Idag presenteras en ny stor internationella studie av gymnasisters matematik- och fysikkunskaper (TIMMS Advanced 2008). Förra motsvarande undersökning gjordes 1995. Vi fick den föredragen av Skolverket i utbildningsutskottet efter lunch. Resultatet är minst sagt nedslående.
Man har tittat på kunskaperna bland avgångseleverna i gymnasiets naturvetenskapliga och tekniska program och de som då läst kurserna Ma D och Fysik B. Av de 10 länder som deltog i mattetesten ligger Sverige näst sist, bara Filippinerna är sämre. Ryssland toppar listan, följt av Nederländerna och Libanon. Nu är det lite olika andel av befolkningsgruppen som är underlag för undersökningen, vilket kan förklara en del av skillnaderna. Exempelvis var det 13% av gymnasieeleverna i Sverige som var målgrupp för studien, men endast 1,4% i Ryssland. Om vi skulle ta de 1,4 procenten bästa elever så skulle vi sannolikt också få ett bättre resultat. Man kan dock se att exempelvis Slovenien har både större andel elever som deltar i den här typen av undervisning och bättre resultat, så vi har inte så mycket att slå oss för bröstet för.
Den stora katastrofen blir när man jämför med förra undersökningen 1995. Vi har fullkomligt rasat, minskar med 89 poäng och det är över hela fältet. 71% av de svenska eleverna ligger under en medelgod nivå, endast 1% på avancerad nivå. "Vi har aldrig sett en så stor nedgång tidigare" sa en av Skolverkets tjäntemän.
Långsiktigt är det här naturligtvis katastrofalt. Mattekunskaper är nödvändiga.
Skolverket pekar ut några tänkbara förklaringar: sämre förkunskaper (stämmer absolut), kurssystemet som gör att kunskaperna inte hålls vid liv (men så var det väl förut också, integraler lästes för sig och geometri för sig), kursplanernas utformning och betygskriterier som inte är så styrande utan ger stort tolkningsutrymme (verkar också sannolikt) samt undervisningen med för stort fokus på procedurer i stället för förståelse och för mycket eget arbete för eleverna (verkar också sannolikt).
Vem bär då ansvaret för detta? Man skulle kunna säga socialdemokraterna och lärare som abdikerat. Socialdemokraterna drev utvecklingen åt fel håll under lång tid, betonade allt annat än skolans kunskapsuppdrag. De elever som deltog i den här undersökningen gick sista terminen i gymnasiet 2008. De började grundskolan 1996 eller 1997 och har gått hela sin skolgång med socialdemokratiska skolministrar, förutom de sista två åren och då hade vår politik inte hunnit få genomslag. Ansvaret för att eleverna får arbeta mycket själv måste man nog säga att lärarna ansvarar för.
Jag tror inte att det handlar om resursbrist, som Lärarförbundet hävdar, eller "skolpolitikerna" som LR säger. Varför inte peka ut de politiker som är ansvariga i stället? Jag pekar inte ut alla lärare som ansvariga, lika lite borde LR peka ut alla politiker.
Vi har startat en nationell mattesatsning, som förhoppningsvis ger effekt. Vi ska se till att lärarna får mer matte i sin lärarutbildning. Vi följer upp resultaten på ett helt annat sätt än tidigare. Snart kommer en ny skollag som talar om kompetenskraven på lärarna. Säkert måste mer göras, men det är i alla fall en bra början.
(DN, SvD, Sydsvenskan, DN)
7 kommentarer:
Starta en ny lärarutbildning. Ställ krav på dess studerande - utan fakta kunskaper - ingen examen. Det räcker inte att kunna snacka och vara social om man inte har faktakunskaper. Återinför kunskapsskolan med de nya lärarnas hjälp. Inför statlig studentexamen för olika linjer. Inför skärpta intagningskrav till högskolor inkl intagningsprov. Gör som i Schweiz m fl länder: de som missar 3 prov åker ut ur högskolan. Även smarta elever mår bra av detta. Som det nu är passerar de gymnasiet på en räkmacka och lär sig inte jobba.
Typiskt politiker att gora samhallsproblem till ett tillfalle att kasta skit pa motsandaren. Gor nat at saken da for i helvete. Gor nagon nytta istallet for att sitta och klaga pa oppositionen.
Min dotter går på Internationella skolan i Helsingborg - men innan dess gick hon ett år på svensk skola (nian). Skillnaden är markant! Hon går nu sista året på IB-linjen med Higher Level Math och det är matematik som man knappt nuddar vid i den svenska skolan. Det är anmärkningsvärt att det finns tre elever på skolan som tar HL Math, men inte någon av dem har kommit från det svenska skolsystemet!
Jag har kommenterat ditt inlägg på min blogg, eller tja, snarare tagit ut det jag tyckte om :) Men jag har lite kommentarer spontant.
Det är en NAIV syn att tro att problemet är att lärare inte har faktakunskaper. Det är problem i matte redan på lågstadiet, och då handlar det om + och -. Det är vid pedagogiken det brister. Att förklara, att skapa förståelse och inte lära sig att rabbla formler.
Så jag ställer mig emot vad Anonym säger här.
Niklas däremot verkar känna sig hotad att man försöker se vart orsaken till försämringen är. Man måste kunna se vart problemet börja för att komma till roten av problemet och lösa det där.
Ingrid har goda poänger. Min kusin gick själv på Internationella skolan i Helsingborg, och hon stornjöt över det höga tempot, den intellektuella stimulansen o.s.v.
Svenska skolan har misslyckats och kan lära sig väldigt mycket av andra pedagogiska skolor och tillvägagångssätt. Det finns sätt att undervisa matte och få elever att förstå, det gäller bara att lära sig av dem som kan.
Men nu till min egen fråga :) Nu har man fokuserat på matte och fysik. Det är knappast förvånande att vi inte kan mäta oss med Ryssland, där matematik har nästintill gudomlig roll i skolväsendet. Men det säger ändå en sak. I Ryssland så premieras matte, det är bra, det är nödvändigt, det är status. I Sverige har jag ALDRIG mött på en elev på högstadiet eller gymnasiet som tycker att matte är nödvändigt. De förstår inte varför de måste kunna X,Y,Z, och har därför ingen motivation o.s.v.
Ett av de viktigaste sakerna jag fick lära mig i Malmö Lärarhögskola var vad jag skall svara på då elever frågar mig "Varför skall vi kunna detta ? Det är ju gammalt ???!!!" (Historia). Och motivera för dem varför kunskapen är viktig. Varför finns inte detta i matematiken ?
Niklas, om du orkade läsa sista stycket så ser du några av de åtgärder som vi nu genomför. Och kasta skit på oppositionen... Ja, någon är ju faktiskt ansvarig. Jag tycker att det är för dåligt med ansvarsutkrävandet i vårt land. Att vilja väl räcker inte. Man måste göra väl och nå resultat också. Jag tar mitt ansvar för det jag gjort och inte gjort, men det är inte ofta man hör en socialdemokrat ta ansvar för 12 års skolpolitiskt misslyckande.
Socialkonservativ - läste ditt bloginlägg. Bra tankar där. Visst hänger mycket på själva undervisningen. När jag träffade professor PO Bentley för något år sedan sa han samma sak som det som framkom nu. Det är för mycket fokus metoder och procedurer och man glömmer bort förståelsen och vissa saker som måste nötas in, tyå multiplikationstabellen. Tänk när detta ska få genomslag på lärarhögskolan.
en del vetenskap om vad som fungerar för att skolan skall bli bättre
www.hkr-uppdrag.se/filer/5/KalleBengtsson.ppt
Skicka en kommentar