Toppuniversitet med lediga platser

Karolinska Institutet, Stockholms Universitet och Uppsala Universitet stiger som raketer på rankingen över världens bästa universitet. Det är Jiao Tong-universitetet i Shanghai som listar 12 000 universitet och bl a kommit fram till att KI har Europas bästa medicinutbildning. Totalt sett finns KI på plats 42 (+8 placeringar), UU 66 (+10) och SU 79 (+9). Grattis! (SvD,)

Det som mätts är citeringar av andra forskare och publiceringar i ansedda vetenskapliga tidskrifter och fina priser. Just citeringar och publiceringar ingår i de kvalitetsutvärderingar som vi ska börja med i Sverige och som det var sådant liv om i våras. Universitet med hög kvalitet ska få extra pengar är vår tanke, kvalitet ska premieras och kanske kan fler universitet landa på topp 100. De rödgröna protesterade våldsamt emot mot kvalitetsbeslutet, förresten, men det behövde jag väl inte skriva...?

Samtidigt skriver DN och SvD att det fortfarande finns lediga platser på tusentals utbildningar på universiteten. Vi har ökat antalet platser så att fler än någonsin redan tagits in nu till hösten. De lediga platserna är både till enstaka kurser och program och runt om i hela landet. Man kan t ex läsa till ingenjör i Karlstad, receptarie i Uppsala, datologi i Stockholm, kultur- och medieproduktion i Malmö och lärare lite överallt.

Klingar det inte lite falskt när de rödgröna nu kräver ännu fler platser? Vad ska vi med ytterligare 40 000 platser när det fortfarande finns tusentals platser tomma? De rödgröna är inte sansade i sina förslag utan försöker mest skapa konflit och inte lösa problem.

Bättre att satsa de pengarna på mer coachning, praktikplatser och kortare utbildningar för arbetslösa i stället. Precis som vi föreslår idag. Socialdemokraterna säger att jobbsatsningen är desperat. Hm. Vem är desperat? (DN, DN2, SvD, Aftonbladet)

Aftonbladet, Aftonbladet2, Sydsvenskan,

Åsa Rosenberg, Catharina Elmsäter-Swärd, Minamoderatakarameller,

Fråga 8: hur blir det med skolornas självständighet?

Jag är ihärdig och fortsätter kräva svar från de rödgröna om skolan. Inte från socialdemokraterna. Inte från vänsterpartiet. Inte från miljöpartiet. Utan gemensamma svar från de rödgröna.

Dagens fråga, nummer 8, handlar om skolornas frihet och självständighet. Hur mycket politiskt klåfingeri blir det med ett rödgrönt styre?

Jag, och vi alla i Alliansen, har en stark tilltro till skolornas professionalitet. Rektorer, lärare, vägledare, skolsköterskor, kuratorer och alla andra som jobbar i skolan måste ha stort friutrymme för att kunna anpassa verksamheten till de elever som går där. Uppdraget ska vara tydligt och utvärderingen effektiv, men vägen fram till målen måste få variera. Jag är övertygad om att det både blir högre kvalitet och en trivsammare arbetsplats då.

Vi har gjort en del för att föra utvecklingen åt det hållet, men eftersom skolan är kommunal så finns mycket politiskt detaljstyre kvar på lokal nivå i en del kommuner, föredrädesvis i röda sådana. Jag har sett alltför mång skräckexempel på att rektorer är bakbundna till händer och fötter av sina politiker och skolförvaltningar.

Från statens håll kan vi däremot styra mot professionen i stället för mot kommunen i olika regelverk. Det gör vi numera i större utsträckning än förut. Skollagen blir tydligare och lämnar utrymme åt professionen att t ex utforma de skriftliga omdömena, vi slopar kraven på att man ska ha en massa olika dokument och ger skolorna nya verktyg för att skapa arbetsro och trygghet. Det gillar inte de rödgröna, de ska detaljreglera hur det ska se ut i stället. De vill reglera hur pengarna ska användas, hur kvalitetsarbetet ska gå till, hur omdömena ska se ut. De litar inte på att lärarna användas befogenheter med omdöme. V vill t o m förbjuda läxor och Mp kvarsittning.

Jag tycker att de rödgröna ofta har en förkärlek att ge sig in i hur-frågor, de har ingen tydlig gräns för vad som är politik och vad som är skolornas eget utrymme. Det verkar som om de inte riktigt litar på personalen.

Ibland tycker jag att de abdikerar från det som verkligen är politik. De vill t ex att skolor ska kunna göra undantag från läroplanen och annat. Mp vill t o m att skolorna ska kunna ha egna ämnen - hur går det ihop med en likvärdig skola? Ska de lärare som inte vill sätta betyg slippa göra det? Vilka ämnen behöver en skola inte undervisa i?

Det kan ju inte vara så att skolorna själva bestämmer sitt uppdrag, då försvinner likvärdigheten och rättssäkerheten. Och det kan bli hur flummigt som helst.

Så hur ser det rödgröna beskedet ut till skolorna? Hur mycket/litet frihet får de?

Härliga Sverige, men skolan drar ned oss

Ansedda tidskriften Newsweek har rankat världens 100 bästa länder. Sverige kommer på en hedrande tredjeplats. Finland toppar listan, följd av Schweitz.

Rankingen baseras på faktorer inom fem områden - utbildning, hälsa, livskvalitet, ekonomisk utveckling och politiskt klimat. Vårt vackra land har bäst politiskt klimat, tredje bästa hälsa, femte bästa ekonomiska klimat och åttonde bästa livskvalitet.

Vår akilleshäl är utbildning, föga förvånande. Här ligger vi bara på 19:e plats, efter bl a Kazakstan, Tjeckien och Polen. Socialdemokraterna styrde den svenska skolan åt vänster på 70-talet. Vi är rätt extrema i att inte ha betyg och nationella kontrollpunkter i de lägre åldrarna och att kunskapsmålen tonats ned. Vi har bland de största avhoppen från gymnasiet i Europa. Det är lätt att tro att Sverige är världens medelpunkt, men sanningen är väl att vi är världens mest udda land och det gäller skolväsendet i synnerhet.

Det känns verkligen angeläget att de reformer vi nu beslutat om också får genomföras och inte rivas upp av de rödgröna. Då halkar vi säkert ned ytterligare. Med bättre funktionalitet i skolan skulle vi i stället kunna ta oss upp till toppen.

SVT, SvD, DN,

Talanger behövs

Alla ska kunna växa, det måste vara en utgångspunkt för varje framtidsinriktat samhälle. Man ska få pröva sina vingar, utveckla sina talanger, satsa och kunna lyckas. Det har varit lite fult i Sverige. Jantelagen är stark och kvävande och skattenivån har gjort resten för att ta död på mycket av kreativiteten.

Regeringens förslag att tillåta spetsutbildningar på grundskolan utmanar Jante. Även duktiga elever ska ha rätt att utvecklas och lära nytt. Det finns för många som har tråkigt i skolan, de måste få utmaningar. Mattesnillen behövs! Språkgenier är värda sin vikt i guld. Varför är det bara accepterat att springa snabbt, men inte vara duktig på mer akademiska områden? Varför ska man bara sitta av tiden, om man redan kan allt?

För mig är det en fråga om att se varje individ. Om man menar allvar med att alla ska få utvecklas så fordrar det åtgärder också. Camilla Wallström kommer i dagarna med en bok om just begåvade personers skolgång, "Se mig som jag är". Detta är ett tabubelagt och obeforskat område. Här finnns väldigt mycket kvar att göra fortfarande.

Sk elitklasser är en del för att ändra på kulturen, men det får verkligen inte stanna där. De flesta vill inte flytta hemifrån för att gå i skola som utmanar just dem, utan de vill gå i sin vanliga skola. Därför måste varje skola ha program för hur man möter särbegåvade och högpresterande elever. Det saknar jag idag. Men efter valet kanske vi kan göra större insatser, om vi får nytt förtroende förstås. I den moderata arbetsgrupp om Ungas villkor som jag ledde för något år sedan tog vi upp frågan om att möta talanger bättre, så det är kul att hela Alliansen nu står bakom det.

De rödgröna är så klart emot. Men Ylva Johansson resonerar helt bakvänt, när hon frågar varför man ska välja ut elever. Det är ju eleven som väljer skola, inte tvärtom. Är det svårt att förstå?

Ibland verkar det som om de rödgröna tror att talang, begåvning och ambition är något konstant som kan fördelas lika för alla. Men det går inte. Talang är dessvärre medfött och i så motto orättvis. Jag har uselt bollsinne och är inte särskilt teknisk. Men jag är en hejare på historia och en del andra saker. Vi är bra på olika saker, och alla måste få utveckla det just han eller hon är bra på och intresserad av. Om min språkbegåvade dotter skulle fått läsa mer språk och bli duktigare i det, så blir ju inte någon annan sämre. Summan är inte konstant. Det blir inte orättvist för att talanger utvecklas.

Det måste ju vara en viktig politisk uppgift att se till att alla får växa. Sen kan man ju också fråga sig om ett samhälle har råd att tacka nej till sina talanger. Jag tror att vi får ett bättre samhälle om vi tillåter och uppmuntrar talanger att blomma ut.

SvD, DN, Aftonbladet1, Aftonbladet2, Expressen, Minamoderatakarameller, Aftonbladet, DN,

Ska Butlern hjälpa mot skolstress också?

Två intressanta nyheter hittills idag. Jag vaknade med socialdemokraternas utspel om Butler i tunnelbanan. Pigor duger inte, Butler ska det vara. Fint ska det va´.

S vill tydligen att man ska kunna lämna in smutstvätten till spärrvakten. Eller kanske få frukost på bussen, hur nu det ska gå till, så trångt som ofta är. Och Butlern ska fungera som springpojke och uträtta småärenden under dagen. Låter nästan om 1 april... Men det är ju bra att de inser att vi behöver hjälp med hushållsnära tjänster för att få tiden att räcka till bättre. Frågan är bara varför de vill avskaffa RUT då, det fungerar ju utmärkt.

Sen läste jag ny statistik från SCB om att skolelever upplever ganska stor stress. Flickor upplever (förstås) mer stress än pojkar. Prestationsprinsessor och glidarkillar gör skäl för generaliseringarna... Stressen är både över läxor och prov, men också över höga krav på sig själv. Självklart hänger det ihop. Tjejer vill ha alla rätt, killar nöjer sig med att klara godkänt.

Har stressen ökat? Det får vi inget besked om, men jag tror inte det. Elever har alltid upplevt stress i skolan, även jag på 70- och 80-talen. Nu finns det möjligen mer som konkurrerar om elevernas uppmärksamhet. Tekniken gör att man alltid är tillgänglig. Det finns otaliga TV-kanaler och möjligheter till nedladdning av filmer och serier man vill se. Det finns inte heller samma självklarhet i att man ska plugga som det fanns förut, att man måste avsätta tid till läxor också. Kanske upplevs stressen mer om kraven är otydliga, om man inte riktigt vet vad som förväntas? Och betygskriterierna är ju rätt suddiga idag, men det ändrar vi nästa mandatperiod om vi får chansen.

Lösningen är i alla fall inte att förbjuda läxor och prov som vissa på vänsterkanten vill, utan att bli tydligare i förväntningarna och framför allt ge tjejer bättre självförtroende. Man måste inte ha alla rätt jämt!

Hur kommer Butlerförslaget in i det här då? Ja, inte minskar det stressen i skolan i alla fall. RUT-avdraget kan däremot användas för att få hjälp att hämta och lämna barn på förskolan och skolan. Man kan få hjälp med läxläsning. Eller så kan man få hjälp med städning så att man hinner hjälpa barnen med läxorna själv. RUT är en fantastisk uppfinning, kan användas till det mesta.

Det är ju kul att S kommer med nya pigga utspel, men tänk om de kunde tala om vad de rödgröna vill med skolan också?! Eller skatterna eller jobben för den delen...

DN, Aftonbladet, SvD, Expressen, Expressen2, Expressen3, DN,
Edvin Alam, Paul Lindqvist, MinaModerataKarameller,

Anfall är inte bästa försvar

Socialdemokraterna presenterade igår en granskning av moderaternas (eller egentligen regeringens) skolpolitik. Den fick ingen som helst uppmärksamhet i media, så tunn och ovederhäftig är den. Följer samma spår som den sjukvårdsgranskning som Ylva Johansson presenterade förra veckan och som direkt motsades av professionen för lögner. Nu är Ylva Johansson ute i ogjort väder igen.

Jag har tre reflektioner kring rapporten.

Först är det lite intressant att de utmålar regeringens skolpolitik som moderaternas och inte folkpartiets, annars är det ju folkpartiet som brukar få äran/kritiken för Alliansens skolpolitik. Men vi moderater tar gärna diskussionen med S!

Sen att den är så tunn. Det lilla som finns kan man skjuta sönder och samman. S-rapporten vill ge bilden att skolan blivit sämre de senaste åren. De börjar med att påstå att "den moderatledda regeringen har inte förbättrat situationen i skolan, tvärtom sjunker kunskapsresultaten" och att "andelen elever som klarar grundskolan har minskat varje år sedan 2006".

Hur ser det ut i verkligheten?

2006 var slutbetygen i nian 205,3 i de kommunala skolorna. Våren 2009 var betygen 207,4. 3 betygspoäng högre alltså. Andelen elever som fick godkänt betyg i alla ämnen har ökat från 75,7% till 76,2%. Långsam förändring, men ändå åt rätt håll. Att kunskapsresultaten sjunker är direkt fel. Ser man till de kommuner som styrs av M respektive S så är skillnaderna däremot påtagliga. Resultaten förbättras i M-ledda kommuner, men sjunker i de röda.

S försöker göra stor sak av att lärartätheten sjunkit. Men båda deras mättillfällen är EFTER valet. Om man jämför med den sista mätningen FÖRE valet med den senast tillgängliga så har lärartätheten faktiskt ökat, från 8,1 lärare/100 elever (läsåret 2005/2006) till 8,2 (läsåret 2009/2010). Kostnaderna för skolan har ökat med 21 miljarder kronor under mandatperioden, trots att vi gått igenom den värsta internationella krisen. Vi har fredat skolan och satsat på en en mängd reformer för att förbättra resultaten.

Slutligen tar de upp komvux och menar att vi minskat antalet platser. Det faller också platt. Skolverket rapporterade häromdagen att antalet platser på komvux ökar för första gången på 10 år och då styrde S under 7 av dem... Ibrahim Baylan drog ned på statsbidragen till komvux med 1 440 miljoner kronor 2003-2006 (-810 Mkr 2003, -50 Mkr 2004 och -580 Mkr 2006). Vi fortsatte neddragningen 2007 eftersom konjunkturen var hög då (-600 Mkr), men därefter har vi ökat massivt med 2 000 miljoner kronor framför allt i yrkesinriktad vuxenutbildning. Och det är fler som går på högskolan nu än någonsin tidigare.

Den tredje reflektionen är att S väljer smutskastning i valet och blir lite desperat. De fortsätter på samma låga nivå som LO. Är detta allt de har att komma med? Skrämsel och lögner? Kan de inte presentera några egna gemensamma förslag med de rödgröna i stället?

Jag ska försöka hålla mig till fakta, få svar på vad de rödgröna egentligen vill med skolan och argumentera för min linje.

Skatterna och skolan löser jobben, sa Reinfeldt

Fredrik Reinfeldt hade flyttat det traditionella sommartalet från Vaxholm till Slussen och moderaternas valupptakt idag. Han inledde med skolans betydelse - för att få ett jobb, för att lyckas i livet, för att utjämna livschanser och han återkom till skolan flera gånger som ett viktigt område att höja ambitionerna ännu mer.

Valet kommer att handla om jobben. Hur de skapas, hur de blir fler, hur drivkraften att ta jobb kan ökas och hur man får bäst utbildning som leder till jobb. Vi och de rödgröna har helt olika lösningar.

De har svårt att se människors individuella företagsamhet och kanske också vinstmöjlighet som en drivkraft för att starta företag och därmed skapa nya jobb. Allt ska ske i offentlig sektor i deras värld och vinster ses som något fult. De vill införa en ungdomsskatt på 10 miljarder kronor och tror att det blir fler som anställer ungdomar när det blir dyrare. De förnekar att skattenivån har viss betydelse för viljan att jobba. Hur mycket man får kvar när skatten är dragen spelar faktiskt roll. Jobbskatteavdragen har bidragit oerhört till att fler jobbar nu och ytterligare steg kan öka drivkraften ännu mer. Därför är löftet om att 4,4 miljoner personer som jobbar ska få sänkt skatt - till skillnad från de rödgröna som vill höja skatten för 3,1 miljoner - viktig. Hoppas att övriga Allianskollegor hänger på.

Det sista punkten, utbildningen för att få jobb, är också väldigt skiljande. De rödgröna säger att alla gymnasieprogram ska vara studieförberedande, varav en del med vissa yrkesinriktade inslag. Vi säger att gymnasiet ska förbereda för arbetslivet eller vidare studier och därför se olika ut. Eleven väljer och kan komplettera senare om man vill ändra bana, det är viktigt. T o m vänsterpartisten Jonas Sjöstedt och LO-ekonomen Irene Wennemo har åsikter som liknar våra.

De rödgröna har faktiskt en hål-i-huvudet-politik på det här området, deras gymnasieskola är så teoretisk för yrkeselever att många hoppar av. Det är en gemensam faktor hos många unga arbetslösa - de har aldrig slutfört gymnasiet. I stället för att anpassa gymnasiet, som vi vill, så vill de satsa på mer yrkesvux efteråt. Det är förstås bra att satsa på utbildning och det startade vi med, men varför inte göra rätt från början? Varför tvinga ungdomar att få självkänslan knäckt och slås ut först?

En engagerad del av talet handlade om medarbetarnas och medborgarnas brist på inflytande. Han tog sjukvården som exempel, där politiker, tjänstemän och överläkare sitter på makten medan medarbetarna på golvet och patienterna har för lite inflytande. Vårdvalet ändrar detta. Han skulle lika gärna ha kunnat tala om skolan, för det är snarlikt. Mycket av inflytandet finns hos skolförvaltningar och utbildningsnämnden och för lite på skolorna. Ändring krävs!

Bra med en statsminister som är så glasklar i vad som är de stora samhällsutmaningarna och som har en analys av vad som måste göras. Kommande skattesänkningar för "samhällsbärarna" som han kallade lärare och sjuksköterskor är naturligtvis välkomna. Och att moderaterna vill göra Sverige till ett skatteparadis för låginkomsttagare är också en lite spännande nyhet.

SvD, DN1, DN2, Aftonbladet, GP,