Meritpoängen i P1 Morgon

I morse debatterade jag meritpoäng i radion. En del tycker att det blir orättvist. Jag tycker att vi tar bort orättvisorna när vi ändrar urvalsreglerna till högskolan.

Det handlar om att vi från och med kommande höst ändrar urvalsreglerna till högskolan så att man kan få 2,5 poäng extra om man läst vissa kurser på gymnasiet. Tanken är att den som har bästa förutsättningar att klara högskolan också är den som ska tas emot, när man inte kan ta emot alla som sökt.

Hittills har alla kurser varit lika mycket värda när man räknar ihop medelbetyget. Nu viktar vi det så att man får lite extra poäng om man läst fördjupningar i språk, matematik och olika specifika kurser för olika högskoleprogram. Signalen är tydlig: det ska löna sig att läsa kurser som ger en gedigen grund för att lyckas med högskolan.

När man går från ett system till ett annat så är det viktigt med framförhållning. Det tycker jag att man har fått i det här fallet. Den förra regeringen beslutade om meritpoängen 2006 och vi ändrade lite i modellen 2007 (la till engelska, fler andra språk och de områdesspecifika kurserna). Då beslutade man också att den nya modellen ska träda i kraft nu i höst. Man har alltså haft massor av år på sig att anpassa sig till det nya.

Det är klart att det finns en och annan som trots allt inte snappat upp förändringen och nu känner sig som förlorare. Till dem skulle vilja säga: gör högskoleprovet! Där gynnas man om man är lite äldre. Minst en tredjedel av platserna fördelas utifrån resultat på högskoleprovet.

I grund och botten handlar det om att vi inför ett rättvisare och rimligare system. Om man ska läsa till ingenjör på Teknis eller Chalmers så är naturligtvis förkunskaperna i fysik och matematik viktigare än betygen i filmkunskap eller specialidrott.

Det är dagens modell som är orättvis. Den gynnar den som läser kurser som det är lätt att få bra betyg i, inte kurser som man har nytta av för sina högskolestudier. Massor av ungdomar slutade läsa språk som en konsekvens av detta. Många hoppar av högskolan för att de inte hänger med i den engelska litteraturen eller har tillräckliga mattekunskaper när de börjar. Varför ska sådana elever komma in före de som verkligen sliter med de svårare kurserna på gymnasiet?

Håller dock med högskolekanslern om att vi måste gradera upp studie- och yrkesvägledningen så att ungdomarna verkligen vet och inser konsekvenserna av de val de gör. Här finns mer att göra.

Aftonbladet, Aftonbladet igen