Stora avhopp från gymnasiet

Trots väldigt långt möte med riksdagsgruppen igår och läsningar av mängder av mail om signalspaning hann jag med en intressant rapport också. Skolverket presenterade statistik över avhopp och studieresultat i gymnasiet. En i många stycken ganska dyster läsning. En central mening:

”Nästan var tredje ung person eller 30 000 ungdomar har ofullständiga gymnasiestudier bakom sig när vuxenlivet börjar.”

Lite djupstudier visar att fler som slutar blir behöriga till högskolan och det är bra, men att avhoppen minskar inte. Hälften av de unga pojkarna med utländsk bakgrund klarar inte studierna. Så kan vi inte ha det.

Bäst är resultaten på de studieförberedande programmen. Man skulle kunna tro att det var många avhopp från de ”svårare” natur- och samhällsprogrammen, men så är det inte. Det är nästan dubbelt så stort avhopp från yrkesprogrammen.

Ser man till de blivande gymnasisternas förkunskaper – betyg – så finns det en tydlig koppling till om man fullföljer studierna eller inte. Av de 17 100 eleverna som hade ett meritvärde under 160 när de lämnade grundskolan så avbröt 11 200 stycken gymnasiet, dvs två tredjedelar. Prognosen för de med låga betyg ska fullfölja gymnasiet är alltså väldigt låg. Därför är det ju just här man måste lägga in kraften, att se till att eleverna klarar grundskolan först.

Är det problem med avhoppen från gymnasiet då? Ibland låter det som om det är helt ok. ”De har i alla fått med sig något.” Så kan man ju se det. Samtidigt vet man ju från många andra studier att de som inte har gymnasiekompetens har mycket svårare att få jobb och de tar dyra omvägar i utbildningssystemet. Skolverket visar bl a att 40% av flickorna som hoppat av gymnasiet under första eller andra året vare sig jobbar eller pluggar. Man kan ju misstänka att arbetslöshet ligger högst här. Bland dem som slutfört gymnasiet är det 13%. Det här blir dyrt både för individerna och samhället.

Jag lät Riksdagens utredningstjänst, RUT, räkna på vad avhoppen kostar i form av extra skolår i gymnasiet och extra studiemedel under den tiden. 825 miljoner kronor kom de fram till och då är inte komvuxstudier och uteblivna arbetsinkomster inräknade.

Det finns all anledning att snabba på med reformer i både grundskolan och gymnasiet så att fler börjar på rätt utbildning från början och sedan slutför den.

Och så sista lilla funderingen. Vem bär ansvaret för att det ser ut som det gör? Varför kommenterar ingen sosse det hela? Ansvarsutkrävande är svårt i vårt land.