Bättre lärarutbildning

Idag kom regeringens efterlängtade proposition om ny lärarutbildning.

Att dagens lärarutbildning inte håller måttet verkar de flesta vara överens om. Men så var det inte när den infördes. Vi moderater gillade den inte, men var ganska ensamma då. Roligt att fler kommit på bättre tankar och vill skapa något nytt och bättre. Ännu roligare att båda lärarfacken gör tummen upp. Det är skickligt av regeringen att presentera ett förslag som de två lärarfacken, som står ganska långt ifrån varandra i många frågor, gillar. Visar att vi har en lyssnande och lyhörd regering.

Så gott som alla lyfter fram lärarna som avgörande för elevernas prestationer och det säger sig själv egentligen. Det här blir ett sätt att förbättra lärarnas kompetens och ge dem rätt verktyg i mötet med eleverna. Det är lite synd att lämplighetsprov för att bli lärare inte finns med, men det lovar regeringen att arbeta vidare med. Det är ju så enkelt att alla inte är lämpade att bli lärare. Eller poliser eller läkare heller för den delen. Det vore bra för alla att få det utklarat från början, innan man hinner gå ett antal terminer på lärarhögskolan.

Det blir fyra lärarexamina - för förskollärare, grundlärare (låg- och mellanstadiet), ämneslärare (högstadiet och gymnasiet) och yrkeslärare. Man kan alltid diskutera var gränsen ska gå men en generell lärarexamen tror jag inte på, därtill är uppdragen och därmed kompetenskraven för att undervisa i olika åldrar och ämnen för olika. Det känns som att det är en balanserad avvägning.

Några utbildningar blir längre än vad de är idag (till låg- och mellanstadielärare) medan en blir kortare (till fritidspedagog). Med detta ges det utrymme för både mer bredd och djup och det behövs. Det är där grunden för elevernas kunskaper läggs och där det brister mest idag. Jag tycker att Lärarförbundets kritik i den delen är lite obefogad. De säger att blivande lågstadielärare får "för ytliga kunskaper i många ämnen". Visst kan man gå längre, men idag får de ju inga kunskaper alls i ämnen de undervisar i. Det rättar vi till nu. Skolan ser nu en gång ut så att lågstadieläraren är klasslärare på de allra flesta håll. Det kan man inte förändra i en lärarutbildningsproposition och då gäller det att göra det bästa möjliga. Det bästa får inte bli det godas fiende.

Nyheten idag är nog att varje högskola måste söka om sina examensrättigheter. Tidigare har Högskoleverket hotat med att dra in examensrättigheterna från ett tiotal lärosäten p g a bristande kvalitet. Nu blir det en välbehövlig prövning och säkert också självrannsakan på högskolorna. Alla ska inte hålla på med allt.

I takt med att samhället förändras har kraven på lärares kunskaper ökat, både i fråga om ämnesbredd och ämnesdjup men också när det gäller att bidra till att utveckla undervisningen och läraryrket. Utbildningen till lärare måste kunna möta dessa behov. Jag hoppas att den nya strukturen underlättar för varje enskild lärare att komplettera sin utbildning och fördjupa sig i ämnen och se till att pedagogiken hänger med i samhällsutvecklingen och den tekniska utvecklingen.

Nästa steg, när vi klubbat principerna och strukturen för de nya lärarutbildningarna, blir att regeringen tar fram examensordningar. Där kan vi vänta oss mer detaljer om kompetenskrav för blivande lärare och där utgår jag från att t ex IT-kunskap finns med.

DN, SvD, DN, Aftonbladet, GP, Skolvärlden, Lärarförbundet, LR, Lärarförmedlarna, Lars Björndahl, Computer Sweden, UNT, Skånska Dagbladet,