IFAU, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, presenterade igår en intressant rapport. Den visar att den konkurrens som friskolorna medför har lett till högre lärarlöner. Inte så konstigt kanske, utan mer det man skulle kunna förvänta sig. Men inte desto mindre viktigt att seriösa forskare kunnat konstatera att det blev just så också.
I genomsnitt blir ingånglönen 2% högre i de konkurrensutsatta regionerna än i områden utan friskolor. Kanske inte så mycket, men mer än ett års löneökningar i alla fall.
I rapporten diskuterar forskaren Lena Hensvik hur konkurrensen om lärarna påverkat lönebildningen och hon rensar för regionala skillnader, skillnader i produktivitet och olika sammansättning av lärarkåren och kommer fram till fyra slutsatser.
1. Konkurrensen som friskolorna medfört har lett till något högre lärarlöner, även i kommunala skolor.
2. Friskolorna verkar värdera andra läraregenskaper än de kommunala skolorna för att attrahera nya elever och rekryterar därför yngre och fler obehöriga lärare och oftare från andra branscher.
3. Effekten av konkurrensen är inte jämnt fördelad bland lärarna. Kvinnliga yrkeslärare och manliga matte- och no-lärare har vunnit mest.
4. Konkurrenseffekten är starkast för duktiga lärare.
Det här är också ett intressant citat: "Resultaten pekar på att den bristande konkurrensen inom skolväsendet har bidragit till att hålla nere lönerna för lärare och att mer konkurrens har pressat upp lönerna i takt med att risken att förlora arbetskraften till andra skolor ökar."
Min slutsats av rapporten är att konkurrens är ett bra medel för att höja lärarlönerna. Lärarfacken borde välkomna fler friskolor, men nu hör jag tyvärr ofta att de motarbetar nya skolor som vill starta. Är det så klokt om man vill få upp lönenivån?
4 kommentarer:
Hej
Intressanta tankar du har kring konkurens och lärarlöner. Jag tror som du att konkurens är bra och att det kan göra att lönerna för duktiga lärare på sikt höjs.
Samtidigt så är jag lite fundersam kring hur denna duktighet ska bedömmas. Vi saknar ju utvärderingsverktyg av skolverksamhet. Betygen kan vi inte använda, inget är ju enklare än att höja betygen, och nationella prov saknas ju i de flesta ämnen.
//Erik
Erik, håller med om att det är svårt att bedöma duktigheten hos lärarna. Men det borde väl sporra att utveckla sådana verktyg. De stapplande och lite taffliga försök som gjorts runt om i landet verkar ofta ha motarbetats av facket tyvärr. De borde ju kunna bidra med idéer om hur de tycker att det skulle gå till.
Hej igen
Ja det är väl snarast taffligheten som är problemet. Vi på min skola har gärna dialog kring hur vi ska utvärdera verksamheten.
Men initialt bör ideer kring hårdare styrning av verksamheten med mer utvärderingar är ju snarast något som måste komma från chefshåll. Som LR ombud tar jag gärna diskussioner kring ändrat innehåll i tjänsterna och nya utvärderingsmetoder. Tyvärr så är de flesta förslag som kommer från arbetsgivaren i mitt fall byggda på att vi fackliga skulle vara dumma.
Exempelvis..
1. De föreslog att all undervisningstid skulle utgå ifrån 32 grupper. Om gruppen var mdindre skulle fler arbetsuppgifter läggas på den som hade midre grupper. (Detta skulle totalt sett innbära en ökning av den totala mängden arbete eller en kvalitetssänkning om man så vill)
2. De tog bort all ämnestid och stuvade om det till institutioner istället. Besparing 100 undervisningstimmer.. eller en kvalitetsänkning i alla ämnen.
3. SKLs agerande i senaste löneöversynen är ju också ett bra exempel. Där visade ju din partikollega Ingela Gardner Sundström med tydlighet att våra komunpolitker anser att lärare är slöa och arbetar för lite.
Tyvärr är det nog så att kommuner inte duger till för finansiering av skolverksamhet. Rimmligare vore med en statligskolpeng och rejäla utvärderingsverktyg och lite tänder för skolverket.
Ett annant allternativ är att se lärare på samma sätt som jurister och revisorer. Med legitimering osv.
//Erik
Skicka en kommentar