25 maj, 2010

Betyg viktig mätare på kunskaper

Två forskare, Christian Lundahl och Anders Jönsson, hävdar på DN Debatt idag att regeringen fuskar i betygsfrågan.

Hm. Håller naturligtvis inte med dem alls.

De skriver att betygen "är och har alltid primärt varit, ett urvalsinstrument". Nähä, så är det ju inte alls. Sammanlagt har jag fått 13 betyg i grundskolan och gymnasiet, från det första i 3:an på 70-talet till slutbetyget på gymnasiet 1983. Endast 2 av dem har använts i urvalsförfarande. Likadant var det för min pappa som fick betyg från första klass på 50-talet. De flesta betygen hade inte formen av urvalsinstrument, utan tjänade som information om min kunskapsutveckling. Här är forskarna helt ute och cyklar.

Sen är det skillnad på betyg och bedömning, det håller jag verkligen med om. Bedömning borde göras kontinuerligt och vara mer nyanserad. Betyg är mer komprimerade och blir en sammanfattning som ges vid enstaka tillfällen. Och kan naturligtvis också fungera som urvalsmetod, men också om allmän utvärdering av undervisningen och elevernas kunskaper på skolnivå, kommunnivå och i riket som helhet. Som förtroendevald av medborgarna vill jag naturligtvis veta hur det går för skolorna och vad vi får för de 185 miljarder kronor som skattebetalarna satsar på vårt utbildningsväsende. Betygen är ett sätt att mäta det och följa utvecklingen mellan åren.

Över huvudtaget har det varit för dåligt med bedömningar i svensk skola. Nästan tabubelagt i vårt land där socialdemokraterna upphöjt Jantelagen till grundlag. Forskning om betyg och bedömning är rudimentär, liksom tidigare innehållet på lärarutbildningarna. I Sverige har det blivit en så politisk fråga, lärarprofessionen har avlövats ett viktigt redskap på något sätt. Är det inte dags att man återerövrar detta nu?
Att forskare vill att man ska forska mer är kanske inte så konstigt. Gärna mer om betyg och bedömning också, det skulle verkligen behövas. Men att bestämma hur många steg ett betygssystem ska ha och när man ska börja ge betyg är ju ingen exakt vetenskap utan handlar om - just det - bedömningar av vad som är lämpligt. Självklart kan forskare och andra kunniga bidra i det arbetet och har också gjort det när vi lagt våra förslag. Men det går ju inte att forska fram bevis på om 6, 7 eller 8 steg är bäst, eller hur? Vi ser alla att dagens 3 steg är för litet och skapar orättvisa. Det åtgärdar vi nu.
Man skulle kunna säga att vi bygger vidare på det vi gjorde förra gången vi satt i regeringsställning. Då utreddes betygen och bedömningsfrågorna ordentligt, vilket också framgår av artikeln. Sen rev sossarna upp beslutet om betygssystemet. Och sen hände ingenting, förutom att betyg blev allt mindre accepterat.
Det finns formuleringar i den gällande läroplanen från 1994, som överlevde alla röda skolministrar, som handlar om att lärarna "fortlöpande ska informera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov". När jag blev kommunalråd i Nacka lyfte vi den frågan och införde de beryktade skriftliga omdömena, som Ingegerd Wärnersson ville sätta oss i fängelse för.
Omdömena var tänkta att vara den form av kontinuerlig och nyanserad bedömning av kunskapsutvecklingen och lärandet som forskarna talar om. Det var en jätteviktig fråga för mig när jag kom in i riksdagen att införa i hela landet. Och det som vi också beslutade om 2007. Sen har det väl gått si och så med införandet eftersom det finns lärare och skolor som inte gillar det här tyvärr. Livligt påhejade av de rödgröna, som vill förbjuda omdömena igen om de vinner i höst.
Så utifrån detta kanske det inte är så konstigt att utredningarna inte berör frågan om hur bedömningarna av elevernas utveckling ska användas. Man måste se det i ett längre sammanhang.
Några rödgröna bloggare gillar förstås artikeln. Ywonne Ruwaida verkar dock inte ha läst artikeln hon kommenterar, när hon skriver att "ännu en gång bekräftar forskare att betyg från sexan inte alls uppmuntrar barns lärande, tvärtom. Betyg skapar stress." Det är ju en grov vantolkning av artikeln. Forskarna slutar ju med att säga att det inte finns något belägg för att det nuvarande betygssystemet vare sig främjar eller hämmar elevers kunskapsutveckling. Hafsigt, som vanligt Ruwaida!
Men det jag undrar över är var de rödgrönas gemensamma svar finns. Vad ska hända med betygen och omdömena om de får bestämma? Det är inte ens 100 dagar kvar innan man kan rösta. Politik handlar inte bara om att vara kritisk, utan också om att tala om vad man vill. Ge besked!

1 kommentar:

Jan Lenander sa...

Bra inlägg, vi behöver börja avslöja betygsmotståndarnas bristande underlag och rena dimridåer. Betyg har alltid varit det enda sättet att kalibrera omdömen och göra dem till något annat än en löst personligt tyckande. Betyg ökar möjligheten att ge individuell daglig feedback då läraren ges möjlighet att se målen och kan förklara alternativa vägar till kunskap.

Barn utvecklas i väldigt olika takt och deras framtida möjligheter kan variera enormt trots att de hamnar på samma nivå i unga år. Det är förstås viktigt att förklara att betygen bara handlar om vilken kunskapsnivå barnet har nu men även ganska rejält unga behöver veta något om de närmast kommande utmaningarna.