Sunda ungdomsvärderingar i Sverige

Svenska ungdomar har goda medborgarkunskaper och ganska sunda demokratiska värderingar, visar en ny internationell studie som Skolverket publicerade häromdagen (Morgondagens medborgare). Varför skriver inte tidningarna om detta? Men det är ju klart – det är ganska bra resultat och ger inga svarta krisrubriker.

14-åringar i 38 länder har besvarat samma kunskapsprov och samma enkäter, vilket har gjort det möjligt att jämföra deras kunskaper, värderingar och deltagande på områdena demokrati, samhälle och medborgarskap. På det hela taget är det lite bättre än för 10 år sedan och Sverige ligger bra till i jämförelse med andra länder. Det motbevisar att det bara är hårda värden och faktakunskaper som gäller nu när vi ändrat riktningen för skolpolitiken.

I kunskapsprovet ligger Sverige på femte plats, med fyra länder som har signifikant bättre resultat (Finland, Danmark, Sydkorea och Taiwan). Återigen Finland i topp, alltså.

Men det finns också illavarslande tecken i de svenska resultaten. Det är större skillnader mellan elever i Sverige än i andra länder. Det är inte så stora skillnader mellan skolor, men väl mellan elever på samma skola. En förklaring som ges är att socioekonomisk bakgrund spelar större roll i Sverige än i andra länder.

”Med högutbildade föräldrar är chansen större att eleven får många poäng på provet. Denna effekt är ganska hög i Sverige jämfört med många andra länder och inget av de europeiska länderna i studien har en signifikant större effekt på individnivå av föräldrarnas utbildningsbakgrund än Sverige.”

Trots att likvärdighet har varit ett centralt mål i svensk skolpolitik i decennier så är vi nästan sämst, endast Bulgarien och Polen är värre. Socialdemokraterna måste ta det största ansvaret för detta, det är deras misslyckande.

Tidigare har vi sett rapporter som visar att det är elever med sämre förutsättningar som drabbats av socialdemokraternas flumskola där kunskaper inte sätts i fokus. De är sämre på att läsa och räkna. Nu visas att de också har sämre medborgarkunskaper. I högtidstalen är det just dessa elever som ska gynnas av den röda skolan, men verkligheten ser annorlunda ut. Elever med lågutbildade föräldrar, elever med utländsk bakgrund och elever med fattiga föräldrar har svårt att lyckas i den svenska skolan, det är sanningen. Och vår stora utmaning är att vända den utvecklingen. Den skola som vi ska bygga måste göra skillnad för just dessa elever, de starkare klarar sig alltid.

Ungdomarna svarar också på frågor om attityder i ett antal viktiga frågor och det visar sig att de har riktigt sunda värderingar. Jämställdhet mellan män och kvinnor är en fullständig självklarhet, liksom att alla oavsett etnisk bakgrund ska ha samma möjligheter. Rasistiska strömningar bland ungdomar finns det inget belägg för i den här undersökningen, tvärtom så uttrycker de ett stort stöd för invandrares rättigheter. Det känns ju också skönt att tre av fyra har stort eller ganska stort förtroende för riksdagen, att jämföras med t ex media som bara varannan har förtroende för.

Svenska ungdomar är mindre intresserade av politik och samhällsfrågor än andra. Att lita till sin egen förmåga och kompetens är centralt för att kunna utöva ett medborgerligt engagemang, men självförtroendet är inte på topp i Sverige och inte engagemanget heller. Våra ungdomar är bland de allra sämsta på att delta i aktiviteter som föreningar och olika grupper arrangerar.

Elevinflytandet är lite mediokert i Sverige, vi ligger t o m något under det internationella genomsnittet. Lite förvånande att länder som Indonesien och Colombia ligger i topp, de framställs ju ofta som ganska auktoritära. I relationen till vår läroplan, som talar om elevinflytande, så är resultaten inte så goda. Diskussionsklimatet är gott, men bara hälften av ungdomarna upplever att de får vara med och påverka undervisningen i klassrummen. Det räcker ju inte med att bara snacka, man måste handla också! Här blev det en liten känga åt lärarna, för det är ju dom som avgör vad som händer i klassrummet.