Jag möter ibland en attityd mot friskolor som går ut på att de har det så bra och bara klagar, att den lagändring vi genomförde i somras för att skapa lika villkor inte alls behövs. Här kommer ett konkret och dagsaktuellt exempel på hur en friskola faktiskt behandlas.
Aspero friskolor startade idrottsgymnasier 2003 och finns idag på fyra ställen i landet, Göteborg, Halmstad, Borås och Karlskrona. Tanken är att satsa på att ge högskolebehörighet och samtidigt stort utrymme för idrottsliga prestationer.
Skolinspektionen (tidigare Skolverket) beslutar om tillstånd för en friskola ska ges eller inte. Hösten 2001 fick skolan tillstånd att starta i Göteborg. Av beslutet framgår att utbildningen motsvarar handels- och administrationsprogrammet och att den i bidragshänseende ska hänföras dit.
Det gör inte Göteborg, trots att det står i tillståndet. De tycker att utbildningen liknar det samhällsvetenskapliga och sänker därför skolpengen med några tusen kronor per elev och år. Skolan har protesterat, men inte haft någon möjlighet att få saken prövad. Rättslösheten har varit total. Nu finns möjligheten att överklaga så att domstolen kan pröva ersättningen.
I Borås händer andra märkliga saker. Där sänks skolpengen från årsskiftet med 13 000 kronor per elev (-16%), utan förvarning eller närmare förklaring. Har Borås verkligen minskat kostnaderna för sin egen verksamhet på motsvarande sätt? Det förefaller inte sannolikt. Även här gör lagändringen det möjligt att överklaga kommunens beslut och få ersättningen prövad i domstol.
Rättslöshet har faktiskt ersatts av rättssäkerhet. Exemplet Aspero är bara ett av många som nu kommer att poppa upp till ytan när de kan göra sina röster hörda på ett annat sätt och kräva rättvis behandling. Alla kommuner har inte skött sig och friskolorna har varit hänvisade till kommunernas godtycke.
Lagändringen som vi genomförde var helt nödvändig. Nu inställer sig frågan om vad de rödgröna vill. Oppositionen ville avslå hela lagändringen när vi röstade i våras. Innebär det att de kommer att riva upp den om de vinner valet? Det är tid att syna deras kort nu.
9 kommentarer:
Det kan inte händelsevis vara så att Borås har gett friskolorna mer pengar än de egentligen ska ha?
Jo, visst kan det vara så och det försöker jag få fram fakta kring nu också. Men det är ju lite märkligt att man sänker ersättningen med 13 000 kronor över en natt. Gör kommunen verkligen lika stora neddragningar i sin egen verksamhet? Om det är så kan man ju tycka att Borås Tidning borde ha skrivit en del om det, men jag kan inte hitta något sådant.
Du skriver i din presentation att du tycker att alla barn skall ha rätt att välja skola, fast så fungerar det inte för barn med funktionshinder. Som mamma till en tjej med npf vet jag, min dotter är bara välkommen till den kommunala grundskolan här, andra skolor har tackat nej till henne. Så var det med den friheten...
Varför skulle kommunen göra motsvarande neddragningar i den egna verksamheten ifall friskolorna är överkompenserade?
Malene - den lagen ändrar vi nu så att elever med funktionsnedsättning också ska kunna välja en friskola. Hittills har ju kommunen inte varit skyldig att betala extra för sådana elever och då är det ju svårt att tvinga friskolan att ta emot dem. Nu ändrar vi det.
Johan - det kommunala bidraget ska spegla den kommunala kostnaden. Om man drar ned 13 000 på friskolorna borde man dra ned lika mycket på den kommunala skolan, eller hur? Annars bygger det på att man gett friskolan 13 000 kr för mycket tidigare - har man verkligen det? Mig veterligt finns det inte en enda kommun som ger ut för mycket pengar och det vore rätt illavarslande om kommunen har så dålig koll på sina pengar... Eller?
Mats: Det är ju bara att kolla på flera friskolekoncerners vinster så förstår man att de antingen överkompenseras eller inte tar sitt ansvar fullt ut. Sen så är det intressant överhuvudtaget med finansieringen av friskolorna. Ifall du anser att kommunerna inte ska få bestämma vad de ska betala friskolorna så borde du kanske hålla med mig om att det bästa vore att staten tog över det finansiella ansvaret för skolorna. För rimligen ska inte kommunerna behöva betala för friskolor som påtvingas dem.
Hej
Tack för en intressant blogg. Jag ser en del problem med dina argument för friskolorna. Missförstå mig inte nu, jag är för valfrihet och konkurens och därmed även olika ägarformer. Men det finns problem.
1. Det lönar sig att driva yrkesprogram utan att ha yrkesundervisning.
2. Dyra elever samlas på vissa (företrädelsevis kommunala skolor)
3. Mätinstrument för att mäta kvalitet i skolorna saknas.
4. Skolverkets inspektioner ger jag inte mycket för, de utvärderar ju inte en central del i skolans uppdrag. Nämligen om eleverna verkligen lär sig något.
5. Det är problematiskt att privatisera myndighetsutövning (betygssättningen osv)
6. Det är rimligt att anta att betygsinflationen hänger ihop med att eleverna blivit kunder. Utbud och efterfrågan. Eleverna efterfrågar höga betyg..
Slutligen så bör det tilläggas att läraryrket är en passion för mig. (Jag ler varje måndag när jag cyklar till arbetet.) Men att det tyvärr ofta glöms bort att det är ett yrke och ingen profession, det gör hela vårt betygsystem genomruttet. Jag vet att det finns lärare på olika skolor som sätter enbart MVG.. vilket skapar frågor.. Jag tror att elever som tror att de lär sig mkt, dvs. har många MVGn blir gladare i skolornas utvärderingar. Frågan är hur glada de är när de börjar på universitetet?
//Erik
Erik - håller faktiskt inte riktigt med dig på alla punkter. Jag tycker inte att dyra elever samlas på kommunala skolor. Hittills har det förvisso varit så att kommunen inte är skyldig att betala pengar utöver skolpengen för elever som har särskilda behov (=dyra elever). Det gör att vissa kommuner tvingar dem att gå i den kommunala skolan. Det ändrar vi i vårt förslag till ny skollag.
Jag förstår inte riktigt hur man skulle kunna driva yrkesprogram utan att ha yrkesutbildning... Om det skulle förekomma så är det ju uppenbart fusk och skulle rendera indraget tillstånd.
Däremot tycker jag att man borde ta fram bättre sätt att mäta kvalieten i skolan. Dels mäta hela läroplanen och dels faktiska kunskaper och inte bara betyg (som lämnar utrymme för godtycke).
Jag har inget problem med att viss myndighetsutövning sker i privat regi, om det görs under kontrollerade former. Det förekommer ju i andra sammanhang utanför skolan också. Det viktiga är att det kontrolleras ordentligt.
Jag möter ibland den uppfattning som du ger uttryck för, att valfriheten och friskolorna skulle driva på en betygsinflation. Det finns faktiskt inget belägg för det. Jämför man betyg med resultat på nationella prov så ser man inget sådant samband. Och jag erinrar mig hur det var när jag gick i skolan (utan valfrihet, friskolor och utan att vara "kund). Då gick också snacket om att det var lättare att få bra betyg på vissa skolor. Elever har alltid velat ha bra betyg, oavsett system. En del lärare ger de bättre betyg än de förtjänar, men det är ett annat problem som måste åtgärdas än att strypa valfriheten och det tror jag att vi är överens om.
Betygssystemet är ruttet, håller med om det. Hoppas att du tycker att det nya blir bättre. Fler steg, vilket gör det mer rättvisande. Tydligare mål och betygskriterier, vilket borgar för större träffsäkerhet i betygssättningen. Och en bättre lärarutbildning, som lär ut hur man som lärare ska bedöma elevernas kunskapsutveckling. Vi får väl se, men jag är ganska förväntansfull på det nya i alla fall.
Hej igen!
Tack för ett rejält svar. Det är tydligt att vi ser olika på privatiserad myndighetsutövning utförd av en duktig men tyvärr avprofessionaliserad yrkeskår. Problemet är inte mängden betygsteg utan att betygen sätts okontrollerat utan överklagansfunktion, det finns ingen rättsäkerhet för våra elever. Dessutom saknar flertalet ämnen (På gymnasiet iaf) nationella prov. Betygen är viktiga för eleverna, många söker till högre studier med hjälp av dem. Jag har nu satt ungefär 2000-3000 betyg under mina sex år som lärare(Nu tycker jag i och för sig att de är rättvisa och bra) men det finns överhuvudtaget ingen kontroll av min betygssättning. Vi har jämfört prov en gång i kommunen, men inte rättning.
Vad gäller att tjäna mycket pengar på yrkesutbildning utan yrkesämnesundervisning så är det enkelt. Det är bara att lägga ut allt det praktiska på den arbetsplatsförlagda utbildningen. Eftersom att vi inte har någon kontroll av att elever verkligen får lära sig något från skolverkets sida så innebär det att eleverna får sina timmar och betyg utan kostnad för skolan.
Vad gäller ökade kostnader för elever i behov av särskilt stöd så håller jag med dig om att det måste finnas bra fördelningsnycklar. Men du vet väl att t.ex. för diagnosen dyslexi så är det inte ens avgjort vilken yrkesgrupp som ska ställa den diagnosen. Tycker du att vi på skolorna (såväl kommunala som privata) själva ska få diagnostisera (bestämma) vilka vi anser har dyslexi mm och skicka räkningen till kommunen?
Vi får hålla tummarna för det nya betygsystemet men jag har inga större förhoppningar. Det vore bättre om vi hade intagningsprov till universiteten=)
//Erik
Skicka en kommentar