18 maj, 2010

460 dagars rödgrönt tigande om betygen

Regeringen har idag presenterat förslaget om att betygen ska ges tidigare än idag. Alliansen har enats om att det blir från sjätte klass och att de ska börja ges höstterminen 2012. Då finns tid för utbildning av alla lärare i det nya, framför allt av alla lärare som aldrig satt betyg tidigare.

I lägre åldrar får man omdömen. Omdömena ska vara en tydlig information om hur det går för eleverna. När de blir äldre blir det regelrätta betyg, så att de första inte ska komma som en chock i åttan och då man knappt har någon tid att åtgärda eventuella luckor.

Det blir en ny betygsskala, men den har vi redan beslutat om. Det blir fem godkända steg och två underkända för att göra betygen mer rättvisa och rättvisande. Framför allt Godkänd-nivån är för bred idag, det blir inte likvärdigt.

Alla undersökningar visar att vi har ett mycket starkt stöd för betyg från sexan och fler steg i betygsskalan. Det brukar vara över 80% som håller med.

Nu levererar vi i Alliansen. Men vad säger oppositionen? Eftersom vi inte kommer att fatta beslut om betyg från sexan före valet, så blir det regeringen efter valet som ska hantera frågan. Därför är det ingen hypotetisk fråga, utan högst relevant. Om de ska bilda regering tillsammans så måste de ju lämna besked om när betyg ska ges i skolan. Gör man ingenting så blir det som idag - dvs från åttan. Hur hårt kommer socialdemokraterna att driva frågan om tidigare betyg gentemot vänstern och miljöpartiet, när det finns ett stort motstånd även internt inom socialdemokratin? Och vad skulle det kosta i form av nya skattehöjningar och borttagna vägar för att blidka vänstern och miljöpartiet?

Nu kritiserar de oss i stället för att inte ha genomfört detta redan. Hmmm. Komiskt. För att de själva ska slippa ett problem om de skulle få regera? Sanningen bakom att det tagit tid är att det vore lite oansvarigt att införa betyg från sexan utan att ge lärarna utbildning för att klara det för att sedan, året efter, ändra betygsskala. Förstår de inte att de olika delarna hänger ihop och att ansvar också kräver planering och eftertanke?

När vi beslutade om den nya betygsskalan i februari 2009 lovade de besked om betygen, fast inte just då. I god tid före valet, sa de. Nu har det gått 460 dagar sedan den debatten och fortfarande sägs inte ett knyst. Ska det ta ett halvår längre än en graviditet att värka fram en gemensam ståndpunkt om något så ganska simpelt som betygen?

Varför tiger de rödgröna om betygen? Vad är det de undanhåller väljarna?

Aftonbladet, Expressen, DN, radion, GP, Sydsvenskan, SvD, UNT, LärarnasNyheter, DN, SR,
Björndahl, Det vanliga folket, Rydfeldt, Christermagister,

8 kommentarer:

Fredrik L sa...

Betyg är ett viktigt verktyg för skolan och eleverna!

Mats Gerdau sa...

Yes. Och det finns ett stort stöd för dem bland föräldrarna. Och några rektorer som jag träffade härförleden sa att det också är en statusfråga för dem. Nu blir de (låg- och mellanstadieskolor) betygsättande skolor. Det blir mer på "allvar" även för dem. Ingen gullig småskola, utan mer fokus på kunskaper och lärande. Viktig dimension tycker jag.

Fläsket brinner sa...

Absolut.

Det måste till sådana här lösningar (även om jag kan hålla med om att det kunde applicerats smidigare) för att kontra en utveckling som håller på att springa om oss.
Detta är någonting som poltiker i allmänhet, men miljöpartister i synnerhet kan skrika sig hesa mot utan resultat; -globalisering. Det är mycket, mycket enkelt;
1. Vi har två nya stora maktblock i världen (Indien och Kina) som fövisso har sina svagheter, men desto mer styrkor. En av dessa är att dessa inte bahagar sig stanna på de nedre regionerna i tillverkningskedjan, utan nu förflyttar sig uppåt med en rasande fart. ”Kina satsar mest på innovation” står det att läsa i SvD idag, för att inte tala om den Indiska jätten, som börjar tugga i sig mer och mer av IT sektorn (glöm den underbetalda indiern som slavar ihop programkod åt IBM). Bägge deras utbildningssystem är grymma och elitisktiska, men här snackar vi effektivitet.
2. Vi har i det här landet en ingrodd tro på att det ”alltid” kommer att finnas välstånd att ta av till vår evigt hungriga offentliga sektor. Detta är fel och mycket, mycket farligt att tro (och i vissa fall uppriktigt sagt dumt; bara ”småföretagen” kan OMÖJLIGEN försörja alla). Jag skulle vilja påstå att de ”lättbeskattade” resurserna (den ”klassiska industrin” ABB, Atlas, LKAB, etc) blir färre. Detta har många förklaringar, men lejonparten av dessa ligger i att vårt skolväsende i många fall har degenrerats till en kravlös lekskola.
Vän av ordning frustar nu; ”Hur vet du det?...nu generaliserar väl du?”…mitt svar; jag önskade att jag gjorde det. –JAG HAR SJÄLV SETT DET! JAG HAR SJÄLV UPPLEVT DET!
Vän av ordning undrar nu vad detta har att göra med storindustrin?...mitt svar; därför att nyföretagande förutsätter innovation som i sin tur förutsätter en god utbildning. För att uppnå detta måse ett antal åtgärder till:
- Vi MÅSTE tillåta duktiga att vara duktiga, speciellt ingenjörsmaterial (matte & naturämnen ska prioriteras). De så åthutade ”elitklasserna” måste dessvärre till.
- Vi MÅSTE uppmana till vetenskaplig/idémässig produktivitet för att förbättra vårt lands problemlösningsförmåga. Detta är återigen kopplat till vår förmåga att dels producera den högtekonologi som krävs för att lösa de framtida akuta problemen (ren energiproduktion, vi MÅSTE hitta ett hålbart alternativ till förbränningsmotorn för att rädda bilindustrin etc, etc..) men också för att säkra vår export (en stor andel människor verkar leva i villfarelsen att vår hemmamarknad med närproducerat och allt vad det heter kan försörja alla med jobb och skatteunderlag, utan den tunga exportindustrin. -Jag nämnde idén för en ekonom som höll på att skita på sig av skratt).
Ergo: Betyg och en skola som faktiskt ställer krav och som uppmanar till att vara produktiv är inte ett alternativ, det är ett akut behov. Annars överlever vi inte. Punkt. Detta kan INGEN, varken partier, folkrörelser, eller merkantelism stå emot. Detta kan utföras utan att skapa en mardröm som vi finner i Japan (där folk hänger sig efter att ha missat en tenta). –Det finns andra färger än svart och vitt, tro mig. MEN LIKT FÖRBANNAT MÅSTE VI STÄLLA KRAV, ty hjälp, det har de redan.
Nuvarande system är kavantitativt, vi måste ha ett system som satsar på kvalitet. Produktionen av studenter måste ställas in på naturämnena, och på innovation. NU. Annars så blir vi en underutvecklad, kall, utkantsprovins i ett framtida EU utan hopp om något egentligen.

Johan sa...

På vilket sätt bidrar tidigare betygssättning till att öka konkurrenskraften och de kreativa och innovativa förmågorna hos unga?

Vi kan inte konkurrera på betyg mot dessa länder. Det är helt omöjligt. Vi måste hitta andra sätt och nya vägar.

Jag håller helt med i resonemangen om att ställa krav, följa upp, utmana och uppmana till entreprenöriellt lärande, vikten av att få in ny teknik och programmering/matte i skolan men jag tror inte att vi kan motivera elever genom betyg. Vi måste hitta andra sätt.

Mats Gerdau sa...

Johan, det är klart att betyg i sig inte leder till bättre konkurrenskraft. Man går inte i skolan för att få betyg och man är inte lärare för att sätta betyg. Men betyg behövs som mätare på de kunskaper man erövrat. Och de försämrar definitivt inte konkurrenskraften heller. Eleverna vill ju dessutom ha dem!

Intressant inlägg i övrigt också (Fläsket brinner). Det är lätt att ta vårt välstånd för givet. Det håller inte om det inte ska stå "made in Sweden" på saker där det idag står "made in China"...

Johan sa...

Om betyg skulle behövas för att mäta kunskap och kompetens - varför är det endast i skolan som dessa används? Är inte betygens främsta uppgift att sålla ut inför vidare studier? Den kritik som idag är så utbredd mot betyg är att det är ett oerhört trubbigt verktyg för att bedöma kunskap och kompetenser men samtidigt är oerhört utslagsgivande inför framtida studier. Samtidigt ser vi hur det sker en devalvering av värdet av akademisk kunskap. Finns det inte en risk att vi missar massor med kompetens genom betyg som urvalsinstrument? Och med den samhällsförändring och globalisering som sker - blir inte betyg ett allt sämre mått på färdigheter som värdesätts i övriga samhället och arbetslivet?

Det är väl i och för sig inte så konstigt att elever vill ha betyg? Vilka alternativ har vi?

Sedan får du gärna länka till de undersökningar som visar att elever vill ha dem, varför och mot vad man kontrasterat betyg mot för alternativ.

Anonym sa...

Re: Johan.

På jobbet - oavsett vilket - kallas ditt betyg för "lön". Det är varken svårare eller enklare än så.

Det är inte bara i skolan man får betyg. Ett litet exempel: man får betyg när man genomför militärtjänst och samtliga officerare, tro det eller ej, får vitsord efter såväl tjänstgöring som utbildning. Således betyg efter både teori och praktik.

När du slutar din anställning får du ett intyg - om vad du gjort och hur väl du gjort det. Det är ett "betyg" men utan givna kriterier och statligt fastställda nivåer. Men likafullt ett betyg.

Anonym sa...

Tjohoo! Vilket trams!