Politiskt solsting?

Jag var i Visby förra veckan, politikerveckan. Några dagar räckte, för mycket av det goda är inte alls underbart.

Det var en del skolseminarier som var intressanta. Jan Björklund lär ha gett besked om att kommunaliseringen av skolan ska utredas, något som fick LR:s Metta Fjelkner att jubla. Jag ser faktiskt inget skäl till det alls. Och dessutom – hur ska man kunna isolera kommunaliseringen från 90-talets besparingar, ny läroplan, nytt betygssystem, friskolereformen och en helt ny gymnasieskola? Det är naturligtvis helt omöjligt. Och därför också lite väl populistiskt. Om det nu är så att det är särskilt publikfriande att skapa nya stora myndigheter som, utlokaliserade till något ställe som blivit av med ett regemente, ska detaljstyra skolans vardag. Jag tvivlar på det.

Det som gnager lite är dock Jan Björklunds ideliga nålstick mot kommunerna som ansvariga för att driva skola. ”Det finns redan tillräckligt med underlag som bevisar att kommunerna inte klarar av skoluppdraget”, sa han på ett seminarium enligt LR. Förhoppningsvis är det ett uttalande av folkpartiledaren och inte av regeringens utbildningsminister.

Jag vet inte, finns det verkligen det? Visst finns det en del kommuner som verkligen inte räcker till, där skolan är undermålig och eleverna inte lär sig tillräckligt. Gällivare verkar vara ett bra sådant exempel. Men det finns motsatsen också. Varför dra alla över en kam och döma ut alla kommuner som odugliga? Han gjorde ju en hel del bra saker som skolborgarråd i Stockholm, varför inte lyfta det som är positivt i stället? Det är lite för enkelt att bara säga att kommunerna inte klarar av uppdraget.

Dessutom – hur ser statens ansvar ut? Staten är ju exempelvis ensamt ansvarig för lärarutbildningen. Finns det något mer kritiserat än just denna statliga lärarutbildning? Var tredje lärosäte riskerar att bli av med examensrättigheterna p g a stora kvalitetsbrister.

Vid kommunaliseringen sa staten att man skulle stå för uppföljningen och utvärderingen av skolan. Det har man underlåtit i 15 års tid. Läroplansreformerna genomfördes aldrig av staten fullt ut, man verkade tro att det räckte med att klubba beslutet i riksdagen och regeringen. Gymnasiet, som var fjärde elev hoppar av från, bygger på en hård statlig styrning och struktur. Betygssystemet, som inte har begripliga kriterier för de olika betygsstegen, är statligt. Listan på statens tillkortakommanden kan göras lång…

Med samma argumentation kan man säga att det finns tydliga bevis för att staten inte klarar av sitt uppdrag. Men jag tycker att det är fel argumentationslinje. Det är ju politiken det varit fel på. En dålig politik blir inte bättre av att drivas av staten i stället för av kommunerna, den blir lika fel ändå. Därför tycker jag att det är viktigare att prata om innehållet i politiken än om lärarna ska ha en statlig eller kommunal arbetsgivare.

Även om det var dåligt väder i Visby så kanske löftet om utredning om kommunaliseringen som ett första steg i ett återförstatligande var ett utslag av politiskt solsting i alla fall. Får hoppas på det och låta saken bero.

Bra med avgifter för utländska studenter

SvD skriver att regeringen ska införa avgifter på universiteten och högskolorna för studenter som kommer untanför EU/EES-området. Helt rimligt och rättvist. Varför ska svenska elever betala för att läsa utomlands men utländska elever få läsa gratis här?

Jag skrev en artikel i Upsala Nya Tidning för två veckor sedan om just detta men också apropå att man inte behandlar alla ansökningar.

Det är ju helt nödvändigt att vi anpassar oss till hur det ser ut på andra håll i världen. Vi kan inte vara en friort för alla världens invånare som vill ha en akademisk utbildning. Så är det idag, men till råga på allt så får de inte jobba i Sverige när de är klara med sin examen. Det visar hur korkat systemet är. Vi ska ha generösa stipendiesystem, det är bra. Men helt gratis för alla? Det fungerar inte. Det kostar redan idag 600 miljoner kronor, säger Högskoleverket. Hälften av alla studenter på avancerad nivå är utanför EU/EES. Nu har över 20 000 utländska studenter sökt hit till hösten, vilket ska jämföras med de knappa 5 000 som finns här redan. Var tar det slut?

När sossarna nu vill ha en stor utbyggnad av högskolan blir det ju allt mer uppenbart att de vill skapa fler platser just för dessa utländska studenter, inte för de svenska. Retoriken säger en sak, verkligheten en annan. Som vanligt.

Stora avhopp från gymnasiet

Trots väldigt långt möte med riksdagsgruppen igår och läsningar av mängder av mail om signalspaning hann jag med en intressant rapport också. Skolverket presenterade statistik över avhopp och studieresultat i gymnasiet. En i många stycken ganska dyster läsning. En central mening:

”Nästan var tredje ung person eller 30 000 ungdomar har ofullständiga gymnasiestudier bakom sig när vuxenlivet börjar.”

Lite djupstudier visar att fler som slutar blir behöriga till högskolan och det är bra, men att avhoppen minskar inte. Hälften av de unga pojkarna med utländsk bakgrund klarar inte studierna. Så kan vi inte ha det.

Bäst är resultaten på de studieförberedande programmen. Man skulle kunna tro att det var många avhopp från de ”svårare” natur- och samhällsprogrammen, men så är det inte. Det är nästan dubbelt så stort avhopp från yrkesprogrammen.

Ser man till de blivande gymnasisternas förkunskaper – betyg – så finns det en tydlig koppling till om man fullföljer studierna eller inte. Av de 17 100 eleverna som hade ett meritvärde under 160 när de lämnade grundskolan så avbröt 11 200 stycken gymnasiet, dvs två tredjedelar. Prognosen för de med låga betyg ska fullfölja gymnasiet är alltså väldigt låg. Därför är det ju just här man måste lägga in kraften, att se till att eleverna klarar grundskolan först.

Är det problem med avhoppen från gymnasiet då? Ibland låter det som om det är helt ok. ”De har i alla fått med sig något.” Så kan man ju se det. Samtidigt vet man ju från många andra studier att de som inte har gymnasiekompetens har mycket svårare att få jobb och de tar dyra omvägar i utbildningssystemet. Skolverket visar bl a att 40% av flickorna som hoppat av gymnasiet under första eller andra året vare sig jobbar eller pluggar. Man kan ju misstänka att arbetslöshet ligger högst här. Bland dem som slutfört gymnasiet är det 13%. Det här blir dyrt både för individerna och samhället.

Jag lät Riksdagens utredningstjänst, RUT, räkna på vad avhoppen kostar i form av extra skolår i gymnasiet och extra studiemedel under den tiden. 825 miljoner kronor kom de fram till och då är inte komvuxstudier och uteblivna arbetsinkomster inräknade.

Det finns all anledning att snabba på med reformer i både grundskolan och gymnasiet så att fler börjar på rätt utbildning från början och sedan slutför den.

Och så sista lilla funderingen. Vem bär ansvaret för att det ser ut som det gör? Varför kommenterar ingen sosse det hela? Ansvarsutkrävande är svårt i vårt land.

Nu får Tom Tits Experiment starta friskola

En dom i regeringsrätten idag ger Tom Tits Experiment i Södertälje rätt att starta friskola. Eftersom TomTits Experiment är ett kommunalt bolag så sa Skolverket nej till ansökan och bolaget har därför drivit frågan ända till högsta instans, som nu givit TomTits Experiment rätt.

Jag tycker att regeringsrätten gjort en klok tolkning av lagen. Alla som vill starta friskola ska prövas på samma grunder och man kan inte på förhand utesluta någon, inte ens ett kommunalägt bolag.

Tom Tits Experiment skulle tillföra mycket om de nu förverkligar sina planer på en skola med naturvetenskaplig och teknisk profil, det är något som verkligen behövs. Det hade varit trist om lagen satte stopp för sådana goda idéer. De har redan en förskola, så det vore märkligt om en skola med samma profil inte skulle få starta.

Domen klargör att kommuner helt eller delvis kan äga bolag som driver friskolor. Även om det säkert inte kommer att vara så vanligt så bör möjligheten finnas. Det öppnar för samarbete mellan kommun och näringsliv om specialiserade utbildningar och där gemensamt ägda bolag kan vara en bra form. Några sådana finns redan, t ex Grafiskt Utbildningscentrum i Uppsala, Rinman Education i Hällefors och Göteborgs Tekniska College. Eftersom lagligheten ifrågasatts så kvävs ofta liknande initiativ av det skälet. Nu kan förhoppningsvis fler lokala samarbeten resultera i bra utbildningar för våra ungdomar.

Rent principiellt ser jag inga skäl för att förbjuda en kommun att organisera sin skolverksamhet på ett sätt som man finner ändamålsenligt, även om jag verkligen inte är någon stor älskare av kommunala bolag. Men man kan inte förbjuda allt man inte gillar. Kommunerna kan ju driva nästan all annan verksamhet i bolagsform, varför ska det finnas förbud mot just skolor? Det viktiga måste vara kvaliteten och att man är strikt konkurrensneutral.

Slutligen kan man ju ha väldiga synpunkter på den juridiska processen. Tom Tits ansökte i mars 2004, Skolverket sa nej i slutet av samma år. Nu - 2008 - avgörs frågan. Att driva processer är också ett effektivt sätt att kväva engagemang.

Många fuskar med skolpengen

Det finns kommuner som inte behandlar friskolorna schyst. Trots att vi haft en friskolelag sedan 1992 så finns ingen vedertagen praxis som kommunerna håller sig till när de beslutar om bidragen. Några - för många - fuskar med skolpengen och betalar inte likvärdig ersättning. Såg igår att Halmstad är en sådan kommun som nu tvingats krypa till korset. De betalar inte ut ersättning för skolmat till de fristående gymnasierna, trots att de kommunala skolorna erbjuder skolmat.

I förra veckan var det Göteborg som dömdes i länsrätten för att ha betalat för låg skolpeng. Där handlade det om över 4 000 kronor för lite för varje elev. I praktiken innebär det att man inte har råd med mat eller böcker i friskolorna.

Att det är sossar som styr i Göteborg förklarar väl en del, men borgerliga i Halmstad? Det strider både mot ideologi och lagen. Hur tänkte de egentligen? Det ska ju vara likvärdiga och konkurrensneutrala villkor. Kommunala och fristående skolor ska ha lika mycket pengar att röra sig med. Hur kan man då plocka bort 14 miljoner kronor från friskolorna och tro att de ska kunna erbjuda lika bra eller bättre verksamhet än den kommunala?

Nu måste det bli fart på arbetet med att ge friskolorna möjlighet att överklaga bidragen så att domstolen kan besluta om vilket belopp som är det likvärdiga, det rätta. Och de hära utdragna processerna är förödande för många små friskolor. I Göteborg upphävdes nu besluten om bidragen för år 2006. Varenda månad tvingas friskolorna klara sig med mindre pengar än de kommunala konkurrenterna. Är det ett medvetet försök att svälta ut friskolorna, att verksamheten ska bli så fattig att kvaliteten inte kan upprätthållas och att eleverna ska söka sig därifrån?

Jag tycker hjärtligt illa om detta och hoppas att utbildningsministern snabbar på med lagförslaget som stoppar detta.

Kan man kasta ansökningar?

Läste i Uppsala Nya Tidning i helgen att högskolorna nu planerar att kasta alla utländska studenters ansökningar utan att ens pröva dem. Det har blivit så många att man inte kan hantera dem. I stället för att anställa några extra för att beta av asökningarna så lägger man dem åt sidan. Eftersom de inte prövas så blir det inget beslut och då kan man inte överklaga...

Det hela känns olustigt och rättsvidrigt, även om ansökningarna faktiskt inte kastas utan bara hamnar längst bak i kön och behandlas sist i mån av tid. Tänk om det skett i ett annat land, vad hade vi gjort då? Himlat med ögonen och sagt "bananrepublik", kanske? Nu sker det i Sverige.

Att vi ser så många utländska studenters ansökningar nu gör att vi på allvar måste ifrågasätta det rimliga i att det ska vara gratis för dessa studenter i Sverige, dvs de som är utanför EU/EES och inte är här inom något utbytesprogram. Hur kommer det sig att 10 000 pakistanier söker sig till högskolan i Dalarna helt plötsligt? Ovanligt lyckad marknadsföring, eller?

När jag var på Högskoleverket för någon månad sedan sa de att dessa sk freemovers redan idag kostar skattebetalarna 600 miljoner kronor. Nu har antalet ansökningar mer än fyradubblats till 21 900 till höstterminen. Nästan hälften av alla doktorander är utländska. På Blekinge Tekniska Högskola är var fjärde student utländsk.

Ytterligare en dimension blir det när sossarna kräver fler högskoleplatser för att ge fler av våra ungdomar tillträde till högre utbildning. Eftersom tusentals platser redan står tomma så sker deras utbyggnad i praktiken enbart för dessa freemovers. Hur kan de försvara att de vill höja skatterna för att finansiera utländska studenters utbildning? Ska vi i Sverige ensamma helt avgiftsfritt ta emot alla som vill läsa på högskolan? Det är inte hållbart. Satsa mer av pengarna på att höja kvaliteten i högskolan i stället.

Ingen betygsuppgörelse

Det blev ingen blocköverskridande uppgörelse om betygen. Ingen är väl förvånad?

Trots att socialdemokraterna nu under galgen accepterar den borgerliga betygsskalan i A-F och att de ska ges från sexan så vill de inte göra upp ordentligt. De är verkligt grälsjuka. De ställer villkor som inte går att uppfylla, att omdömen i lägre åldrar inte får vara betygsliknande. Eftersom alla omdömen som handlar om elevernas lärande per definition är betygsliknande så går det ju inte att både ha omdömen och samtidigt säga att de inte får innehålla något som är relevant. De borde spola det idiotiska kravet. De omdömen som Mona Sahlin fick som mamma i Nacka var också betygslikande och dessa vill s nu förbjuda.

I stället för att ställa till med allt spektakel och skapa oro så kunde ju sossarna, om de var lite seriösa, redan i höstas sagt att de accepterar vår betygsskala och att de ska ges från sexan, då hade vi kunnat ägna oss åt annat i stället. Deras reträtt har skett under väldigt stor rökskjutning, men de landade i vår modell i alla fall.

Frågan är vad som händer när de gör en kommunist till skolminister i en eventuell rödgrön regering. Lars Ohly kommer ju inte att acceptera betyg, så vad är det värt att sossarna nu sent omsider ändrat sig? Kalle Larsson, v, säger att det "inte finns förutsättningar för oppositionen att enas om en gemensam skolpolitik". Splittrat, sa Bull.