fokus på kunskaper. Och de inser att det behövs mer lugn och ro och därmed vissa ordningsregler också.

Det var skolan som gjorde att jag engagerade mig politiskt för länge sen. Vi hade lärarlösa lektioner och betygen "tog slut". Valfrihet var inte att snacka om, vare sig att välja skola eller ämnen. Därför är det en förmån att få vara med och påverka skolpolitiken. Det har hänt en hel del sen jag gick i skolan. En del till det bättre, en del till det sämre och nya problem har tillkommit. Det gäller att inte göra sig av med det som är bra, för det finns mycket sådant, när vi reformerar och moderniserar. Barnet ska inte åka ut med badvattnet.

Utbildning är viktigt. Det handlar om unga människors framtid. Och det är väl just om framtiden som politiken ska handla?! Brister i utbildningskvaliteten leder till avhopp, arbetslöshet, felmatchning, höga kostnader och krasade drömmar. Jag vill ha ett samhälle där alla kan skapa sig en lycklig framtid med hjälp av utbildning. Det är vart man är på väg som är intressant, inte varifrån man kommer. Skolan ska ge möjligheter och livschanser.

SvD, Linda Norberg, Kent Persson,

Fråga 4: river ni upp gymnasiereformen?

Lazy sunday, så det blev ingen fråga till de rödgröna då. Fortfarande inga svar, men jag matar på med en ny aktuell skolfråga och hoppas på svar innan valet.

Fråga 4 handlar om vad de rödgröna vill med gymnasiet.

63% av ungdomarna slutför gymnasiet inom avsedd tid, 3 år. Andelen stiger till 76% om de får ytterligare ett år på sig (man valde fel skola eller program, utlandsstudier etc) . 90% av dessa uppnår grundläggande behörighet till högskolan (dvs lägst betyget godkänt i kurser som omfattar minst 90% av poängen). Det innebär att endast 68% av de som börjar gymnasiet är behöriga till högskolan. Faktiskt katastrofalt låga resultat, var någon annanstans i samhället skulle man acceptera det?

Låt mig ta fordonsprogrammet som exempel på hur det ser ut idag. Hösten 2002 började 3 631 elever på fordonsprogrammet. Fyra år senare (våren 2006) hade 2 534 slutfört gymnasiet och av dem hade 2 129 behörighet till högskolan. Våren 2009 hade sammanlagt 51 börjat på högskolan, alltså 1,4% av de som började.

Man kan alltså säga att priset för att 51 fordonselever ska komma in på högskolan är att 1 502 inte ska klara gymnasiet och många kanske bli arbetslösa.

Detta är en av utgångspunkterna för vår stora gymnasiereform, Gy11, som träder i kraft nästa höst. Det är vår övertygelse att strukturen i gymnasiet är fel och leder till massavhopp och misslyckanden. Syftet med all gymnasieutbildning idag är att den ska ge behörighet till universitetet, inte behörighet till arbetsmarknaden. Konsekvensen av denna i och för sig goda tanke om allmän högskolebehörighet är att den vare sig passar för arbetslivet eller universitetet. Och konsekvensen av detta syns i form av hög arbetslöshet bland ungdomar.

Förändringen nästa höst innebär bl a att gymnasiet delas upp i yrkesprogram och högskoleförberedande program. Samtidigt ger vi en rätt för den yrkeselev som vill att gå kurser för att bli behörig till högskolan, antingen under gymnasietiden eller på komvux efteråt. Det blir en möjlighet, men inget tvång.

Jag uppfattar att det finns ett mycket stort stöd för gymnasiereformen. Skolorna applåderar. LR, som organiserar gymnasielärare applåderar. Företagen applåderar. T o m LO är positivt. Men de rödgröna är emot, här går den största skiljelinjen mellan oss.

Frågan är nu vad som händer med hela gymnasiereformen. Ska den rivas upp vid ett maktskifte och dagens utslagningsskola bestå för ytterligare några generationer? 100 000 niondeklassare är nog intresserade av att veta hur det kan bli. 1 000 gymnsaieskolor med över 40 000 anställda är kanske ännu mer intresserade. Är deras förberedelser förgäves? Besked kommer, har vi hört. Men när?

Om de låter reformen stå fast, men ändrar så att alla program leder till högskolan så inställer sig ett antal frågor som måste besvaras. Konsekvensen blir nämligen att det måste bli mer allmän teori på yrkesprogrammen. Vad är det för kurser på exempelvis fordonsprogrammet som ska bort för att släppa fram bild, litteraturkunskap, engelska etc? Svetsning? Lackeringsteknik? Skadebesiktning? Klart är att man blir en sämre fordonsmekaniker, oavsett vad som tas bort. På motsvarande sätt blir det på alla program, man blir sämre förberedd för arbetslivet.

En komplikation för de rödgröna är de nya behörighetskraven till högskolan som införts nu i höst. Kraven på grundläggande behörighet har skärpts och 17 områdesbehörigheter har införts för olika utbildningar utöver den grundläggande behörigheten. Ska man bli högskoleingenjör med inriktning mot maskinteknik (sannolikt om man gått fordonsprogrammet och är intresserad av maskiner) så krävs att man läst (och klarat) kurserna i matematik B, C, D, E, fysik A och B, kemi A och B och biologi A, alltså 500 poäng ytterligare. Om fordonseleven ska få in även detta under gymnasietiden så blir det inte så många fordonskurser kvar. I princip varenda yrkesutbildning på högskolan kräver mer än grundläggande behörighet - till lärare, ekonom, jurist, sjuksköterska. Eller ska kanske behörighetskraven till högskolan sänkas igen, så att alla oavsett förkunskaper kommer in?

Så - hur ska det bli med gymnasiet? River ni upp allt och börjar om?

OSA - snarast. Valet har börjat!

Fråga 3: vad ska hända med högskolan?

Fråga 3 till de rödgröna handlar om högskolan.

De rödgröna partierna har inte redovisat någon gemensam politik för högskolan heller. Visst, de vill ha fler platser och det är ju enkelt att enas om överbudspolitik. Faktum är att det aldrig har varit så många som studerar på högskolan som nu.

273 106 studenter tas in nu i höst. Hösten 2007 var det 230 555 som togs in, medan antalet hösten 2006 (före maktskiftet) inte ligger ute på VHS hemsida. Klart är i alla fall att det är väsentligt fler som studerar nu än när de rödgröna styrde. Nu vill de att det ska bli ännu fler och det är väl inget fel i det.

Men politik är ju inte bara kvantitet och platser. Två frågor som diskuterats mycket under sommaren är de nya studieavgifter som införs för utomeuropeiska studenter och hur själva intagningen ska gå till. Här finnns inga gemensamma besked från de rödgröna.

När vi beslutade om studieavgifterna i våras röstade S med oss, medan V och Mp var emot. Hur blir det vid en rödgrön seger - ska avgifterna vara kvar eller tas bort?

Intagningen till högskolan är komplicerad. Före valet 2006 beslutade S-regeringen om nya regler, där bl a komvuxbetyg inte skulle väga lika tungt som gymnasiebetyg och nya meritpoäng infördes för språk och matematik. 2007 ändrade vi lite i detta, bl a så att man kan få meritpoäng för fler gymnasiekurser. Nu inför antagningen till hösten 2010 träder de nya reglerna i kraft och då utbryter protesterna, även från S som egentligen införde dem. Nu är det orättvist att komvuxbetyg inte är lika betydelsefulla längre.

Okej, man kan ju ändra sig. Men det räcker ju inte med att tala om hur antagningen INTE ska se ut. Hur SKA den se ut? Vilka regler ska gälla? Ska vi återgå till hur det såg ut 2006, då tusentals ungdomar gick direkt från gymnasiet till komvux för att läsa om kurser de redan hade ett godkänt betyg i och där kursen i filmkunskap vägde lika tungt som den svåraste mattekursen vid intagningen till ingenjörsutbildningen? Över en kvarts miljon ungdomar berörs och vill säkert veta hur de ska göra för att få bäst chanser att komma in där de vill.

Och hur blir det med studiemedlen? Mp och V driver på för att höja rejält, medan S hållit tillbaka länge. Vilket gemensamt besked har de rödgröna till studenterna? Ska studiemedlen höjas - hur ska det i så fall betalas?

Och kårobligatoriet - ska det återinföras? Våren 2009 beslutade vi att ta bort det och avskaffandet trädde i kraft 1 juli i år. Nu behöver studenter inte vara med i en kår eller en nation för att få plugga. S och V röstade emot, medan Mp var mer på vår linje. Så vad kommer att gälla? Blir det en återställare?

Hur ska resursfördelningen till högskolorna se ut? I våras beslutade vi efter långt utredande och många diskussioner om ett nytt system som ska premiera god kvalitet i utbildningen med extra pengar. De rödgröna var emot, utan att närmare tala om vad de är för i stället. Ska det nya systemet rivas upp?

V och Mp föreslår i olika motioner mer detaljregleringar av högskoleutbildningarna. Det ska bli obligatoriska kurser i sexualiserat våld på flera av de stora utbildningarna tycker V. Mp vill satsa på obligatoriska kurser i alkoholberoende. Vad blir den rödgröna kompromissen?

Som vanligt, frågorna är många men svaren få. Vilka besked ger den rödgröna kartellen?

OSA - snarast, valet pågår!

Fråga 2: ska skolor slippa sätta betyg?

Idag skriver Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén på DN Debatt att de politiska blocken ska göra upp om betygen. Det vore ju bra förstås, men frågan rymmer flera dimensioner än vad skribenten tar upp i artikeln.

Fråga 2 till de rödgröna handlar därför om betygen.

För en månad sedan gjorde de rödgröna upp om att betyg ska ges från årskurs 7. Socialdemokraterna, som tidigare accepterat betyg från 6:an i enlighet med vad vi i Alliansen kommer att genomföra, fick ge sig på ett år. Jag kan tycka att det är lite löjligt att strida om ett år, men V och Mp kunde väl inte ge sig för socialdemokraterna.

I sak tycker jag att det är viktigt med betyg tidigare än idag och sexan är absolut senaste tidpunkten. Det är en statusfråga för låg- och mellanstadieskolor att de också blir betygssättande skolor, det blir ett slutkvitto på hur det gått och passar in med de nationella proven. Det ger tid att fylla i eventuella kunskapsluckor.

Miljöpartiet vill att kommunala skolor ska kunna slippa sätta betyg om de vill. Blir det den gemensamma rödgröna linjen, som de inte sagt något om än?

Men betygsfrågan rymmer mer än när de ska ges och här har de rödgröna inte lämnat några besked än så länge.

Hur blir det med betygsskalan? Vi har beslutat att det blir 5 godkända betyg (A-E) och 2 underkända (F och -). Nationella betygskriterier ska finnas för steg A, C och E. Betygen B och D får man om man uppyller flera, men inte alla, av kriterierna i betyget "ovanför".

De tre rödgröna passar i antal steg men, säger att de ska ha nationella kriterier för alla steg. Skolverket, som utformar kriterierna, säger att det i praktiken är en omöjlig uppgift att ha så tydliga och distinkta kriterier för fem steg. Så hur ska det gå till? Varför litar de inte på lärarnas professionalitet att göra rätt bedömningar?

Samtidigt säger miljöpartiet i sin skollagsmotion från i våras att skolorna ska kunna ha egna lokala ämnen och egna kursplaner. Hur blir det med nationella betygskriterier i de ämena? Det går ju inte ihop alls.

Hur ska betygsskalan se ut om de rödgröna får bestämma? Hur många steg blir det? Blir det dagens tre steg, som många uppfattar som orättvisa och orättvisande? Blir det kanske bara ett steg - godkänt - som vänstern vill?

Hur ska betygen se ut på gymnasiet? Blir det ämnesbetyg, som de ville ha 2006, eller ska dagens kursbetyg finnas kvar? Det är en väldig skillnad. Ämnesbetyg innebär att det är det sist satta betyget i ett ämne, där det finns flera kurser, som gäller. Det är inte ovanligt att man får bra betyg i första mattekursen och lite sämre i den sista eftersom den är svårare. Då är det det lägre betyget som gäller för alla. Det gör att man hela tiden sätter de första betygen "i pant" och riskerar dem. Vågar man ta fördjupningskurser med det systemet? Ska det dammas av ändå?

Det var bra att de rödgröna enade sig om när de vill att eleverna ska få betyg, men den som gör anspråk på att regera måste också ha konkreta svar på andra frågor.

Så, rödgröna partier, hur blir det med betygen?

OSA - snarast!

Uppdaterat 8 augusti. Dagens utspel av V-ledaren Ohly på DN Debatt (vinstförbud och förbut mot att äga mer än en skola mm) visar hur stort behovet är av gemensamma besked från de rödgröna. Ska Pysslingen, Vittra, Rytmus, Baggium, Aspero, NTI-gymnasierna, Engelska skolan m fl tvingas stänga massor av skolor? Miljöpartiet försöker att vara de stora friskolevännerna, men med Ohly i regeringen så är det väl ganska uppenbart att en kompromiss kommer att ligga långt till vänster om miljöpartiet. För att undvika spekulationer så kan de väl tala om vad de ska göra? FÖRE valet?!
(SvD, GP)

10 frågor till de rödgröna om skolan

I över ett års tid har de rödgröna sagt att de " i god tid" före valet ska redovisa en gemensam skolpolitik. De har ju rakt motsatta uppfattningar i viktiga frågor som friskolor, kunskapskrav, ordningsregler och har lovat att redovisa gemensamma ståndpunkter så att alternativen blir klara och väljarna vet vad de röstar på. Nu har vi väntat länge nog.

Idag börjar valrörelsen. Nu kan utlandssvenskar börja rösta. Men fortfarande vet vi inte vad de rödgröna vill med skolan. Jag tycker att det är en demokratisk skyldighet att redovisa vad man vill och hur man ska åstadkomma det man vill. Det handlar om trovärdighet och ärlighet. Nu är det hög tid att ge besked.

I blogginlägg framöver kommer jag därför att ställa 10 frågor till de rödgröna om skolan, frågor som jag ärligen hoppas att de svarar på. Jag är nyfiken.

Fråga 1 handlar om friskolorna och valfriheten. Hur blir det med den om de rödgröna vinner?

För att valfriheten ska fungera krävs dels att det finns olika alternativ att välja mellan och dels att villkoren mellan alternativen är likvärdiga så att det rent praktiskt är möjligt att välja. Friskolereformen och skolpengssystemet garanterar det idag. Intresset är enormt. 1991, när reformen infördes fanns 61 fristående grundskolor med 8 000 elever. Idag finns över 700 skolor med 100 000 elever. Massor av lärare har fått chansen att utveckla en skola utifrån sina egna pedagogiska idéer. Lägger man till fristående förskolor och gymnasier så gick 265 000 barn och ungdomar där, ännu fler nu i höst.

Vi är många som tar valfriheten för given idag. Men det är den långt ifrån. Attackerna från vänster är konstanta. Här finns också en av de största konflikterna mellan de rödgröna partierna. Hälften av skolmotionerna till den senaste s-kongressen handlade om att göra det svårare för friskolorna. De motionerar också om det i riksdagen. Mona Sahlin varnade de brittiska väljarna för att följa i våra spår med valfrihet i skolan i våras. Igår sa Luciano Astudillo att friskolereformen gått för långt. Lokala socialdemokrater och vänsterpartister avstyrker regelmässigt att nya friskolor ska få starta. Vänsterpartiet vill helst förbjuda alla friskolor helt och hållet.

Mot detta står miljöpartiet, som historiskt har stått oss nära i värnandet av valfrihet och mångfald, men verkar börja vackla.

Vad blir kompromissen? Säljer Mp ut friskolorna för lite höjd bensinskatt?

Ska det bli lättare eller svårare att starta friskola? S och V vill ge kommunerna veto, och då är det nog slut på valfriheten och nya alternativ. Vi ändrade lagen i juni så att Skolinspektionen, när de beslutar om en ny friskola ska få starta, också ska väga in elevernas behov av fler valalternativ. Ska det rivas upp?

Vi har tydliggjort att det ska vara lika ekonomiska villkor för friskolor och kommuala skolor och infört en rätt för friskolorna att överklaga kommunernas skolpengsbeslut, eftersom bl a Göteborg och andra medvetet fuskar och svälter ut eleverna som väljer friskolor. Kommer den möjligheten att överklaga att tas bort? De ville ju S och V när den infördes.

S och V vill sänka skolpengen till friskolorna så att det inte längre blir lika villkor. Kommunerna ska få göra sk "skolpliktsavdrag" trots att några sådana kostnader inte finns. Ska skolpengen sänkas och i så fall hur mycket?

Blir det något förbud mot vinster?

Flera företrädare från S och V vill förbjuda religiösa skolor. Blir det de rödgrönas linje? Vad händer i så fall med de som finns idag? Ska Judiska skolan stängas? Kommer Waldorfskolor att räknas till skolor med särskild ideologisk grund som i så fall räknas in? Vad är kravet på en religiös skola förresten? Plymouthbrödernas skola, som verkar vara den som fått klä skott för alla religiösa friskolors existens, är inte ens religiös. Hur ska de bli av med den?

Ska vuxna få samma rätt att välja skola som ungdomar har, alltså ska Frivux införas i någon form? Eller ska kommunernas monopol på att erbjuda komvux fortsätta som idag?

Det är viktiga och verkliga frågor som berör hundratusentals människor, både elever, föräldar och lärare. Nu väntar vi på svar, konkreta sådana.

OSA - snarast!

Uppdaterat 2010-08-10. Ohlys hatiska utfall har fått många reaktioner (SvD). När ska de enas?

Slöjförbud - en lösning som söker sitt problem

Nej, jag är inte riktigt med på Jan Björklunds förslag om ny lagstiftning för att förbjuda eleverna att bära viss klädsel i skolan.

Jag tycker att vi som är politiker ska lösa stora och allvarliga samhällsproblem. Och allvarligt talat - burka på elever i skolan är verkligen inget sådant. Jag har aldrig hört någon rektor kräva ny lagstiftning. Skolverket/Skolinspektionen översköljs inte av frågor om detta. DO har fått in ett enda fall. Det känns snarare som att det är en politisk lösning som söker sitt problem. En ickefråga. Lite klåfingrigt också. Jag litar på professionen, de löser det här bra idag.

Rektorerna ska ha stora befogenheter för att kunna skapa trygghet och studiero. Det ska finnas regler om hur man uppför sig och bemöter varandra, regler som man bestämmer lokalt. Självklart ska man veta vem som sitter i klassrummet, ingen ska kunna låtsas vara någon annan genom att gömma sig under en burka. Och eleverna måste känna igen sin lärare och kommunikation är inte bara ord utan också kroppsspråk och minik. Ett uttrycksfullt ansikte kan säga mer än tusen ord. Därför är det naturligtvis helt olämpligt med lärare som är helt beslöjade. Och det inser ju rektorerna också och anställer inte sådana personer.

Men som sagt, jag har inte hört en enda rektor som säger att det är ett problem idag. Jag tycker att man ska vara väldigt rektriktiv med att använda lagstiftningsmakten och införa förbud till höger och vänster mot saker man inte gillar. Jag erkänner gärna att jag inte gillar burka och niqab, min personliga uppfattning är att det stänger in kvinnor och hindrar integration i samhället. Men innebär det att jag direkt ska använda min makt som en av 349 i riksdagen och förbjuda det? Nej. Man måste respektera människors rätt att leva sina egna liv som de själva vill. Förbud ska användas i yttersta fall, inte bara mot det man ogillar.

Om Sveriges rektorer skulle ställa sig upp som en man och påvisa att detta är ett omfattande problem som behöver politiska lösningar så skulle frågan komma i ett annat läge. Men där är vi inte.

Jag tycker att det finns större problem i skolan - kunskapsklyftor, utanförskap, mobbning och många elever som inte får tillräckliga utmaningar, det är synd att ta fokus från det med ett sådant här förslag.

Fp verkar vara rätt ensamma om det här förslaget av kommentarerna att döma, känns bra. Men varför ska sossarnas talesman Astudillo skälla på friskolorna (SvD). Oavsett vad det är för problem i skolan så är det friskolornas fel. Friskolereformen har gått för långt säger han. Så vad vill han göra åt det? Börja montera ned valfriheten? Tala klarspråk!

Slutligen frågar jag mig lite vart ordet "liberalerna" i partinamnet tagit vägen. Liberal innebär väl att man är för frhet och mot onödiga förbud? Tur att det finns andra riktigt liberala partier i regeringsalliansen i alla fall.

DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, SvD, Aftonbladet, Expressen, SR,

Närvaro viktig i skolan

Skolk - olovlig frånvaro - ska skrivas in i betygen, enligt ett Alliansförslag idag. Och skolk ska rapporteras till hemmen redan samma dag.

Jag tycker att det är bra, ganska odramatiskt. Skolket måste bort, så enkelt är det. Ingen kan vara borta från jobbet hur som helst, det ska inte elever heller vara. Närvaro är dessutom viktigt för elevernas kunskapsutveckling, självklart är det lättare att lära om man är med än om man inte är det.

Skolket är mer utbrett än man tror. CSN rapporterade under Almedalsveckan att över 15 000 gymnasister blev av med studiemedel därför att de skolkat för mycket, dvs över 20% av tiden. Vem kan vara borta en dag i veckan från jobbet och ändå få fullt betalt? Skolket under 20% är ett mörkertal, men på tok för stort.

Att skriva in skolk i betygen - har det då någon effekt? Ja, definitivt. Man kan tycka att det gynnar ögontjäneri, men faktum är att det fungerar. Jag vet av egna erfarenheter. I början av 2000-talet hade Nacka gymnasium problem med mycket skolk. Då började man rapportera skolket på terminsbetygen och skolket minskade snabbt. Men några elever, under ledning av dåvarande utbildningsminister Pagrotskys dotters ledning, protesterade. Som av en händelse reagerade utbildningsministern och sa att så här får man inte göra. Vilket ledde till att Nacka gymnasium tvingades ta bort frånvarorapporteringen igen. Och skolket ökade.

Det är självklart inte det enda instrumentet för att bli av med skolk. Eleverna måste trivas i skolan, vilja gå dit och känna att det är meningsfullt. Klimatet måste vara sådant att mobbning aldrig accepteras, att ingen uppträder kränkande och att undervisningen är intressant och givande. Schemaläggningen måste utgå från elevernas bästa och inte lärarnas. Två-tre timmars håltimme före sista lektionen bäddar för skolk. De som känner att de inte hänger med i skolan och därför skolkar, måste få bättre hjälp.

Sossarna kan nu leva med den här ändringen, säger Ylva Johansson. Bra! Välkommen kursändring mot Pagrotskys linje. Eller är det bara ett populistiskt beräknande? 70-80% av beflkningen tycker nog som vi, det inser hon nog och vill ligga så nära oss som möjligt. Eller är det bara ett personligt tyckande från Ylva Johansson? Några s-bloggare som stödjer henne hittar jag inte och tidigare har de (bl a i utbildningsutskottet) varit lika mycket emot som vänstern.

De rödgröna kompisarna är ju nämligen väldigt emot? Flummarna i miljöpartiet och vänsterpartiet säger nej. När får vi besked om en samlad rödgrön linje i frågan? Ett besked från Ylva Johansson räcker ju inte, de måste enas alla tre. En regering med Lars Ohly som utbildningsminister skulle ju aldrig lägga fram ett förslag om skolk i betygen.

Aftonbladet, Expressen, SvD, DN, DN, DN,