Sluta jaga friskolorna, Skolverket!

Idag skickade jag ett brev till Skolverkets generaldirektör tillsammans kommunalråden Maria Stockhaus i Sollentuna och Sofia Paulsson i Täby. Bakgrunden är Skolverkets agerande mot de kommunala skolor som vill knoppa av och bli friskolor.

De som vill starta friskola ska idag fylla i ett 26-sidigt formulär och komplettera med olika bilagor för att vidimera sina uppgifter, dessa uppgifter ligger sedan till grund för verkets beslut. Nu kräver Skolverket ytterligare uppgifter av dem som vill knoppa av en kommunal skola. De sökande uppmanas nu, sju månader efter det att Skolverket fått ansökan, att inom tio dagar besvara omfattande frågeställningar när det dessutom är höstlov och många skolor ägnar sig åt intensiv fortbildning. Detta känns helt otillständigt.

Vad är det som utlöst Skolverkets hastigt påkomna behov av kompletterande uppgifter? Och varför ställs dessa frågor bara till vissa som vill starta friskola, inte till alla? Alla som ansöker om att starta friskola bör ju behandlas lika och omfattas av samma regelverk. Alla ska avkrävas samma uppgifter och bedömas på samma grunder, något annat ger inte lagen stöd för.

Man måste onekligen fråga sig varför Skolverket helt plötsligt behöver veta vilka eventuella överenskommelser som finns mellan kommunen och dem som vill knoppa av. Och varför ska den sökande friskolan ”säkerställa att man får förvärva befintlig skolutrustning”? Av vilket skäl behöver Skolverket över huvudtaget uppgifter om kostnader för eventuellt förvärv av skolutrustning utöver de ekonomiska uppgifter som lämnas i ansökningshandlingarna? På vilket sätt är valet av leverantör av skolutrustning relevant för Skolverkets tillståndsbeslut?

Man måste förstås förutsätta att Skolverket agerar sakligt och självständigt, utan politiska påtryckningar och utan påverkan av den ofta okunniga debatt som förevarit i media om starten av Tibble fria gymnasium i Täby. Dessvärre gör den korta svarstiden, de ensidiga frågeställningarna till skolor som vill knoppa av och nya märkliga frågeställningar att man inte helt kan befria sig från misstanken att det trots allt inte är så.