Tunn soppa från de rödgröna

Dagen före vallokalerna öppnar kom den äntligen, de rödgrönas valplattform. Vad besviken jag blev. Kan de inte bättre än så? Den rödgröna röran har blivit en tunn soppa.

Jag saknar visioner och svar. Höga ambitioner räcker liksom inte, man måste tala om hur man ska komma dit också. Och vem som ska betala. Skolan var som vanligt styvmoderligt behandlad.
Att ha ambitionen att Sverige ska nå världstoppen i framtida PISA-undersökningar är ju bra. Men hur? Det är ju inte brist på ambition som gjort att Sverige åkt rutchkana i 15 år, utan brist på konkreta åtgärder och bortprioritering av kunskapsuppdraget. Hur blir det nu då, ska de nationella proven bort som vänstern vill? Kunskapskraven i trean - ska de också bort? Där mörkar de. Varför satsar de 100 miljoner mer på hemspråk när PISA i första hand gäller matematik och naturvetenskap?

Synd att inga rödgröna var med på IFAU-konferensen igår. Där konstaterades att lärarkompetens avgör kvaliteten och eleverans resultat. Lärartäthet sågades som relevant kvalitetsmått helt och hållet av den samlade forskningen. Men de rödgröna satsar precis tvärtom.

"Vi vill investera i ett kvalitetsprogram för skolan, med ambitionen att lärartätheten ska öka till nio lärare per 100 elever." Vad blir det - en halv lärare till per 100 elever? Varför inte intressera sig mer för vad de redan befintliga lärarna kan och gör? Eller hur många lektioner eleverna får? Lär man sig köra bil bättre om det sitter en lärare till i bilen eller behöver man kanske fler körlektioner?

"Högre kvalitet går inte att uppnå utan fler anställda i välfärden." Jo, personalens kompetens är ännu viktigare men där satsar de inget. Och vi ser ju att det inte deltar i Lärarlyftet i särskilt stor utsträckning idag, de verkar inte bry sig riktigt. Jag vill ha mer fortbildning för lärarna och fler lektioner, det betyder mycket mer.

Och gymnasiet blir nästan parodiskt. "Många unga som inte får jobb saknar en fullständig gymnasieexamen." Äntligen inser de detta, som vi har tjatat om det och nu åtgärdar. Men deras slutsats är ju bakvänd. I stället för att se till att de får en bra utbildning i gymnasiet, så ska ett Ungdomslyft införas. Vi kommer redan 2011 att införa ett Ungdomslyft för att ge unga arbetslösa möjlighet att läsa in gymnasiet." Den möjligheten finns ju idag via komvux, glömt bort det? Det finns en sån statisk syn i deras värld, en slags självklarhet att många måste slås ut som sedan ska hjälpas upp igen. Varför inte göra rätt från början och undvika misslyckanden?

Det var mycket som fattades i plattformen, många frågor som inte blev besvarade. Inte ett ord om friskolorna och valfriheten. Inte ett ord om arbetsro i skolan. Inte ett ord om skolornas självständighet eller ledarskapets betydelse. Oenigheten lyser mellan raderna. Det är vad som INTE står som är intressant. Därför är väl skolpolitiken och rättsområdet så kort, de kom inte överens eller vågar inte tala om vad de ska göra.

Däremot svarar de på en fråga som egentligen aldrig ställs - sänkta avgifter i förskolan. Att sänka maxtaxan till 900 kronor i månaden från dagens 1 260 kr skulle kosta över 2 miljarder. Är det verkligen väl använda pengar? Det skapar inga jobb. Det höjer ingen kvalitet. Det gynnar bara höginkomsttagare, låginkomsttagarna får inget. Nej, det leder bara till höjda skatter och möjligen också lägre kvalitet. Det såg vi av förra maxtaxesänkningen, kvaliteten sjönk på många håll eftersom det inte var finansierat fullt ut.

De rödgröna verkar vara desperata i jakten på väljare - allt ska bli gratis. Gratis på muséer. Gratis tandvård. Snart gratis i hemtjänsten och förskolan. Sänkta skatter för folk som inte jobbar, men höjda för alla andra. Det är ju inga satsningar på välfärden, utan populistiska försök att köpa väljare.

Nej, jag blev rejält besviken, men samtidigt lite upplivad. Vi måste se till att deras program aldrig får prövas. Nu måste vi jobba ännu hårdare för att övertyga väljarna om att det är Alliansen som har svaren på framtidsfrågorna och det ledarskap som behövs.

SvD, SvD2, SvD3, Aftonbladet, DN, DN2, Expressen, Expr2, Expr3, SVT,

Stänga av stökiga elever

SvD skriver idag om att den nya skollagen ska ge skolorna större befogenheter att skapa lugn och trygghet, bl a genom en möjlighet att stänga av väldigt stökiga elever, utdela en varning och ha sk försittning (i st f kvarsittning). Man ska inte överdriva problemen idag, men många skolor upplever att de har problem med ordningen. Och framför allt - många elever upplever att det är oordning och stökigt och otryggt. Det måste man åtgärda, så enkelt är det. (Aftonbladet, Expressen m fl).

Visst kan skolorna göra mycket mer än man vill eller vågar idag och det är stor skillnad mellan skolor och kommuner. Jag minns gemensamma utvärderingar som gjordes i några Stockholmskommuner när jag var kommunalråd. Då tyckte 63 % av åttondeklassarna i Nacka att det var arbetsro på lektionerna medan det i Upplands Väsby bara var 45 % som tyckte det. Det visar på att det inte bara är lagändringar som behövs, utan också ändringar i attityder och förhållningssätt från skolornas sida. Vi jobbade mycket i Nacka med att ge skolorna befogenheter och att coacha rektorerna att våga använda friutrymmet. Det gav resultat, också på detta område. I Upplands Väsby, där min kollega som ordförande i utbildningsnämnden var vänsterpartist, var också både förhållningssätten och resultaten helt andra.

Skolorna behöver dock fler verktyg för att kunna skapa en lugn och trygg miljö, därför är det bra med en lagändring. Man kan ju fundera på varför den röda oppositionen inte tycker det. Hur kan de försvara dagens situation där vissa elever kan störa hur mycket som helst utan att något händer. Och hur man kan påstå att man duckar för problemen när man föreslår något som faktiskt bidrar till att åtgärda dem är obegripligt. Vad har oppositionen för lösning då?

Fast det här är väl en av de skopolitiska frågor de kan enas om?! Vänsterns Rossana Dinamarca förnekar sig inte, hon påstår att regeringen inte kommer med några förslag för att öka kunskapen hos eleverna. Tror hon på det själv? Vad är Lärarlyftet, läsa-skriva-räkna-satsningen, Ma-NO-satsningen, nationella proven (för att bara nämna några exempel) om inte just detta??? Hon får gärna säga att det inte är tillräckligt, men inte NÅGOT är väl att tänja på sanningen lite väl mycket även för en kommunist?

Marie Granlund (s) gillar inte heller detta och jag är inte förvånad. Hon visar inte i sak att hon gör det Mona Sahlin sa efter valet - ändrar skolpolitik. Det är ju bara tomma ord utan innebörd. Hon omfamnar de flummiga, de som sossarna alltid hyllat och vars politik inte fungerar. "Forskarna dömer ut förslaget" säger TV4, och forskarna är i det här avseendet flumövergurun Hans-Åke Scherp. Han kritiserar att det inte fungerar med fängelser för föräldrar i England och därför fungerar inte avstängning, försittning och varning i Sverige. Som forskare borde man väl ha lite mer vetenskapligt belägg och gärna något som har att göra med det förslag man kritiserar också...

Kul för Mona Sahlin med sådana kompisar.

Gatans parlament stänger skolor i Malmö

Jag blir heligt förbannad när jag läser att vänsteraktivister nu samlas i Malmö för att stoppa en tennismatch, men det enda de med säkerhet stoppar är undervisningen i tre skolor för 800 elever. (Sydsvenskan,

Är det gatans parlament som styr i Malmö? Man blir totalbekymrad över de stämningar som tycks råda och Ilmar Reepalu verkar dra sitt strå till stacken med sitt agerande. Det är dålig politisk ledning i den kommunen som inte vågar stå upp ordentligt.

Tidigare har vi sett vänsterhuliganer krossa bilar och skyltfönster i Malmö. Nu ska samma gäng åter försöka ta stan i besittning och tillsammans med nynazister förstöra och sprida oro. De motpoler som annars demonstrerar mot varandra gör nu gemensam sak. Det påminner om vad som hände när Hitler gjorde upp med kommunisterna i Sovjet, våldsförespråkare som söker likasinnade.

Om skolorna av säkerhetsskäl inte kan vara i sina vanliga lokaler borde de söka sig till andra skolor och ha heldagsundervisning om demokrati. Det här visar att demokratin måste försvaras, varje dag. Det vore skam om vänsteraktivisterna får styra.

Kameror

Intressant debatt om övervakningskamerors vara eller inte vara i skolan. Det är självklart bra att Datainspektionen värnar om vår integritet. Utifrån sina utgångspunkter förstår jag att de vill få bort kamerorna i skolorna.

Men integriteten är ju inte det enda perspektivet som man måste ta hänsyn till. Det gäller elevernas och personalens trygghet och säkerhet också. Skadegörelse, mobbning, inbrott i skåp - det händer mycket i skolan som man inte vill ska hända och där en kamera kan öka tryggheten. Barn- och elevombudet dömer ut böter till kommuner som inte gjort tillräckligt för att motverka mobbning. Barnombudsmannen kritiserar kommuner för att inte ta barnperspektivet på tillräckligt stort allvar. Det blir lite svårt att ta det ansvaret när myndigheterna motarbetar varandra och sätter krokben för kommunernas möjlighet att ta ett ordentligt ansvar.

Som politiker måste man väga ihop olika aspekter och inte bara lyssna på en. Det är bra att Datainspektionen varnar och det finns säkert skäl att se över hur man hanterar kamerorna och filmerna och när man filmar. Men det måste absolut vara möjligt. Bra att stockholmspolitikerna överklagar det hela. Om inte det gäller får vi ändra lagen.

Byxhäng

Dagens mest omdiskuterade ämne - ska elever få ha byxhäng i skolan? En elev i Vallbergaskolan i Laholm har stängts av från matsalen i två dagar för att halva rumpan syns.

Helt ok, tycker jag. Passar det inte så kan man väl byta skola? Utomlands är diskussionen obegriplig. Varför ska det vara så kontroversiellt i Sverige?

En skola ska självklart ha ordningsregler och måste också ha verktyg för att kunna upprätthålla reglerna, men det är alldeles för dåligt med det på många håll idag. Senast i förra fredagen fick jag exempel på detta när Skolverkets inspektionsrapport över Solnas skolor presenterades. Den skola jag besökt, Bagartorpskolan, fick ganska hård kritik för just detta; regler som ingen följer.

Det är viktigt att det är skolan som bestämmer om reglerna, inte politiker. Då blir det lätt moralpanik. Om skolan (personal, elever och föräldrar) diskuterar fram regler som man tycker är vettiga, exempelvis att man ska komma i tid och vara vårdat klädd så ska det vara detta som gäller sedan också. Att ha regler som ingen följer och ingen är beredd att följa upp är förödande och sänder signaler att ingen bryr sig, att det inte är viktigt.

Jag hoppas att vi i den nya skollagen ska ge ett tydligare mandat till rektorerna att vidta de åtgärder som behövs för att skapa lugna och trygga skolmiljöer.

Inspektion i Solna

I september i höstas var jag med två av Skolverkets inspektörer när de inspekterade Bagartorpsskolan i Solna, vilket jag också skrivit om tidigare. Idag var jag med när de lämnade över en samlad rapport över inspektionen i Solna. Ömsom ris och ömsom ros kan man väl säga.

Solna får tuff kritik för att så många elever inte når målen i alla ämnen. Man följer inte kunskapsresultaten tillräckligt och styrningen och ledningen behöver också förbättras. Samtidigt får Solna gymnasium goda vitsord, inte minst för sitt arbete med med normer och värden.

Jag kände igen mig i de beskrivningar och bedömningar som görs av den skola jag själv besökte. Det upplevdes mycket som om det var flera skolor i en och stora skillnader inom skolan och det är något som inspektörerna lyfter fram också. Jag reagerade också mot en del ordningsproblemen. Trots små klasser (13-15 elever i högstadiet) så var det ganska torftigt på en del lektioner. Så här formulerar inspektörerna det:

"I inspektionen framkommer stora problem med ordningsfrågor vid vissa lektioner i de senare årskurserna. Trots en uttalad nolltolerans för brott mot ordningsreglerna ses ideliga överträdelser."

Solna har nu alla förutsättningar att använda detta som avstamp för att bli bättre. De satsar redan ganska mycket pengar på skolan. Många av de punkter de får kritik för pågår ett arbete med att åtgärda. De mäter och mäter och mäter, med visst motstånd från en del skolor. Nu går det inte att glida undan längre, utan kunskapsuppföljningar är nödvändiga. Gillar man inte det borde man fundera över sin framtid.

Omfattande skolk

1 600 elever skolkade minst en månad förra året, rapporterar Svenska Dagbladet som tagit del av en rapport från Skolverket. Rätt oroande. Jag tror att det är en av de grenar vi är världsbäst i. Skolk, sen ankomst och svordomar toppade vi enligt TIMMS-undersökningen för några år sedan.

Vad kan man göra åt det? Ja, ställa krav på att eleverna är med på lektionerna för det första. Och se till att det händer något om de inte är med. Omedelbara telefonsamtal till föräldrarna. Indraget studiestöd. Skriv in skolk på betygen. Det gjorde Nacka gymnasium för några år sedan som ett medel för att förbättra närvaron. De fick omedelbart kritik av – Skolverket. Så får man inte göra. Det är lätt för verket att utdela kritik nu mot hur man sköter sig, när man tidigare vridit verktygen ur skolornas händer. Utbildningsdepartementet var också emot och som av en händelse var dåvarande utbildningsminister Pagrotskys dotter aktiv i elevrådet på Nacka gymnasium och en av de som drev frågan att frånvarorapporteringen skulle bort från betygen… Skolan kunde se påtagliga effekter av att skriva in skolket på betygen och lika påtagliga effekter när de tvingades ta bort det.

Jag hoppas att vi med nya skollagen ger skolorna de redskap de behöver för att hålla ordning och se till att eleverna är i skolan. Men i grund och botten handlar det nog ändå om elevernas inställning. Jag tycker att man ska komma ihåg att gymnasiet är en frivillig skola. Man behöver inte gå dit. Gör man det ska det vara för att lära sig saker och ting.

Den ”antipluggkultur” som finns bland många ungdomar råder man dock inte på så lätt. Intrycken från Korea och Japan sitter fast på näthinnan. I Korea har 60-70% av eleverna extraundervisning på kvällar och helger för att lära sig mer än vad skolan kan erbjuda. I en av skolorna vi besökte fanns ett gigantiskt studierum i källaren, med 600 små studiebås. Där var det fullt fram till 10 på kvällarna och det fanns lärare till hands som kunde hjälpa till. Vilket försprång ger detta Korea om 10-20 år?


Nu måste vi vända attityden i Sverige och inte ta vår välfärd för given. Den är värd att kämpa för.

Märkligt land vi lever i

Idag läser jag om tre aktuella men sinsemellan oberoende händelser, som om man lägger dem bredvid varandra visar vilket underligt land vi lever i.

Östervåla skola i Heby kommun hotas av vite på 100 000 kronor av Arbetsmiljöverket, uppger Upsala Nya Tidning. Orsaken är att städpersonalen måste lyfta städutrustningen upp och ned från scenen när de ska städa i matsalen där scenen ligger. Det låter ju som ett oerhört allvarligt problem, säkert bland det värsta i skolan just nu.

Samtidigt rapporterar radion att en rektor i Vallentuna knivhotats av en elev och då kommer inte vite på fråga. Radion rapporterar också att tre elever kränkts av rektorn i en Stockholmsskola med örfilar, inlåsningar och utskällningar. Det statliga barn och elevombudet (BEO) kräver nu skadestånd på sammanlagt 82 000 kronor för de tre eleverna.

Att döma av skadeståndets storlek så anser staten uppenbarligen att lyftet av städutrustning är ett större problem än en rektor som slår elever eller elever som knivhotar rektorn.

Det är en märklig rättsordning som socialdemokraterna lämnat efter sig, att dammsugarlyft anses som större problem än knivhot. Är någon förvånad över att kunskapsresultaten sjunker i skolan och att platser på lärarutbildningarna står tomma?

Skolvåld

Jag debatterade kränkningar av lärare med LR-ordföranden Metta Fjelkner i Argument i TV i torsdags kväll. Anledningen var att det verkar bli vanligare att elever provocerar sina lärare och därefter filmar dem med mobilen när de få utbrott och sedan lägger de ut filmen på Youtube.

Jag vet inte hur stort problemet egentligen är, men det är självklart helt oacceptabelt. Sådana kränkningar ska man inte behöva tolerera, vare sig om man är lärare eller elev.

Det intressanta är vad man ska göra åt det. Metta Fjelkner ropar på totalförbud mot mobiler i skolan, men är det rätt metod? Ska Sveriges riksdag besluta vad som ska få finnas i skolan eller inte? Löser det problemen? Jag tror inte det, det är en helt annan attityd från samhällets sida som måste till, från toppen till botten. Sossarna har ju vridit i stort sett varenda ordningsverktyg ur händerna på lärare och rektorer. Och samhällsinstitutioner kritiserar skolor som gör något. Några exempel:

I Mora stängde en skola av några killar som attackerat några andra med kniv. Föräldrarna till de avstängda eleverna överklagade och fick rätt i länsrätten för någon månad sedan.

En skola i Årjäng ville drogtesta elever för att de misstänkte att de var knarkpåverkade. Skolverket kritiserade skolan, så får man inte göra.

När Nacka gymnasium för några år sedan började skriva in skolk på betygen så ryckte Skolverket också ut med kritik och förbjöd. Likaså när en skola i Stockholm införde klädregler (som sa att flickorna inte får ha djupt urringade tröjor och pojkarna inte ”byxhäng”).

Elever, lärare och rektorer är nog rätt överens om att det ska vara lugnt och tryggt i skolan, men hur ska det kunna uppnås när alla åtgärder kritiseras? Sossarnas flumskola har gått för långt, men det tar tid att vända. I våras ändrade vi lagen så att lärarna får omhänderta störande föremål och öppna elevskåp. Kanske var det för lite, vi får väl se.

Samtidigt som debatten om skolvåldet pågår så rapporteras om att en skola i Finspång tvingats stänga. Äntligen, tänker jag. Men man blir besviken, det är Arbetsmiljöverket som stängt skolan för att städningen brister.

När det gäller våld, hot och kränkningar finns det inget verk som reagerar eller stänger skolor. Bara när det är smutsigt… Sosse-Sverige i ett nötskal!

Skoluniform eller inte?

En skola i Stockholm har förbjudit väldigt urringade tröjor och byxor som sitter halvvägs ned över rumpan på eleverna. Det kan man väl få tycka vad man vill om. Det finns både fördelar och nackdelar med det. Frågan är vem som ska bestämma. Det är i alla fall ingen politisk fråga tycker jag.

Skolverket går idag ut och kritiserar skolan. Så får man inte göra. Men var står det i skollagen eller grundskoleförordningen? Jag blir så trött på detta verk som alltid är sig själv nok och ska uttolka allt mellan himmel och jord, komma med pekpinnar om vad man inte får göra.

Jag tycker att det är helt ok att en skola har klädregler. Man får ju ha regler om annat - godis, läxor etc. Varför inte om vårdad klädsel? Passar det inte så kan man ju välja en annan skola. I ett system där pengarna följer eleverna till den skola man väljer så är detta inget problem. Skolorna anpassar sig efter elevernas och föräldrarnas olika önskemål och så ska det ju vara. Det är väl föräldrainflytande om något?!

Nej, det riktigt kliar i fingrarna att få avlöva Skolverket möjligheten att vara klädpolis. Har inte verket tillräckligt att göra med att kontrollera den faktiska kvaliteten på undervisningen och elevernas lärande i stället? Men det är väl klart, varför ägna sig åt 12 000 obehöriga elever när det finns klädregler att strida mot?