Läser dagens DN Debatt, där de rödgröna partiledarna/stuprören under rubriken "så ska vi göra Sverige till ett bättre land att leva i" försöker ge sken av att de vill en massa saker gemensamt.
Det är ju bara en massa floskler. Självklarheter uppradade efter varandra. Inget konkret, inget innehåll, ingen uppgörelse med det gamla, ingen intressant analys, inga skarpa förslag. Bingo i floskler!
Vad sägs om det här skolavsnittet:
"Kunskapssamhället. Sverige ska konkurrera med kunskap och inte med låga löner. Då krävs bra skolor och att kunskapen kommer alla till del. Vi vill satsa på Sverige som kunskapsnation där allas rätt till bra utbildning garanteras och där goda möjligheter till fort- och vidareutbildning senare i livet är en självklarhet. Vår gemensamma välfärdsarbetsgrupp får därför i uppdrag att arbeta fram gemensamma förslag på utbildningssatsningar."
Precis det här sa de ju för ett år sedan också, när vänstersamarbetet presenterades och alla turer om kommunisterna skulle få vara med eller inte. Då skulle de arbeta fram gemensamma förslag, men det har vi inte sett något exempel på trots att det funnits en hel del tillfällen att manifestera enighet. Om betygen, gymnasiet, friskolor för att ta några exempel från beslut under våren. Tre partier med tre olika uppfattningar i alla frågor. Ge besked i stället! Ska miljöpartiet tvingas ge upp stödet till friskolor? Får vänstern igenom sitt förslag att förbjuda läxor och ta bort betygen? Lyckas sossarna få med sig de andra på att förstatliga gymnasiet?
Och det som står är ju sådana självklarheter att varenda en kan ställa upp på det. Citatet kunde komma från vilket parti som helst i riksdagen, men skillnaden är att vi på högerkanten genomför politik som just syftar till att höja kunskapsnivån och se till att ingen lämnas efter.
Hur kan DN ta in en sån fullkomligt innehålslös artikel när så mycket annat aldrig får plats?
06 september, 2009
03 september, 2009
Jag praoar - som elev
Idag ska jag skugga en elev på Källängens skola på Lidingö hela dagen. I våras följde en elev mig en vecka för att se vad en riksdagsledamot gör i verkligheten. Nu ska jag praoa hos honom, följa honom en dag och se skoldagen med hans ögon. Schema, lektioner, mat, håltimmar, lärare, raster... Vad är bra och vad kan bli bättre? Hur är det egentligen med ordningen?Ska bli jättekul och lärorikt. Ofta på skolbesök så är det andra perspektiv som är i fokus. Nu ska jag försöka vara helt elevfokuserad. Det är ju trots allt för dem skolan är till.
Vinst eller förlust
Har just debatterat i Aktuelltstudion med Veronica Palm (s) om man ska förbjuda vinster i friskolor eller inte. Upprinnelsen är en artikel i DN idag som hävdar att en privat förskola gick med 3 miljoner i vinst första året och det låter onekligen väldigt mycket. Frågan är vad man ska göra åt det och vad som är det verkliga problemet.
Jag vill angripa dåliga skolor, medan sossarna angriper vinstrika skolor. Frågan är vad som är värst. Är det ok med dåliga skolor så länge de inte går med vinst? Det är ju bra att företag är framgångsrika och ger överskott, de behöver buffertar för kommande behov och det skapar stabilitet för eleverna. Tänk om alla skolor hade en ekonomi som SAAB i stället, vore det bättre?
Argumentet att skattepengar inte ska gå till vinster är rätt hårresande. Vägbyggen, elleveranser och matförsäljning borde då omedelbart stoppas, för det sköts ju av företag som går med vinst på skattebetalarnas pengar. Varför är det finare att sälja pennor och kopieringsmaskiner än skoltjänster? Med sitt sätt att resonera angriper sossarna marknadsekonomins grunder.
Nej, det måste vara kvaliteten som är det viktiga. Dåliga skolor ska bort, oavsett om de går med vinst eller inte. Och en lag som möjliggör just detta inför vi i vår. Varför är sossarna emot det?
Jag vill angripa dåliga skolor, medan sossarna angriper vinstrika skolor. Frågan är vad som är värst. Är det ok med dåliga skolor så länge de inte går med vinst? Det är ju bra att företag är framgångsrika och ger överskott, de behöver buffertar för kommande behov och det skapar stabilitet för eleverna. Tänk om alla skolor hade en ekonomi som SAAB i stället, vore det bättre?
Argumentet att skattepengar inte ska gå till vinster är rätt hårresande. Vägbyggen, elleveranser och matförsäljning borde då omedelbart stoppas, för det sköts ju av företag som går med vinst på skattebetalarnas pengar. Varför är det finare att sälja pennor och kopieringsmaskiner än skoltjänster? Med sitt sätt att resonera angriper sossarna marknadsekonomins grunder.
Nej, det måste vara kvaliteten som är det viktiga. Dåliga skolor ska bort, oavsett om de går med vinst eller inte. Och en lag som möjliggör just detta inför vi i vår. Varför är sossarna emot det?
Ropen skalla, mer pengar till alla
Ibland blir jag lite desillusionerad över fackförbundens brist på konsekvens, sammanhang och tydlig linje.
Nu går TCO och Lärarförbundet ut och kräver att karensdagen ska slopas i influensatider. De tycker inte att just deras medlemmar ska drabbas av ekonomisk avbräck och tveka att stanna hemma om de blir sjuka. Så kan man ju resonera.
Men ingenstans en endaste liten rad om hur detta ska betalas. För det kostar ju i slutändan några kronor (ganska många). Kanske har de missat att kommunerna och landstingen går med mångmiljardunderskott i år. Ska de sparka några lärare extra för att ha råd att slopa karensdagen?
Eller förlåt, det var ju förra veckans pengarop: avskeda inga lärare alls. Då delade Lärarförbundet ut äpplen med budskapet att barnen inte ska behöva betala för krisen (när de menade att det inte ska bli färre lärare).
Det är så lätt att bara kräva utan att ta ansvar. Kan inte facken bestämma sig för vad som faktiskt är viktigast och sedan försöka uppnå resultat inom det området i stället för att samtidigt kräva allt till alla omedelbart. Det vore ett ansvarsfullt och respektingivande agerande.
Nu går TCO och Lärarförbundet ut och kräver att karensdagen ska slopas i influensatider. De tycker inte att just deras medlemmar ska drabbas av ekonomisk avbräck och tveka att stanna hemma om de blir sjuka. Så kan man ju resonera.
Men ingenstans en endaste liten rad om hur detta ska betalas. För det kostar ju i slutändan några kronor (ganska många). Kanske har de missat att kommunerna och landstingen går med mångmiljardunderskott i år. Ska de sparka några lärare extra för att ha råd att slopa karensdagen?
Eller förlåt, det var ju förra veckans pengarop: avskeda inga lärare alls. Då delade Lärarförbundet ut äpplen med budskapet att barnen inte ska behöva betala för krisen (när de menade att det inte ska bli färre lärare).
Det är så lätt att bara kräva utan att ta ansvar. Kan inte facken bestämma sig för vad som faktiskt är viktigast och sedan försöka uppnå resultat inom det området i stället för att samtidigt kräva allt till alla omedelbart. Det vore ett ansvarsfullt och respektingivande agerande.
02 september, 2009
Skärpning, borgerlighet!
Intresset för att starta nya friskolor är fortsatt stort. 655 skolor ansökte i våras om att få starta eller utöka. Idéerna och engagemanget för att förbättra skolan lever onekligen. Trots minskande elevantal så är det lika många som vill starta skola som tidigare (2008: 712, 2007: 659, 2006: 397). Uppsvinget efter valet håller i sig.
Bakom ansökningarna gömmer sig tusentals människor som är besjälade av att förbättra skolan och vill lägga ned hela sin energi och tid på att förverkliga detta. Och i många fall en hel del pengar också, det är inget gratis nöje att starta en skola. En del har redan prövat vingarna och idéerna har befunnits bärkraftiga och vill därför sprida dem till nya skolor i andra städer. Andra bärs av helt nya idéer.
Det är beundransvärt. Vi skulle behöva fler företagsamma människor, fler som gör slag i saken och förverkligar sina idéer. Även i den kommunala skolan. Det enda sättet att förverkliga idéer om en bättre skola är självfallet inte i friskolan, det borde gå i den kommunala skolan också. Min bild är dock att många försökt och stångat sig blodiga mot stelbenta strukturer och inte ser någon annan lösning är att pröva friskolevägen i stället. Den dörren måste vara öppen.
Det som verkligen är sorgligt är ett antal borgergliga kommuners negativa attityd. De senaste dagarna har jag läst om flera kommuner som säger nej till nya alternativ och ökad valfrihet.
Idag är det Härryda utanför Göteborg. Härryda är, enligt Skolverket, den kommun av alla förortskommuner som har lägst andel (3,6%) elever i friskolor (frånsett Tjörn som bara har 0,3%). Härrydas grannar Partille och Mölndal har dubbelt så stor andel och Göteborg 5 gånger fler i friskolor. Det finns endast en friskola i Härryda idag, Pixbo Montessoriskola. Hur kan man säga att det finns "tillräcklig valfrihet"??? Det är ju ett stort skämt. Partille sa dessutom ja till två nya friskolor förra veckan.
Tidigare i veckan var det Jönköping och Skövde som sa nej, också med argument om att "de inte behövs" och inte "tillför något nytt". Tänk om eleverna kunde få avgöra det själva i stället! Om de inte behövs - då vore det ju inget problem att låta dem starta, för då skulle de ju inte få några elever...
För de moderater som nu säger nej så tror jag att det handlar om en oro för att det blir dyrt. Jag lovar att inte behöver bli det, jag har egna erfarenheter som kommunalråd i Nacka i 8 år där nya friskolor startade varje år. Och det är inte så att skolan i kommuner med stor andel friskolor generellt sett är dyrare än i andra kommuner. Kostnaden för en elev är nästan identisk i Partille, Mölndal och Härryda trots att andelen elever i friskolor i de första kommunerna är dubbelt så hög. Däremot är kvaliteten ofta högre. Så frågan är om man har råd att säga nej?
Med god planering och en gradvis omställning så går det att lösa "problemet" med att fler skolor startar. Det är ju inte så att nya skolor fullständigt dränerar de kommunala skolorna på elever. Så dåliga är inte de kommunala skolorna att det blir massflykt därifrån. Om det trots allt skulle bli det så kanske det är befogat. Eller ska eleverna tvingas gå i undermåliga skolor?
Det kan finnas tusen skäl för eleverna att välja en ny skola. Den är mindre eller större än den kommunala. Undervisningen läggs upp på ett annat sätt. Lokalerna är bättre och modernare. Det finns mer modern teknik. Pedagogiken är en annan. Man vill byta kompisar, komma bort från mobbning. Det är närmare till fritidsaktiviteter. Det finns något intressant och roligt ämne som inte finns någon annanstans. Därför förstår jag inte de som säger att nya skolor inte tillför något. Finns det verkligen två skolor som är identiska? Ska man som politiker sätta sig över människors vilja att ta ansvar för sin egen framtid?
Skärpning, borgerliga politiker! Förneka inte eleverna möjlighet att välja skola. Säg ja i stället för nej till nya alternativ och mer valfrihet. Det är bra för eleverna och bra för kvaliteten i alla skolor att få lite mer positiv konkurrens om eleverna.
Bakom ansökningarna gömmer sig tusentals människor som är besjälade av att förbättra skolan och vill lägga ned hela sin energi och tid på att förverkliga detta. Och i många fall en hel del pengar också, det är inget gratis nöje att starta en skola. En del har redan prövat vingarna och idéerna har befunnits bärkraftiga och vill därför sprida dem till nya skolor i andra städer. Andra bärs av helt nya idéer.
Det är beundransvärt. Vi skulle behöva fler företagsamma människor, fler som gör slag i saken och förverkligar sina idéer. Även i den kommunala skolan. Det enda sättet att förverkliga idéer om en bättre skola är självfallet inte i friskolan, det borde gå i den kommunala skolan också. Min bild är dock att många försökt och stångat sig blodiga mot stelbenta strukturer och inte ser någon annan lösning är att pröva friskolevägen i stället. Den dörren måste vara öppen.
Det som verkligen är sorgligt är ett antal borgergliga kommuners negativa attityd. De senaste dagarna har jag läst om flera kommuner som säger nej till nya alternativ och ökad valfrihet.
Idag är det Härryda utanför Göteborg. Härryda är, enligt Skolverket, den kommun av alla förortskommuner som har lägst andel (3,6%) elever i friskolor (frånsett Tjörn som bara har 0,3%). Härrydas grannar Partille och Mölndal har dubbelt så stor andel och Göteborg 5 gånger fler i friskolor. Det finns endast en friskola i Härryda idag, Pixbo Montessoriskola. Hur kan man säga att det finns "tillräcklig valfrihet"??? Det är ju ett stort skämt. Partille sa dessutom ja till två nya friskolor förra veckan.
Tidigare i veckan var det Jönköping och Skövde som sa nej, också med argument om att "de inte behövs" och inte "tillför något nytt". Tänk om eleverna kunde få avgöra det själva i stället! Om de inte behövs - då vore det ju inget problem att låta dem starta, för då skulle de ju inte få några elever...
För de moderater som nu säger nej så tror jag att det handlar om en oro för att det blir dyrt. Jag lovar att inte behöver bli det, jag har egna erfarenheter som kommunalråd i Nacka i 8 år där nya friskolor startade varje år. Och det är inte så att skolan i kommuner med stor andel friskolor generellt sett är dyrare än i andra kommuner. Kostnaden för en elev är nästan identisk i Partille, Mölndal och Härryda trots att andelen elever i friskolor i de första kommunerna är dubbelt så hög. Däremot är kvaliteten ofta högre. Så frågan är om man har råd att säga nej?
Med god planering och en gradvis omställning så går det att lösa "problemet" med att fler skolor startar. Det är ju inte så att nya skolor fullständigt dränerar de kommunala skolorna på elever. Så dåliga är inte de kommunala skolorna att det blir massflykt därifrån. Om det trots allt skulle bli det så kanske det är befogat. Eller ska eleverna tvingas gå i undermåliga skolor?
Det kan finnas tusen skäl för eleverna att välja en ny skola. Den är mindre eller större än den kommunala. Undervisningen läggs upp på ett annat sätt. Lokalerna är bättre och modernare. Det finns mer modern teknik. Pedagogiken är en annan. Man vill byta kompisar, komma bort från mobbning. Det är närmare till fritidsaktiviteter. Det finns något intressant och roligt ämne som inte finns någon annanstans. Därför förstår jag inte de som säger att nya skolor inte tillför något. Finns det verkligen två skolor som är identiska? Ska man som politiker sätta sig över människors vilja att ta ansvar för sin egen framtid?
Skärpning, borgerliga politiker! Förneka inte eleverna möjlighet att välja skola. Säg ja i stället för nej till nya alternativ och mer valfrihet. Det är bra för eleverna och bra för kvaliteten i alla skolor att få lite mer positiv konkurrens om eleverna.
01 september, 2009
Nostalgi: Fluortantens dag
Idag är det Fluortantens dag. Vilken nostalgi. Små röda, gula eller blåa plastmuggar med millimetergraderingar och kliniskt innehåll som bars runt på brickor av vitrocksklädda tanter i skolan varannan vecka... Jag kommer ihåg att några av mina klasskompisar samlade de där muggarna i skåpen och vid lämpliga tillfällen kastade ut alla över hela skåphallen.Vet inte om det hjälpte tandhälsan direkt. Eller om det var skolans uppgift. Hoppas att de inte kommer behöver komma tillbaka i alla fall. Tänderna borde var och en kunna sköta själva med hjälp av tandvården. Skolan borde ha andra saker att göra.
Sänkta behörighetskrav på högskolorna
DN skriver idag om att en del högskolor sänker behörighetskraven för vissa naturvetenskapliga utbildningar.
Linköpings Universitet har t ex slopat kraven på särskild behörighet för att komma in på miljövetarprogrammet, medan Göteborgs och Lunds Universitet har behållit de högre behörighetskraven. I klartext innebär det att man måste ha läst fler kurser i matematik och naturvetenskapliga ämnen på gymnasiet för att kunna komma in i Göteborg och Lund.
Jag tycker att det är illavarslande om Linköpings Universitet sänker kraven bara för att rekrytera fler studenter. Behörighetskraven ska ju spegla de förkunskaper som studenterna behöver för att klara studierna. Det skulle ju kunna tänkas att man inte behöver Matematik D på miljövetarprogrammet och då är det ju bra att man ser över och ändrar behörighetskraven. Tyvärr ställs inte den självklara frågan i DN-artikeln: hur har det gått för studenterna? Klarade de studierna, trots lägre behörighetskrav. Det är väl detta som är riktigt intressant?! Om det bara är ett sätt att locka fler studenter är det helt klart en signal om att styrsystemen inte fungerar som det är tänkt.
Dels kan man ju undra hur detta skett utan att Högskoleverket funnit detta i sina uppföljningar och utvärderingar. Dels kan man med viss ironi fundera över hur detta kan ske i ett helt statligt system, där det vare sig finns vinstintressen eller privata aktörer att skylla på. Det är ju detta vänstern skyller påstådd betygsinflation på inom gymnasieskolan. Vad skyller man på här? Och apropå debatten om förstagligande av skolan, som LR och folkpartiet driver, så kan man ju också fundera över hur staten sköter sina egna skolor. Blir verkligen allt bättre bara för att man byter huvudmannaskap...?
Kanske är det så enkelt att man behöver skarpa uppföljnings- och kontrollinstanser så att risken för upptäckt leder till en självsanering?
Linköpings Universitet har t ex slopat kraven på särskild behörighet för att komma in på miljövetarprogrammet, medan Göteborgs och Lunds Universitet har behållit de högre behörighetskraven. I klartext innebär det att man måste ha läst fler kurser i matematik och naturvetenskapliga ämnen på gymnasiet för att kunna komma in i Göteborg och Lund.
Jag tycker att det är illavarslande om Linköpings Universitet sänker kraven bara för att rekrytera fler studenter. Behörighetskraven ska ju spegla de förkunskaper som studenterna behöver för att klara studierna. Det skulle ju kunna tänkas att man inte behöver Matematik D på miljövetarprogrammet och då är det ju bra att man ser över och ändrar behörighetskraven. Tyvärr ställs inte den självklara frågan i DN-artikeln: hur har det gått för studenterna? Klarade de studierna, trots lägre behörighetskrav. Det är väl detta som är riktigt intressant?! Om det bara är ett sätt att locka fler studenter är det helt klart en signal om att styrsystemen inte fungerar som det är tänkt.
Dels kan man ju undra hur detta skett utan att Högskoleverket funnit detta i sina uppföljningar och utvärderingar. Dels kan man med viss ironi fundera över hur detta kan ske i ett helt statligt system, där det vare sig finns vinstintressen eller privata aktörer att skylla på. Det är ju detta vänstern skyller påstådd betygsinflation på inom gymnasieskolan. Vad skyller man på här? Och apropå debatten om förstagligande av skolan, som LR och folkpartiet driver, så kan man ju också fundera över hur staten sköter sina egna skolor. Blir verkligen allt bättre bara för att man byter huvudmannaskap...?
Kanske är det så enkelt att man behöver skarpa uppföljnings- och kontrollinstanser så att risken för upptäckt leder till en självsanering?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)