03 juni, 2010

Betyg hjälper, säger forskare

Betyg i tidig ålder är bra, visar en ny unik forskarstudie från IFAU (Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering) i Uppsala. Det gynnar i synnerhet döttrar och barn till lågutbildade föräldrar, tvärtemot vad många på vänsterkanten länge hävdat.

Forskaren Anna Sjögren har studerat hur det gått för elever som fick respektive inte fick betyg i låg- och mellanstadiet på 70-talet. När socialdemokraterna avskaffade betygen blev det en övergångsperiod så att vissa elever i landet fick betyg och andra inte fick fast de tillhörde en och samma årskull. Det ger en unik möjlighet att följa hur det gått för eleverna med och utan betyg.

Och det gick bättre i livet för alla tjejer som fått betyg tidigt och för de flesta killar. Nu finns det svart på vitt. De som fick betyg hade större chans att klara gymnasiet än de som inte fick betyg. Jaaaa, och så funderar vi över varför var fjärde elev aldrig slutför gymnasiet idag...
Haha, vad säger de rödgröna nu då? Själv är jag inte ett dugg förvånad, men det är ju försmädligt för de rödgröna som säger att forskarna stödjer dem i att betygen inte behövs. De har ju förfäktat det betygslösa skolan länge. Nu visar forskarna att deras politik lett till ökad utslagning. Ajajaj, så det kan gå. Det är nästan rörande att se miljöpartisterna i TV och olika artiklar att slå knut på sig för att tala om att det behövs MER utvärdering, men inte betyg.
Det är ju bra att forskarna bekräftar det som vanligt sunt förnuft säger. Man måste få en tydlig utvärdering av hur det går i skolan, redan från skolstarten. Det gäller i synnerhet för dem som inte har så bra studietraditioner hemifrån. Därför inför vi nu de skriftliga omdömena och betyg från sexan. Framtiden kommer att tacka oss, be sure!

5 kommentarer:

Johan sa...

Du menar att situationen i skolan med målstyrd skola och undervisningsmetoderna och dess koppling till betyg och krav på nutida/framtida kunskaper är desamma nu som under 1970-talet? Eller på vilket sätt skulle det betygssystemet/samhällskrav osv. kunna appliceras på en skola 40 år senare?

Jag måste nog läsa den här studien för jag har svårt att förstå att det är jämförbara kontexter 1970 som 2010.

Mats Gerdau sa...

Hon har följt utvecklingen bland de som fick betyg i låg- och mellanstadiet och de som inte fick det och kan se skillnader. De som fick betyg klarade t ex gymnasiet bättre än de som inte fick betyg. M

Sen är det så klart en annan kontext idag, men de som säger att betyg är skadligt - och de finns det gott om på vänsterkanten - har definitivt fel.

Johan sa...

Att dra de generella slutsatserna utifrån den rapport hon har skrivit är något märkligt. Jag tänker inte uttala mig om det är sant, riktigt eller korrekt som Sjögren har kommit fram till men att utifrån den relativt avgränsade studien, vad gäller såväl omfattning som tidsperiod, politisk utveckling och andra förutsättningar är närmast populistiskt. Det är också intressant att hon skriver följande:

"First, we find no average effects of the grading reform on the years of schooling and annual earnings of boys and girls. It is when we analyse effects by family background that a pattern emerges. In particular, we find that elementary school grades had a positive effect on the years of schooling of girls with low parental education, but that there were no significant effects on adult earnings for this group. We find negative effects of the partial reforms for girls with university educated parents both on education and earnings. For boys, we find no effects on educational attainment. There is however evidence that boys with low parental education suffered from being graded, as had indeed been claimed by the proponents of the grading reform. The grading reform, which abolished grades, appears to have significantly improved the earnings of this group. Boys with university educated parents, instead, appear to have benefitted from being graded, since their adult earnings declined as a result of the reform."

Du kan läsa här - http://www.aeaweb.org/annual_mtg_papers/2009/retrieve.php?pdfid=502

Tobias Lindberg sa...

Du drar alltför långtgående slutsatser, Mats!

Forksaren Anders Jönsson skriver så här om Anna Sjögrens rapport:

"Angående rapporten så motsäger den på intet sätt det som tidigare förts fram om betyg, utan den tillför resultat på områden som mycket riktigt inte är så väl beforskade, genom att titta på relationen till utbildningslängd och inkomst.

Det man måste vara medveten om, vilket kanske inte gjorts så tydligt i media, är att studien inte säger någonting om betygens PEDAGOGISKA förtjänster, dvs. om eleverna lärde sig mer eller mindre, eller om de var mer eller mindre motiverade i skolan ? utan bara att det fanns en större andel pojkar från studieovana hem som utbildade sig längre när de fick betyg. Det man därför kan se, är att betygen kan ha positiva effekter genom att ge vissa individer (som kommer från i övrigt studieovan bakgrund) kvitto på att de klarar skolan bra, vilket i sin tur kan leda till att de exempelvis söker treårig gymnasieutbildning istället för en tvåårig. Men som sagt, detta säger ingenting om hur mycket de lärde sig, hur bra de mådde, hur motiverade de var, etc., utan det är endast utbildningslängd och inkomst som studerats.

Slutsatsen om betygens pedagogiska oförmåga påverkas således inte av denna studie. Huruvida detta kvitto som betygen utgör skulle kunna ges på något annat sätt, och därför ge motsvarande resultat, vet man inte, eftersom betygssystemet (inkl. kvarts- resp. utvecklingssamtalen) förändrats sedan studien genomfördes. Andelen elever som läser vidare på gymnasiet är också helt annorlunda idag, då nästan 100% av eleverna går vidare till gymnasiestudier, vilket gör det svårt att överföra resultaten till dagens situation.

Vill man gå in i detalj i studien, kan man t.ex. notera att:

1. Effekterna som rapporteras är väldigt små. Ser man till materialet som helhet, rör det sig som mest om 3 veckors skillnad i utbildningslängd och inga skillnader i inkomst. Skillnaden i utbildningslängden gäller dessutom bara flickor och är endast statistiskt säkerställd för ett av de år som undersökts (5 år efter reformen).

2. Även om det finns en koppling mellan betyg och utbildningslängd, kan man i den aktuella studien inte förklara denna koppling, endast konstatera att den existerar. För att förklara orsaken till kopplingen krävs mer forskning med andra metoder.

3. Det finns tecken på att utbildningslängden för flickor var något längre för årskullarna före referensgruppen. Reformeffekten infaller dessutom inte förrän efter ett par år, för att sedan vända uppåt igen. Den enklaste tolkningen av detta, är att utbildningslängden hade börjat sjunka redan innan reformen, och att denna effekt därmed inte alls har med betygsreformen att göra, utan beror på en eller flera faktorer som inte ingår i studien. I rapporten tolkas detta istället som indirekta effekter av reformen, som t.ex. att flickor som faktiskt fick betyg, men vars yngre kamrater inte fick, påverkades negativt av detta. På motsvarande sätt, spekuleras i att förväntningarna att få betyg, vilket sedermera inte infriades, kan ha påverkat flickorna och därmed gett denna negativa effekt på deras utbildningslängd. Hur rimlig denna tolkning är och varför det endast gäller flickor kan naturligtvis diskuteras.

4. Det finns vissa skillnader i utbildningslängd när man jämför elever med olika familjebakgrund. Det handlar emellertid om relativt små skillnader, liten andel elever samt tidvis svag statistisk signifikans. Vilka växlar man därför kan dra utifrån studien, kan således också diskuteras. Som tidningarna skriver att "Tidigare betyg är bra för de flesta", är en klar övertolkning av resultaten ? även om de naturligtvis pekar mot ett intressant fenomen som vi bör studera ytterligare."

Jan sa...

Det var fantastisk vilken reaktion det blev på alla betygsmotståndare när det kom lite bevis för att betyg hjälper eleverna. Det var bra med betyg då och varför skulle betyg vara så mycket mindre lämpliga nu.

Betygsmotståndarna har hållit på och indoktrinerat lärarkåren utan att ha tillstymmelse till bevis för att det skulle finnas något negativt med betyg. De har inte lyckats så väl eftersom lärarens vardag hela tiden visar att feedback och information om framtida möjligheter att använda kunskapen är viktiga motivationsredskap.

Otydliga system drabbar de som inte kan få hjälp att genomskåda dimridåerna.