Mat i förskolan

Igår debatterade jag maten i förskolan. Initiativtagare var Allebarnsrätten, en organisation som verkar för mer kunskaper och opinionsbildning just den offentliga maten.

Viktig och lite bortglömd fråga. De flesta föräldrar jag möter har två krav på sin förskola - det ska vara bra mat och barnen ska vara ute mycket. Ändå är det påfallande ofta just maten som fallerar.

Jag tror att alla partier och politiker är överens om att maten är oerhört viktig, både för den totala kvaliteten på förskolan och för barnens välbefinnande. Den ska vara god, smakrik, näringsrik och ätas i en trivsam miljö. Mat är också kultur och tradition, inte att förglömma.

Frågan vi måste ställa oss är hur vi kan se till att maten blir just så god som vi alla vill. Hur skapar vi de förutsättningarna? Här ser jag skillnader i politiken.

När jag tycker att personalen på förskolorna och skolorna ska få mer att säga till om, så vill de rödgröna lyfta frågan upp till central nivå i stället. Ett av mina första beslut som politiker i utbildningsnämnden handlade om att vi skulle fastställa skolmatsedeln i Nackas skolor. Är detta verkligen ett politiskt beslut? Är det inte bättre att låta skolorna själva få bestämma vad de ska äta?

Då handlar det om att ge förutsättningar för skolorna och förskolorna att kunna ta ansvaret. Kompetens och självständighet är nyckelord. Stärk skolköken, vi moderater har pratat om ett Skolkökslyft. Det är också en statusfråga. Se till att skolorna har möjlighet att anställa utbildade kockar och kan laga maten på plats om de vill det. Eller köpa maten på restaurangen brevid om de vill det. Se till att de slipper den centralkokta blomkålen och de färdiggjorda potatisbullarna om de vill det.

Låt oss som föräldrar bli medvetna konsumenter, som kan ställa krav på barnens förskolor att ha riktigt bra mat. Valfriheten är avgörande för att det ska fungera.

Jag har varit på några debatter nu i valrörelsen och tyvärr anpassas ofta budskapen efter åhörarna. Igår var maten det viktigaste av allt. På en annan debatt var pedagogisk mångfald viktigast. På en tredje debatt var det fritidspedagogernas ställning. Och på en fjärde...

Jag försöker hålla mig till samma linje hela tiden. Vi måste ha tydliga mål och en skarpare inspektion och framför allt lyfta ledarskapet och lita på personalen. Centrala detaljregler tar bort kreativitet och lokal frihet och bakbinder skolorna.

Så var det med de sk Wärnerssonpengarna för 10 år sedan. Då gick det ut centrala direktiv och pengar för att det skulle bli fler vuxna i skolan. Det gjorde att annat fick stryka på foten - fortbildning, läromedel, utemiljö. Och - självklart - maten. Nu är de rödgröna inne på samma linje igen, detaljreglera hur pengarna ska användas och misstro personalen. Jag tror inte på det den här gången heller.

För övrigt fick vi en fantastiskt god lunch för 11 kronor (vad den kostar på förskolan brevid). Det var kocken Karolina Sparring på förskolan Eurenii som lagat och visade vad man kan göra med stor kompetens och mycket engagemang men lite pengar. Varför kan inte alla förskolor se ut så?