De rödgröna partierna har inte redovisat någon gemensam politik för högskolan heller. Visst, de vill ha fler platser och det är ju enkelt att enas om överbudspolitik. Faktum är att det aldrig har varit så många som studerar på högskolan som nu.
273 106 studenter tas in nu i höst. Hösten 2007 var det 230 555 som togs in, medan antalet hösten 2006 (före maktskiftet) inte ligger ute på VHS hemsida. Klart är i alla fall att det är väsentligt fler som studerar nu än när de rödgröna styrde. Nu vill de att det ska bli ännu fler och det är väl inget fel i det.
Men politik är ju inte bara kvantitet och platser. Två frågor som diskuterats mycket under sommaren är de nya studieavgifter som införs för utomeuropeiska studenter och hur själva intagningen ska gå till. Här finnns inga gemensamma besked från de rödgröna.
När vi beslutade om studieavgifterna i våras röstade S med oss, medan V och Mp var emot. Hur blir det vid en rödgrön seger - ska avgifterna vara kvar eller tas bort?
Intagningen till högskolan är komplicerad. Före valet 2006 beslutade S-regeringen om nya regler, där bl a komvuxbetyg inte skulle väga lika tungt som gymnasiebetyg och nya meritpoäng infördes för språk och matematik. 2007 ändrade vi lite i detta, bl a så att man kan få meritpoäng för fler gymnasiekurser. Nu inför antagningen till hösten 2010 träder de nya reglerna i kraft och då utbryter protesterna, även från S som egentligen införde dem. Nu är det orättvist att komvuxbetyg inte är lika betydelsefulla längre.
Okej, man kan ju ändra sig. Men det räcker ju inte med att tala om hur antagningen INTE ska se ut. Hur SKA den se ut? Vilka regler ska gälla? Ska vi återgå till hur det såg ut 2006, då tusentals ungdomar gick direkt från gymnasiet till komvux för att läsa om kurser de redan hade ett godkänt betyg i och där kursen i filmkunskap vägde lika tungt som den svåraste mattekursen vid intagningen till ingenjörsutbildningen? Över en kvarts miljon ungdomar berörs och vill säkert veta hur de ska göra för att få bäst chanser att komma in där de vill.
Och hur blir det med studiemedlen? Mp och V driver på för att höja rejält, medan S hållit tillbaka länge. Vilket gemensamt besked har de rödgröna till studenterna? Ska studiemedlen höjas - hur ska det i så fall betalas?
Och kårobligatoriet - ska det återinföras? Våren 2009 beslutade vi att ta bort det och avskaffandet trädde i kraft 1 juli i år. Nu behöver studenter inte vara med i en kår eller en nation för att få plugga. S och V röstade emot, medan Mp var mer på vår linje. Så vad kommer att gälla? Blir det en återställare?
Hur ska resursfördelningen till högskolorna se ut? I våras beslutade vi efter långt utredande och många diskussioner om ett nytt system som ska premiera god kvalitet i utbildningen med extra pengar. De rödgröna var emot, utan att närmare tala om vad de är för i stället. Ska det nya systemet rivas upp?
V och Mp föreslår i olika motioner mer detaljregleringar av högskoleutbildningarna. Det ska bli obligatoriska kurser i sexualiserat våld på flera av de stora utbildningarna tycker V. Mp vill satsa på obligatoriska kurser i alkoholberoende. Vad blir den rödgröna kompromissen?
Som vanligt, frågorna är många men svaren få. Vilka besked ger den rödgröna kartellen?
OSA - snarast, valet pågår!
1 kommentar:
Den rödgröna högskolepolitiken är ett rent fiasko.
Med början i den generella behörighet som alla ska ha istället för att skapa möjligheter så att de som känner behovet har vägar in på högskolan där deras kunskapsnivå höjs tillräckligt innan de möter de svåra utmaningarna.
Med fortsättning i att man inte formulerar vad man vill uppnå med högskolan så att efter ett rejält paket studielån blir en högre och högre andel arberslösa.
En avslutning i att detta leder till att man hattar fram och tillbaka och i stort sett vartenda område blir vagt och odefinierat. Det sista blir så uppenbart i ditt inlägg Mats!
Skicka en kommentar