15 december, 2009

Äntligen - ny skollag

Idag har regeringen presenterat en lagrådsremiss om ny skollag (1 029 sidor). Få förslag har väl varit mer efterfrågade än just detta. Den förra regeringen tillsatte en skollagskommitté 1999, men socialdemokraterna kom inte överens med sina stödpartier så det blev ingen proposition. Men vi lyckas, där de röda misslyckades. Som så ofta. Beslut i vår i riksdagen och ikraftträdande 1 juli 2011.

Det blir en modernisering och skärpningar på flera punkter. För mig är följande delar viktigast:

1. Alla elever får rätt att utvecklas maximalt. I första paragrafen slår vi fast att "barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt". Det är ganska uppfordrande och kommer att vara ett stöd för både talanger och dem som har svårigheter.

2. Skolinspektionen får muskler. Ingen elev ska behöva gå i en dålig skola. Hittills har staten kunnat endast kunnat peka finger mot den skola eller kommun som inte sköter sitt uppdrag eller där kvaliteten brister, sanktioner finns inte. Nu blir det möjligt med böter och t o m stängning av en skola med allvarliga brister och det gäller oavsett om den är kommunal eller fristående. Det blir också lättare att stänga friskolor som inte sköter sig. Under förra mandatperioden fick vi med oss miljöpartiet på att införa sanktionsmöjligheter, men det röstade socialdemokraterna och vänsterpartiet emot. Hur ställer de sig nu?

3. Elever får ökad rätt till stöd. Åtgärdsprogram ska kunna överklagas och eleverna ha tillgång till både studie- och yrkesvägledare, psykolog och kurator inom elevhälsan. Skolorna får ytterligare verktyg för att öka tryggheten och arbetsron, bl a möjlighet till försittning och avvisning i yttersta fall.

4. Förskolan blir egen skolform och förs in i skollagen. Vi menar allvar med att förskolan är viktig och att små barns lärande och nyfikenhet ska tas tillvara. Därför är det en välbehövlig signal att förskolan är en del av skolväsendet, den del där grunderna läggs.

5. Eleverna får rätt till utbildade lärare. Dagens situation där 15-20% av lärarna inte är behöriga är helt otillfredsställande. Nu skärper vi kompetenskraven så att det framgår av lagen att lärarna ska vara utbildade för det ämne och de åldrar de undervisar i. Vi lyfter också behovet av lektorer i skolan.

Sedan finns det förstås massor av andra saker som också är viktiga (och några som inte är lika bra förstås, men som man kan leva med), men de här 5 punkterna tror jag långsiktigt kommer att förbättra skolan. De kommer att lyfta hela skolväsendet och bidra till att de sämsta skolorna försvinner.

Nu är frågan vad oppositionen säger... Fel, för sent, för lite som vanligt? Eller beröm och lovord - det skulle de kunna kosta på sig så här i juletid.

DN, Aftonbladet, Expressen, Sydsvenskan, GP

19 kommentarer:

Sivan sa...

Tag först reda på vad behörighet innebär. En civ ing med mycket goda kunskaper i matte och med flera års vitsordad tjänst är inte behörig. En nobelpristagare i fysik är inte behörig. Inse att det är ett spel för facket. Kraven skall ställas PÅ ELEVEN! Läs Inger Enekvist böcker om den svenska skolan

Andreas sa...

Är det något som skolpolitiken skulle behöva så är det mer blocköverskridande överenskommelser. Utbildning och skola är alltför viktiga frågor för att fastna i partipolitikens träsk. Men, då gäller det förstås att föregå med gott exempel och sträcka ut en hand. Bemöter man sina politiska motståndare med gliringar och misstroende så får man samma sak i gengäld. Är det något jag saknar i den poltiiska debatten så är det just nyanser, förståelse och tolerans för motståndarsidan. Jag hoppas att det beror på det stundande valet, men det hade varit roligt att se en riksdagsman föregå med gott exempel.

Anonym sa...

Fixa först den nya lärarutbildningen där de blivande lärarna får kunskaper om pedagogik för de högre årskurserna. Som det är nu får studenter inte det och när de är ute på praktik är man hela tiden två lärare i klassrummet. Klart att studenten klarar av detta då handledaren hela tiden är på plats men fortfarande sker ingen återkoppling på lärarutbildningen om de pedagogiska bitarna. Inför fall som studenterna får diskutera och ge dem verktygen att undervisa. Tro inte att vem som helst kan bli lärare, som det är idag, man måste ha fallenhet för undervisning också, samt ämneskunskaper förstås. Problemet i skolan idag är att många lärare är behöriga men undervisar inte i de ämnen de har examen för. //Li

Anonym sa...

det är inte de obehöriga lärarna det är fel på, de har ofta kunskapen men inte en formell examen. Många av dessa är mycket bättre pedagoger än de behöriga. //Li

Petter sa...

Suck vad jag blir trött på kommenterar som från dig Li. Det är väl självklart att vi skall ha utbildade lärare i Sverige. De skall vara utbildade ämnesmässigt, de skall vara utbildade pedagogiskt och de skall ha insikt i ämnesdidaktiken. Att som argument hävda att en del obehöriga lärare är bättre än de behöriga är så tröttsamt eftersom det helt enkelt inte är sant. Jag säger inte att det inte personer som gör ett jättebra jobb i skolan och inte har lärarutbildning, för det gör det, men har de verkligen all den kunskap som de behöver för att individualisera undervisningen utefter behov? Skriva åtgärdsprogram, och individuella utvecklingsplaner? Har de verkligen kunskapen om skollag, läroplan och kursplan? Till det är jag mycket tveksam, det är där jag ser att det brister för de obehöriga lärare som jag jobbat med. Den delen är en väldigt stor del av lärarjobbet.
Självklart behöver lärarutbildningen ses över, den är inte bra.

Sivan - hur bra man än är på matte så hjälper inte det om man inte vet hur man skall förmedla det till eleven. Det är liksom där jobbet sker.

Petter sa...

Själv saknar jag framförallt lärarlegitimationen!

Mats Gerdau sa...

Nog är det väldigt viktigt att man är duktig både i ämnet och kan lära ut ämnet på ett bra sätt? Jag förstår inte riktigt motsättningen. Att kunna ämnet är ju en sak, men att veta vad i t ex kemin som ingår i kursen Kemi A är ju också rätt viktigt. Hur ska man annars kunna sätta betyg, om man har en helt annan grund för sin bedömning?

Andreas, visst. Gärna blocköverskridande överenskommelser. Frågan är dock vad de ska innehålla... Sen vänder jag mig lite mot uppfattningen att en fråga är för viktig för att den ska vara politisk. Politik ska väl handla om viktiga saker och inte oviktiga? Jag sitter inte i riksdagen för att reglera tandkrämsinnehållet utan för att försöka påverka Sveriges framtid i en riktning som jag vill se. Politik handlar ganska mycket om värderingar och vi har lite olika värderingar mellan olika partier. Det finns de som hyllar kollektivet medan jag hellre ser den enskilda människan. Det finns de som ser politiken som den som ska lösa människors alla problem, medan jag hellre utgår från människors egen och inneboende kraft och hur den kan växa än mer. Utifrån våra värderingar så kommer vi ibland fram till olika konkreta förslag. Jag tror att jag skulle ha jättesvårt att komma överens med en kommunist om friskolor eller betyg eller läxor eller kanske t o m skolans uppdrag. Men socialdemokraterna och miljöpartiet har ju bundit sig för att göra upp med vänsterpartiet och då är det väldigt svårt med den blocköverskridande politiken.

Petter sa...

Vart är legitimationen då Mats? Det var väl ett av vallöftena?

Mats Gerdau sa...

Det kommer en proposition i februari om lärarutbildning och där behandlas även auktorisationsfrågorna. De hänger ju rätt intimt samman. Du får ge dig till tåls en stund, Petter! :-)

Petter sa...

Härligt att höra Mats, med tanke på statusfrågan så tror jag att just legitimationen är en åtgärd som faktiskt skulle hjälpa.

Johan sa...

Mats: Du har så ofta väldigt bra åsikter och faktiskt även visioner för svensk skola och trots det ställer du dig så helhjärtat bakom lärarlegitimation. Det är i mitt tycke en av de mest befängda idéer som kommer ur alliansen just nu och då lyckas ändå Herr Björklund rätt bra med konstiga förslag. Lärarlegitimation är ingenting annat än ett examensbevis på att man gått några år på högskola/universitet på en redan idag undermålig utbildning.

Så länge läraryrket har den status den har idag (uppsamlingsplats för studenter som inte kunnat bli/komma in på sina första- och andrahandsval och i många fall vill ha trygg anställning) alternativt lärare som jobbat 30 år i skolans värld och knappt har en aning om hur världen utanför ser ut utan kör på i gamla hjulspår för att det "alltid har fungerat". Många som inte ens är intresserade av att fortbilda sig. Vi kommer inte få bättre eller mer motiverade lärare för att dessa får en legitimation? Så länge det inte ställs krav eller att man får in de allra bästa studenterna, fortbildar pedagoger (och ställer krav på dessa) så spelar det ingen om roll om de så har en professorstitel.

Gör tvärtom istället, se till att alla lärare max får vara i skolan i 3-5 år och sedan måste de arbeta med sin "ämneskunskap" utanför skolvärlden i 3-5 år innan de får komma tillbaka. Se till att ta in kompetens utanför skolan och öppna upp skolan istället. Ta in föräldrar, näringsliv, universitet, högskolor, kommun och styrelser istället för att stänga den världen ute. "Behörig" är närapå ett skällsord i dessa sammanhang. "Behörig" för vad?

Petter sa...

Johan.

Förslaget om lärarlegitimation har inte bara med utbildning att göra, det med förmåga som arbetande lärare också. Tar du inte ansvar för din fortbildning, utvecklar du inte ditt arbete, så skall du kunna bli av med din legitimation. Precis som en läkare som inte sköter sitt jobb kan bli av med sin legitimation.

Vad är det som gör att skolan är en så speciell arbetsplats att man inte kan vara där mer än 3-5 år innan man har tappat greppet om verkligheten. Är inte skolan en del av verkligheten?

Jag fattar inte argumenten.

Sen skulle jag vilja beskriva de lärare som jag arbetar med. Det är en samling personer där den yngsta är i 25 årsåldern och den äldsta snart går i pension. De allra flesta av dessa är ambitiösa, hårt arbetande, intelligenta, driftiga, kompetenta lärare. Som sliter dag ut och dag in för en ynklig lön och utan någon som helst uppskattning från de personer som de arbetar för. Där är kunniga i sina ämnen och de har en bred pedagogisk och didaktisk kunskap. Där har du sanningen. Din bild av lärarna finns säkert, men som i alla andra yrken så är det inte de dåliga som är majoriteten, det är de bra!

Ta in kompetens utanför skolan? Javisst det är klart att vi skall, men har de personerna kunskapen om hur människor lär sig. Har de kunskapen om vad alla elever behöver? Kan vi vara säkra på det? Det är det som är grejen. En lärarlegitimation kan vara en garant för att personen ifråga som sköter undervisningen har kompetensen och förmågan att undervisa alla elever på deras nivå!

Det är så tröstlöst att läsa inlägg som ditt, både på forum på nätet och kommentarer i tidningar. Alla har tydligen rätt att ha en åsikt om skolan, och den allmänna åsikten är att skolan i Sverige idag är fruktansvärt dålig och att lärare inte har en aning om vad de pysslar med.
Tyvärr så är det mycket få som fattar att de inte vet vad skolarbete är. De flesta tror att det räcker att ha gått i skolan, eller att man har barn i skolan så vet man vad man pratar om, men så är inte fallet. Skola är mycket mer komplicerat än så. Jag påstår mig inte veta hur man lagar en bil, eller vilken medicin som är bäst för ett barn med öroninflammation. Jag vet dock vad som krävs för att ge en instruktion till 30 13-åringar och på ett sätt så att alla 30 förstår. Jag vet också hur det går till att bedöma en reflekterande text som en 15 åring har skrivit kring riterna inom hinduismen. Jag känner till alla de mål som står i den nuvarande kursplanen och jag vet också hur arbetet går med den nya.

Erfarenhet är viktigt inom alla yrken och även så inom läraryrket. Varför i hela friden skulle det vara bättre för mig att när jag väl lärt mig jobbet ge mig ut och göra andra saker några år? Vad är det som säger att det? Jag fattar det inte.

Nä Johan, ta reda på fakta, sitt inte bara och tyck!

Johan sa...

Petter: För det första så tvivlar jag på om det ens, i praktiken, kommer att gå att dra tillbaka en legitimation. Vad jag förstår av rektorer och lärare så är det redan idag i princip omöjligt att avskeda en lärare som har missköter sig. En nära vän som är nyexad lärare sa nyss efter att hon fått reda på att hon fått heltid att "nu när man har heltidstjänst är det i princip omöjligt att bli av med sin lärartjänst inom kommunen. Missköter någon sig blir denne omplacerad". Självklart är skolan en del av verkligheten och de allra flesta lärarna gör ett fantastiskt jobb men jag tror inte att en lärarlegitimation gör att skolan blir mer dynamisk, får högre status eller attraherar duktigare människor. Det är ofta en orättvis och direkt felaktig bild som målas upp av lärare som ointresserade, lata, inskränkta osv. Vad jag är rädd för är att en lärarlegitimation ytterligare skall "säkra upp" istället för att höja.

Sedan kan jag tycka att det är lite högtravande att påstå att ingen annan än dem som lagt ner några terminer på att läsa pedagogik i 20-årsåldern klarar lära ut saker till barn och ungdomar. Förklara gärna för mig hur den här legitimationen skall se ut. Om det ser ut som resten av skolan gör så bör väl vem som helst kunna ansöka om att få ta legitimationen mot att personen klarar de tester som gäller för att få den? Det borde i så fall rimligtvis finnas ett nationellt prov för att kunna få en lärarlegitimation. Eller är den bara till för att skydda 4-6 terminer på lärarhögskolan? Antagningspoängen på lärarutbildningar är idag skrämmande låga. Här är den för SU - http://www.antagningsstatistik.se/page/2.html - grundskolelärare med samhällsinriktning är precis godkänt i snitt eller 0.1 (!!!) på högskoleprovet. På SU:s hemsida http://www.su.se/content/1/c4/20/58/Statistik_SU_VT2009.pdf - står under i princip alla utbildningar att "samtliga behöriga sökande erbjöds en plats".

"Varför i hela friden skulle det vara bättre för mig att när jag väl lärt mig jobbet ge mig ut och göra andra saker några år?". Det är klart du inte skall det. Du kan ju detta nu. Det är bara att stanna till pension. Lärt sig jobbet har man väl redan när man fått sin legitimation.

Petter sa...

Johan

Där slår du huvudet på spiken. Problemet med hela kråksången är att statusen för läraryrket är så låg att antagningspoängen på utbildningarna ser ut som du visar.

I min mening är inte legitimationen något som skall säkra upp utan den skall istället vara något som ställer krav på läraren. Det skall inte heller vara något som du tilldelas tillsammans med examensbeviset utan den skall du förtjäna genom att vara yrkesverksam och genom att visa yrkesskicklighet. En innehavare av legitimationen skall ju naturligtvis också ha bättre lön än en icke legitimerad lärare. = Karriärmöjlighet = statushöjare för yrket. (Jag skulle kunna tänka mig ett system där nyexade lärare får jobba några år som icke legitimerade lärare.) Jag skulle också kunna tänka mig ett system där legitimerade lärare har ett större helhetsansvar på skolorna och något andra arbetsuppgifter.

Poängen med en yrkeslegitimation är att den skall kunna dras in. Precis som med ett körkort, körkortet är ett bevis på att du kan köra bil, men det kan också dras in om du inte kör enligt de regler som vi kommit överens om.

Att anställningstryggheten i offentlig sektor är hög det kan jag hålla med om, att den kanske till och med är för hög det håller jag också med om. Men det är inte förbehållet läraryrket det gäller hela den kommunala förvaltningen och det är i mina ögon ett jätteproblem. Det är en sak som man måste göra något åt.

Nej jag säger inte att det bara är utbildade personer som kan lära ut till barn och ungdomar, men jag tror att det är ett krav för att se hela bilden, och var skall man dra gränsen för att säkra upp utbildningsnivån för barn och unga i Sverige?
Lärarutbildningen med alla sina brister, jag anser också att nuvarande utbildning behöver revideras ordentligt vilket också är på gång, är dock en lärarutbildning. Här lär du dig de ämneskunskaper som du behöver och du lär dig om pedagogik, didaktik och metodik. Hoppas jag, i allafall, det var det så på min tid, jag tog i och för sig min examen 2000, och gick den "gamla" lärarutbildningen så jag har inte stor insikt i dagens, mer än genom de lärarstudenter som jag träffar när de gör praktik hos oss. (Det var betydligt högre antagningspoäng i mitten av 90 talet förresten...)

Läraryrket är mycket mer än att stå i klassrummet med en grupp elever. Det är för det första att vara i klassrummet med ett flertal olika grupper varje vecka. Det är att kunna förstå gruppdynamik och att förstå hur man anpassar uppgifterna till olika individer i grupperna. Oftast är de uppemot 30 elever i varje grupp och du har ca 60 minuter på dig för att komma fram till alla vid varje tillfälle.
Sedan är det så att det som fungerar jättebra i ena gruppen ena dagen fungerar inte alls i den andra gruppen dagen efter eftersom förutsättningarna är helt olika, och det som fungerar i grupp 1 på måndag morgon fungerar inte i grupp 1 onsdag eftermiddag. Läraryrket är ett reflekterande yrke, man måste vara medveten om vad man gör, och vara beredda att lägga tid på att förstå vad som hände för att bli bättre. Men enligt dig så behöver man varken utbildning eller erfarenhet för att vara lärare eller? Det är svårt! Tro inget annat.

Sedan vill jag också påpeka att jag inte på något sätt kan allt, jag lär mig något nytt vare dag på jobbet och jag tycker mig bli bättre på det jag gör varje år. Jag har jobbat som lärare i 9 år och jag är långt ifrån fullärd. Så jag skulle helst vilja fortsätta med mitt jobb som jag lagt ner flera 100 000 kronor på i studielån och fortsätta att bli bättre på det om det är ok med dig? Inom vilka andra yrken behövs inte adekvat utbildning eller erfarenhet för att bli yrkesskicklig? Vad är det som skiljer läraryrket från andra yrken spå den punkten?

Johan sa...

Petter:

Jag hävdar nog snarare tvärtom. Min önskan skulle vara att göra läraryrket till ett mycket mer attraktivt yrke än vad det är idag och framförallt göra utbildningen mycket svårare och mer krävande. Vägen dit är givetvis oerhört svår och för att nå till vad jag tror är vägen till en framtida skola så måste vi göra avkall på många av de "sanningar" som idag präglar hela utbildningssystemet.

En liten del av vad jag konkret tror måste ske:
1. Förändra hela tids- och schemaupplägget för skolan. Undervisning måste inte ske i skolan eller i klasser om 30. Det skall kunna ske individuellt, i grupper om 5, seminarier om 20-30 samt storföreläsningar. Alltid lärarlett men inte alltid i skolan.

2. Minska antalet lärare med så många procent att vi har råd att höja lönerna för lärare till en sådan nivå att toppstudenter söker sig dit.

3. Sammankoppla skolan i mycket högre grad med näringsliv och visa upp den kompetens lärare har för att öka deras attraktionskraft även på andra arenor.

4. Fokusera i ännu högre grad på lärprocesser och mindre på slutprodukt/provresultat. Detta kan förhoppningsvis leda till att ännu fler elever hittar "sin" individuella talang och kreativitet och får utlopp för den oavsett om det är matte, kemi, språk eller estetisk verksamhet.

5. Ge lärare och elever fler redovisningsformer med ljud, bild och text. Gör detta obligatoriskt. Ställ krav på mer ämnesövergripande undervisning.

6. Låt elever som är duktiga i respektive ämne få utvecklas i sin takt, allra helst stimulera dem som tidigt överpresterar och utmana dem istället för att hålla tillbaka dem.

Jag tror att tanken om att yrkesutbilda sig kommer att vara förlegad inom inte alltför lång tid. Självklart kommer det alltid finnas behov av läkare etcetera men kraven på ungdomar i ett framtida arbetsliv ser helt annorlunda ut än bara för 10-15 år sedan. En majoritet av jobben som finns om 5-10 år finns inte idag. De är inte uppfunna än. När dina elever är 35 år så kommer de ha haft 10-15 jobb -frågan är vilken kunskap de skall ha för att klara alla dessa olika krav och jobb.

Petter sa...

Håller med dig om alla punkterna Johan, förutom just den om att säka antalet lärare för att höja lönen. Höj lönen ändå! (Ja jag vet att jag är utopisk...)

Punkt 4, 5 och 6 är i allra högsta grad på gång i skolan idag! Ge oss ett tag till så kommer vi att vara där. Läroprocessen är det som sättas i fokus. Det finns ju ett problem med det och det är ju att herr Björklund kallar det "flumskola" men men...

Ja vi behöver läkare, mekaniker, journalister, elektriker, snickare, handelsanställda, skogsarbetare, lärare osv osv. Dessa jobb kommer inte att försvinna, och yrkesskicklighet kommer att vara oerhört viktig. Ja det kommer dyka upp massor med nya jobb det är därför skolan måste förändras.

Jag har en känsla av att vi pratar om och tycker samma sak Johan, förutom när det gäller punkten vad lärarna har för roll i skolan och vad som krävs för att vara lärare.

Mats Gerdau sa...

Tack för givande inlägg, Johan och Petter! Vi får väl se hur legetimationen kommer att se ut och vilken effekt den har. Men om lärarna själva anser att det behövs en sådan så är inte jag emot det. Alla sätt att höja läraryrkets attraktivitet måste prövas.

Men en av punkterna som Johan för fram, och som är helt relevant, måste lärarna fundera ordentligt på. Det gäller lön kontra lärartäthet. Den frågan måste lyftas och det går inte att säga att man vill ha både och, det är utopiskt som du skriver Petter. Inget parti vill tillföra skolan de resurser som krävs för att höja lärarlönerna avsevärt. Därmed måste pengarna komma någon annanstans ifrån. Var???

Johan sa...

Gör lärarna attraktiva på fler marknader än i skolan. Ge lärare en möjlighet att föreläsa och utbilda, inte bara inom Sverige utan även utomlands. Länder som Australien säljer utbildning för miljarder till bland annat mellanöstern och Asien (framförallt Indien). Om vi kan ha världens bästa lärare i Sverige, varför inte sälja den kompetensen utomlands också? Vi är världsbäst på att samarbeta och arbeta ämnesövergripande, låt oss också ta betalt för det och ge lärare och skolledning möjlighet att såväl fortbilda sig själva som andra. Vi behöver inte prata om några summor men det är fantastiskt mycket outnyttjad kompetens som finns men som vi inte tar vara på. Vi kan både tjäna pengar och bli ännu bättre. Ge lärarna 50% och resterande 50% till skolan. Det behöver inte vara en utopi vi behöver bara tänka lite utanför vår snäva box som är skola och skolpolitik.

Mats Gerdau sa...

Jag håller med dig Johan. Utbildning borde vara en svensk exportvara, men då måste den idiotiska diskussionen om vinst i skolan bort. Vänstern förstör så mycket med sina ideologiska blockeringar mot att någon ska kunna tjäna pengar. De skapar motsättningar och konflikter när vi skulle kunna satsa så att alla vinner.