Idéfattigt från S

Under rubriken "skola, vård och omsorg går före skattesänkningar" (DN Debatt) försöker Mona Sahlin och Thomas Östros ge sken av att socialdemokraterna vill satsa på välfärden. Samtidigt vet ju alla att de vill använda skattepengarna till att höja bidragen för alla som inte jobbar, så ytterligare pengar på skola och omsorg kommer bara att bli på marginalen. Det är höjningar av a-kassan och ändringar i sjukförsäkringen som kostar de riktigt stora pengarna, och som kommer att kräva kännbara skattehöjningar. Men det skriver de förstås inte om.

Vad innebär då deras sk satsning på välfärden? Först mer pengar. Förstås. Jag kommer ihåg en bok av Anders Isaksson från början av 90-talet som hette "Alltid mer, aldrig nog". Lite så känns det fortfarande i det partiet. De har inga direkta idéer om hur pengarna ska göra mer nytta eller att det är just brist på pengar som orsakar revor i välfärden. Men mer pengar ska ändå till.

När vi föreslår mer pengar till skolan eller vården så är det ju med uttalade syften. Lärarlyftet exempelvis. Alla vet att lärarnas kompetens är avgörande för elevernas resultat och därför gör vi nu miljardsatsningar på fortbildning av lärare. Synd bara att många sossekommuner inte deltar. Läsa-skriva-räknapengarna är ett annat exempel. Vi följer upp elevernas resultat redan från skolstarten med omdömen och nationella prov och för att stödja snabba insatser så tillför vi mer pengar. Kömiljarden för att beta av sossarnas köer i sjukvården är ett tredje exempel.

Det andra är fler heltidsanställda i kommunerna. Självklart välkommet för dem som ofrivilligt har deltidstjänster, men inte kan man säga att det är ett sätt att stärka välfärden? Det blir ju inte fler anställda av det, utan kan faktiskt bli det motsatta. I stället för två halvtider i skolmaten och på fritids så blir det en heltidstjänst.

För det tredje vill de ha en starkare kvalitetsuppföljning. Jättebra! Men varför röstade de emot det i riksdagen förra veckan, när vi antog den nya skollagen? Från i höst så kan Skolinspektionen döma ut viten och t o m stänga skolor som har stora brister. Men socialdemokraterna ville avslå hela lagsförslaget. De skriver också att de vill ha medborgarnas valfrihet, inte företagens. Så rätt, så rätt. Men hur förklarar de då att de vlil ge skolorna möjlighet att välja ut elever? De vill ge skolorna ett nytt uppdrag, de ska nu se till att de har en socialt och kulturellt blandad sammansättning av elever. Hur ska de gå till om de inte får välja ut elever? Sortera bort några man redan har för många av?

Nej, det var en märklig artikel. Innehållslös på något sätt. Panikartad i omfamnandet av höga skatter. Det är väl fjärde artikeln på en månad, utan att det blir särskilt konkret vad socialdemokraterna faktiskt vill. Bara mer pengar utan idéer om vad skattepengarna ska göra för nytta ger jag inte mycker för. Det visar hur svaga och idéfattiga socialdemokraterna är. De har inte gjort sin förnyelseresa på allvar.

Vi har efterfrågat besked om vad socialdemokraterna - och de rödgröna tillsammans - vill med skolan i över ett år nu. Men de har inget att redovisa. Då blir det så platt som dagens artikel.

Jag kan nog lova att vi i Alliansen kommer att leverera konkreta förslag på hur vi ska höja kvaliteten i välfärden, förslag där idéerna kommer först och pengarna som en följd av detta.

Friskolor ger högre lärarlöner

IFAU, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, presenterade igår en intressant rapport. Den visar att den konkurrens som friskolorna medför har lett till högre lärarlöner. Inte så konstigt kanske, utan mer det man skulle kunna förvänta sig. Men inte desto mindre viktigt att seriösa forskare kunnat konstatera att det blev just så också.

I genomsnitt blir ingånglönen 2% högre i de konkurrensutsatta regionerna än i områden utan friskolor. Kanske inte så mycket, men mer än ett års löneökningar i alla fall.

I rapporten diskuterar forskaren Lena Hensvik hur konkurrensen om lärarna påverkat lönebildningen och hon rensar för regionala skillnader, skillnader i produktivitet och olika sammansättning av lärarkåren och kommer fram till fyra slutsatser.

1. Konkurrensen som friskolorna medfört har lett till något högre lärarlöner, även i kommunala skolor.

2. Friskolorna verkar värdera andra läraregenskaper än de kommunala skolorna för att attrahera nya elever och rekryterar därför yngre och fler obehöriga lärare och oftare från andra branscher.

3. Effekten av konkurrensen är inte jämnt fördelad bland lärarna. Kvinnliga yrkeslärare och manliga matte- och no-lärare har vunnit mest.

4. Konkurrenseffekten är starkast för duktiga lärare.

Det här är också ett intressant citat: "Resultaten pekar på att den bristande konkurrensen inom skolväsendet har bidragit till att hålla nere lönerna för lärare och att mer konkurrens har pressat upp lönerna i takt med att risken att förlora arbetskraften till andra skolor ökar."

Min slutsats av rapporten är att konkurrens är ett bra medel för att höja lärarlönerna. Lärarfacken borde välkomna fler friskolor, men nu hör jag tyvärr ofta att de motarbetar nya skolor som vill starta. Är det så klokt om man vill få upp lönenivån?

Skolan nästa mandatperiod

Idag presenterade Alliansens arbetsgrupp för nästa mandatperiods utbildningspolitik sin slutrapport. 46 sidor gediget material.

Jag gillar inledningen med tydliga värderingar. Skolan ska inte vara värdeneutral, inte politiken heller. Ibland får jag intryck att man bara ska lyssna till forskning. Det blir lite teknokratiskt. Visst är forskning oerhört viktigt (men någonsin samstämmig?), men politik är ingen vetenskap utan bygger på värden som man tycker är rätt och fel. De lyfter vi fram och det blir en ganska skarp kontrast mot de rödgröna tror jag.

Vi har en tydligt individualistisk infallsvinkel. Varje elev ska ha rätt att utvecklas maximalt utifrån sin fömåga, det är uppfordrande och nödvändigt. Vi ser varje individ som unik och läraktig, med rätt att bestämma själv om sitt liv och att få utvecklas och nå nya kunskaper. Om alla får utvecklas efter sin förmåga så får vi ett tryggare och rättvisare samhälle.

Vi säger att bildning och kunskap har ett egenvärde. Skolan är ingen instrumentell anstalt som i första hand är till för staten. Bildade medborgare gör att Sverige håller ihop, därför är det viktigt med tydliga kunskapskrav redan från början och se till att alla når en gemensam lägstanivå.

Vi säger ja till globalisering och valfrihet, här finns ingen tvehågsenhet. Visst finns det lite nackdelar också men de ska övervinnas. Som gammal utredare av Frivux är jag vädligt glad att Alliansen nu går vidare med valfrihet i vuxenutbildningen. Det är något djupt orättvist och konstigt att vuxna och myndiga människor inte får välja skola på samma sätt som barn och ungdomar. Skam den som ger sig! :-)

Så många "nyheter" är det kanske inte. Reformtempot blir lugnare under nästa period. Fokus blir på genomförande - av skollagen, den nya gymnasieskolan, nya kursplaner och nytt betygssystem, ny lärarutbildning mm. Det tror jag att lärarna och rektorerna uppskattar.

Men lite nytt är det ändå, utöver Frivux. Ett nytt Rektorslyft lanseras. Vi ska satsa mer på att ta vara på den nya teknikens möjligheter. Vi ska lyfta skolorna i utanförskapsområdena, alltså våra segregerade förorter. Forskningen om framgångsrika skolor ska spridas och få mer genomslag.

Sammantaget: ett klart borgerligt och framtidsinriktat skolprogram som det borde vara lätt att vinna väljarna för. Frågan är när de rödgröna enas om sin skolpolitik och vad det blir då. Eller om de enas...

Aftonbladet, DN,

Essunga visar vägen

Essunga kommun i Västergötland har visat hur man kan göra för att vända en negativ trend (DN och SvD). Från att ha haft riktigt risiga resultat för några år sedan så ligger man nu i topp. Andelen elever som är godkända i alla ämnen har ökat från 62% till 96%. Fantastiskt! Grattis till alla elever!

Utan att på något sätt förringa insatserna i Essunga, så kanske det ändå är på sin plats att tala om att det bara finns en enda högstadieskola i kommunen (Nossebro skola) och ungefär 70 elever i 9:an. Det är inte så stort underlag att dra allt för stora slutsatser på.

Inte desto mindre är det strålande. Kan man i Nossebro, så borde man väl kunna överallt annars också?! Det handlar om attityder och förväntningar säger både skolan och Skolinspektionen. Så rätt, så rätt. Det går att förändra med rätt attityd till eleverna, en tro att de kan lyckas. Det visar också forskningen om framgångsrika skolor. Och TV-serien Klass 9A visade det också.

Essunga är en borgerlig kommun med moderat ledning i utbildningsnämnden, förresten...

Anfall är bästa försvar

I dagens skollagsdebatt mötte de rödgröna våra frågor om deras gemensamma politik med hätska angrepp och rena lögner. Marie Granlund (s), var värst. "Med nya skollagen så inför folkpartiet hemmafruar", sa hon. Alliansen ägnar sig bara åt att "slakta komvux" och "inte bygga ut högskolan". Sanningen är att fler än någonsin går på högskolan idag. Vi har byggt ut tusentals platser. Sanningen är att vi har ökat resurserna till komvux med 2 miljarder kronor de senaste två åren. Det är mer statliga pengar till komvux idag än när socialdemokraterna lämnade över makten. Var hemmafruarna kom in förstod jag aldrig riktigt.

Jag hade faktiskt väntat mig lite mer, i synnerhet av socialdemokraterna. Men de är väl hårt trängda av den djupa interna splittringen och oförmågan att komma överens.

Vi fick inga besked om vad de rödgröna tänker göra med friskolorna, valfriheten och mångfalden. Inte heller om kunskapskraven, betygen och nationella prov. Eller om läxor eller ordningsregler.

Både s och v pratade om hur hemsk vår politik är med vad de kallar "tidig sortering". De hävdar att den ändring vi gjorde 2007, som innebär att man kan få extra meritpoäng om man läst vissa kurser på gymnasiet, leder till sortering redan i femman. Om man inte läser rätt språk då så kan man inte få full poäng, men det är ju helt fel. Meritpoäng ges inte bara för moderna språk, utan också för matematik och olika områdesspecifika kurser (t ex fordonsämnen om man söker till ingenjörsutbildning). Språkvalen i femman påverkar inte alls möjligheten att få full meritpoäng.

Den intressanta frågan är ju då vad de vill göra med meritpoängen. Ska de bort? Där fick vi inget svar heller... Men det är ju viktiga besked till alla som planerar att söka till högskolan. Vad är det som väntar framöver? Ska fördjupningar belönas eller straffas?

Nej, det var en tomhänt opposition som framträdde idag. Trist. Jag hade hoppats på mer, men jag kommer att kräva svar varenda gång jag träffar dem före valet.

Ny skollag debatteras idag

Idag är det på något sätt final i riksdagen. Inte sista dagen före sommaruppehållet, men final för vårt slitsamma arbete med ny skollag. 1 348 sidor och hundratals paragrafer. Det var det första vi tog itu med efter valsegern 2006. Det färdiga förslaget skickades till lagrådet i december och blev proposition i mars. Idag debatteras vårt förslag i Kammaren men omröstningen beräknas till i morgon, tisdag. Det känns så skönt att gå i mål med detta.

Jag har skrivit mer om vad nya skollagen handlar om här. Mot vår skollag står... ingenting. De rödgröna har inget gemensamt alternativ. Då, när vår skollag presenterades i december 2009, lovade de rödgröna att leverera en gemensam skolpolitik i god tid. Vi har inte sett skymten av det än. Det skrev jag om här när vi behandlade förslaget i utskottet och min kollega Margareta Pålsson efterlyser svar på SvD Brännpunkt idag.

Lika mycket som det är final för oss i Alliansen, så är det examen för de rödgröna. Idag är sista tillfället före valet att presentera en samlad linje i de viktiga skolfrågorna i riksdagen. Jag tror inte att de tar den. Nu när vi röstar om skolpolitikens alla delar, stora som små, är de rödgröna djupt splittrade. De är inte sams om friskolor, betyg, läxor, ordningsregler, timplan, skolornas lokala frihet, nationella prov, kunskapskrav etc. De vill ha makten tillsammans, men kan inte enas om vad de vill använda den till. Seriöst? Nä, inte ett dugg.

Altenberg, Björndahl, Erenius,

Waldorf hotas inte alls

SvD har en märklig artikel om att den nya skollagen, som vi debatterar i riksdagen på måndag, skulle hota Waldorfskolorna. Det är ju helt fel!

"Hotet" består i att lärarna framöver ska vara utbildade. Det kravet finns ju egentligen idag också (på alla skolor, inte bara Waldorf), men det följs inte. Ungefär 15% av lärarna är obehöriga i de kommunala skolorna. Och ja - nu inskärper vi det kravet. Eleverna har rätt att möta utbildade lärare, det är väl inte så konstigt?

Att Stockholms Universitet avbröt samarbetet med Rudolf Steinerhögskolan 2008 var tråkigt och beklagligt, men innebär inget dråpslag mot Waldorfskolorna. Man kan utbildas till lärare på vanligt sätt och sedan bygga på med Wadorfpedagogik. Så gjorde man tidigare och så gör Montessoriskolorna, det är inget konstigt. Samtidigt vill jag gärna säga att jag tycker att det vore önskvärt med flera och fristående lärarutbildningar, både Waldorf och andra.


Miljöpartiets Mats Pertofts kommentar är intressant. Han säger att det är "märkligt att den pedagogiska mångfalden hotas när vi har en borgerlig regering". Motfrågan blir ju vad miljöpartiet tycker? Ska vi inte kräva utbildade lärare på Waldorfskolorna? Dålig journalistik, SvD, som inte följer upp ordentligt.

I nya skollagen skärper vi kraven på flera sätt. Men vi ger också uttryckliga undantag för Waldorfskolorna på en del punkter. De behöver t ex inte sätta betyg. Så allt snack om att vi nu hotar mångfalden är inget annat än - just snack. Vi tryggar kvaliteten i alternativen.