Det är 4 500 elever och 2 000 lärare runt om i Sverige som svarat på mängder av frågor och det bör ge en ganska sanningsenlig bild alltså.
Generellt är attityden mer positiv nu än tidigare. Roligt för oss som jobbar med Alliansens skolpolitik och ännu mer för alla som jobbar i skolan. Det är viktigt att inte svartmåla - vem vill jobba i en organisation som alla skäller på?
Andelen elever som trivs bra i skolan har aldrig varit så hög som nu, mellan 80% och 90% beroende på stadium.
Klasstorlekarna brukar vara ett kärt diskussionsämne. Enligt lärarna så har det aldrig varit bättre än nu. År 2000 var 43% av lärarna nöjda med storleken på klassen och 39% missnöjda. 2009 var hela 62% nöjda och endast 21% missnöjda. Det är en rejäl förbättring. Även eleverna än nöjda med klasstorleken - 84% tycker att den är lagom.
Mitt under det värsta krisåret som någon kan minnas så var lärarna alltså mer nöjda än under högkonjunkturen. Lärarna är för övrigt på alla punkter mer nöjda med förutsättningarna för undervisningen än i någon mätning tidigare, bl a med lokalerna, den tekniska utrustningen och möjligheten till extra stöd. Rapporten ger onekligen en annan bild än de fackliga organisationerna och oppositionen.
Sett över tid så är möjligheten att få extra hjälp om man behöver ganska bra nu. På 90-talet var det under 70% av högstadieeleverna som höll med, nu är det över 80%. På gymnasiet har man gjort en ännu större resa. Då var det ca 50% som tyckte att möjligheten till extra stöd var bra, nu är det nästan 80% (6% håller inte med). Lärarna är inte lika positiva. Endast 47% anser att elevernas möjlighet att få extra stöd är bra och hela 33% tycker att de är dåliga.
Stressen har minskat något bland yngre elever, men ökat bland de äldre. Varje-dag-stressen handlar ofta om egna krav och ambitioner och om läxor. Det är viktigt att komma ihåg att det finns både positiv och negativ stress. Det är den negativa, att inte veta vad som förväntas och inte kunna påverka själv, som är den allvarliga.
Därför är det glädjande att fler elever nu anser sig kunna vara med och bestämma om viktiga frågor. Över lag har det skett en förbättring över tid. Samtidigt har elevernas intresse av att vara med och bestämma minskat på vissa områden, t ex att påverka vilka böcker man ska ha.
79% av eleverna tycker att lärarna undervisar bra, 8% håller inte med. Däremot är det lite sämre med lärarnas förmåga att skapa intresse. Det tycker bara 67%, medan 16% inte tycker det. 18% tycker inte att lärarna ger tillräckliga utmaningar så att man hela tiden utvecklas.
Det finns så klart några orosmoln i rapporten. Ett sådant är arbetsron. 20% av flickorna på högstadiet tycker att det är arbetsro endast på några få eller nästan inga lektioner. 22% av eleverna känner sig störda av andra elever på de flesta lektionerna. Bara 39% anger att de i princip inte blir störda på några lektioner alls. Det borde väl vara varenda en som får arbeta ostört. Klart illavarslande! Lärarna har ett ganska stort stöd för att de är bra på att skapa arbetsro, men 18% av eleverna tycker inte det. Något att fundera över.
Ett annat orosmoln handlar om att så många elever inte tycker att det känns så meningsfullt att gå till skolan. 27% av eleverna tycker att det känns meningsfullt då och då eller ännu mer sällan. Endast 59% av eleverna tycker alltid eller oftast att det är roligt att gå till skolan. Det borde vara betydligt fler.
Lite förvånad blir jag över att 12%-13% av lärarna anger att läroplanen och kursplanerna har liten eller ingen betydelse för deras arbete. Hm. Förstått att skolan är en politiskt styrd organisattion?
Ungefär lika många lärare tycker att man ger extra stimulans till särskilt duktiga elever som att man inte gör det, 34% för och 27% mot. Här höjer vi ambitionsnivån med nya skollagen. Alla elever ska ha rätt att utvecklas maximalt.
Rapporten slutar med några mer politiska frågor och här är lärarna djupt splittrade. Den första gäller synen på valfrihet och friskolor. 51% håller inte med om att rätten att välja skola leder till en konkurrens som främjar kvaliteten och 44% tycker inte att det är bra med friskolor som alternativ till de kommunala.
Lika kluvna är lärarna till betyg. 48% tycker att det är bra att ge betyg tidigare i grundskolan, 49% tycker att det är dåligt.
Sammantaget blir jag ändå glad över den allt ljusare bilden av svensk skola. Alliansen är på rätt väg!
DN,
3 kommentarer:
Det som jag tycker är oroande är att så många lärare allvarligt funderar på att byta yrke. Arbetssituationen och SKL:s klantiga utspel gör att både jag och många i min närhet för första gången inte är säkra på att det är lärare vi ska vara. Jag hoppas verkligen att skolan blir en fråga även efter valet så att det inte stannar vid en massa tomma löften i valspurten.
Ja, att var tredje lärare överväger att byta yrke och arbetsplats ger anledning till funderingar. Det var i och för sig lika många som tyckte detta i förra mätningen 2006, så någon förändring är det inte trots att lärarna nu är mer nöjda med förutsättningarna för undervisningen. Om man trots det överväger att byta yrke så måste det handla om andra faktorer - kanske styrningen, förtroendet för skolledningen etc. Eller att kontrasten mot samhället utanför skolan och lockelsen att arbeta där har ökat. Det vore en verklilg trist utveckling i så fall.
Jag håller helt med dig om att skolan måste upp som fråga även mellan valen. Och det tycker jag nog att den har varit under de gångna åren. Eller?
Jag är inte så imponerad av Alliansen ännu, då jag tycker att det handlat allt för mycket om betyg och bedömning och ganska lite om arbetssituationen. Jag blir inte lyckligare av att få beslagta mobiltelefoner, utan av att hinna med mitt jobb. Detta blir tyvärr svårare och svårare.
Skicka en kommentar