Lärarförbundets ranking visar att Arvidsjaur är landets bästa skolkommun. Grattis Arvidsjaur!
Men jag blir alltmer fundersam över hur rankingen görs, vilka parametrar som Lärarförbundet bedömer viktiga.
Att Luleå och Olofström ligger på 10-i-topp-listan förtar lite värdet av alltihop. Olofström dömdes ut av Skolinspektionen för något år sedan för omfattande kvalitetsbrister. Det saknades ett systematiskt kvalitetsarbete och man uppfyllde inte lagarnas krav på flera områden. Har man verkligen hunnit åtgärda det nu så att skolorna ligger i topp i landet?
Luleå har gjort omfattande neddragningar och sparkat massor av lärare. Friskolorna motarbetas kraftfullt av kommunen. Det är fler elever i Luleå som inte når målen på de nationella proven än i landet som helhet. Hur kan det bli en föregångskommun?
Det verkar som om kostnader och lärartäthet är viktigare än resultaten, vilket blir lite märkligt. Det är ju ändå resultaten och om man når målen som är avgörande. Hur kommer det sig att kommuner där nästan alla når målen i nationella prov och får höga betyg ligger långt ned i rankingen? Varför finns inga Stockholmskommuner med, trots att betygen är höga, SALSA-värdena väldigt positiva?
Det borde inge viss skepsis när det mest är väldigt små kommuner som placeras högt. Arvidsjaur, Pajala, Vindeln, Mörbylånga, Norsjö - kanske spelar några enskilda lärare avgörande roller i dessa kommuner eftersom det inte finns så många elever. I Arvidsjaur gick 59 elever ut nian i hela kommunen. Det säger inte så mycket om styrningen och skolpolitiken i de fallen.
Jag tror att det vore bra om Lärarförbundet går igenom sina rankingkriterier så att de ger en lite mer rättvisande bild. Gärna utifrån elev- och föräldraperspektiv och inte bara ett fackligt perspektiv. Varför inte ta med vilken mångfald av aktörer det finns i kommunen, exempelvis? Nuvarande ordning missgynnar kommuner som har familjedaghem. Är det verkligen rätt?
SvD, DN, Lärarnasnyheter, Aftonbladet, Ab2, Expressen, Norran, Sydsvenskan,
2 kommentarer:
Hej!
Det är intressant och viktigt att du har uppmärksammat Lärarförbundets årliga rankning av Sveriges skolkommuner. Det massiva genomslaget över hela landet visar att den är viktig. Vi genomför den framförallt för att bidra till en diskussion om vad som bygger bra skolor. Varje kommun kan se vilka styrkor och svagheter kommunen har. I år rankar vi för nionde gången och vi har fått flera efterföljare bla. SKL.
Rankningen bygger på kommunernas egna uppgifter och officiell statistik. Kriterierna är valda utifrån vad vi vet är viktigt för att nå målen. De är en blandning av de förutsättningar som skolan har och elevernas resultat. Siffrorna är från förra året och är den mest uppdaterade officiella statistik som finns att tillgå. Det betyder förstås att en del kommuner kan ha skurit ned kraftigt på sin skola i år utan att det ännu syns i årets rankning. Fyra av fem kommuner har själva svarat att de skurit på skolan under det gångna året och många lärartjänster har försvunnit. Det kommer med all sannolikhet att påverka deras rankning framöver.
Alla kommuner kan bli Bästa skolkommun. Två gånger har vi låtit forskare granska rankningen för att se om det finns strukturella skillnader. Är det bara små kommuner som kan vinna? Finns det socioekonomiska skillnader som slår igenom? Svaret på dessa frågor är nej. Vi har haft små kommuner och större kommuner som vinnare. Kommuner som styrs av moderater, socialdemokrater, folkpartister och centerpartister. Bland de som placerar sig på de 20-30 främsta finns några av Sveriges större städer- och riktigt små kommuner. Kommuner i glesbygd och i tätbebyggda områden.
Vi vill gärna bygga ut vår rankning till att också omfatta de fristående huvudmännen. Det är tyvärr svårt idag eftersom alla kommuner inte har fristående skolor eller elever som väljer fristående huvudmän. Den offentliga statistiken är inte heller tillräckligt utbyggd. Jag håller med dig om att det är ett område som vi och andra som arbetar med uppföljning behöver utveckla.
Eva-Lis Sirén
ordförande Lärarförbundet
Tack för kommentarer, Eva-Lis.
Flera faktorer i er ranking är självklart relevanta, som elevernas resultat, lärarkompetens och lärarfriskhet. Men lärartäthet och kostnader påverkar inte på samma sätt måluppfyllelsen. Rent teoretiskt kan det ju tyda på en väldigt ineffektiv organisation. Där tycker jag att vi har ett ansvar att se till skattebetalarnas pengar inte slösas bort, att varje krona ger värde för medborgarna.
När det gäller friskolor och valfrihet så finns det ju en kommunalpolitisk dimension, kommunerna kan faktiskt påverka hur det ser ut. Man kan bjuda in, se till att ha rättvisa villkor och välkomna. Eller så kan man motarbeta, vilket många rödgröna kommuner gör. Utifrån ett elevperspektiv vore det väl bra med mångfald och valfrihet? Och utifrån resultatperspektiv vore det också bra, eftersom det stimulerar en kvalitetsutveckling. Och, för det tredje, så vore det väl bra för lärarna med flera arbetsgivare och inte vara hänvisade till en enda? Ta en sådan faktor nästa gång!
För övrigt noterade jag idag att Nacka är första plats i er ranking i Stockholms län. Roligt och hedrande och uppmuntrande, ett bevis för att den förda politiken faktiskt fungerar.
Skicka en kommentar