Fråga 4 handlar om vad de rödgröna vill med gymnasiet.
63% av ungdomarna slutför gymnasiet inom avsedd tid, 3 år. Andelen stiger till 76% om de får ytterligare ett år på sig (man valde fel skola eller program, utlandsstudier etc) . 90% av dessa uppnår grundläggande behörighet till högskolan (dvs lägst betyget godkänt i kurser som omfattar minst 90% av poängen). Det innebär att endast 68% av de som börjar gymnasiet är behöriga till högskolan. Faktiskt katastrofalt låga resultat, var någon annanstans i samhället skulle man acceptera det?
Låt mig ta fordonsprogrammet som exempel på hur det ser ut idag. Hösten 2002 började 3 631 elever på fordonsprogrammet. Fyra år senare (våren 2006) hade 2 534 slutfört gymnasiet och av dem hade 2 129 behörighet till högskolan. Våren 2009 hade sammanlagt 51 börjat på högskolan, alltså 1,4% av de som började.
Man kan alltså säga att priset för att 51 fordonselever ska komma in på högskolan är att 1 502 inte ska klara gymnasiet och många kanske bli arbetslösa.
Detta är en av utgångspunkterna för vår stora gymnasiereform, Gy11, som träder i kraft nästa höst. Det är vår övertygelse att strukturen i gymnasiet är fel och leder till massavhopp och misslyckanden. Syftet med all gymnasieutbildning idag är att den ska ge behörighet till universitetet, inte behörighet till arbetsmarknaden. Konsekvensen av denna i och för sig goda tanke om allmän högskolebehörighet är att den vare sig passar för arbetslivet eller universitetet. Och konsekvensen av detta syns i form av hög arbetslöshet bland ungdomar.
Förändringen nästa höst innebär bl a att gymnasiet delas upp i yrkesprogram och högskoleförberedande program. Samtidigt ger vi en rätt för den yrkeselev som vill att gå kurser för att bli behörig till högskolan, antingen under gymnasietiden eller på komvux efteråt. Det blir en möjlighet, men inget tvång.
Jag uppfattar att det finns ett mycket stort stöd för gymnasiereformen. Skolorna applåderar. LR, som organiserar gymnasielärare applåderar. Företagen applåderar. T o m LO är positivt. Men de rödgröna är emot, här går den största skiljelinjen mellan oss.
Frågan är nu vad som händer med hela gymnasiereformen. Ska den rivas upp vid ett maktskifte och dagens utslagningsskola bestå för ytterligare några generationer? 100 000 niondeklassare är nog intresserade av att veta hur det kan bli. 1 000 gymnsaieskolor med över 40 000 anställda är kanske ännu mer intresserade. Är deras förberedelser förgäves? Besked kommer, har vi hört. Men när?
Om de låter reformen stå fast, men ändrar så att alla program leder till högskolan så inställer sig ett antal frågor som måste besvaras. Konsekvensen blir nämligen att det måste bli mer allmän teori på yrkesprogrammen. Vad är det för kurser på exempelvis fordonsprogrammet som ska bort för att släppa fram bild, litteraturkunskap, engelska etc? Svetsning? Lackeringsteknik? Skadebesiktning? Klart är att man blir en sämre fordonsmekaniker, oavsett vad som tas bort. På motsvarande sätt blir det på alla program, man blir sämre förberedd för arbetslivet.
En komplikation för de rödgröna är de nya behörighetskraven till högskolan som införts nu i höst. Kraven på grundläggande behörighet har skärpts och 17 områdesbehörigheter har införts för olika utbildningar utöver den grundläggande behörigheten. Ska man bli högskoleingenjör med inriktning mot maskinteknik (sannolikt om man gått fordonsprogrammet och är intresserad av maskiner) så krävs att man läst (och klarat) kurserna i matematik B, C, D, E, fysik A och B, kemi A och B och biologi A, alltså 500 poäng ytterligare. Om fordonseleven ska få in även detta under gymnasietiden så blir det inte så många fordonskurser kvar. I princip varenda yrkesutbildning på högskolan kräver mer än grundläggande behörighet - till lärare, ekonom, jurist, sjuksköterska. Eller ska kanske behörighetskraven till högskolan sänkas igen, så att alla oavsett förkunskaper kommer in?
Så - hur ska det bli med gymnasiet? River ni upp allt och börjar om?
OSA - snarast. Valet har börjat!
2 kommentarer:
Den allmänna högskolebehörigheten är ett av skolans värsta missgrepp. Det bottnar i någon underlig syn på att teori är finare än praktik och missar att många av oss människor lär sig teori bäst genom att göra saker praktiskt.
Å ena sidan kan man se det som något slags kommunistisk idé men å andra sidan är det ofta "arbetarklassens barn" som far mest illa av detta fokus på att det bara finns en väg till kunskap.
Vänstern försöker prata om begränsade möjligheter och klaga på komvux-regler men sanningen är att alliansen har varit duktig på att visa att det visst finns fler högskolechanser för den som mognat och vill ägna sig åt teoretiska studier.
Ja, det är oerhört märkligt att det gamla "arbetarpartiet" har den inställningen. I deras värld är kunskap alltid teoretisk och akademisk, aldrig praktisk. Yrkeskunskaper är på något sätt mindre värda för dem, jag har så svårt för den synen.
Skicka en kommentar