Bra med avgifter för utländska studenter

SvD skriver att regeringen ska införa avgifter på universiteten och högskolorna för studenter som kommer untanför EU/EES-området. Helt rimligt och rättvist. Varför ska svenska elever betala för att läsa utomlands men utländska elever få läsa gratis här?

Jag skrev en artikel i Upsala Nya Tidning för två veckor sedan om just detta men också apropå att man inte behandlar alla ansökningar.

Det är ju helt nödvändigt att vi anpassar oss till hur det ser ut på andra håll i världen. Vi kan inte vara en friort för alla världens invånare som vill ha en akademisk utbildning. Så är det idag, men till råga på allt så får de inte jobba i Sverige när de är klara med sin examen. Det visar hur korkat systemet är. Vi ska ha generösa stipendiesystem, det är bra. Men helt gratis för alla? Det fungerar inte. Det kostar redan idag 600 miljoner kronor, säger Högskoleverket. Hälften av alla studenter på avancerad nivå är utanför EU/EES. Nu har över 20 000 utländska studenter sökt hit till hösten, vilket ska jämföras med de knappa 5 000 som finns här redan. Var tar det slut?

När sossarna nu vill ha en stor utbyggnad av högskolan blir det ju allt mer uppenbart att de vill skapa fler platser just för dessa utländska studenter, inte för de svenska. Retoriken säger en sak, verkligheten en annan. Som vanligt.

Stora avhopp från gymnasiet

Trots väldigt långt möte med riksdagsgruppen igår och läsningar av mängder av mail om signalspaning hann jag med en intressant rapport också. Skolverket presenterade statistik över avhopp och studieresultat i gymnasiet. En i många stycken ganska dyster läsning. En central mening:

”Nästan var tredje ung person eller 30 000 ungdomar har ofullständiga gymnasiestudier bakom sig när vuxenlivet börjar.”

Lite djupstudier visar att fler som slutar blir behöriga till högskolan och det är bra, men att avhoppen minskar inte. Hälften av de unga pojkarna med utländsk bakgrund klarar inte studierna. Så kan vi inte ha det.

Bäst är resultaten på de studieförberedande programmen. Man skulle kunna tro att det var många avhopp från de ”svårare” natur- och samhällsprogrammen, men så är det inte. Det är nästan dubbelt så stort avhopp från yrkesprogrammen.

Ser man till de blivande gymnasisternas förkunskaper – betyg – så finns det en tydlig koppling till om man fullföljer studierna eller inte. Av de 17 100 eleverna som hade ett meritvärde under 160 när de lämnade grundskolan så avbröt 11 200 stycken gymnasiet, dvs två tredjedelar. Prognosen för de med låga betyg ska fullfölja gymnasiet är alltså väldigt låg. Därför är det ju just här man måste lägga in kraften, att se till att eleverna klarar grundskolan först.

Är det problem med avhoppen från gymnasiet då? Ibland låter det som om det är helt ok. ”De har i alla fått med sig något.” Så kan man ju se det. Samtidigt vet man ju från många andra studier att de som inte har gymnasiekompetens har mycket svårare att få jobb och de tar dyra omvägar i utbildningssystemet. Skolverket visar bl a att 40% av flickorna som hoppat av gymnasiet under första eller andra året vare sig jobbar eller pluggar. Man kan ju misstänka att arbetslöshet ligger högst här. Bland dem som slutfört gymnasiet är det 13%. Det här blir dyrt både för individerna och samhället.

Jag lät Riksdagens utredningstjänst, RUT, räkna på vad avhoppen kostar i form av extra skolår i gymnasiet och extra studiemedel under den tiden. 825 miljoner kronor kom de fram till och då är inte komvuxstudier och uteblivna arbetsinkomster inräknade.

Det finns all anledning att snabba på med reformer i både grundskolan och gymnasiet så att fler börjar på rätt utbildning från början och sedan slutför den.

Och så sista lilla funderingen. Vem bär ansvaret för att det ser ut som det gör? Varför kommenterar ingen sosse det hela? Ansvarsutkrävande är svårt i vårt land.

Nu får Tom Tits Experiment starta friskola

En dom i regeringsrätten idag ger Tom Tits Experiment i Södertälje rätt att starta friskola. Eftersom TomTits Experiment är ett kommunalt bolag så sa Skolverket nej till ansökan och bolaget har därför drivit frågan ända till högsta instans, som nu givit TomTits Experiment rätt.

Jag tycker att regeringsrätten gjort en klok tolkning av lagen. Alla som vill starta friskola ska prövas på samma grunder och man kan inte på förhand utesluta någon, inte ens ett kommunalägt bolag.

Tom Tits Experiment skulle tillföra mycket om de nu förverkligar sina planer på en skola med naturvetenskaplig och teknisk profil, det är något som verkligen behövs. Det hade varit trist om lagen satte stopp för sådana goda idéer. De har redan en förskola, så det vore märkligt om en skola med samma profil inte skulle få starta.

Domen klargör att kommuner helt eller delvis kan äga bolag som driver friskolor. Även om det säkert inte kommer att vara så vanligt så bör möjligheten finnas. Det öppnar för samarbete mellan kommun och näringsliv om specialiserade utbildningar och där gemensamt ägda bolag kan vara en bra form. Några sådana finns redan, t ex Grafiskt Utbildningscentrum i Uppsala, Rinman Education i Hällefors och Göteborgs Tekniska College. Eftersom lagligheten ifrågasatts så kvävs ofta liknande initiativ av det skälet. Nu kan förhoppningsvis fler lokala samarbeten resultera i bra utbildningar för våra ungdomar.

Rent principiellt ser jag inga skäl för att förbjuda en kommun att organisera sin skolverksamhet på ett sätt som man finner ändamålsenligt, även om jag verkligen inte är någon stor älskare av kommunala bolag. Men man kan inte förbjuda allt man inte gillar. Kommunerna kan ju driva nästan all annan verksamhet i bolagsform, varför ska det finnas förbud mot just skolor? Det viktiga måste vara kvaliteten och att man är strikt konkurrensneutral.

Slutligen kan man ju ha väldiga synpunkter på den juridiska processen. Tom Tits ansökte i mars 2004, Skolverket sa nej i slutet av samma år. Nu - 2008 - avgörs frågan. Att driva processer är också ett effektivt sätt att kväva engagemang.

Många fuskar med skolpengen

Det finns kommuner som inte behandlar friskolorna schyst. Trots att vi haft en friskolelag sedan 1992 så finns ingen vedertagen praxis som kommunerna håller sig till när de beslutar om bidragen. Några - för många - fuskar med skolpengen och betalar inte likvärdig ersättning. Såg igår att Halmstad är en sådan kommun som nu tvingats krypa till korset. De betalar inte ut ersättning för skolmat till de fristående gymnasierna, trots att de kommunala skolorna erbjuder skolmat.

I förra veckan var det Göteborg som dömdes i länsrätten för att ha betalat för låg skolpeng. Där handlade det om över 4 000 kronor för lite för varje elev. I praktiken innebär det att man inte har råd med mat eller böcker i friskolorna.

Att det är sossar som styr i Göteborg förklarar väl en del, men borgerliga i Halmstad? Det strider både mot ideologi och lagen. Hur tänkte de egentligen? Det ska ju vara likvärdiga och konkurrensneutrala villkor. Kommunala och fristående skolor ska ha lika mycket pengar att röra sig med. Hur kan man då plocka bort 14 miljoner kronor från friskolorna och tro att de ska kunna erbjuda lika bra eller bättre verksamhet än den kommunala?

Nu måste det bli fart på arbetet med att ge friskolorna möjlighet att överklaga bidragen så att domstolen kan besluta om vilket belopp som är det likvärdiga, det rätta. Och de hära utdragna processerna är förödande för många små friskolor. I Göteborg upphävdes nu besluten om bidragen för år 2006. Varenda månad tvingas friskolorna klara sig med mindre pengar än de kommunala konkurrenterna. Är det ett medvetet försök att svälta ut friskolorna, att verksamheten ska bli så fattig att kvaliteten inte kan upprätthållas och att eleverna ska söka sig därifrån?

Jag tycker hjärtligt illa om detta och hoppas att utbildningsministern snabbar på med lagförslaget som stoppar detta.

Kan man kasta ansökningar?

Läste i Uppsala Nya Tidning i helgen att högskolorna nu planerar att kasta alla utländska studenters ansökningar utan att ens pröva dem. Det har blivit så många att man inte kan hantera dem. I stället för att anställa några extra för att beta av asökningarna så lägger man dem åt sidan. Eftersom de inte prövas så blir det inget beslut och då kan man inte överklaga...

Det hela känns olustigt och rättsvidrigt, även om ansökningarna faktiskt inte kastas utan bara hamnar längst bak i kön och behandlas sist i mån av tid. Tänk om det skett i ett annat land, vad hade vi gjort då? Himlat med ögonen och sagt "bananrepublik", kanske? Nu sker det i Sverige.

Att vi ser så många utländska studenters ansökningar nu gör att vi på allvar måste ifrågasätta det rimliga i att det ska vara gratis för dessa studenter i Sverige, dvs de som är utanför EU/EES och inte är här inom något utbytesprogram. Hur kommer det sig att 10 000 pakistanier söker sig till högskolan i Dalarna helt plötsligt? Ovanligt lyckad marknadsföring, eller?

När jag var på Högskoleverket för någon månad sedan sa de att dessa sk freemovers redan idag kostar skattebetalarna 600 miljoner kronor. Nu har antalet ansökningar mer än fyradubblats till 21 900 till höstterminen. Nästan hälften av alla doktorander är utländska. På Blekinge Tekniska Högskola är var fjärde student utländsk.

Ytterligare en dimension blir det när sossarna kräver fler högskoleplatser för att ge fler av våra ungdomar tillträde till högre utbildning. Eftersom tusentals platser redan står tomma så sker deras utbyggnad i praktiken enbart för dessa freemovers. Hur kan de försvara att de vill höja skatterna för att finansiera utländska studenters utbildning? Ska vi i Sverige ensamma helt avgiftsfritt ta emot alla som vill läsa på högskolan? Det är inte hållbart. Satsa mer av pengarna på att höja kvaliteten i högskolan i stället.

Ingen betygsuppgörelse

Det blev ingen blocköverskridande uppgörelse om betygen. Ingen är väl förvånad?

Trots att socialdemokraterna nu under galgen accepterar den borgerliga betygsskalan i A-F och att de ska ges från sexan så vill de inte göra upp ordentligt. De är verkligt grälsjuka. De ställer villkor som inte går att uppfylla, att omdömen i lägre åldrar inte får vara betygsliknande. Eftersom alla omdömen som handlar om elevernas lärande per definition är betygsliknande så går det ju inte att både ha omdömen och samtidigt säga att de inte får innehålla något som är relevant. De borde spola det idiotiska kravet. De omdömen som Mona Sahlin fick som mamma i Nacka var också betygslikande och dessa vill s nu förbjuda.

I stället för att ställa till med allt spektakel och skapa oro så kunde ju sossarna, om de var lite seriösa, redan i höstas sagt att de accepterar vår betygsskala och att de ska ges från sexan, då hade vi kunnat ägna oss åt annat i stället. Deras reträtt har skett under väldigt stor rökskjutning, men de landade i vår modell i alla fall.

Frågan är vad som händer när de gör en kommunist till skolminister i en eventuell rödgrön regering. Lars Ohly kommer ju inte att acceptera betyg, så vad är det värt att sossarna nu sent omsider ändrat sig? Kalle Larsson, v, säger att det "inte finns förutsättningar för oppositionen att enas om en gemensam skolpolitik". Splittrat, sa Bull.

Är 20 års avknoppningar av skolor och förskolor olagliga?

Ja, det tycker i alla fall Statskontoret. Jag har nu lusläst Statskontorets rapport om vilka regler som gäller för avknoppningar, som kom för någon månad sedan. Det är märkligt att det inte med något enda ord kommenterar den tydliga lagstiftning som finns på skolområdet och friskolors rätt till ersättning. Statskontoret gör bara generella konstateranden, utan att ta hänsyn till den speciallagstiftning som finns och som krockar med Statskontorets konstateranden. Det gör att slutsatserna i rapporten nog inte stämmer beträffande skolan.

Jag tänker så här: Statskontoret konstaterar att det finns förbud mot understöd till enskilda företag. Det innebär att kommunen inte får ge stöd, t ex subventionerad hyra eller lån med fördelaktig ränta. På flera håll argumenterar Statskontoret för att prissättning ska ske på marknadsmässiga villkor och att flera ska ges möjlighet att lägga bud. Det högsta budet ska i princip alltid antas. Det innebär i sin tur att lediga lokaler måste bjudas ut till högstbjudande, oavsett om det är försäljning eller uthyrning det är frågan om, för att man ska få ett korrekt markandspris. Så kan man ju tycka.

Samtidigt strider det helt mot vad skollagen säger om bidrag till friskolor. Där står tydligt att kommunen ska ge bidrag till friskolan efter samma grunder som kommunen tillämpar till de egna kommunala skolorna. Jag har inte sett en enda kommun som har marknadshyror. Det medför att man inte kan tillämpa marknadshyror för friskolorna heller. Göra man som Statskontoret säger, så bryter man mot lagen eftersom det inte blir likvärdiga villkor mellan kommunala skolor och friskolor.

Hypotetiskt kan man ju tänka sig att kommunen ger friskolan full kompensation för de faktiska hyreskostnaderna, men vad tjänar en marknadshyra till då om man får pengarna tillbaka i slutänden ändå? Då skulle ju en friskola kunna bjuda i princip vad som helst för en lokal och få tillbaka pengarna i form av hyresbidrag av kommunen. Det blir bara en lek med siffror, den som kommer på högst belopp vinner lokalen.

En annan intressant fråga i Statskontorets utredning är att de hela tiden pratar om försäljning av verksamhet. Men vad är det egentligen som säljs? I de avknoppningar jag varit med om har kommunen lagt ned en verksamhet och sagt upp barnen som går där. Sedan startar någon annan en likartad verksamhet i samma lokaler och erbjuder de som gick i den tidigare kommunala verksamheten att gå i den nya privata. Att det i avknoppningsfallet i princip är samma personal och samma barn som i den kommunala verksamheten är egentligen ointressant. Om den nya skolan inte är intresserad av att köpa vare sig lokaler eller inventarier och dessutom byter namn – vad är det då som säljs?

Och vad är värdet av en verksamhet om personalen och kunderna inte vill följa med över till en ny ägare? Ponera att man ska göra som Statskontoret vill och bjuder ut verksamheten till högstbjudande. Högsta budet kommer från en extrem sekt med mycket pengar. Dit vill vare sig barn eller personal följa med. Vad är då värdet på verksamheten? Hur ska man kunna genomföra en korrekt värdering av verksamheten när värdet beror på vem som äger den?

Slutligen, Statskontoret refererar lite till avknoppningen av Tibble gymnasium i Täby. Länsrätten har prövat den avknoppningen och friat Täby kommun på samtliga punkter. Statskontoret underkänner domstolens bedömning, vilket är lite anmärkningsvärt. Ett statligt verk som tycker att en domstol dömer fel…

Hur som helt är hela avknoppningsdebatten rörig och oklar och det finns verkligen skäl att förtydliga regelverket och göra som regeringen sa i oktober förra året: att ändra upphandlingsreglerna för att underlätta avknoppningar. Frågan är när dessa kommer och det har jag frågat Mats Odell idag.

Öppet brev om betygen

Har skickat ett öppet brev till Marie Granlund idag, sossarnas skoltaleskvinna.

I morgon ska regeringen och oppositionen träffas för överläggningar om betygen igen. Då blir det examensdag för sossarna om de menar allvar med omprövning av skolpolitiken. Är det ärligt menat eller inte? Brevet handlar om varför hon och Mona Sahlin verkar ha så olika uppfattning om de omdömen som vi inför nästa år. Som mamma gillar Mona Sahlin omdömena som vi infört i Nacka sedan flera år tillbaka. Marie Granlund avskyr dem.

Nu ska vi införa omdömen a la Nacka i alla skolor i hela landet nästa år. Det vill Granlund stoppa och villkorar sitt stöd för tidigare betyg med just ett stopp för omdömena. Det ser jag som helt uteslutet. Jag förstår inte hennes motstånd alls. I synnerhet inte som Mona Sahlin som mamma själv sett att just denna politik fungerar.

Varför slåss för löjliga förbud som inte gagnar eleverna? Sverige måste vara det enda land i världen där det är förbjudet att lämna över ett papper som talar om vad eleverna kan. Är det inte dags att överge flumskolan på allvar nu? Ge besked i morgon om att ni också accepterar omdömen i skolan, det skulle vara välgörande för både skolan och den politiska debatten.

Nationella prov behövs

Nu är det klart med fler nationella prov. Eleverna i trean ska få prov redan nästa läsår. Regeringen klubbade målen för trean förra veckan och nu ska man börja mäta hur väl eleverna når målen. Vi moderater har drivit det här länge och det känns verkligen befriande att kunskapsmålen nu lyfts fram ordentligt.

Syftet med proven är givetvis inte, som sossarna hävdar, att stämpla och gallra elever, utan att tidigt upptäcka elever med svårigheter så att man snabbt och tidigt kan sätta in stöd. Små barn - små problem. Stora barn - stora problem, heter det ju. Varför inte börja i tid för en gångs skull i stället för att reparera allt senare och skicka vidare problemen genom hela skolsystemet?

Det är viktigt att man också publicerar resultaten av proven på skolnivå. Då kan resultaten bli en del av föräldrarnas underlag när de väljer skola, föräldrarna kan bli påtryckare för hög kvalitet och fokus på kunskaper. Det är en kraft man inte ska underskatta. Vilken skola vill ligga sist i listan över andel elever som når målen?

Målen och de nationella proven kompletteras med ett återinförande av speciallärarna, de som sossarna rangerat ut ur skolan, och en läsa-skriva-räkna-satsning på nästan 1 miljard kronor från staten till skolorna. Det ger bättre möjligheter att också erbjuda bättre stöd till eleverna som har det svårt. Och det visar att vi faktiskt menar allvar med att både upptäcka och åtgärda, inte gallra och stämpla. Jag är så gräsligt trött på denna ständiga vilja att missförstå och svärta ned från sossarnas sida. När ska de ta till sig något av det som faktiskt efterfrågas och som fungerar?