Tveksam till hemundervisning

Förra vecka deltog jag i en debatt om hemundervisning i Skolfront på TV. Jag representerade motståndet medan en engagerad mamma förespråkarna. Bakgrunden till debatten är att vi i förslaget till ny skollag skärper möjligheten att ha hemundervisning. Idag kan man få ha det av religiösa eller filosofiska skäl, men det tar vi bort nu. Däremot kan man fortfarande ha hemundervising om man deltar i filminspelningar, är sjuk, nyligen inflyttad och vill avsluta det gamla landets skola terminen ut exempelvis.

Jag medger gärna att det det inte är någon lätt fråga. Rent teoretiskt är det ju vad eleverna lär sig som är intressant, inte hur de lär sig. I den bästa av världar skulle det kanske kunna fungera så. Men världen ser inte ut så.

För mig handlar det om att trygga alla elevers rätt till en bra utbildning. Och den ska vara allsidig och heltäckande, inte bara handla om att lära sig läsa eller räkna. Kemi, religion, historiska skeenden ska också läras in och det tror vi görs bäst under en lärares ledning. Dessutom finns andra färdigheter och förmågor som är viktiga – samarbete med andra, träffa människor med annan bakgrund, presentation inför klassen – som man svårligen får hemma.

Ökade möjligheter till hemundervisning öppnar dörrarna till det som vi inte vill ha i Sverige. Slutenhet. Avståndstagande från samhället. Intolerans mot de som tycker annorlunda. Sekterism. Redan idag är det många invandrarflickor som inte får vara med på idrotten eller klassresor. Ibland är det diskussion om sex och samlevnad, religion och musik. Ska man få sköta det hemma hur som helst?

Jag tycker inte att skolan ska vara ett smörgåsbord där man tar vad man vill ha. Vi har skolplikt och en allsidig läroplan därför att vi tycker att det är viktigt att alla barn och ungdomar i Sverige växer upp till fungerande och demokratiska samhällsmedborgare. Tyvärr är det inte så att varenda förälder fungerar helt. De eleverna har också rätt till en bra skolgång. Skolan är också en plats där man kan kompensera för social bakgrund. Den dimensionen missar man med hemundervisning.

Man kan också vända på resonemanget. Varför är hemundervisarna så emot skolan? Det kan ju inte bara handla om sovmornar och att det ska bli en lång semester (som man såg i inslaget)? Om de gillar läroplanen – vad är det som de gör hemma som inte går att göra i skolan? Skolan är ju något mer än vardagsaktiviteter som att gå och handla (som vi såg i inslaget). Använd ert engagemang för att ändra på skolan inifrån i stället!

Som jag ser det så har behovet av hemundervisning minskat avsevärt de senaste åren. För det första har vi en läroplan som talar om vad som ska läras, vilka förmågor eleverna ska ha, inte hur det ska göras. Här finns oändliga möjligheter att variera undervisningen. För det andra har valfriheten ökat väsentligt. Friskolorna gör att det finns alternativ för alla, även religiösa, etniska, filosofiska och andra. Därför behövs inget undantag för detta längre. För det tredje skärper vi lagen när det gäller mobbning, trygghet och arbetsro. Skolinspektionen ska kunna döma ut böter och t o m stänga dåliga skolor. Rätten till extra stöd ökar.

Är vi då emot internationella konventioner och forskning? Nej. Det finns massor av konventioner som talar om allas rätt till undervisning, det garanterar vi dem. Forskningen finns i USA - som har ett helt annat skolsystem och samhälle än vi och det är svårt att jämföra. Med forskning kan man visa mycket. Jag har träffat Waldorfentusiaster som menar att forskningen visar att deras pedagogik är överlägsen. Och de som säger att betyg är skadliga, att valfrihet ökar segregationen och att valfrihet minskar segregationen... Det finns forskning som visar på lärarnas avgörande betydelse för elevernas prestationer.

Jag tycker också att det är lite skillnad på att vara förälder och lärare. Barn behöver bådadera. Lika lite som skolan och lärarna kan ta över föräldrarrollen, så kan föräldrarna inte ersätta bra lärare.

Den tveksamheten jag har handlar mest om vad modern teknik möjliggör. Distansundervisning fungerar och jag tycker att lagstiftningen borde vara mer tillåtande här. Men skillnaden mot hemundervisning är att den undervisningen leds av lärare.

Äntligen - ny skollag

Idag har regeringen presenterat en lagrådsremiss om ny skollag (1 029 sidor). Få förslag har väl varit mer efterfrågade än just detta. Den förra regeringen tillsatte en skollagskommitté 1999, men socialdemokraterna kom inte överens med sina stödpartier så det blev ingen proposition. Men vi lyckas, där de röda misslyckades. Som så ofta. Beslut i vår i riksdagen och ikraftträdande 1 juli 2011.

Det blir en modernisering och skärpningar på flera punkter. För mig är följande delar viktigast:

1. Alla elever får rätt att utvecklas maximalt. I första paragrafen slår vi fast att "barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt". Det är ganska uppfordrande och kommer att vara ett stöd för både talanger och dem som har svårigheter.

2. Skolinspektionen får muskler. Ingen elev ska behöva gå i en dålig skola. Hittills har staten kunnat endast kunnat peka finger mot den skola eller kommun som inte sköter sitt uppdrag eller där kvaliteten brister, sanktioner finns inte. Nu blir det möjligt med böter och t o m stängning av en skola med allvarliga brister och det gäller oavsett om den är kommunal eller fristående. Det blir också lättare att stänga friskolor som inte sköter sig. Under förra mandatperioden fick vi med oss miljöpartiet på att införa sanktionsmöjligheter, men det röstade socialdemokraterna och vänsterpartiet emot. Hur ställer de sig nu?

3. Elever får ökad rätt till stöd. Åtgärdsprogram ska kunna överklagas och eleverna ha tillgång till både studie- och yrkesvägledare, psykolog och kurator inom elevhälsan. Skolorna får ytterligare verktyg för att öka tryggheten och arbetsron, bl a möjlighet till försittning och avvisning i yttersta fall.

4. Förskolan blir egen skolform och förs in i skollagen. Vi menar allvar med att förskolan är viktig och att små barns lärande och nyfikenhet ska tas tillvara. Därför är det en välbehövlig signal att förskolan är en del av skolväsendet, den del där grunderna läggs.

5. Eleverna får rätt till utbildade lärare. Dagens situation där 15-20% av lärarna inte är behöriga är helt otillfredsställande. Nu skärper vi kompetenskraven så att det framgår av lagen att lärarna ska vara utbildade för det ämne och de åldrar de undervisar i. Vi lyfter också behovet av lektorer i skolan.

Sedan finns det förstås massor av andra saker som också är viktiga (och några som inte är lika bra förstås, men som man kan leva med), men de här 5 punkterna tror jag långsiktigt kommer att förbättra skolan. De kommer att lyfta hela skolväsendet och bidra till att de sämsta skolorna försvinner.

Nu är frågan vad oppositionen säger... Fel, för sent, för lite som vanligt? Eller beröm och lovord - det skulle de kunna kosta på sig så här i juletid.

DN, Aftonbladet, Expressen, Sydsvenskan, GP

Mer valfrihet och kvalitet med ny skollag

Jag har nyss varit på Jan Björklunds presentation av utbildningsdepartementets förslag till ny skollag. 1169 sidor och en sådär 600 lagparagrafer. Remisstid till i höst och därefter proposition i mars 2010 och riksdagsbeslut under våren. Vi vet vad vi har att göra nästa vår.

Mycket av innehållet har utbildningsministern läckt ut i förväg, och några sensationella nyheter presenterades inte. Nu var det mer att man ser allt i ett sammanhang med de undantag och överväganden som varit. De som hört av sig och undrar om det bara är repressalier, hinder, förbud och tvång kan se en annan helhet nu.

Det jag gärna skulle vilja lyfta fram som en stor nyhet är portalparagrafen och jag är förvånad över att ingen skrivit om det tidigare. Redan i 1 kap 1§ så står att "barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt". Detta är helt nytt, något sådant finns inte idag. Det förtydligas sedan i motivtexten där det står att "också de elever som lätt når målen ska ges ledning och stimulans att nå längre i sin kunskapsutveckling". Ganska uppfordrande och bryter definitivt mot dagens sossiga Jantelag, där ingen får vara duktig. Seger!

Samtidigt ska elever som har svårigheter också få mer hjälp och stöd. Åtgärdsprogram ska kunna överklagas, elever med särskilda behov ska också kunna välja skola och kraven på elevhälsa och studie- och yrkesvägledning skärps för att ta några exempel. Seger här också!

Det innebär alltså att vi se alla elever, inte bara vissa. Alla elever ska få utvecklas maximalt och det är som ljuv musik i en individualists öron.

En annan viktig fråga för mig är valfriheten och friskolorna. Utbildningsministern uttryckte det rätt bra på presskonferensen. Han sa att friskolorna hittills har setts som "kompletterande" till det offentliga skolväsendet men i praktiken är "konkurrerande". Det måste lagen anpassas till. Nu är tanken att man i så stor utsträckning som möjligt ska ha lika villkor och det är i grunden bra. Sedan kan man fundera över hur de reglerna ska se ut. Jag tycker att det är bra avvägningar och undantag som gjorts, både för kommunala skolor och friskolor.

Alla skolor ska följa läro- och kursplanerna, men skolor kan ha egna pedagogiska inriktningar eller konfessionell grund. Alla skolor ska erbjuda en minsta garanterad undervisningstid och följa en nationell timplan, men det finns möjligheter till dispens från timplanen. Alla skolor ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning, skolbibliotek och elevhälsovård. Hur det ska ske lämnas däremot fritt till anordnaren själv att avgöra. Alla skolor ska ha behöriga lärare men det finns möjligheter till undantag för skolor med profiler där det inte finns utbildade (men väl kompetenta!) lärare. Alla skolor ska göra nationella prov och följa betygssystemet, men även här finns möjligheter till undantag.

Dessutom ska det finnas övergångsbestämmelser, så alla skolor som dragit andan av vad som stått i tidningarna de senaste veckorna kan lugnt andas ut nu.

Slutligen, en viktig del är att ge Skolinspektionen muskler. Göteborg ska inte längre kunna ha de köer till förskolan man haft i 15 år och Gällivare ska inte kunna åsidosätta elevernas rätt till undervisning utan att det får konsekvenser. Det är trist med sanktioner, men de behövs ibland. Det här är kanske det som får störst effekt för alla elever som går i dåliga skolor idag. Nu finns verktyg för att åtgärda detta.

Aftonbladet, Expressen, Sveriges radio, Dagens Nyheter, SvD, TV4, Sydsvenskan, SvD