En superintensiv vecka med besök i Halmstad och prat om vuxenutbildning, träff med Apple om IT i skolan, frukostseminarium om hur skolan kan bli mer framgångsrik, träff med Skolverket om den senaste TIMMS-undersökningen och därtill julfester med riksdagsgruppen och förbundsstyrelsen så laddar jag nu för debatt om vårt förslag till ny och obligatorisk rektorsutbildning. Förberedelserna har skett på flyg, bussar och sena kvällar, men det ska nog gå bra.
Vårt förslag handlar om att alla rektorer ska genomgå en särskild utbildning inom 4 år. Det handlar om skoljuridik och det ansvar som rektor har för en mobbningsfri, rättssäker och likvärdig skola. Det handlar om hur man styr en mål- och resultatstyrd organisation. Och det handlar om ledarskap och ansvaret för att ständigt utveckla verksamheten. Utbildningen är statens sätt att garantera att rektorerna har förmåga att de behärskar det statliga uppdraget.
SKL-rapporten i måndags och forskningen om framgångsrika skolor, som tyvärr är rätt eftersatt i Sverige, lyfter samfällt fram ledarskapets betydelse för en skolas kvalitet. Det är egentligen inte så konstigt. Precis som vi alla vet att en duktig lärare kan göra underverk till och med med den mest ointresserade tonåring, så kan duktiga rektorer få lärare att uträtta stordåd. Min bild är att en bra skola har alltid starka, drivande, tydliga, kommunikativa och demokratiska ledare.
Jag tycker att ledarskapet har haft en alldeles för undanskymd roll i skolan och i skolpolitiken. Nu vill vi i Alliansen ändra på det. Det är synd att behöva säga det, men den förra regeringen drog ned och drog ned på rektorsutbildningen och alla sökande fick inte plats. 2004 förkortades den med ett halvår och 2005 med ytterligare ett halvår. 2006 stoppade de nyintagningen helt.
Vi har därför idag en situation där säkert varannan rektor inte har gått rektorsutbildningen.
Sanningen är att socialdemokraterna inte har visat något större intresse för ledarskapet i skolan över huvudtaget, förrän vi nu lyft frågan. De har väl inte visat särskilt mycket ledarskap i övrigt heller, förstås.
Vi moderater menar allvar med att ledarskapet är viktigt, i synnerhet i skolan. Det är ett komplext och svårt uppdrag att vara rektor. Ofta otacksamt, där olika intressen hela tiden ställs mot varandra, men säkert också oerhört stimulerande. Det handlar ju om att se människor växa och utvecklas. Rektorerna har en nyckelroll i att forma våra barn och ungdomar till självständiga, kreativa och kunniga vuxna.
Det handlar inte bara om att leda en personalgrupp, utan också om att agera gentemot elever och deras föräldrar. Det handlar om att följa både sin arbetsgivare och det statliga uppdraget. Det handlar om att styra resurserna så att alla elever får förutsättningar att nå målen i alla ämnen och utvecklas maximalt. Man kan inte skjuta upp skolstarter eller säga att man får lära sig svenska nästa år. Man kan inte ta bort en skoldag i veckan, även om socialdemokraterna i Perstorp försökte det i höstas. Nej, allt måste fungera alltid. Varje dag och varje år och det är rektors ansvar att se till att det verkligen gör det också. Rektorerna är vår tids vardagshjältar och de förtjänar både uppmärksamhet och satsningar.
Staten kan göra en del, men inte allt, för att ge rektorerna rätt förutsättningar. Arbetsgivarna, framför allt kommunerna, har också ett ansvar för att se till att rektorerna har de befogenheter och resurser de behöver. Jag tror på stor frihet för skolan att styra resurserna så att man når målen, då får man mest värde för pengarna. Men ofta är rektorerna bakbundna av stadsdelsnämnder och stora förvaltningar, men det är en annan diskussion.
Oppositionen, då? Från att i praktiken ha ignorerat ledarskapet i skolan vill nu socialdemokraterna att ännu fler än rektorerna ska genomgå en obligatorisk utbildning, nämligen både förskolechefer och biträdande rektorer.
Vi öppnar möjligheten även för dessa att gå utbildningen, men vill inte införa något obligatorium. Det beror bl a på att de inte har så tydliga uppdrag i de nationella styrdokumenten. Biträdande rektorer har inga sådana alls. Men oppositionens förslag faller platt eftersom de inte har några pengar för fler platser på rektorsutbildningen. Idag finns ungefär 6 500 rektorer och 12 500 förskolechefer och biträdande rektorer. Om vi antar att det är samma behov av nyrekrytering av biträdande rektorer och förskolechefer som det är av rektorer, så behövs ytterligare 200 miljoner kronor. De pengarna finns inte i oppositionens budgetar. Vänstern vill till och med dra ned med 300 miljoner på det anslag som bekostar rektorsutbildningen.
Det går inte ihop. Som vanligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar