Fråga 2: ska skolor slippa sätta betyg?

Idag skriver Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén på DN Debatt att de politiska blocken ska göra upp om betygen. Det vore ju bra förstås, men frågan rymmer flera dimensioner än vad skribenten tar upp i artikeln.

Fråga 2 till de rödgröna handlar därför om betygen.

För en månad sedan gjorde de rödgröna upp om att betyg ska ges från årskurs 7. Socialdemokraterna, som tidigare accepterat betyg från 6:an i enlighet med vad vi i Alliansen kommer att genomföra, fick ge sig på ett år. Jag kan tycka att det är lite löjligt att strida om ett år, men V och Mp kunde väl inte ge sig för socialdemokraterna.

I sak tycker jag att det är viktigt med betyg tidigare än idag och sexan är absolut senaste tidpunkten. Det är en statusfråga för låg- och mellanstadieskolor att de också blir betygssättande skolor, det blir ett slutkvitto på hur det gått och passar in med de nationella proven. Det ger tid att fylla i eventuella kunskapsluckor.

Miljöpartiet vill att kommunala skolor ska kunna slippa sätta betyg om de vill. Blir det den gemensamma rödgröna linjen, som de inte sagt något om än?

Men betygsfrågan rymmer mer än när de ska ges och här har de rödgröna inte lämnat några besked än så länge.

Hur blir det med betygsskalan? Vi har beslutat att det blir 5 godkända betyg (A-E) och 2 underkända (F och -). Nationella betygskriterier ska finnas för steg A, C och E. Betygen B och D får man om man uppyller flera, men inte alla, av kriterierna i betyget "ovanför".

De tre rödgröna passar i antal steg men, säger att de ska ha nationella kriterier för alla steg. Skolverket, som utformar kriterierna, säger att det i praktiken är en omöjlig uppgift att ha så tydliga och distinkta kriterier för fem steg. Så hur ska det gå till? Varför litar de inte på lärarnas professionalitet att göra rätt bedömningar?

Samtidigt säger miljöpartiet i sin skollagsmotion från i våras att skolorna ska kunna ha egna lokala ämnen och egna kursplaner. Hur blir det med nationella betygskriterier i de ämena? Det går ju inte ihop alls.

Hur ska betygsskalan se ut om de rödgröna får bestämma? Hur många steg blir det? Blir det dagens tre steg, som många uppfattar som orättvisa och orättvisande? Blir det kanske bara ett steg - godkänt - som vänstern vill?

Hur ska betygen se ut på gymnasiet? Blir det ämnesbetyg, som de ville ha 2006, eller ska dagens kursbetyg finnas kvar? Det är en väldig skillnad. Ämnesbetyg innebär att det är det sist satta betyget i ett ämne, där det finns flera kurser, som gäller. Det är inte ovanligt att man får bra betyg i första mattekursen och lite sämre i den sista eftersom den är svårare. Då är det det lägre betyget som gäller för alla. Det gör att man hela tiden sätter de första betygen "i pant" och riskerar dem. Vågar man ta fördjupningskurser med det systemet? Ska det dammas av ändå?

Det var bra att de rödgröna enade sig om när de vill att eleverna ska få betyg, men den som gör anspråk på att regera måste också ha konkreta svar på andra frågor.

Så, rödgröna partier, hur blir det med betygen?

OSA - snarast!

Uppdaterat 8 augusti. Dagens utspel av V-ledaren Ohly på DN Debatt (vinstförbud och förbut mot att äga mer än en skola mm) visar hur stort behovet är av gemensamma besked från de rödgröna. Ska Pysslingen, Vittra, Rytmus, Baggium, Aspero, NTI-gymnasierna, Engelska skolan m fl tvingas stänga massor av skolor? Miljöpartiet försöker att vara de stora friskolevännerna, men med Ohly i regeringen så är det väl ganska uppenbart att en kompromiss kommer att ligga långt till vänster om miljöpartiet. För att undvika spekulationer så kan de väl tala om vad de ska göra? FÖRE valet?!
(SvD, GP)