Nu kommer avslagen. Fler och fler nekas möjlighet att starta friskola.
Ibland undrar man hur resonemanget går på Skolinspektionen. Besluten är inte glasklara, kan man väl säga. Det kan ju bero på att lagstiftningen inte är glasklar, förstås. Ett enda litet exempel från Norrköping bara, men det finns många många fler.
Norrköpings Tekniska gymnasium får starta både en utbildning i Ingenjörsteknik och Elprogrammet med inriktning mot automationsteknik, medan Mikael Elias gymnasium inte får starta Teknikutbildning med internationell inriktning i Norrköping. Båda anordnarna är stora, etablerade och fungerande. Det som gör att Mikael Elias gymnasium inte får starta Teknikutbildningen är att det hotar den kommunala teknikutbildningen.
Är det inte ett väldigt statiskt synsätt? Antalet elever på olika program är ju inte givet av någon högre makt, utan skiftar mellan åren. För fem år sedan gick 14 000 elever i landet på Elprogrammet, nu är det nästan 24 000. Kanske är den kommunala teknikutbildningen i Norrköping inte så bra? Skolan är för stor, utrustningen för gammal, eller vad vet jag. Kanske skulle fler välja teknikutbildningar om det fanns fler skolor att välja på? Alla ropar ju efter mer teknik och kanske skulle detta kunna få fler ungdomar att välja en sådan utbildning.
Jag tycker att det är dags att modernisera lagstiftningen nu. Nya idéer behövs ju fortfarande. Vi lever inte i den bästa av världar och har inte den bästa av skolor. Har vi råd att tacka nej till människor som har idéer om en bättre skola? Man pratar mycket om behovet av entreprenörskap i skolan. Tänk om man kunde ha lite mer entreprenörskap för skolan också!
(Norrköpings Tidningar, Arbetarbladet, Gefle Daglad, SR, Norra Skåne, Folkbladet, Borlänge)
5 kommentarer:
Finns det arbete för 24000 blivande elektriker? Jag är orolig för att friskolorna kan bidra till en inflation när det gäller populära utbildningar och att en obalans uppstår när det gäller utbildning och arbetstillfällen. I dagsläget finns det ingen anledning att hålla igen eller att anpassa sig till vad arbetsmarknaden efterfrågar. Det är bara att studera hur lite högskolor och universitet bryr sig för att se vilka problem det kan leda till.
Andreas, vem ska avgöra hur många elektriker som behövs i framtiden? Vare sig du eller jag eller någon annan kan veta hur det ser ut om 10 eller 15 år.
När jag gick i gymnasiet så försökte man dimensionera utbildningarna utifrån någon form av bedömning av arbetsmarknadsbehovet. Det slog ju jättefel! Man ökade antalet platser på vårdlinjen för att få in fler i vården, men så enkel är ju inte världen. Den form av centralstyrning fungerar inte. Har aldrig gjort och kommer aldrig att göra. Inte ens i Sovjet.
Se till att det finns bra studie- och yrkesvägledning och låt sedan ungdomar välja själva vad de vill med sina liv. Det är min linje i alla fall.
Jag till fler friskolor - kosta vad det kostar vill! Det är ju bara skattepengar det rör sig om, och när det handlar om en så viktigt fråga som att miska det offentligas åtagande inom skolområdet borde det inte finnas någon maxgräns på prislappen - kör så det ryker Gerdau!!
Anonym - du har ju missat alltihop! Det handlar inte om att säga ja till nya friskolor till vilket pris som helst. Behovet på arbetsmarknaden är ingen grund för Skolinspektionens beslut. Det handlar om att en friskola inte får hota en kommunal utbildning. En kommunal skola får däremot hota en friskola eller en annan kommunal skola. Det är det jag reagerar emot.
Har verkligen föräldrar, elever och studievägledare tillgång till all den information som behövs för att fatta ett långsiktigt och välgrundat beslut?
Min uppfattning är att studievägledningen och informationen inte har expanderat i samma takt som antalet skolor och utbildningar. Skolornas eget marknadsföringsmaterial är knappast nog för att man ska grunda sig en korrekt uppfattning om läget.
Många som läser praktiskt utbildningar gör det i syfte att få ett arbete och för dem är det nog så viktigt att i förväg veta vilka möjligheter som finns och hur hård konkurrensen är. Det är sällan realistiskt att vänta 10-15 på en möjlighet att jobba inom det yrke som man är utbildad till. Dessutom är det svårare att garantera kvalitet, behöriga lärare och praktikplatser som det är helt oreglerat.
Jag tror nog att det finns väldigt mycket som kan göras utan att man övergår till en stalinistisk planekonomi.
Skicka en kommentar