Lägg ned Arbetsmiljöverket

DN skriver att statliga Arbetsmiljöverket i praktiken vill förbjuda ungdomar från att jobba extra. Verket vill att skoltiden räknas in i den tid som ungdomar får arbeta och eftersom heltidsstudier är en anselig del av veckan så blir det inte så många timmar över. Extrajobbet i kassan på Ica, reklamutdelare eller som fotbollsdomare kan de glömma.

Jag tycker att det är bra, rent av värt att uppmuntras, att ungdomar jobbar extra. Det ger dem arbetslivserfarenhet och pengar - frihet och självständighet. Lite extrajobb hotar vare sig hälsan eller studieresultaten. Det är ambitiösa elever som vill något, de ska inte tryckas ned. Arbetsmiljöverkets idiotregler kommer endast att leda till fusk och svartjobb i stället.

Det här var droppen... Nu är måttet rågat. Behövs verkligen det här verket?

För en månad sedan läste jag att samma verk vill tvinga Haninge kommun att betala 250 000 kronor i böter om de inte tar bort små bord och stolar från förskolorna. De kan ju "pyssla" vid större bord i stället, tycker verket. Tidigare har jag läst i Uppsala Nya Tidning att Östervåla skola i Heby kommun hotas av 100 000 kronor i vite därför att städpersonalen tvingas lyfta dammsugaren upp och ned från scenen i skolmatsalen när de städar.

När jag var kommunalråd i Nacka gjorde verket en turné och träffade alla kommuner, så även Nacka. Det var ett märkligt samtal. De hade just krävt totalombyggnad av ett ålderdomshem (kostnad ca 90 Mkr) därför att det var några centimeter för litet utrymme mellan vägg och toalettstol i de boendes rum. Det fanns ingen som klagade på detta, utan personalen var nöjd. Men inte verket. Samtidigt hade vi då fått resultaten på en medarbetarenkät i kommunen, som visade att de de problem de anställda upplevde handlade om stress och dåliga chefer. Här borde man sätta in åtgäder i stället, men det verkade Arbetsmiljöverket inte så intresserat av. Centimetrarna var det viktiga.

Om det här verkligen är de stora arbetsmiljöproblemen i Sverige så kanske vi klarar oss utan Arbetsmiljöverket. Lägg ned!

Meritpoängen i P1 Morgon

I morse debatterade jag meritpoäng i radion. En del tycker att det blir orättvist. Jag tycker att vi tar bort orättvisorna när vi ändrar urvalsreglerna till högskolan.

Det handlar om att vi från och med kommande höst ändrar urvalsreglerna till högskolan så att man kan få 2,5 poäng extra om man läst vissa kurser på gymnasiet. Tanken är att den som har bästa förutsättningar att klara högskolan också är den som ska tas emot, när man inte kan ta emot alla som sökt.

Hittills har alla kurser varit lika mycket värda när man räknar ihop medelbetyget. Nu viktar vi det så att man får lite extra poäng om man läst fördjupningar i språk, matematik och olika specifika kurser för olika högskoleprogram. Signalen är tydlig: det ska löna sig att läsa kurser som ger en gedigen grund för att lyckas med högskolan.

När man går från ett system till ett annat så är det viktigt med framförhållning. Det tycker jag att man har fått i det här fallet. Den förra regeringen beslutade om meritpoängen 2006 och vi ändrade lite i modellen 2007 (la till engelska, fler andra språk och de områdesspecifika kurserna). Då beslutade man också att den nya modellen ska träda i kraft nu i höst. Man har alltså haft massor av år på sig att anpassa sig till det nya.

Det är klart att det finns en och annan som trots allt inte snappat upp förändringen och nu känner sig som förlorare. Till dem skulle vilja säga: gör högskoleprovet! Där gynnas man om man är lite äldre. Minst en tredjedel av platserna fördelas utifrån resultat på högskoleprovet.

I grund och botten handlar det om att vi inför ett rättvisare och rimligare system. Om man ska läsa till ingenjör på Teknis eller Chalmers så är naturligtvis förkunskaperna i fysik och matematik viktigare än betygen i filmkunskap eller specialidrott.

Det är dagens modell som är orättvis. Den gynnar den som läser kurser som det är lätt att få bra betyg i, inte kurser som man har nytta av för sina högskolestudier. Massor av ungdomar slutade läsa språk som en konsekvens av detta. Många hoppar av högskolan för att de inte hänger med i den engelska litteraturen eller har tillräckliga mattekunskaper när de börjar. Varför ska sådana elever komma in före de som verkligen sliter med de svårare kurserna på gymnasiet?

Håller dock med högskolekanslern om att vi måste gradera upp studie- och yrkesvägledningen så att ungdomarna verkligen vet och inser konsekvenserna av de val de gör. Här finns mer att göra.

Aftonbladet, Aftonbladet igen

Svensk skola på export

Läser i Expressen att svensk skolpolitik nu ska på export. Det är Tories i England som vill införa vår friskolemodell. I England är skolan lite av en klassfråga fortfarande. Det finns privatskolor och internat som man betalar ganska mycket för. Och så finns det Grammar schools som ofta är offentliga men kostar lite och är något av elitskolor för de duktigaste.

Nu vill Tories ändra på det här. För ganska precis ett år sedan träffade jag Toryledaren David Cameron och skuggutbildningsministern Michael Gove, då de pratade lite om sina planer på ett seminarium. Vår svenska skolpeng står modell och ska göra det möjligt för alla att välja skola, oavsett hushållsinkomst.

Det är en av Tories viktiga valfrågor, vilket känns kul. Tänk att vår politik exporteras. Å andra sidan - vi tar lite efter deras modell med inspektion och anpassar den till våra förhållanden. Vi skulle nog behöva mer sådant internationellt utbyte.

Samtidigt planerar svenska skolor för att också flytta utomlands. Men det sticker i ögonen på en del. Det bygger ju nämligen på att skolorna i Sverige har gett vinst så att det finns kapital att investera utomlands. Och vinst är ju fult enligt vissa. Hade det varit andra näringsgrenar så hade sannolikt alla applåderat, men när det gäller utbildning så finns det dom som rynkar på näsan. Obegripligt! Är inte den svenska välfärden värd att exportera? Ska vi bara sälja trä och malm och möbler, men inte utbildning eller vård?

Tänk vad berikande det vore om det fanns några internationellt verksamma skolföretag i Sverige. Då skulle vi få ett verkligt utbyte och influenser. Visst har varje land sitt eget skolsystem, men samtidigt är utbildning universell. Sverige ligger inte bäst till i några internationella undersökningar. Kanske skulle utländska skolor kunna ge lite input till oss?

Mer tid för undervisning behövs

Skolinspektionen riktar idag hård kritik mot kommunerna för att barn och ungdomar som på på HVB-hem inte får tillräcklig undervising (DN och inspektionsrapport). Ibland är det så lite som 5-10 timmar i veckan.

Utmärkt att Skolinspektionen ryter till. Så här får det inte gå till. Dessa ungdomar, som redan är utsatta och oftast har en risig skolgång bakom sig, borde verkligen få utbildning som är anpassad för just dem.

Jag vet hur det var när jag satt i socialnämnden i mitten på 90-talet och vi fick rapporter om hur det gick ungdomarna som var på institution. I pappren stod det att skolgången fungerade bra och jag frågade ofta vad som menades med det. Vad är "bra"? Att de över huvudtaget är där? Att de når högsta betygen? Jag fick aldrig några bra svar. Ett huvud på sned och en bekymrad blick som sa att man måste förstå att de har det svårt. Nej, mer fokus på skolundervisningen är vad som behövs. Dessa ungdomar är i förtvivlat behov av att lyckas och känna sig duktiga. De behöver hjälp av skickliga pedagoger och mycket tid att ta igen det de förlorat.

Men varför stanna vid att kritisera kommunerna? Det ser inte bättre ut på de statliga SIS-institutionerna. Jag besökte en sådan institution i Fagersta i november (skrev om det här). Minst lika illa som på många HVB-hem. Jag hoppas att Skolinspektionen inte hänger sig åt det enkla att skälla på kommunerna, utan fortsätter granskningen också av utbildningen på statliga institutioner.

Förklaringen är väl att det varit för mycket fokus på terapi och behandling i Sverige under lång tid. Utbildning och undervisning har fått stå tillbaka. Jag tror inte att det är framgångsrikt. Säkert i bästa välmening, men man gör ungdomarna en otjänst. De behöver kunskper för att klara sig vidare i livet.

Så, både kommuner och stat borde skära sig.

SvD

Välkommen i gänget, folkpartiet

Camilla Lindberg, folkpartiets talesperson i IT-frågor skriver idag på SvD/Brännpunkt att folkpartiet vill göra IT till ett eget ämne i skolan och även integreras på andra sätt i undervisningen.

Välkommen i gänget, folkpartiet! Jag tog upp detta på vår moderata partistämma i augusti och fick gehör för att IT måste in i undervisningen på bred front. Jag tror att centern är inne i samma tankebanor och jag har ingen anledning att tro att kristdemokraterna har en annan uppfattning. Det känns skönt att folkpartiet satt ned foten och så tydligt tagit avstånd från folkpartisten i Trelleborg som vill kasta ut datorerna från skolan. Nu kan verkligen något hända.

Utbildningsdepartementet leds ju av folkpartiet och med den agenda och inställning som Camilla Lindberg ger uttryck för så förväntar jag mig att departementet kommer med flera initiativ i frågan, för det behövs. Jag tror att skolan famlar lite planlöst i vad man uppfattar som brist på en nationell vision.

Personligen tycker jag väl inte att IT ska bli ett eget ämne, däremot måste ny teknik integreras i all undervisning och i lärarutbildningen. Det finns så mycket att vinna. Det ökar elevernas motivation, det gör skolan mer relevant och visar att skolan hänger med i utvecklingen. Om Sverige ska bli ett föregångsland så får inte modern teknik lysa med sin frånvaro i den viktigaste platsen för framtiden - skolan.

Rätt att ta betalt av utländska studenter

Sverige är säkert det enda landet på jorden där utländska studenter får studera gratis. Många ungdomar från Pakistan, Indien, Nigeria och Kina söker sig till svenska universitet av ett enda skäl - det är gratis. Det är inte hållbart. Varför ska våra gränser vara öppna när andras är stängda?

Man kan fråga sig om det är en stor fråga. Och ja, det är det. Förra läsåret fanns 19 300 free-movers i Sverige, varav 10 000 från länder utanför EU/EES-området, framför allt Asien. Det ökar lavinartat. Inför höstterminen tog Verket för högskoleservice emot 122 000 ansökningar från denna grupp. Redan idag är över 90% av de som studerar på avancerad nivå på högskolan i Blekinge freemovers.

Var ska det sluta? Ska svenska skattebetalare stå för notan för all världens studenter som inte kommer in på Harvard, Yale, Oxford och Stanford? Det håller inte.

Därför är regeringens proposition idag så välkommen. Nu införs avgifter för dessa free-movers 2011. Det kombineras med ett stipendiestystem. 90 miljoner anslås för utländska studenter, bl a från våra biståndsländer, ska kunna plugga här. Det blir kontroll på systemet. Det är ansvarstagande och förnuftigt.

Samtidigt frigör vi flera hundra miljoner kronor som stannar i högskolorna för att höja kvaliteten. Avsikten är att det ska bli mer undervisningstid och fler föreläsningar, framför allt i samhällskunskap och humaniora. Enstaka lektioner i veckan duger inte för heltidsstudier.

Nu återstår att se vad oppositionen säger. S har öppnat för detta tidigare, men gjorde inget under sin regeringstid. Vänstern och miljöpartiet är starkt emot. Vem vinner?

Ny teknik, Sveriges Radio,

Kan Doris baka efter 9 år i skolan?

Det är ofta jag tänker att det är en oerhörd förmån att få vara riksdagsledamot. Inte bara när vi fattar beslut som för Sverige framåt, utan i lika stor utsträckning när vi träffar människor som har spännande intressanta saker att säga. Och de är många!

Idag kom bl a professor PO Bentley till utbildningsutskottet och redogjorde för TIMMS Advanced, en internationell studie om elevers matematikkunskaper. Han ansvarar för den svenska delen och har många års forskning i ämnet. Tidigare har han berättat att det vanligaste svaret på talet 51-49 är 18, bland tredjeklassare. Suck.

Idag berättade han om Doris. Åttondeklassare fick följande problem:

Doris ska baka 4 efterrätter. Till det krävs bl a 3/4 dl mjölk. Nu visar det sig att de blir 6 personer i stället, så Doris måste göra fler efterrätter. Hur många dl mjölk behöver hon till de 6 portionerna?

Endast var fjärde elev i 8:an klarade frågan.

Bentleys exempel är guld värda. Det blir så konkret och tydligt för alla. Och det blir både begripligt och obegripligt - hur kan detta vara så svårt? Vad är det som gått fel i den svenska skolpolitiken?

Hans förklaring handlar mycket om en dålig lärarutbildning som inte ger lärarna rätt förutsättnignar. Som ett resultat av detta och av dåliga läroböcker blir det för mycket procedurinriktat - eleverna lär sig hur de ska göra men inte varför och i vilket sammanhang. De blandar ihop när olika metoder ska användas. De har inte tragglat tabeller och överbelastar därför arbetsminnet.

Dystert är också att forskningen känt till de flesta fel eleverna gör i 20-30 år, men att den kunskapen inte kommit skolorna till del. Här vilar ett stort ansvar på lärosätena att föra ut forskningsrönen, på arbetsgivarna att förse lärarna med "det senaste" och på lärarna att hela tiden uppdatera sig.

Men det finns en ljusning. Han gillar förslagen till nya kursplaner. Förhoppningsvis bidrar den nya lärarutbildningen till att lärarna verkligen får rätt verktyg och behärskar matematikämnet så att Doris kan räkna ut hur mycket mjölk som behövs.