Idag har Lärarnas Riksförbund kommit med en rapport om hur staten skulle kunna ta över finansieringen av en stor del av skolan. Det är en bra och ganska välskriven rapport. Nu finns det ett konkret förslag att diskutera utifrån. Välkommet!
De skriver på sidan 11 att det är "svårt att hävda resursbrist" i skolan. Klokt, resursbrist är inte skolans huvudsakliga problem. Jag håller också med om att de resurser som finns skulle kunna användas bättre. Det är riktigt uselt att endast hälften av pengarna går till undervisning, vi måste sluta lägga på skolan en massa andra uppgifter. Men här stannar det nog, dessvärre.
LR tror att det blir mer likvärdig kvalitet för att staten tar över en stor del av finansieringen (men inte all). Det LR anser mindre viktigt, typ lokaler, fritidshemmen, vaktmästeri och skolskjutsar, kan kommunerna få fortsätta att hålla på med.
Men varför skulle det bli mer likvärdigt om staten tar över? Staten finansierar högskolorna och där är kvaliteten högst ojämn (och polisen, försäkringskassan, arbetsförmedlingen...). Det vet ju också LR.
Den enkla lösningen fungerar inte i en komplex värld som skolan. Och de försöker inte ens belägga detta tyckande någonstans i rapporten. Det är andra åtgärder som måste till i stället för att skapa en hög och jämn kvalitet. Jag tror mycket på den nya skolinspektionen och de muskler vi ska förse inspektionen med. Nya mål och betygskriterier, bättre utvärdering och satsning på lärarutbildning är andra saker som kommer att förbättra skolan.
LR lanserar tre modeller för hur det skulle kunna gå till. Modell 1 innebär en massiv omfördelning mellan kommunerna. Den skulle skapa massor av förlorare. Kan det vara därför de inte vågar redovisa utfallet för alla kommuner? Stockholm, en av 8 kommuner som redovisas, skulle förlora nästan 16 000 kronor per elev. Med 60 000 elever så innebär det att en miljard kronor skulle lyftas bort från skolorna och eleverna. Malmö skulle förlora 7 000 kronor/elev eller 140 miljoner. De som satsat mycket tidigare skulle straffas med modellen. Hur blir skolan bättre av det?
De andra två modellerna bygger på att man tillför pengar till undervisningen, i modell 2 blir det 5 miljarder och i modell 3 hela 15 miljarder kronor extra. Först i modell 3 så finns inga förlorare längre, men det är ju inte så konstigt. Trots tillskottet så innebär den modellen att Stockholm inte skulle få ett öre till.
Ska man bygga en ny modell på ett sådant enormt resurstillskott, i synnerhet som de själva säger att man inte kan hävda resursbrist? Den enda säkra effekten av LR:s förslag är att skolan blir dyrare.
De första 5 miljarderna vill LR ta från den kommunala administrationen. Verkligen inte mig emot! Det finns många kommuner med svällande byråkratier och stadsdelsnämnder. Men de gör det lite för lätt för sig när de tror att det enkelt går att flytta pengarna. Här saknar jag en seriös analys av vad övrigtkostnaderna består av. Man skulle ju kunna djupdyka i några kommuner för att få bättre underlag, om det är så att SCB inte har något. Det har man inte gjort, då skulle väl modellen slås sönder...
LR glömmer liksom bort att alla arbetsgivare har behov av personal- och ekonomiadministrativa system, uppföljning och utvärdering av sin egen verksamhet. Eller att kommungemensamma kostnader fördelas mellan olika verksamheter i statens räkenskapssammandrag. Det kan t ex vara hyran för stadshuset, brottsförebyggande åtgärder, insatser för att stärka ett miljonprogramsområde och dessa fördelas mellan skolan, socialtjänsten, gatuunderhållet etc i kommunerna. Tas pengarna bort så försvinner ju dessa insatser också. Är det LR:s avsikt?
Dessutom tar LR inte upp en enda krona för statens administration av skolan i sin modell, den verkar vara helt gratis. Sannolikt? Där försvann raskt en miljard.
Nej, LR har inte övertygat om att det skulle bli bättre om staten tar ett större finansieringsansvar för skolan. Jag tror definitivt inte på deras delade ansvar. Det leder bara till oklarheter. Det måste vara rent och tydligt.
Och nej, det är inte trovärdigt att bygga hela modellen på att 15 miljarder kronor ska tillföras systemet. Om pengarna skulle finnas, så kan de ju tillföras ändå, eller hur?!
Låt oss i stället jobba för att minska den kommunala administrationen genom att införa skolpengssystem där pengarna går direkt ut till skolan.
DN, SvD,
10 kommentarer:
Det alla vill ha, högre resultat, kan inte genomföras med lärare som får 25 tusen i månaden. Om resurserna bara behöver omfördelas eller om mer skall tillföras kan jag inte svara på, men i grunden är det enkelt.
Jag håller i och för sig med dig, men det är ju en helt annan fråga. Inte får man väl mer betalt bara för att man har staten som arbetsgivare?
Det politiker från ditt håll ofta "glömmer" är att det kräver en ganska stor administration för skolpengsystemet. Pengarna flyger ju inte riktigt till skolorna av sig själva, och det är ett väldigt omständligt system att räkna ut när varje barn börjar, slutar, byter skola.
Nej, det är inte så svårt eller omständigt eller dyrt att ha ett skolpengssystem. Det finns datorer som hjälpmedel numera. :-)
De håller reda på när elever börjar och slutar och i vilken skola de går.
Ett system med skolpeng direkt från staten till skolorna är ett steg i rätt riktning. Det skulle förhoppningsvis jämna ut skillnaderna mellan huvudmännen något.
Ja, visst skulle det jämna ut skillnaderna. Men varför ska t ex Stockholm och Nacka betala för andra kommuners brister, för det blir ju konsekvensen när det "jämnas ut". På vilket sätt blir skolan i Nacka bättre av det?
Jag tror mer på skolinspektionen för att höja kvaliteten och tvinga alla kommuner att satsa på sin skola så att eleverna lär sig det de ska kunna.
Problemet med det resonemanget Mats är att det finns rätt många kommuner och förvaltningar. (Även statliga) som har en allt för kortsiktig ekonomisk planering. Allt skall gå runt nu och då spelar det ingen roll att det kommer att kosta ännu mer sedan. Eftersom det finns så många huvudmän för skolan, så måsta alla dessa ställa om sitt tänk. Går det at komma ifrån den kortsiktiga ekonomiska planeringen i alla kommuner?
Ja, det kan man ju tycka Petter. Men även statliga verksamheter har krav på sig att går runt nu. Polismyndigheter, högskolor, militären m fl har samma krav och man kan ju tycka att alla inte verkar tänka så långsiktigt. Har det verkligen med ägandet av verksamheten att göra? Jag är övertygad om att det inte är så.
Nä det är sant att det inte har med "ägandet" att göra, men med många huvudmän, dvs. alla kommuner så är det väldigt svårt att förändra den synen. Med en eller färre huvudmän så är det enklare.
Skicka en kommentar