Mona Sahlin vill ha kvalitetskrav i skolan, sa hon i partiledarintervjun i radion i morse.
Som om det inte finns några idag, då?! Läroplanen, kursplanerna och skollagen är full av kvalitetskrav. Där står vad eleverna ska lära sig, vad de har rätt till och vad skolorna är skyldiga att erbjuda och göra. Jag tror att det vore farligt att vika av från den målstyrningen. Men, och det är viktigt, det var varit tre problem med detta under lång tid - kraven har varit otydliga, de har inte följts upp och inget händer om man inte uppfyller kraven.
Allt det ändrar vi på nu. Skollagen och betygskriterierna blir mycket tydligare och sanktioner införs. Utvärderingen har skärpts, bl a genom att vi inrättat en helt ny inspektionsmyndighet. Socialdemokraterna har röstat emot det mesta, senast i juni när sanktionsmöjlighetena infördes.
Att socialdemokraterna under lång tid nonchalerat kvalitetskraven gör att dagens utspel inte är trovärdigt för fem öre. De har lovat så mycket förut, men aldrig levererat. Jag skrev en rapport till moderaternas partistyrelse om utvärdering av skolan 2005 och som tur var så har jag den kvar.
I rapporten gick jag igenom vad som sagts om utvärdering av skolan. Dåvarande skolminister Ylva Johansson (s) skrev t ex på DN Debatt 12 april 1998 att "dåliga skolor ska kunna straffas" och att "staten måste skärpa sina instrument för att värna varje barns rätt till en likvärdig utbildning". Jättebra, det hade vi krävt länge. Men det blev aldrig gjort.
Nästa skolminister, Ingegärd Wärnersson (s), skrev i sin utvecklingsplan för skolan (maj 1999) att ”metoder behöver utvecklas för att också kunna mäta mer komplexa frågor som t ex i vilken grad eleverna har tillägnat sig skolans värdegrund och i vilken utsträckning de uppnår skolans mål när det gäller samarbetsförmåga, förmåga till kritisk granskning, att se sammanhang och lösa problem etc. Regeringen anser att det finns skäl att särskilt understryka behovet av kontinuerlig uppföljning och avstämning genom hela grundskoletiden.
Perfekt. Men det blev heller aldrig gjort. Avstämningen i 5:an var frivillig och gällde bara vissa ämnen. Några metoder för att mäta de komplexa frågorna togs aldrig fram.
Perssons tredje skolminister, Thomas Östros, skrev i sin utvecklingsplan (maj 2002) att ”ett decentraliserat och målstyrt system kräver en omfattande och noggrann nationell uppföljning, utvärdering, granskning och tillsyn kombinerad med konsekventa insatser för att utveckla det lokala kvalitetsarbetet” samt att ”Skolverket kommer att ges i uppdrag att utveckla de enhetliga resultatmått för förskolan, skolan och vuxenutbildningen som bör ingå i varje kvalitetsredovisning". Kanon! Men det gjordes heller aldrig. Enhetliga resultatmått finns inte. Och den som sett någon omfattande och noggrann granskning så kan ju höra av sig...
Ministrar kom och ministrar gick, nya löften ställdes ut, men inget hände. Nu lovar socialdemokraterna (dessutom samma personer!) nya kvalitetskrav och kvalitetsmått igen. Vem tror på dem? Varför skulle de lyckas nu?
Dessutom - de kan ju inte lova saker de inte avsätter pengar för. Sedelpressen går varm hos de rödgröna.
SvD,
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar